Smittskydd och vårdhygien 2018 Introduktion för sommarvikarier Basala hygien- och klädregler
2 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning
Bakterier- älskade och hatade En del bakterier är till nytta för oss och finns i vår normalflora utan att vi märker det. Medans andra arter kan ge sjukdom. Bakterien var den först levande organismen på jorden och man kan inte leva utan den Vissa bakterier kan överleva i svåra förhållanden med hjälp av att ändra form från aktiv till sovande sporform. De kan ligga i dvala i flera år. Bakterier och virus förökar sig snabbt. 1 mikrob kan bli över 1 miljon på 3½ timme. Människan förökar sig var 20:e år! 3
Risk eller inte? Risken är mycket liten att du som personal blir smittad/bärare av mikroorganismer som du träffar på via jobbet om du följer de Basala Hygienrutinerna Vårdtagare är mycket skörare och mer mottagliga på grund av sin höga ålder, och/eller nedsatta av sjukdom och måste därför skyddas 4
Sätt stopp för smittan! Det mest effektiva sättet att förhindra smittspridning är att du som utför vård- och omsorgsmoment följer de Basala hygienrutinerna och klär dig rätt. Föreskrift - bindande regler Gäller från 1/1-2016 De hygienregler som redan gäller inom hälso-och sjukvården omfattar nu även arbete inom: Hemtjänsten Särskilda boenden Vissa LSS-boenden 5
Smittvägar Direkt kontaktsmitta Smitta överförs direkt, utan att mellanlanda, från person till person. 6
Smittvägar Indirekt kontaktsmitta Smitta överförs från person till person via händer, kläder, föremål, utrustning, hjälpmedel m.m. som är förorenat med smittämne/mikroorganismer. 7
Indirekt kontaktsmitta via händerna är den vanligaste av alla smittvägar, därefter är det via arbetskläderna
Filmtajm: https://rfkl.se/sv/verksamheter/befolkning-och-valfard/vard- Omsorg/Aldre-ny/Filmer/Film---Basal-vardhygien/ (OBS! Fler filmer finns via Vårdhygiens hemsida. Går att söka på nätet via vårdgivarwebben Östergötland) 9
Handtvätt/handdesinfektion Före handtvätt Efter tvätt med tvål och vatten Efter handdesinfektion
Handdesinfektion Före och Efter vård- och omsorgsmoment ex. påklädning, förflyttning, dusch, toalettbesök, sängbäddning Före rent arbete ex. ta fram material ur förråd, mathantering Efter orent arbete ex. hantering av bäcken, smutstvätt 11
12
Personligt hygienansvar Naglar kortklippta, utan lack eller konstmaterial Händer och underarmar fria från: Smycken och klocka Sår/eksem och förband Ortoser eller motsvarande stödskenor 13 13
Infekterade sår hos personal Arbeta INTE direkt med vårdtagare eller mathantering då du har en infektion på händer eller underarmar ex sårinfektion eller nagelbandsinfektion Prata alltid med din arbetsledare för bedömning! 14
15 Bakterier växer till
16 Konstnaglar-nej tack!
Personligt hygienansvar Piercade hål och tatueringar läkta, utan infektionstecken 17
Hår och skägg Långt hår och skägg ska fästas upp Om huvudduk används ska den fästas så den inte lossnar. Nedhängande delar ska vara instoppade under arbetskläderna 18
Tvätta händerna med flytande tvål och vatten.. När händerna är synligt förorenade/smutsiga Vid vård av patient med misstänkt eller känd infektiös diarré/kräkning ALLTID HANDDESINFEKTION EFTER HANDTVÄTT!
