Makroanalys maj 2014 Makro, sidan 2 Räntemarknaden, sidan 4 Förslag på ränteplacering, sidan 6 Förslag på skuldhantering, sidan 8 Vår valutasyn, sidan 9 Förslag på valutahantering, sidan 12 Sökes: Inflationsimpulser! ECB:s och Federal Reserves penningpolitik divergerar och Riksbanken sänker räntan i juli. Riksbanksdirektionen lämnade ett mjukt budskap vid det senaste räntebeslutet. Reporäntan ändrades inte men reporäntebanan justerades ned betydligt och Riksbankens räntebana indikerar nu en 40-procentig sannolikhet för en räntesänkning i juli. Inflationen har efter beslutet i april kommit in svagare än förväntat och en räntesänkning från Riksbanken i juli ligger nu i Swedbanks prognosbild. Även räntemarknaden prissätter en mycket hög sannolikhet (65 70 procent) för en räntesänkning. Korta bostadsobligationer är därför fortfarande köpvärda i förhållande till statsobligationer. Riksbanken förbryllas av det låga inflationstrycket och har gett uttryck för att det utöver svag efterfrågan och mycket lediga resurser i ekonomin efter den utdragna lågkonjunkturen så finns det obelysta strukturella faktorer som pressar ned priserna. Vi anser att en inte obetydlig del av den strukturella prispressen går att hänföra till den teknologiska utvecklingen. Utöver den ökade e-handeln skapar de digitala tjänsterna en ny prisstruktur med marginalkostnader som går mot noll. Den vidare hanteringen av makrotillsynsverktygen kommer att ha betydelse för Riksbanken, men även hur ECB agerar för att hantera deflationsriskerna och den starkare euron påverkar den svenska penningpolitiken. Vi förväntar att ECB sänker refi- VALUTAPROGNOS 2 maj 3 mån 6 mån 12 mån USD/SEK 6,51 6,64 6,67 6,89 EUR/SEK 9,03 8,90 8,80 8,75 NOK/SEK 1,09 1,08 1,06 1,05 GBP/SEK 11,00 10,99 10,86 11,22 JPY/SEK 6,36 6,45 6,35 6,44 CHF/SEK 7,40 7,24 7,10 7,06 EUR/USD 1,39 1,34 1,32 1,27 USD/JPY 102,44 103,00 105,00 107,00 Anna Felländer Chefekonom räntan vid junimöte och sannolikt inför någon form av kvantitativa lättnader. Osäkerheten kring hur dessa lättnader ska utformas och implementeras kvarstår dock. Förstärkningen av kronan mot euron kommer senare än vi trott och kronkursen prisar till stor del redan in en räntesänkning i juli. Vår EUR/SEK prognos på tremånaders sikt är reviderad från 8,85 till 8,90. Amerikansk ekonomi och penningpolitik utvecklas i linje med våra förväntningar och den amerikanska tioårsräntan väntas ligga kvar på nuvarande nivåer under sommaren för att sedan börja stiga under hösten. Ryssland/Ukraina-konflikten har än så länge inte haft några större negativa effekter på de finansiella marknaderna förutom i Ryssland, som även brottas med underliggande ekonomiska problem. 1,0 Nästa nummer av Månadens Affärsöversikt utkommer måndagen den 2 juni. 0,5 Du hittar Swedbanks dagliga kommentarer om makroläget, 0,0 ränte- och valutamarknaden på www.swedbank.se/fxtrade. Där kan -0,5 du även hitta länk till våra tv-sändningar, som heter Swedbank Direkt. -1,0-1,5-2,0-2,5-3,0 ON avkastning enligt swedbanks RÄNTEPROGNOS 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5-2,0-2,5 2 år 0-3 mån 3-6 mån Avkastning i procent i procent ON 2 år 5 år 10 år 0-3 mån 3-6 mån 6-12 mån Observera att upplysningar och ansvarsbegränsningar finns i slutet av detta dokument.
makro och centralbanker Återhämtning men låga prisökningar ett ökande bekymmer Fed reducerar fortsatt tillgångsköpen mot bakgrund av stabila inflationsförväntningar och en starkare arbetsmarknad. ECB-företrädare har uttryckt en allt större oro för låga prisökningar och vi förväntar sänkt styrränta och ytterligare åtgärder, men sannolikt först i juni. Låg marsinflation i Sverige bidrar till att Riksbanken sänker styrräntan till 0,5 procent i juli. AV: Knut hallberg & magnus Alvesson De geopolitiska riskerna domineras alltjämt av händelserna i östra Ukraina, där Geneveavtalet till trots separatister fortsätter att ockupera regeringsbyggnader, explicit eller implicit sanktionerade av Moskva. Än så länge har det inte haft några vitt spridda effekter på de finansiella marknader, förutom i Ryssland. Den ryska centralbanken höjde överraskande sin styrränta med 50 bp till 7,5 procent med hänvisning till den stigande inflationen, men sannolikt spelade det ökade kapitalutflödet, S&P:s nedgradering och den försvagade rubeln en betydande roll. Japans centralbank ändrade inte sin penningpolitik vid aprilmötet. Inflationen (i Tokyo-området) steg som en följd av momshöjningen i början av månaden och även om genomslaget inte var fullt var bedömningen att inflationen är på väg upp. Förväntningarna stiger också på ytterligare tillväxthöjande åtgärder när regeringen i början av juni ska presentera ett nytt reformpaket. Bank of England (BOE) lämnade också sin styrränta oförändrad vid det senaste penningpolitiska mötet samtidigt som tillgångsköpen fortsatte i samma takt. Det fanns inom styrelsen avvikande åsikter om hur stort det faktiska resursgapet är i brittisk ekonomi som förnärvarande växer förhållandevis starkt. Med bostadspriser som stiger med runt 10 procent växer också oron för en ny bostadsbubbla. I ett uttalande angavs att om prisökningarna blir okontrollerbara kommer man att fokusera på boräntorna direkt och undvika en generell räntehöjning. Federal Reserve (Fed) Federal Reserve offentliggjorde den 30 april att tillgångsköpen dras ned med ytterligare 10 miljarder dollar från 55 miljarder till 45 miljarder per månad, samtidigt som styrräntan, federal funds rate, förblir oförändrad. Även Janet yellen om beslutet denna gång inte åtföljdes av en Federal Reserve presskonferens, har företrädare för Fed efter marsbeslutet förtydligat budskapet att styrräntan kommer att förbli låg under en betydande period efter det att tillgångsköpen avslutats. Att inflationen har stabiliserats under de senaste månaderna stöder bilden av att de kvantitativa lättnaderna kommer att fortsätta dras ned. Trots att sysselsättningen stärktes i april är resursutnyttjandet i form av arbetskraftsdeltagandet fortsatt lågt. Detta talar för att räntan kommer att hållas låg. Sammantaget bekräftar detta vår prognos att de kvantitativa lättnaderna kommer att fasas ut under det fjärde kvartalet i år och att styrräntan höljs i mitten av 2015. Amerikansk ekonomi drabbades av det hårda vintervädret under årets början, och BNP-tillväxten under det första kvartalet steg preliminärt med överraskande låga 0,1 procent. Såväl Riksbanksräntan: PROGNOSER och marknadens prissättning Procent 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Feb-14 Jun-14 Nov-14 Mar-15 Jul-15 Nov-15 Apr-16 Aug-16 Dec-16 RIBA FRA Riksbanken swedbanks prognos: styrräntor 2 maj 3 mån 6 mån 12 mån Sverige 0,75 0,50 0,50 0,50 EMU 0,25 0,10 0,10 0,10 USA 0,25 0,25 0,25 0,25 exporten som investeringarna föll tillbaka, medan hushållens konsumtion var relativt stark. Dock finns det indikatorer som pekar på att aktiviteten i ekonomin har börjat ta fart. Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin ökade till 54,9 i april, den högsta nivån sedan december ifjol och väl inom tillväxtzonen. Också bostadsmarknaden visar tecken på mer aktivitet efter att ha stagnerat sedan oktober förra året. Antal påbörjad bostadsförsäljning steg med 3,4 procent i mars. Detta kan vara en signal om att såväl investeringsaktiviteten som hushållens konsumtion, dels via förmögenhetseffekten men också i form av varaktiga varor (som t.ex. möbler) kan vara uppåtgående. Även amerikansk arbetsmarknad stärks, och det skapades 288 000 nya jobb i april, och även marssiffrorna reviderades upp till 203 000 jämfört med tidigare uppskattat 192 000. Feds ordförande, Janet Yellen, har sedan det förra penningpolitiska mötet i en rad tal utvecklat synen på de indikatorer som styr penningpolitiken. Detta är en del i den s.k. kvalitativa vägledningen som ska öka förutsägbarheten av penningpolitiken. Arbetslösheten är fortsatt viktig, och den är för tillfället cirka 1 procentenhet över den på längre sikt normala nivån som prognosticeras av Fed. Yellen konstaterar också att andelen ofrivilliga deltidsarbetande, 30 procent, är hög och minskar endast långsamt. Långtidsarbetslösheten är också en viktig 2
makro och centralbanker indikator på arbetskraftsefterfrågan, och förnärvarande tar det 16 veckor att hitta ett nytt jobb, vilket är lägre än toppen på 25 veckor, men det är fortfarande en bit kvar till nivån före krisen på 10 veckor. Nedgången i arbetskraftsdeltagandet speglar också en svag arbetsmarknad och löneutvecklingen är historiskt låg. Dessa och andra arbetsmarknadsindikatorer ger stöd åt vår bild att det kommer att dröja till mitten av nästa år innan styrräntan höjs. Skulle den positiva arbetsmarknadsutvecklingen drastiskt vända kan det även bli aktuellt med att neddragningen av de kvantitativa lättnaderna tar en paus. Den europeiska centralbanken (ECB) Konjunkturen i Eurozonen fortsätter att stärkas samtidigt som inflationen är oroväckande låg och euron förblir högt värderad. Ledande företrädare för ECB, inte minst Mario Draghi, har blivit allt tydligare med att man är beredd Mario Draghi att agera om risken för deflation blir alltför ECB överhängande. Detta tolkar vi som att man i ett inledningsskede försöker att övertyga marknaderna och andra aktörer att eurokursen bör dämpas, men än så länge har man inte lyckats. Euron har legat runt 1,38 mot den amerikanska dollarn under den senaste månaden och inflationen för april för hela EMU rapporteras preliminärt till 0,7 procent i årstakt. Dock har kärninflationen varit stabil sedan oktober förra året. Samtidigt blir tecknen allfler att konjunkturuppgången i Eurozonen håller på att få fäste. Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin steg i april till 53,4 och visar på fortsatt expansion. I Tyskland dämpades aktiviteten något medan den steg i Frankrike och Italien. Även konsumentförtroendet har stigit, vilket ger stöd för en uppgång i hushållens konsumtionsutveckling. Preliminära BNP data tyder på att tillväxten är uppåtgående och t.ex. spansk ekonomi växte preliminärt med 0,4 procent under första kvartalet, den högsta takten på sex år. Den positiva utvecklingen återspeglas bl.a. i sjunkade statsobligationsräntor. Dock innebär den osäkra reformviljan/förmågan i Italien samt de pågående stresstesterna för banksektorn riskmoment för konjunkturutvecklingen. Mot bakgrund av relativt stark konjunkturdata, men svag inflation och stark euron förväntar vi att ECB avvaktar ytterligare en månad innan eventuella åtgärder genomförs men att samtidigt den verbala kommunikationen intensifieras. Därmed förblir penningpolitiken oförändrad vid mötet den 8 maj. Dock, mot bakgrund av att vi förutser en fortsatt svag inflation och det minskade motstånd mot s.k. okonventionella åtgärder som inte minst tyska företrädare i ECB har gett uttryck för, är det sannolikt att såväl refi-räntan sänks som kvantitativa lättnader lanseras vid det penningpolitiska mötet i juni. Då kommer även ECB:s egna prognoser för inflationsutsikterna att revideras ned, vilket ger argument för en aktivare penningpolitik. Stefan ingves Riksbanken Riksbanken Riksbanken lämnade reporäntan oförändrad på 0,75 procent vid aprilmötet, men en sänkning var av allt att döma ytterst nära. Riksbankens bedömning är att det är 40 procents sannolikhet att reporäntan kommer att sänkas i närtid. Efter räntemötet publicerades mars månads KPI som visade att inflationstakten var hela 0,3 procentenheter lägre än Riksbankens prognos. Samtidigt är direktionen tämligen ense om att aktivitetsdata utvecklas enligt förväntningarna och att ekonomin fortsätter att växa. Exporten stiger och, detaljhandeln verkar, efter en viss tröghet under den tidiga vintern, nu börja öka. Hushållen gynnas i år av sänkta skatter och låga bolåneräntor. Arbetsmarknaden har också åter piggnat till. Även om arbetslösheten alltjämnt ligger på strax över åtta procent så är det positivt att sysselsättning och arbetade timmar ökar. Flera ledamöter fortsätter också att dryfta sin oro kring hushållens skuldsättning och den generella uppmaningen är att andra politikområden måste ta ett större ansvar. Den penningpolitiska implikationen av det är lite varierande. Somliga ledamöter verkar mer benägna än andra att sänka räntan av omsorg om den alltför låga inflationen. Swedbanks uppfattning är att makroekonomin kommer att fortsätta utvecklas bra under våren men att inflationen förblir mycket låg. Den sammantagna bedömningen innebär att Riksbanken kommer att sänka reporäntan med 25 punkter i juli. En naturlig följdfråga är huruvida Riksbanken kommer att kvarstå med en fortsatt sannolikhet för ytterligare sänkning i juli. Vi utesluter inte det med tanke på att vi räknar med fortsatt mycket låga inflationstal under våren och sommaren. Även om inflationen nu står i huvudfokus för Riksbanken så kommer andra aktivitetsdata, såsom BNP, och den vidare hanteringen av makroverktygen under våren också att ha en viss betydelse. Swedbanks uppfattning är att reporäntan kommer att bottna på 0,5 procent men att en första räntehöjning dröjer till i juli 2015. Swedbank har i grund och botten en ganska ljus syn på budgetutsikterna för de närmaste åren i takt med att tillväxten stärks och arbetsmarknaden förbättras. Men pressen på flera utgiftsområden är reell och sårbarheten i statens finanser förefaller ha ökat. Samtidigt börjar nu valtemperaturen stiga på allvar. Trots att de röd-gröna partierna just nu har ett kraftigt övertag i opinionen finns det en betydande osäkerhet kring vad regeringsunderlaget efter valet blir. En utdragen regeringsbildning efter riksdagsvalet i höst och upprepad politisk kohandel under nästa mandatperiod utgör en risk för statsfinanserna som inte ska underskattas, vilket i förlängningen kan komma att resultera i ett ökat lånebehov från Riksgälden. Mycket pekar just nu på att den politiska risken i Sverige är på väg att öka. 3
räntemarknaden Riksbanken sänker reporäntan i juli Inflationsutfallet i mars var tre tiondels procentenheter lägre än Riksbankens helt färska prognos. Swedbanks bedömning är att Riksbanken sänker reporäntan till 0,50 procent i juli. Räntemarknaden prissätter en mycket hög sannolikhet för en sänkning. Korta bostadsobligationer är därmed fortsatt köpvärda i förhållande till statsobligationer. Amerikansk ekonomi och räntemarknad utvecklas i linje med Swedbanks prognoser medan synen på ECB har reviderats. ECB förväntas nu sänka räntan i juni, samt genomföra någon form av kvantitativ lättnad. AV: jerk matero svenska räntor föll kraftigt i april Nettorörelserna var stora i den svenska räntemarknaden under april. Allra störst var rörelsen i RIBA -kontraktet med förfall i mars 2016 där räntan föll med 25 räntepunkter. RIBA-kurvan Dec-14/Dec-15 flackade 12 räntepunkter. Den kumulativa sannolikheten för en reporäntesänkning är nu över 80 procent baserat på räntenivåerna i RIBA-marknaden. Tvååriga statsobligationer föll 15 räntepunkter under månaden, femåriga föll 18 räntepunkter och tioåriga statsobligationsräntor var 16 räntepunkter lägre i slutet av april i förhållande till slutet av mars. Europeiska tvåårsräntor steg 1 räntepunkt, femåriga räntor föll med 4 räntepunkter och tioårsräntan föll 5 räntepunkter. I USA var ränterörelserna i två-, fem- och tioåriga statsobligationer någon enstaka räntepunkt. Framtidsutsikter räntemarknaden Den svenska statistik som publicerades under april bjöd på blandat utfall, men den i särklass viktigaste händelsen var att inflationen i mars som var tre tiondels procentenheter lägre än Riksbankens helt färska prognos. Vår bedömning är att Riksbanken sänker reporäntan till 0,50 procent i juli; för detaljer se centralbanksavsnittet. Räntemarknaden prissätter en sannolikhet på 65 procent för en sänkning i juli och den kumulativa sannolikheten för en sänkning, det vill säga sannolikheten att Riksbanken sänker räntan någon gång i år men inte nödvändigtvis redan i juli, är drygt 80 procent. Inflationen, eller snarare bristen på densamma är ett mycket starkt argument för en reporäntesänkning. Vi baserar denna uppfattning naturligtvis inte bara på den stora avvikelsen i mars, vilken för övrigt ska ses i ljuset av tidigare prognosavvikelser. I jämförelse med Riksbankens inflationsprognos från februarimötet, då man liksom i april lämnade reporäntan oförändrad, var kärninflationen (den årliga förändringstakten i KPIF) i mars en halv procentenhet lägre. Vidare konstaterar vi att nivån 0 procent är den lägsta noteringen i hela den drygt tjugosexåriga inflationsserien som SCB publicerar. Blickar vi framåt är bilden densamma. Skillnaden mellan Swedbanks nedreviderade inflationsprognos och Riksbankens senaste prognos är tre-fyra tiondels procentenheter under perioden maj-augusti, och under hösten är differensen nära en halv procentenhet. Skulle räntemarknaden fullt ut tro på vår inflationsprognos så skulle den prissätta mer än en reporäntesänkning. Swedbanks minus Riksbankens KPIF-prognos Differens yy [procentenheter] 0,00-0,10-0,20-0,30-0,40-0,50-0,60 apr-14 maj-14 jul-14 aug-14 okt-14 dec-14 Federal Reserve fortsatte under april att avveckla sina obligationsköp när man meddelade att statsobligationsköpen minskas med ytterligare 5 mdr USD till 25 mdr USD per månad och köpen av bostadsobligationer minskas med 5 mdr USD till 20 mdr USD per månad. Swedbanks bedömning är oförändrat att den amerikanska ekonomin kommer att fortsätta att utvecklas starkt och att Federal Reserve kommer att avveckla obligationsköpen helt under 2014. Amerikansk tioårsränta förväntas därför ligga kvar runt nuvarande nivåer under sommaren för att sedan börja stiga under hösten. Inflationen i eurozonen i april (Eurostats snabbstatistik) var marginellt lägre än väntat, medan motsvarande kärninflation var i linje med förväntan, 1,0 procent. Marknadens förväntningar om att ECB ska vidta någon forma av extraordinära åtgärder för att motverka fallande inflation är fortsatt starka. Prissättningen av såväl korta räntekontrakt som två- och femårsobligationer indikerar mycket låg inflation och kris i den Europeiska ekonomin. Swedbanks reviderade bedömning är att ECB kommer att sänka REFI-räntan och genomföra någon form av kvantitativa lättnader. Detta sker dock troligen först vid ECB:s möte i juni. Fortsättning på nästa sida > 4
räntemarknaden Bostadsobligationer Den stora avvikelsen från Riksbankens inflationsprognos för mars och den i marknadsprissättningen höga sannolikheten för en reporäntesänkning ger ett fortsatt starkt stöd för bostadsobligationer. Vår bedömning att den europeiska centralbanken kommer att genomföra någon form av kvantitativa åtgärder skulle om den visar sig vara korrekt, innebära att ECB indirekt ger en extra bromskraft mot potentiella uppgångar i bostadsobligationsräntor i förhållande till statsobligationsräntor. Baserat på Swedbanks inflations- och reporänteprognoser har vår övertygelse ökat om att korta bostadsobligationer, uppemot 2 2,5, år är köpvärda i förhållande till statsobligationer. statsräntor swedbanks prognos: Obligationer 2 maj 3 mån 6 mån 12 mån Sverige 2 år 0,62 0,70 0,85 1,25 5 år 1,22 1,35 1,50 1,90 10 år 1,95 2,20 2,35 2,70 EMU 2 år 0,13 0,30 0,35 0,60 5 år 0,53 0,85 1,05 1,45 10 år 1,45 1,95 2,05 2,25 USA 2 år 0,42 0,75 1,00 1,50 5 år 1,66 2,05 2,25 2,65 10 år 2,58 3,00 3,25 3,50 swedbanks prognos: SWAPRÄNTOR 2 maj 3 mån 6 mån 12 mån Sverige Stibor3M 0,91 0,75 0,75 0,95 Stibor6M 0,97 0,80 0,80 1,05 Swap 2 år 0,97 1,05 1,20 1,60 Swap 5 år 1,56 1,70 1,85 2,25 5
förslag på ränteplacering Krediter ett tillgångsslag med en hög lägstanivå Geopolitik, ljusning i de utsikter företagen indikerar i sina rapporter, kanske framför allt för Europa, och tillväxtmarknaderna är de huvudfaktorer som driver kreditmarknaden. En förbättring av den generella kreditkvaliteten (på aggregerad nivå) hör också till bilden liksom en fortsatt solid kreditcykel (låga kreditförlustnivåer), rimligt matchad mot alltjämt låga kreditpremier. På namnbasis så lyfter vi fram till exempel Billerud, Intrum Justitia och Opus. AV: INGVAR MATSSON Kreditmarknaden drivs just nu av ett antal sinsemellan relativt oberoende faktorer. Geopolitiska risker (Ukrainakrisen) är en faktor (negativ sådan). Vi såg bland annat nyligen en nedgradering av Rysslands kreditbetyg från Standard & Poor s. En annan och positiv faktor är att rapportperioden hittills bjudit på förvånansvärt hoppfulla kommentarer gällande marknadsutsikterna framför allt kanske i Europa, även om en ekonomisk återhämtning kanske ännu inte gjort direkta avtryck i resultaten. En tredje faktor är åt andra hållet, en ökad oro runt utvecklingen på tillväxtmarknaderna i Asien. Sammantaget har dessa drivkrafter i stora drag balanserat varandra under april och vi ser ledande Europeiska kreditindex på i stort sett oförändrad nivå under senaste månaden, om än under rätt stor volatilitet. Fed fortsätter att fasa ut sina stödköp av obligationer. Under det första kvartalet 2014, så kan man observera att den amerikanska high-yield marknaden inte lät sig påverkas särskilt mycket. Kreditbetygen höll sig relativt stabila under perioden baserat på ratinginstitutens uppgifter. Låga räntor, en starkare underliggande ekonomisk tillväxt och investerare med god riskaptit bidrog till denna stabilitet som därmed rätade ut en del frågetecken runt hur kreditmarknaden skulle reagera på Feds bantade stödköp när de väl kom. Också ur ett bredare globalt perspektiv så är bilden av kreditbetygen relativt stabil. De flesta industrisektorer har stabila utsikter över de närmaste 12-18 månaderna. Marknadsförutsättningarna är generellt starka medan den ekonomiska tillväxten/återhämtningen är fortsatt långsam på global basis. Bland sektorer med positiva utsikter ur ett kreditvärdighetsperspektiv kan nämnas konsumentprodukter, och bland de relativt få sektorer med negativa utsikter kan vi framhålla stålindustrin. Kreditpremierna är fortsatt låga, också ur ett historiskt perspektiv. De låga premierna är dock än så länge balanserade av låga estimat när det gäller kreditförlustnivåerna för 2014. Fram till slutet av april så var också utfallet när det gäller observerade defaultfrekvenser lågt. Vi tycker generellt att krediter inom kategorin starka BB ser prisvärda ut ur detta perspektiv (i termer av relativ riskkompensation). En gradvis förbättring i genomsnittlig kreditkvalitet är tydlig också i att förhållandet mellan antalet uppgraderingar och nedgraderingar i kreditbetyg långsamt förbättras i Europa. Att titta på denna relation, eller andra liknande mått, har historiskt visat sig vara en god värdemätare på hur krediter förväntas prestera som tillgångsslag. Vi ser tendenser till ökad aktivitet bland bolagen i Europa i termer av till exempel förvärv. Även om investeringsnivåerna är fortsatt försiktiga så kan en generellt ökad skuldsättningsgrad delvis motverka den i övrigt positiva trenden när det gäller kreditkvalitet. Fram till dags dato har också värdet av annonserade förvärv passerat tusen miljarder dollar, den högsta nivån på sju år. Krisen i relationen med Ryssland har hittills inte gjort några djupare avtryck i synen ens på de bolag som är storskaligt exponerade mot denna marknad. Fortums, med betydande affärsintressen i Ryssland, CDS har visserligen handlats isär omkring 10bp sedan mitten av mars men så många andra exempel finns inte. Men här gäller avvaktan eftersom situationen är fortsatt spänd och kan eskalera. Generellt är energibolagen en av de sektorer som kan påverkas mest negativt av konflikten med Ryssland och eventuellt ytterligare sanktioner och motåtgärder. I Europa kryper så kallade okonventionella åtgärder allt närmare från ECBs sida. Det är sannolikt att räntesänkning och möjligen också kvantitativa lättnader kommer att lanseras vid det penningpolitiska mötet i juni. Sannolikt är då en positiv reaktion på kreditmarknaden att vänta. Flera av de skogsbolag som rapporterat hittills har levererat förhållandevis starka rapporter med en mer konfident syn på framtiden dessutom. Även om utmaningar består för den europeiska skogsindustrin så ser läget bättre ut än på flera år. Ett av de bolag som levererat är BillerudKorsnäs (BB+). Vi noterar en starkare finansiell profil än tidigare och en fortsatt stark position inom förpackningsmaterial, kanske det mest attraktiva segmentet i industrin. Utsikterna på vårt kreditbetyg är positiva och vi avser att uppgradera vår vy på bolaget till BBB- från BB+ under våren. Vi anser obligationen vara klart köpvärd ur ett risk/pris-perspektiv. Intrum Justitia (BBB-) sysslar i princip med kredithantering, och krediter är som bekant ingen bristvara i vårt samhälle. Senaste kvartalsrapporten var i våra ögon neutral/svagt positiv ur ett kreditriskperspektiv. Bolaget expanderar i Tjeckien, en marknad som genererar god avkastning men verksamheten kommer också med en något högre affärsrisk. Volvo (BBB) kräver kanske ingen närmare presentation. När vi då är inne på fordon så kan vi lyfta fram Opus (B+). Bolaget är aktivt på den numera avreglerade marknaden för bilprovning, ett ställe där man som 19-åring oroade sig för att besiktningsmannen skulle slå sin hammare genom underredet på ögonstenen, en Volvo 142:a. Vi har stabila utsikter på vårt kreditbetyg och förutom Sverige är bolaget också aktivt i Nord- och Sydamerika. Marknadsandelen i Sverige är hög på denna i allt väsentligt stabila marknad. 6
förslag på ränteplacering aktuella placeringsförslag Kreditobligationer investment grade FRN (Rörlig ränta) emittent Förfall indikativ ränta Rating Intrum Justitia 2018-06-28 3m+120 -/- SWB: BBB- Negative Hemsö 2015-07-27 3m+35 -/- SWB: BBB+ Stable Volvo 2016-12-08 3m+60 BBB/Baa2 SWB: BBB Negative Kreditobligationer investment grade fast ränta emittent Förfall indikativ ränta Rating AINMT 2019-03-19 9,00 % -/- SWB: CCC+ Stable Kreditobligationer high yield Säkerställda obligationer med fast ränta emittent Förfall indikativ ränta Certifikat Rating SBAB 2018-12-19 1,80 % AAA Swedbank Hypotek 2017-12-20 1,45 % AAA Nordea Hypotek 2019-06-19 1,95 % AAA emittent Förfall indikativ ränta Husqvarna 2014-06-27 1,22 % -/- Rikshem 2014-08-29 0,95 % A- Hemsö 2014-09-02 1,08 % -/- SCA 2014-10-09 0,95 % A- Boliden 2014-10-17 1,45 % -/- Wallenstam 2015-04-09 1,60 % -/- Rating emittent Förfall indikativ ränta Rating Billerud 2018-03-27 3m+120 -/- SWB: BB+ Positive Aker 2019-07-24 3m+248 -/- SWB: BB+ Stable Opus 2018-11-20 3m+310 -/- SWB: B+ Stable 7
förslag på SKULDHANTERING Kombinationen låg volatilitet och låga räntor ger möjligheter Nuvarande ränteläge, speciellt i segmentet från fem år och utåt på kurvan, representerar fortsatt attraktiva nivåer för skuldförvaltare att långsiktigt säkra sin ränterisk på. Det är dock inte bara genom swapledet som skuldförvaltare kan dra nytta av rådande ränteläge. Även swaptionsledet bjuder på attraktiva möjligheter, speciellt eftersom den implicita volatiliteten i optionsmarknaden fallit på sistone. Vi vill därför slå ett slag för att skuldförvaltare ser över möjligheten att räntesäkra sig genom att köpa s.k. betalarswaptioner med 1 års optionalitet. Strategin är speciellt lämplig för de kunder som antingen har en svårprognostiserad skuldvolym eller tycker att nuvarande nivåer i marknaden är attraktiva men samtidigt är rädda att ett stigande ränteläge låter vänta på sig längre än vad som är prissatt för tillfället. AV: Ingrid Wallin Johansson Under den senaste månaden har svenska räntor fallit ytterligare i kölvattnet dels av försämrade utsikter för en lösning på oroligheterna i Ukraina och de ömsesidiga sanktioner som västvärlden och Ryssland har beslutat om, dels av det faktum att en reporäntesänkning förefaller stå för dörren att döma av inkommande data och uttalanden från Riksbanksledamöter. Ränterörelsen nedåt har dock varit tämligen odramatisk utan stora intradagrörelser. På senare tid har dessutom den implicita volatiliteten i marknaden sjunkit tillbaka markant, vilket delvis är en reflektion av denna icke-dramatik. När den implicita volatiliteten sjunker blir optioner såsom cappar och swaptioner billigare vid bibehållet ränteläge. En swaption är en option på att gå in i en förutbestämd swap. Alla detaljer såsom datum, räntesats och nominellt belopp i den underliggande swappen definieras i samband med att man handlar swaptionskontraktet. Det är även bestämt vilken part som betalar fast respektive rörligt. Den enda återstående frågan vid optionalitetens förfallodag är alltså huruvida innehavaren väljer att utnyttja sin rättighet att inträda i det underliggande swapavtalet eller ej. Swaptionskontrakt benämns efter huruvida innehavaren har rätten att betala fast eller att betala rörligt. För en skuldförvaltare som visserligen gillar nuvarande räntenivåer på forwardbasis men som bara vill ha rätten, inte skyldigheten, att betala på dessa nivåer längre fram kan därför en köpt betalarswaption vara ett bra alternativ. Det är speciellt i segmentet med optionsförfall upp till året som den implicita volatiliteten fallit på sistone. Dessutom är det om drygt 1 år, i juli 2015, som våra analytiker prognostiserar en första räntehöjning från Riksbanken. 1 Denna prognostise- rade höjning av reporäntan åtföljs rimligtvis av ett generellt stigande ränteläge. Dessa två faktorer tillsammans gör att vi ser värde för skuldförvaltare att köpa betalarswaptioner med 1 års optionalitet. Vi anser att en underliggande löptid i swaptionen från 5 år ut till 10 år ser mest attraktivt ut. Nuvarande forwardränta för en 5-årig swap med start om 1 år är knappt 2,00 procent, med andra ord är detta var marknaden i nuläget prissätter att 5-årsswappen skall handla om 1 år. En skuldförvaltare kan i nuläget köpa en betalarswaption med denna nivå som strike för en premium om ca 110 bps av nominellt belopp. Detta betyder alltså att det kostar SEK1,1m att skydda SEK100m genom att skuldförvaltaren om ett år kan välja att gå in i en 5-årsswap där man betalar fast 2,00 procent. Ligger räntan lägre är skuldförvaltaren fri att hedga sig i marknaden istället om man vill. Skuldförvaltaren kan självklart även strunta i att hedga sig i marknaden för att istället ligga rörligt. Innehavaren av swaptionen kan nämligen alltid välja att inte utnyttja sin rättighet, men ligger 5-årsräntan över 2,00 procent ser det ekonomiskt fördelaktigt ut att utnyttja denna. Om 5-årsräntan om 1 år ligger över 2,00 procent, men att skuldförvaltaren av bolagsinterna skäl inte vill bli bunden i 5 år, så kan ju han eller hon i stället sälja tillbaka swaptionen till banken och ta hem det övervärde som i så fall byggts ut. Väljer skuldförvaltaren att lägga strikenivån något högre blir swaptionen också billigare. En 1y5y-betalarswaption med strikenivå 2,25 procent kostar knappt 70 bps av nominellt belopp, m.a.o. skulle det kosta SEK0,7m att med en swaption säkra SEK100m i 5 år med start om 1 år på 2,25 procent. Utfall om 1 år beroende på då rådande 5-årsswapränta och skuldförvaltarens preferenser 5-årsswappen om 1 år Skuldförvaltaren vill säkra sina räntekostnader i 5 år >2,00 % Skuldförvaltaren utnyttjar sin rättighet att betala 2,00 % i 5 år. <2,00 % Skuldförvaltaren låter swaptionen förfalla outnyttjad och hedgar istället i marknaden till då rådande 5-årswapsränta Skuldförvaltaren vill av bolagsinterna skäl inte betala fast ränta i 5 år Skuldförvaltaren säljer tillbaka swaptionen till banken innan förfall för att på så sätt ta hem det övervärde man byggt upp. 2 Skuldförvaltaren låter swaptionen förfalla outnyttjad och gör inget ytterligare 1 Swedbanks prognos är att direktionen sänker reporäntan till 0,50 procent i juli 2014 och låter reporäntan ligga still i ett år, för att därefter höja reporäntan till 0,75 procent i juli 2015. Läs mer på sid. 2. 2 Skuldförvaltaren kan även ta hem sitt övervärde genom att välja att utnyttja sin rättighet att betala 2,00 % i 5 år för att därefter göra en sedvanlig swapstängning. 8
vår valutasyn Kronan tyngs av låg inflation Fed fortsätter dämpa förväntningar om stigande USA-räntor medan ECB brottas med flödesdrivet apprecieringstryck mot euron som riskerar sänka den redan låga inflationen. Det håller EUR och USD relativt stabila mot varandra på kort sikt, men på något högre nivå än vi tidigare väntas oss. Kronan har till stor del redan prissatt en räntesänkning från Riksbanken i juli och företagsuppköp kan kortsiktig stärka kronan. Inflationen väntas dock förbli låg året ut och vår väntade kronförstärkningen kommer att hållas tillbaka av låga räntor. Vår EUR/SEK-prognos är därför något uppjusterad och är nu 8,80 på 6 månaders sikt. Inga deflationsrisker men ECB har sagt stopp för starkare EUR Kronan har fortsatt att försvagats mot euron och noterades på den svagaste nivån hittills i år 9,14 i slutet av april. Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad i april men det var som vi väntade mycket nära en sänkning. Riksbanken prognos för reporäntan implicerar nu 40 procent sannolikhet för en räntesänkning i juli vilket marknaden med råge prissätter. Av denna anledning så är vår utgångspunkt att kronan knappast kommer att få något större stöd av relativt högre räntor visavi eurozonen i år trots att svensk tillväxt kan förväntas vara påtagligt starkare än eurozonen och svensk exportindustri tycks vara på väg att se ljuset i tunneln. Riksbanken har inte bara en hög sannolikhet för en sänkning utan man har också skjutit en första höjning framåt och höjningarna spås ske långsammare. Vice Riksbankschef Per Jansson har indikerat att han inte tänker rösta för en reporäntehöjning förrän inflation tydligt stigit över 1,5 procent. Den senaste inflationssiffran underskred dessutom Riksbankens prognos med 0,3 procentenheter och vi ser inte att inflation går över 1,0 procent förrän nästa år. På mycket kort sikt kan dock kronan stärkas trots låga och/ eller fallande räntor. Det handlar bland annat om att inflation för april av tekniska faktorer tillfälligt kan komma att stiga något men framför allt är det kopplat till ett par mycket stora potentiellt förestående företagsaffärer som kan ge kronköp eller åtminstone spekulation om detta. Dels väntas Volkswagen köpa ut minoriteten i Scania till ett värde av närmare 7 miljarder EUR, dels så förekommer uppgifter att amerikanska Pfizer är på väg att lägga bud på brittiska AstraZeneca som ägs till ca 8 procent av svenska investerare. Den senare affären är även den en mycket stor affär på uppemot 5 mdr EUR. Det är omöjligt att veta hur mycket av dessa affärer som kommer betalas kontant och föranleda växlingar och/eller hur köparen finansierar dessa SEK (lån i lokal valuta mm), men det är rimligt att anta att någon del kommer att innebära valutainflöden in i SEK. På längre sikt är dessa uppköp allt som oftast negativa för SEK (utlokaliserad tillverkning, FOU, finansfunktioner etc). Sammantaget är vår prognos i EURSEK uppreviderad ytterligare något till 8,90 (8,85 tidigare) på 3 månaders sikt och till 8,80 (8,70 tidigare) på 6 månaders sikt. av: Anders Eklöf Bank of England ser ljuspunkter i brittisk ekonomi och ger GBP stöd Pundet har gradvis etablerat högre nivåer mot SEK och har handlats mellan 10,70 och 11,10 under april. Storbritanniens fortsätter sin återhämtning och det är de räntekänsliga sektorerna som hushållens konsumtion och husmarknaden som drar. Samtidigt noterar Bank of England i sitt senaste protokoll att det finns positiva signaler ifrån investeringssidan och att tillväxten breddas. En första räntehöjning från Bank of England väntas första halvåret nästa år, vilket vi uppfattar som rimligt. Samtidigt får inte pundet stärkas för snabbt och på bred front för då riskerar inflationen bli för låg samtidigt som landets bytesbalansunderskott förvärras ytterligare. I nuläget tycks dessa risker inte vara alltför överhängande. Vår vy att EURGBP kommer att falla sett över året mot 0,80 är oförändrad medan GBP/SEK prognos är nu 11,00 på 3 månaders sikt (10,70 tidigare). Relativ inflationsbild håller NOK/SEK hög NOK Det har skett en påtaglig vändning i NOK/SEK de senaste två månaderna. Det kan vara på sin plats att rekapitulera vad som inträffat. Först gick NOK/SEK ned mot 1,04 i ljuset av förväntningar om fallande huspriser i Norge och en omvärdering av den tidigare starka norska oljedrivna ekonomin. Därefter grusades förväntningarna om att Norges bank skulle sänka räntan i ljuset av det väntade tillväxtfallet och den minskade risken för kreditexpansion och fortsatta prisuppgångar i bostadsmarknaden. Med den svaga norska kronan steg den norska inflationen till nära 2,5 procent. Med den svenska inflation överraskande mycket låg, CPIF på 0 procent i mars, har NOK/ SEK noterats över 1,10 i april. Vi räknar med att Norges bank vid sitt räntemöte den 8 maj fortsätter signalera att styrräntan ligger still och att man avvaktar mer information kring takten i inbromsningen i norsk ekonomi och hur husmarknaden utvecklas. Med inflationen nära 2,5procent, dvs målet, finns liten anledning för Norges bank att agera. Med utgångspunkt av detta och Norges relativt högre korträntenivå både mot SEK och EUR så tror vi att EUR/NOK kommer hålla sig stabil på 3 månaders sikt i intervallet 8,15 till 8,35. Med den nu högre EUR/SEK-prognosen så ser vi nu att NOK/SEK endast långsamt rör sig ned mot 1,06 på 6 månaders sikt. 9
vår valutasyn $ Försiktig Fed gör att bred och större dollaruppgång får vänta Amerikanska makrodata har på senare tid i stort bekräftat bilden av att den svaga inledningen av året berodde på extraordinärt kallt väder och att det nu är tydligt att tillväxten återhämtar sig. Sett över den senaste månaden har EUR/USD handlat i ett snävt intervall på 1,37 till 1,39 och inte mycket pekar mot att detta ändras förrän möjligen i juni. På 3 månaders sikt ser vi dock att dollarn gynnas av att Bank of Japan (BoJ) fortsätter att expandera sin balansräkning, möjligen till och med i ökad takt, och att ECB i juni kan komma att sänka en av sina styrräntor till att bli negativ och/eller påbörja köp i mindre skala av kreditpapper. Det är uppenbart att ECB inte kommer att tolerera en kurs i EUR/USD över 1,40 i nuläget givet den låga inflationen och den dämpade återhämtningen. Samtidigt så ökar risken att marknaden kommer testa ECB:s beslutsamhet och lyfta EUR/USD tillfälligt mot eller över 1,40 om ECB inte gör slag i saken och genomför ytterligare penningpolitiska åtgärder för att motverka trycket ned på inflationen. Flödesbilden är fortsatt positiv för euron även om eurotillgångar i form av exempelvis aktiemarknaden och spanska statspapper inte uppfattas som billiga längre. En snabbare och bredare dollarförstärkning kan dock dröja till senare i höst eller vinter då Federal Reserve väntas fortsätta övertyga marknaden om att styrräntehöjningar inte är räkna med förrän tidigast en bit in på nästa år. Vi ser ingen anledning att kämpa emot Fed:s övertygelse att inflationsriskerna är fortsatt låga i närtid trots att arbetslösheten nu fallit ned till 6,7 procent, dvs endast 2/10 procentenheter ifrån den nivå där Fed tidigare sade att det var rimligt att börja överväga minska ned på den penningpolitiska stimulansen. När detta är sagt så ser vi ändå ökade risker under hösten för signaler om stigande inflationstryck i den amerikanska ekonomin. Då har också Fed sannolikt avslutat sina obligationsköp. När kostadstryck dyker upp via löner eller inflationsdata kommer Fed få allt svårare att hålla ned korta räntor och dollarn kommer att stärkas mer påtagligt, enligt vår vy. Vi kan också konstatera att kommunikationen från FOMC blivit mer spretig och otydlig på senare tid. Vid Fed:s presskonferens i mars indikerade den nya ordföranden Janet Yellen på en direkt fråga att en första räntehöjning kan bli aktuell ca sex månader efter att obligationsköpen avslutats, vilket bedöms ske i oktober eller i december i år. Fed hade också justerat upp den genomsnittliga styrränteprognosen något för årsskiftet 2016/2017 till dryga 2 procent. Detta tolkades delvis som att Fed ändrat sin reaktionsfunktion något, dvs att man såg ökade inflationsrisker vid oförändrade tillväxtutsikter. Även om Yellen redan vid presskonferensen sade att man ska vara försiktig med att lägga för stor vikt vid dessa ränteprognoser och fokusera mer på de kvalitativa resonemangen, så var det förvånande att protokollet från räntemötet 2 veckor senare tog helt udden av dessa ränteprognoser. Det spekulerades i att Yellen blivit tvingad att lägga till en paragraf i efterhand för att justera tolkningarna från presskonferensen. Sammantaget har vi reviderat ned dollarns utsikter mot euron på kort sikt någon men EUR/USD väntas fortfarande falla mot 1,30 mot slutet av året. De geopolitiska riskerna från Rysslands annektering av Krim i Ukraina har hittills haft liten effekt i form av ökade riskpremier i de finansiella marknaderna. Skulle Ryssland mot förmodan välja att invadera östra Ukraina så kan vi räkna med ökad volatilitet på finansmarknaderna och en upptrappning av ekonomiska sanktioner mot Ryssland från EU/USA. Om det sker så kommer eurozonen drabbas hårdast givet energiberoendet och JPY och CHF blir de valutor som stärks mest. Underligt nog har ett mönster varit att euron stärks när oron ökar i Ukraina, vilket möjligen handlar om att ryska investerare då säljer USD. USDSEK prognosen är något uppskruvad till 6,65 på 3 månaders sikt till följd av både högre EUR/USD och EUR/SEK-prognos. 10
vår valutasyn: tillväxtmarknader Positiv valutautveckling men sämre fundamenta Höga korträntor, låg global inflation och avsaknad av nya negativa nyheter ger stöd till flertalet valutor inom emerging markets. Vi förväntar oss att denna utveckling fortsätter även under maj månad. Vi är däremot negativa till valutautvecklingen på sikt då många underliggande problem kvarstår. AV: Hans gustafsson Valutautvecklingen har under april månad varit positiv för flertalet länder inom emerging markets. Detta trots att oroligheterna i Ukraina och Ryssland har fortsatt att prägla nyhetsflödet. Dessutom så har den ekonomiska statistiken överraskat negativt under månaden vilket till största del förklaras av utfallet i Asien. Inflationen är däremot hög och stigande i flera länder inom emerging markets, trots svag tillväxt. Styrräntorna har därför höjts ytterligare under april i Brasilien och Ryssland. Flera år av underinvesteringar gör att dessa ekonomier slår i kapacitetstaket vid lägre tillväxttakter än tidigare. Förväntningarna på räntehöjningar från Fed har den senaste tiden tonats ned och obligationsräntorna i Europa har fallit kraftigt i år. Detta gör att många valutor inom emerging markets för tillfället har starkt stöd av sina relativt höga räntenivåer. Spänningen har tilltagit i Ukraina där ryska intressen förefaller att göra allt för att skapa oreda inför president- och borgmästarvalen den 25 maj. Rörelserna i rubeln har däremot under månaden varit relativt små. Den ryska inflationstakten steg till 6,9 procent i årstakt under februari vilket är den högsta nivån på nio månader Den ryska centralbanken höjde oväntat sin styrränta med 50 punkter till 7,50 procent och angav som skäl större än förväntat genomslag från rubelns försvagning på inflationen. BNP ökade med endast 0,8 procent och investeringarna sjönk med 4,8 procent under första kvartalet i år jämfört med motsvarande period för ett år sedan. Den ryska ekonomin kommer att påverkas mycket negativt så länge som oroligheterna pågår. USA och EU har beslutat om ytterligare sanktioner mot ryska politiska ledare och företag men ekonomin kommer att drabbas hårt framöver även utan direkta sanktioner. Banker från både väst och Japan har börjat minska sin verksamhet i Ryssland och utländska investeringar har lagts på is. Detta i en tid då investeringsklimatet varit svagt under flera år. Vi är negativa till rubeln och förväntar oss en försvagning av rubeln till EUR/RUB 52 och RUB/SEK 0,168 mot slutet av december i år. Den kinesiska ekonomin fortsätter att mattas av under ledarnas goda minne. BNP för det första kvartalet steg med 7,4 procent jämfört med samma period för ett år sedan. Utfallet var något bättre än förväntat men visar på en tydlig avmattning i tillväxten. Den politiska inriktningen är att minska kredittillväxten och då med betoning på den som sker utanför den reglerade banksektorn. Detta har en åtstramande effekt vilket tillsammans med svag exportutveckling har påverkat stämningsläget i den kinesiska tillverkningsindustrin negativt. HSBC PMI, som mäter stämningsläget bland de mindre privatägda företag, hamnade under mars på 48,3 vilket är den fjärde månaden i rad under 50-strecket. Centralbanken sänkte under månaden reservkraven med 2 procentenheter för affärsbanker på landsbygden för att motverka en alltför kraftig nedgång i ekonomin och stödja jordbruket. Yuanen har fortsatt att försvagas mot dollarn till den svagaste nivån sedan oktober 2012. Svagheten i ekonomin är troligtvis en anledning till att centralbanken låter valutan försvagas. Vi bedömer däremot att det huvudsakliga skälet är att mota bort de stora spekulativa inflöden som tilltagit under det senaste året. Vår syn är fortfarande att yuanen kommer att stärkas på längre sikt men med en ryckig utveckling för att inte öppna upp för nya spekulativa flöden. Vi behåller vår prognos för yuanen med USD/CNY 6,07 och CNY/SEK 1,11 mot slutet av året men med risk för en svagare utveckling. 11
Förslag på valutahantering Strategier för euro, dollar och den norska kronan AV: Olle Green Strategi för EUR-säljare: Omvänd flexibel termin med 6 månaders löptid (spot ref 9,06) barriär 8,80 En omvänd flexibel termin ger kännedom om det sämsta tänkbara utfallet och ger samtidigt innehavaren möjlighet att dra nytta av en negativ kursrörelse. Denna strategi ger innehavaren rätten/skyldigheten att sälja euro till kursen 9,02. Det skall jämföras med aktuellt terminspris på 9,07. Om eurokursen ligger i intervallet 9,02 8,80 på förfallodagen (utan att under löptiden nått barriären på 8,80) har innehavaren rätt att sälja på 9,02 eller bättre, beroende på förfallodagens slutkurs. För varje öre lägre kurs än 9,02 får säljaren rätt att sälja till högre kurs i motsvarande mån. Om barriären 8,80 bryts någon gång under löptiden faller möjligheten att tjäna på nedgången och man får sälja på 9,02. Strategi för USD köpare: 1 by 2 (Booster) med 6 månaders löptid (spot ref 6,57) Strategin ger innehavaren rätt att köpa USD till kursen 6,51. Det kan jämföras med aktuellt terminspris på 6,60. Strategin ger er möjlighet att köpa usd till en bättre nivå jämfört med en terminssäkring. Om spotkursen på förfallodagen ligger på 6,51 eller lägre måste innehavaren emellertid köpa det dubbla beloppet. Strategi för NOK-säljare: 1 by 2 (Booster) med 6 månaders löptid (spot ref 1,0960) Strategin ger innehavaren rätt att sälja NOK till kursen 1,1030. Det kan jämföras med aktuellt terminspris på 1,0930. Strategin ger er möjlighet att sälja NOK till en bättre nivå jämfört med en terminssäkring. Om spotkursen på förfallodagen ligger på 1,1030 eller högre måste innehavaren emellertid sälja det dubbla beloppet. Kronor per EUR 9,20 9,10 9,00 8,90 8,80 8,70 8,60 8,50 8,40 8,30 8,20 apr-13 jun-13 aug-13 okt-13 dec-13 feb-14 apr-14 Kronor per USD 6,90 6,80 6,70 6,60 6,50 6,40 6,30 6,20 6,10 6,00 apr-13 jun-13 aug-13 okt-13 dec-13 feb-14 apr-14 Kronor per NOK 1,16 1,14 1,12 1,10 1,08 1,06 1,04 1,02 1,00 apr-13 jun-13 aug-13 okt-13 dec-13 feb-14 apr-14 exempelkurs på förfallodagen aktivitet EUR-säljare 9,10 Innehavaren har skyldigheten att sälja euro till kurs 9,02 8,82 Innehavaren säljer euro till kurs 9,22 (9,02 + att man erhåller 20 öre per euro) 8,50 Innehavaren säljer euro till kurs 9,02 exempelkurs på förfallodagen aktivitet USD-köpare 6,60 Innehavaren har rätt att köpa USD till kursen 6,51 6,45 Innehavaren har skyldighet att köpa dubbel volym till kursen 6,51 exempelkurs på förfallodagen aktivitet NOK-säljare 1,0950 Innehavaren har rätt att sälja NOK till kursen 1,1030 1,1050 Innehavaren har skyldighet att sälja dubbel volym till kursen 1,1030 Notera att strategierna har inslag av optioner, att en köpt option innebär en rättighet och en såld option innebär en skyldighet, och för att genomföra någon av dessa strategier krävs ett minsta motvärde om cirka 1 miljon SEK. 12
Kontaktinformation Large Corporates & Institutions Regeringsgatan 13 105 34 Stockholm Ränte- och valutahandel Chef Jan Peter Larsson Tel: 46 8 585 977 36 e-post: jan.peter.larsson@swedbank.se Institutionell Kundhandel Chef Eindride Stien Tel: 47 2311 6248 e-post: eindride.stien@swedbank.se Kundhandel Stora företag T.f. chef Klas Sandesjö Tel: 46 31 739 78 01 e-post: klas.sandesjo@swedbank.se Analys Chef Angelique Angervall Tel: 46 8 5859 0000 e-post: angelique.angervall@swedbank.se Makroanalys Chef Olof Manner Tel: 46 70 56 79 312 eller 46 70 87 251 87 e-post: olof.manner@swedbank.se Strategi Chef Ott Jalakas tel: 46 72 242 53 90 e-post: ott.jalakas@swedbank.se Analys Krediter Ingvar Matsson Tel: 46 8 700 93 49 e-post: ingvar.matsson@swedbank.se Makro Chef Olof Manner Tel: 46 70 56 79 312 eller 46 70 87 251 87 e-post: olof.manner@swedbank.se Chefekonom Anna Felländer Tel: 46 8 700 99 64 e-post: anna.fellander@swedbank.se Knut Hallberg Tel: 46 8 700 93 17 e-post: knut.hallberg@swedbank.se Jörgen Kennemar Tel: 46 8 700 98 04 e-post: jorgen.kennemar@swedbank.se Åke Gustafsson Tel: 46 8 700 91 45 e-post: ake.gustafsson@swedbank.se Magnus Alvesson Tel: 46 8 5859 3341 e-post: magnus.alvesson@swedbank.se Anna Breman Tel: 46 70 314 95 87 e-post: anna.breman@swedbank.se Cathrine Danin Tel: 46 8 5859 0000 e-post: cathrine.danin@swedbank.se Valutor Anders Eklöf Tel: 46 8 700 91 38 e-post: anders.eklof@swedbank.se Tillväxtmarknader Hans Gustafson Tel: 46 8 700 9147 e-post: hans.gustafson@swedbank.se Räntor Jerk Matero Tel: +46 8 700 99 76 e-post: jerk.matero@swedbank.se Kundhandel Krediter Fredrik Boklund Tel: 46 8 700 99 17 e-post: fredrik.boklund@swedbank.se Institutionell kundhandel Claes Göthman Tel: 46 8 700 92 80 e-post: claes.gothman@swedbank.se Tillväxtmarknader Peter Granqvist Tel: 46 8 700 99 95 e-post: peter.granqvist@swedbank.se Kundhandel Stora företag Stockholm Simon Oljans Tel: 46 8 700 99 14 e-post: simon.oljans@swedbank.se Kundhandel Stora företag Göteborg Klas Sandesjö Tel: 46 31 739 78 01 e-post: klas.sandesjo@swedbank.se Kundhandel Stora företag Malmö Lars Andersson Tel: 46 40 24 22 84 e-post: lars.a.andersson@swedbank.se Detta dokument har sammanställts av Swedbank Research, affärsområdet Swedbank Large Corporates & Institutions inom Swedbank AB (publ), ( Swedbank ). Dokumentet är framställt i informationssyfte för spridning till en begränsad krets kvalificerade investerare och är inte avsett att vara rådgivande. Informationen i dokumentet har sammanställts från källor som bedömts vara tillförlitliga. Vi kan dock inte garantera att informationen är fullständig eller riktig. Framtidsbedömningar är alltid osäkra och läsaren rekommenderas att komplettera sitt beslutsunderlag med erforderligt material. Dokumentet redovisar vår nuvarande uppfattning, som dock kan ändras. Vi påtar oss inte ansvar för någon typ av direkt eller indirekt förlust eller skada grundad på användande av dokumentet. Swedbank eller dess dotterbolag kan ha eller ha haft, eller kan komma att få: innehav av finansiella instrument, rådgivningsuppdrag, s k investment- eller merchantbanking-uppdrag och/ eller långivningsuppdrag avseende emittenter/ finansiella instrument som direkt eller indirekt omfattas av eventuella analyser eller rekommendationer i dokumentet. Dokumentet får inte spridas till fysiska eller juridiska personer som är medborgare i eller har hemvist i ett land där sådan spridning är otillåten enligt tillämplig lag eller annan bestämmelse. Materialet får inte mångfaldigas utan Swedbanks medgivande. Mångfaldigad av Swedbank, Swedbank AB (publ), Stockholm 2010 13