Så här tvättar du händerna 10-10 regeln Tvåla in händerna Gnid in tvållöddret i händerna så långt tid det tar att räkna till tio i lagom takt. Se till att hela händerna tvålas in, även fingertoppar och mellan fingrarna. Skölj av tvållöddret från händerna under rinnande vatten så lång tid som det tar att räkna till tio i lagom takt. Torka händerna så att de blir torra. Då bör du använda pappershanddukar. 20
Handskanvändning vid risk för kontakt med kroppsvätskor (kräkningar, blod, sekret, avföring, urin) eller material som förorenats av dessa vid arbete med stickande/skärande utrustning 21
Exempel på situationer då vi använder handskar.. Byte av inkontinenshjälpmedel Hjälp med nedre toalett Tömning av urinuppsamlingspåse Omläggning av sår Sugning i luftvägar Hantering av smutstvätt som förorenats med kroppsvätskor Hantering av kemikalier 22
Handskas rätt med handskar Använd endast vid kontakt med kroppsvätska Desinfektera händerna före och efter handskanvändning Byt handskar mellan olika arbetsmoment och mellan vårdtagare Berör inte omväxlande smutsigt och rent Desinfektera aldrig handskar Kasta handskarna direkt efter användning Undvik överanvändning! 23 Handskar som används på fel sätt innebär en risk för smittspridning!
Hel och frisk hud är en mycket bra barriär mot smittämnen -gäller både för personal och vårdtagare
Vårda dina händer Undvik att tvätta dina händer med tvål och vatten i onödan Handsprit innehåller glycerin (återfettning) Undvik handskar under längre tid eller oftare än nödvändig Använd gärna mjukgörande handkrämer efter arbetets slut! 25
Vårdtagarens handhygien Vårdtagaren bör uppmanas till en god handhygien före måltid och efter toalettbesök. De som inte klarar detta bör få hjälp av personalen. Även besökare bör uppmärksammas om vikten av god handhygien! 26
Arbetskläder Bör tillhandahållas av arbetsgivaren Består av både en överdel och en underdel, alt. klänning Kortärmad Byts dagligen samt vid behov (både över och underdel) Kläderna tvättas i lägst 60-70 C, samt tumlas torra eller torkas i torkskåp Används enbart på arbetsplatsen och på arbetstid
Varför plastförkläde? Syfte: Att skydda arbetskläder mot nedsmutsning och väta samt att skydda vårdtagaren från föroreningar Engångs plastförkläde används vid arbetsmoment som innebär: risk för stänk/fukt av arbetskläder Ex. hjälp med personlig hygien, toalettbesök, byte av urinuppsamlingspåse risk för nedsmutsning av arbetskläder Ex. sängbäddning, hantering av smutstvätt, såromläggning 28
29
Vårdtagarens och ditt skydd Alla som möter vårdtagare riskerar att överföra smitta Kontaktsmitta är den vanligaste smittvägen Det effektivaste sättet att hindra smittspridning är att du följer de basala hygienrutinerna och klär dig rätt 30
För att förhindra smittspridning och riskera någon annans liv eller hälsa, gäller att du gör rätt och följer de basala hygien- och klädreglerna som finns De som behöver vård och assistans är mycket mer mottagliga och känsliga på grund av hög ålder eller sjuklighet än vad vi som jobbar är 31
Tänk på att DU kan göra skillnad! De basala hygienrutinerna och klädreglerna har till uppgift att förhindra smittspridning genom att bryta smittvägarna Som medarbetare har du ett ansvar att följa reglerna för att skydda vårdtagaren, dig själv och dina arbetskamrater! 32
Vårdhygienisk handbok 33 http://vardgivarwebb.regionostergotland.se/pages /289062/Hygienrutiner%20inom%20kommunal%2 0v%c3%a5rd.pdf
E-utbildning Testa gärna dina kunskaper genom att göra E-utbildning i Basal hygien Länk: https://host.learnways.com/sll/vardhygien/template.htm 34
35
Nedanstående referenser gäller generellt för texterna i ämnet Referenser SoS-rapport 2006-123-12, Att förebygga vårdrelaterade infektioner i vården. Ett kunskapsunderlag. Rena händer räddar liv, fördjupningsmaterial. Sveriges Kommuner och Landsting och Smittskyddsinstitutet Melhus, Åsa, Klinisk mikrobiologi för sjuksköterskor. 2013 Regelverk AFS 1990:18 Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling om omvårdnadsarbete i enskilt hem AFS 2001:3 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning av personlig skyddsutrustning AFS 2005:1 med ändringsföreskrift AFS 2012:07 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan och överkänslighet SFS 1982:763 Hälso- och sjukvårdslagen SOSFS 2007:19 Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården SOSFS 2015:10 Basal hygien i vård och omsorg SOSFS 2011:9 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete