En berättelse om Järfälla förr och idag

En berättelse om Järfälla förr och idag

EN BERÄTTELSE OM JÄRFÄLLA - FÖRR OCH IDAG Text och layout: SARAH MAGNUSSON Foto: EMILIE MAGNUSSON Järfälla Kultur, 2010

INNEHÅLL OM HUR DET FUNGERAR I EN KOMMUN Hallå där, Järfällaelev!... 5 Järfällas kommun, kommundelar och huvudort... 5 Gemensamt för dem som bor i en kommun... 6 Varför man har kommuner... 6 Kommunen har hand om... 7 Konstutsmyckning... 8 Hallå där, Mikael!... 9 Kulturarv... 10 OM HUR MAN KAN VETA HUR DET VAR FÖRR I TIDEN Arkeologi - e sä a få veta mer om hur det var förr... 12 Hallå där, Åsa!... 12 Kulturarv en ska a berä a om... 13 Kulturarv en ska a vara rädd om... 13 När man bygger ny... 13 Hallå där, Ingrid!... 14 Lars kan mycket om Järfälla... 15 Hallå där, Lars!... 15 Bilder på Järfälla från förr och nu... 16 Hallå där, Bri -Marie!... 16 OM KULTURARV I DE OLIKA KOMMUNDELARNA Kulturarv i Jakobsberg Jakobsbergs folkhögskola... 20 Kvarnbacken... 20 Aspnässkolan... 21 Jakobsbergs sta on... 22 Jakobsbergs centrum... 22 Säby gård... 23 Kulturarv i Barkarby-Skälby Skälby gård... 24 Trädgårdsbruk... 25 Barkarby Flygfält... 25 2

Namnet Järfälla kommer ifrån... 26 Namnet Järfälla berä ar... 26 Järfälla kyrka... 27 Wärdshuset Lasse Maja... 27 Barkarby Torg... 28 Kulturarv i Stäket-Kallhäll Galgbacken... 29 Stäksundet... 29 Stäketsholmen... 30 Stäket... 31 Kallhälls gård... 31 Bolinders... 32 Björkliden... 32 Bolinderbyn, Skogstorp och Trehörningen... 33 Rondellen... 33 Bolindermuseet... 33 Kulturarv i Viksjö Häradsvägen... 34 Runstenar och runhällar... 34 Hällristningar... 35 Gåseborg... 35 Viksjö... 36 Hummelmora hage... 36 Görväln... 37 Görvälns trädgård... 37 Görvälns hotell och restaurang... 37 Hej då, Järfällaelev... 38 TACK INGRID KENNERSTEDT BORNHALL FÖR ATT DU DELAT MED DIG AV DIN KUNSKAP OM KULTURARVET I JÄRFÄLLA! 3

OM HUR DET FUNGERAR I EN KOMMUN 4

HALLÅ DÄR, JÄRFÄLLAELEV! Det kanske är så a du även bor i Järfälla kommun? Det gör de flesta av dem som går i låg- eller mellanstadiet här. Nu kanske du undrar vad Järfälla kommun är för något och tänker a nej jag bor fak skt i Jakobsberg, i Skälby, Barkarby, Viksjö, Stäket eller i Kallhäll. Eller så kanske du hört a du bor i Järfälla kommun förut, men vet inte rik gt vad det betyder? Så om du bor i Stäket så ingår du alltså i samma kommundel som de som bor i Kallhäll. Och bor du i Barkarby så ingår du i samma kommundel som de som bor i Skälby. Och bor du i Jakobsberg så bor du inte bara i en kommundel, utan även i Järfällas huvudort. En huvudort är lite som en kommuns huvudstad. Vet man inte vad som är huvudorten i en kommun, så är e ps a kommunens största centrum brukar ligga i den kommundelen. Räknar man ihop alla som bor i de olika kommundelarna i Järfälla, så skulle det bli ungefär: 15 000 barn + 50 000 vuxna = 65 000 personer. Det gör Järfälla ll den 30:e största kommunen i Sverige. JÄRFÄLLAS KOMMUN, KOMMUNDELAR OCH HUVUDORT Sverige är indelat i 290 olika kommuner. Tänk dig 290 olika områden, där Järfälla är e av dessa områden. Sen är Järfälla kommun indelat i fyra områden, olika kommundelar helt enkelt: - BARKARBY-SKÄLBY - JAKOBSBERG - VIKSJÖ - KALLHÄLL-STÄKET På den här kartan kan du se var någonstans de olika kommundelarna ligger i Järfälla. 5

GEMENSAMT FÖR DEM SOM BOR I EN KOMMUN Själva ordet kommun kommer från det la nska ordet COMMUNIS som betyder GEMENSAM. Vad har då de som bor i en kommun gemensamt? Ja, de som bor i en kommun kan visserligen vara hur olika varandra som helst ll sä och ll utseende. Det håller du säkert med om ifall du tänker på dem som du känner i Järfälla i klassen och utanför. De som bor i en kommun kan också leva väldigt olika liv och bo i helt olika typer av hus. Någon kanske bor i e höghus mi i Jakobsbergs centrum och hänger mycket på biblioteket. En annan kanske bor i e radhus nära Mälaren och gillar a gå ner ll va net för a fiska. Men det finns ändå en del som förenar dem som bor i samma kommun. Man delar ll exempel på en del. Såsom idro shallar, vägar och badplatser. Och centrum - som innehåller sådana där saker som är bra a ha i närheten. Såsom post, bank, frisör, bio, bankomater, klädbu ker, restauranger och matvaruaffärer. Ja, du skulle säkert kunna göra listan ännu längre! Jakobsbergs Centrum Sen så delar man också på de ledningar som gör a det finns el och va en i en kommun. Utan dem skulle du och de andra som bor i Järfälla ll exempel inte kunna tända era lampor eller duscha, inte heller sä a på datorn eller tvä maskinen. Smutstvä som väntar på a tvä maskinen ska sä as på... VARFÖR MAN HAR KOMMUNER Det är fak skt rä mycket som behöver finnas i en kommun för a det ska fungera för dem som bor där. Anledningen ll a man delade in Sverige i kommuner var också för a göra det lä are för poli kerna som bestämmer i Sverige a fa a beslut som bara rör e visst område och inte hela landet. Till exempel om man behöver bygga fler förskolor i Järfälla ll alla bebisar som snart kommer a födas. Eller om man ska bygga e kulturhus i Jakobsbergs centrum eller fler bostadshus i Kallhäll. Därför finns det poli ker i varje kommun som känner ll kommunen bra och som bestämmer hur just den kommunen ska skötas om. Det vill säga vad kommunen behöver och hur mycket av kommunens pengar som ska läggas på det. 6

Den här salen heter Järfällasalen. Och här inne samlas Järfällas poli ker för a fa a olika beslut som rör Järfälla kommun. KOMMUNEN HAR HAND OM Och om poli kerna bestämt a man ska satsa på kultur för barn och ungdomar, så måste ju också några arbeta för det. Till exempel ordna så a skådespelare kommer ll Järfälla för a spela teater för dig och andra barn i kommunen. Eller se ll a det finns möjlighet för er a gå kurser i hur man spelar flöjt eller gör cirkuskonster på Kulturskolan. Eller ordna så a ll exempel filmare, dansare, förfa are och konstnärer kan komma ll er skolklass, för a hålla en workshop där ni får lära er nya saker. Såsom hur man gör en tecknad film, dansar hip hop, skriver en deckare eller tecknar manga. Sen är det så a en kommun är inte bara e område, utan även en arbetsgivare. Det vill säga en sådan som man kan arbeta för. Det behövs nämligen folk som genomför allt som poli kerna i kommunen bestämmer. Om poli kerna ll exempel bestämt a det behövs e ny bibliotek, så måste det ju också finnas några som arbetar på biblioteket. Vem ska man annars få finfina bok ps av? Och vem ska se ll a böckerna som man lånat och lämnat llbaka hamnar på sin rä a hylla igen? Här ser du Robin Thorman som jobbar på Jakobsbergs bibliotek. 7 Och om poli kerna bestämt a si och så mycket av kommunens pengar ska gå ll a sköta om vägarna, så behövs det ju folk som ser ll a allt som har med vägarna a göra fungerar. Till exempel beställa snösko ning ifall det snöat mycket och snön behöver tas bort. Det händer ju liksom inte av sig själv... Alla de här personerna är an ngen anställda av kommunen eller så arbetar de på uppdrag för kommunen. På samma vis är det med dem som går hem ll äldre människor och hjälper dem med a laga

mat och a städa, om de inte kan göra det själva längre. För a inte glömma bort alla de som arbetar med a göra kommunen lite vackrare. Till exempel de som sköter om gräs, blommor och träd och de som städar gator och torg, skolor och idro sanläggningar, med mera. KONSTUTSMYCKNING Sen kan man ju också göra en plats vackrare genom a smycka ut den. Till exempel med en fin skulptur eller med en vacker bänk. Precis som a man kan smycka ut e rum med en fin tavla eller med e snyggt broderi. Här kan du se några exempel på konstutsmyckningar som finns på olika ställen i Järfälla: Till exempel det här klotet av Sten Dunér. På Kastanjens förskola finns e konstverk av Birgi a Muhr. Det kan man inte bara a på, utan även åka rutschkana på! I parken ll Görvänls slo finns konstnären Maria Ängkvists Klyvares Ögat. Men också flera andra konstverk, som andra konstnärer gjort. Pye Engströms Fårskocken står på gården ll förskolan Piazzan. 8

På Järfälla kultur arbetar man med sådant som har med kulturen i Järfälla a göra. Här arbetar ll exempel Mikael Falk som har hand om kommunens konstutsmyckningar. HALLÅ DÄR, MIKAEL! Och i en av matsalerna på Piazzans förskola finns e träd som Gunilla Paetau gjort. Inne på Källtorpsskolan finns Maja Spasovas Busänglar. Det är foton som tänds när man går förbi. Vissa si er i taket, som den här ovanför. Andra på väggar, som den här nedanför. Vad gör du på jobbet? - Jag ordnar olika utställningar ll konsthallen i Jakobsbergs bibliotek. Ibland är det konstnärer som ställer ut skulpturer eller målningar. Ibland fotografer som ställer ut bilder. En gång om året får också elever i skolor och förskolor ställa ut vad de skapat. Det kan ll exempel vara teckningar, pappersskulpturer eller lerfigurer. Sen så köper jag in konst ll kommunens konstsamling. Från den får lärare och fri dspersonal och andra som jobbar för kommunen komma och låna, om de vill göra det fint i e rum eller så. När man bygger e ny fri ds eller kanske bygger om en skola, så träffar jag också de som arbetar där för a bestämma vad man ska ha för konstutsmyckningar. 9

Det kan ll exempel bli en målning ll matsalen eller en skulptur ll skolgården. Vad är det med konst som du gillar? - Jag gillar konsten i sig själv. A bara a på den. Jag har liksom all d varit intresserad av färg och form. Sen så tycker jag också om vad konsten kan berä a om världen och människorna. Till exempel vad människorna känner och vad som händer i deras liv. Konst kan ju handla om både kärlek och krig och allt därimellan. Och de som ärver allt det här, vilka är då de? Ja, det är du och jag och alla andra i världen. Kulturarv är nyckeln ll vår historia ll hur människor ha det som levt innan oss. KULTURARV Konst kan också säga mycket om sin d. En målning kan ll exempel berä a vad man hade för kläder, vad man åt och hur husen såg ut, under den d som målningen gjordes. Det som är en konstutsmycning nu kan helt enkelt vara e kulturarv längre fram. Nu undrar du förmodligen vad kulturarv är för något. Jo, det är som namnet låter - kultur som går i arv. Det kan vara sånger och danser. Det kan vara föremål, såsom e konstverk eller något helt annat som en gammal leksak. Liksom det kan vara e hus eller en bil från äldre der. Det kan också vara tankar som människor som levt innan oss ha. Tankar om allt möjligt som d, religion, universum, hur jorden kommit ll, hur tjejer och killar och unga och gamla ska vara, hur man ser på liv och död, och vad man får och inte får göra. En gammal docka En gammal skrivmaskin 10

OM HUR MAN KAN VETA HUR DET VAR FÖRR I TIDEN 11

ARKEOLOGI ETT SÄTT ATT FÅ VETA MER OM HUR DET VAR FÖRR Nu kanske du funderar över hur man kan veta hur det var förr i den? Det går ju liksom inte a leta upp någon som levde för ll exempel 1000 år sen för a fråga Nej, såklart inte, tänker väl du. Men det finns fornlämningar. De kan berä a något om äldre der för oss som lever nu. Det är spår kan man säga, som de som levde innan oss lämnat e er sig. O ast finns spåren under jorden, och det finns de som har som jobb a leta upp de här spåren, genom a gräva i jorden. Arkeologer kallas de. På Länsmuseet i Stockholm arbetar en arkeolog som heter Åsa Berger. HALLÅ DÄR, ÅSA! Varför kan man hi a spår från förr under jorden? - Jo, sådant som löv, träd och döda djur blir så småningom ll jord. Och när det blir mer jord så höjs själva markytan och sådant som förut legat på marken hamnar istället under jorden. Såsom rester av e gammalt hus. Det här är något som sker hela den även om det går väldigt långsamt. Det gör också a det skapas olika lager av jord under marken som vi går på. Därför kan man hi a spår från olika der i olika lager i jorden. I e av de övre lagren kan det ll exempel ligga rester från e hus som är från 1600-talet. Och några lager längre ner kan det ligga rester från en hydda som man bodde i för flera 1000 år sen. Hur vet man vad det är som man hi at? - Det vet man o ast inte. Utan man använder sin egen och andra arkeologers erfarenheter och kunskaper för a försöka lista ut vad det är genom a ställa en massa frågor. Kanske påminner det som man hi at om resterna av en hydda från stenåldern som arkeologer hi at på andra platser. Och så tänker man: Om det är rester av en hydda från stenåldern så borde jag hi a resterna av en stolpe här. Men om det inte är en hydda vad är det då? E ersom man nästan aldrig kan veta så skulle man kunna ställa frågor i det oändliga. Arkeologi handlar mycket om a bestämma sig för vad något är. Sen kan man själv eller någon annan hi a nya fornlämningar eller ny informa on, som gör a man tänker a det som man hi ade är något helt annat. Som arkeolog måste man all d vara öppen för nya tankar. Kunskapen som vi har om förr kan därför förändra sig. Och alla arkeologer behöver inte ha samma uppfa ning om vad en och samma fornlämning är för något. 12

Vad är det med arkeologi som du gillar? - Det är det här a man aldrig rik gt kan veta som lockar. Blandningen mellan fakta och fantasi. Det vill säga blandningen mellan det som vi vet, som var människor bodde. Och det som vi själva får fylla i, som vad de tänkte och kände och vad de använde en viss sak ll. Jag har all d varit intresserad av historia. När jag var liten läste jag mycket böcker om förr i den. Påhi ade berä elser, men också faktaböcker. Fast det fanns inte så många faktaböcker som var skrivna för barn om det. Därför läste jag även sådana som egentligen var skrivna för vuxna, e ersom jag var så nyfiken på a få veta mer. Och så ade jag på e barnprogram som handlade om arkeologi. Sen visste jag a jag ville bli arkeolog när jag blev stor. Och nu är jag det och det passar mig fint. Förutom spänningen så gillar jag det här a man får hålla på med en massa olika saker på jobbet. Allt från a beställa grävskopa, ll a gräva, ll a skriva en rapport om fornlämningarna som man hi at, så a kunskapen blir känd för andra. KULTURARV EN SKATT ATT VARA RÄDD OM Sen är det också vik gt a vi alla hjälps åt med a vara rädda om kulturarvet. Annars går ju en del av vår historia förlorad. Därför finns det ll exempel en lag som säger a det är förbjudet a förstöra en fornlämning. Och den som bryter mot den kan få böter eller hamna i fängelse. NÄR MAN BYGGER NYTT Även de fornlämningar som inte syns för a de ligger under jorden måste man vara rädd om. När man ska bygga ny på e ställe, brukar man därför kolla a det inte ligger några fornlämningar i jorden. Isåfall måste arkeologer ta bort dem därifrån innan byggandet får sä a igång. KULTURARV EN SKATT ATT BERÄTTA OM De fornlämningar som Åsa och andra arkeologer hi at är ju en del av di och mi och allas kulturarv. Därför är det vik gt a arkeologerna också berä ar om sina upptäckter, så a även du och jag och alla andra får veta hur det kan ha varit förr i den! Byggarbetsplats Sen finns det äldre byggnader och ibland hela platser, som man också måste ta hand om e ersom de berä ar något om vår historia. 13

Därför finns det lagar och regler för vad man får och inte får göra när man ska bygga ny eller bygga om, så a kulturarvet inte förstörs. När det ska byggas på sådana historiskt värdefulla platser här i Järfälla brukar Ingrid Kennerstedt Bornhall kolla a allt går rä ll. Hon arbetar precis som Mikael på Järfälla Kultur och kan mycket om kommunens kulturarv. Och om hur man ska ta hand om kulturarvetet så a det inte förstörs. HALLÅ DÄR, INGRID! Vad gör du mer på jobbet? - Mycket av det jag gör handlar om a lära andra mer om Järfällas kulturarv på olika sä. Jag utbildar ll exempel elever som går i ärde klass på Sandviksskolan ll Koffsanguider. Då får de lära sig om den lilla ön Koffsan som ligger en bit från deras skola. Och om den kände vetenskapsmannen Carl von Linnés besök där på 1700-talet. De får också lära sig vad man ska tänka på när man pratar inför andra. Vill man höra vad de har a berä a så kan man boka en rundtur genom deras skola. Jag ansvarar också för e minimuseum om Koffsan på Jakobsbergs bibliotek. Här kan man se sådant som hi ades när man gjorde en arkeologisk utgrävning på ön. Sen har jag även hand om en byggnad som kallas för Grytan, som ligger i närheten av Skälby gård. Hit kan man komma med sin klass för a få se hur en vanlig arbetarfamilj kunde bo för 100 år sen. Personal från Skälbyskolan är även där och berä ar hur det kunde vara a leva då. Och vill man kan man få testa på hur det ll exempel var a värma upp huset med vedspis och laga mat på den den. Jag ordnar också bussturer för de som jobbar eller bor i kommunen. Då berä ar jag hur det var förr i den fram ll idag på olika platser medan bussen åker runt i Järfälla. Vad är det med kulturarv som du gillar? - Jag tycker a det är spännande a få veta hur det var förr och hur människorna levde då. Det har jag nog all d gjort. Sen gillar jag det här a man kan hi a spår från olika der mi i det samhälle som vi lever i idag. Det är också roligt a få andra a upptäcka de här spåren. Många tror ju ll exempel a Järfälla är från 1960-talet, e ersom det finns många hus i kommunen som byggdes då. Så när jag visar dem något som funnits här i över 1000 år, blir de väldigt förvånade 14

Hur har du lärt dig så mycket om kulturarvet här i Järfälla? - Jag är uppvuxen i Järfälla. Och e ersom kulturarv och historia har varit e stort intresse sen jag gick i gymnasiet, blev det naturligt a jag ville lära mig mer om den plats som jag bodde på redan då. Jag läste böcker, gick och kollade på fornlämningar och gamla hus som fanns i området. Och pratade med människor som var mycket äldre och som kunde berä a hur det var här i Järfälla när de var små. Sen när jag gå ut gymnasiet så utbildade jag mig för a kunna arbeta med det som jag gör idag. Jag lärde mig ll exempel om konst och arkeologi och om hur man tar hand om kulturarvet så a det inte förstörs. Sen hade jag turen a få jobb här i kommunen och lär mig for arande nya saker om Järfällas historia när jag jobbar. Till exempel när arkeologer kommer hit och gräver och hi ar nya spännande saker i jorden som berä ar något om hur människorna levde här förut. LARS KAN MYCKET OM JÄRFÄLLA En annan person som också är uppväxt i Järfälla och som kan mycket om kommunens kulturarv är Lars Gustafsson. Nu är han över 80 år. Men när han var i 25-årsåldern skrev han en tjock bok om Järfällas historia som heter Järfällaboken. Den tog det flera år för Lars a få klar. HALLÅ DÄR, LARS! Hur var det a arbeta med boken? - Det var intressant och jag lärde mig verkligen jä emycket. Men det var också jobbigt. Inte a skriva boken men a leta reda på all informa on om hur det var här förr i den. Sen så kändes det också många gånger lite ensamt Vad var det som fick dig a fortsä a med boken under alla år? - Jag ville ge kommunen en historia. När jag gick i skolan så fanns det nästan inget a läsa om Järfälla. Det ville jag ändra på. Hur har kommunen förändrats sen du var liten? - Det var lugnare och mer landsbygdskänsla när jag var barn. Nu finns det många fler vägar, mycket mer trafik och det är lä are a röra sig inom kommunen med buss och med pendel än vad det var då. Det finns också fler företag och affärer och många 15

fler hus som man bor i. Dessutom är husen mycket högre. Då fanns det bara villor och bondgårdar här och tomtarna var ganska stora, så det var långt mellan husen. Det gjorde också a det fanns fler öppna ytor för oss barn a leka på. Sen så bodde det ju inte alls lika många i Järfälla då, så man kände många fler av dem som bodde i kommunen än vad man gör idag. Man hade också mer koll på varandra. Kände man för a göra saker utan a alla skulle få veta det så åkte man in ll Stockholm. HALLÅ DÄR, BRITT MARIE! BILDER PÅ JÄRFÄLLA FRÅN FÖRR OCH IDAG Lars var också en av dem som såg ll a Järfälla kommun fick e bildarkiv. I det finns det en hel massa bilder på platser runtom i Järfälla från förr och idag. En del av bilderna samlade Lars in när han skrev sin bok om Järfälla. Nu har många av bilderna också lagts in i en bilddatabas. Så om du vill kan du gå in på Järfälla kommuns hemsida och kika på hur det såg ut i kommunen förr i den! Googla bara på: JÄRFÄLLA KOMMUN + BILDDATABAS = så kommer du dit. Det är Bri -Marie Westberg Lindberg som har hand om bildarkivet och bilddatabasen. Hon arbetar med Ingrid och Mikael på Järfälla Kultur. Vad finns det för bilder i arkivet från förr i den? - Många av bilderna är på olika byggnader. Till exempel på bostadshus, kyrkor, gårdar, skolor och industrier. En del är på naturen i området, andra är på fornlämningar eller på olika färdmedel som man ha för a ta sig fram genom åren. Såsom häst och vagn, tåg, pendel, bilar och bussar. Sen finns det även bilder på människor i olika situa oner. Till exempel skolfoton och familjefoton från slutet av 1800-talet. Eller foton från 1900-talet på bönder som arbetar, eller på människor som samlats för a demonstrera mot något som de tycker är fel. Vad är det med bilder som du gillar? Det är speciellt gamla bilder som jag tycker om a a på. De kan ju berä a mycket om hur det var förr i den, och det är något som jag är väldigt nyfiken på. När jag kommer ll e ny ställe eller när 16

jag åker förbi med bil, så funderar jag o a över hur det kan ha se ut där förut, vad människorna hade på sig och vad de gjorde. Ja, hur det var a leva då, jämfört med nu. Har du några bildfavoriter? - Jag tycker om väldigt många av bilderna i bildarkivet och bilddatabasen, så det är svårt a välja ut några favoriter. Men det här är några av bilderna som jag gillar: Kvarnbacken, Jakobsberg. 1919. Mjölkning på gång. Har man en egen ko behöver man inte gå ll affären för a handla mjölk. I närheten av korsningen Brantvägen och Grönvretsvägen, Jakobsberg. 1905. Hästarna hjälper sin bonde med jordbruket. Kanske är det e hästpar och deras föl? Byxfickstorget, Kallhäll. 1958. Gillade man inte mjölk kunde man hämta va en a dricka vid brunnen. Nysved, någon gång på 1930-talet. Fikapaus. Det var vanligt a barnen kom med kaffe och så, ll de vuxna som arbetade med jordbruket. Domars gen, i närheten av Barkarby torg. Någon gång på 1920-talet. Baljorna som man badade och tvä ade sig i, kunde man ställa var man ville. 17

I närheten av Hummelmora hage, någon gång mellan år 1915-1920. Några kvinnor och en liten flicka kommer åkandes på va net i en roddbåt av trä. Det vill säga i en eka. Nysved, någon gång på 1930-talet tror man. På väg någonstans, med häst och vagn. Veddesta, någon gång på 1920-talet. Järfällas första taxi kommer och hämtar upp de som beställt taxin. Kanske skulle de på fest? Domars gen, i närheten av Barkarby torg. 1917. Var man för liten för a köra en rik g häst med vagn, så kunde man använda en kärra och en gunghäst... och låtsas a man körde på rik gt! Skälby, någon gång på 1940-talet. Några som väntar in tåget på järnvägssta onen som fanns här då. Kanske var det några gäster som skulle komma på besök? 18 JA... Nu har du få e smakprov på hur det såg ut på vissa platser här i Järfälla förr i den. Du har också få lära dig vad kulturarv är och a det är något som vi alla måste vara rädda om. Nu är det dags a du får veta lite mer om kulturarvet som finns här i Järfälla. Så det är precis vad jag tänkte berä a lite om för dig. Sen kan du kanske vandra iväg med din lärare och de andra i klassen och kika lite närmare på platserna på rik gt!

OM KULTURARV I DE OLIKA KOMMUNDELARNA 19

KULTURARV I JAKOBSBERG JAKOBSBERGS FOLKHÖGSKOLA För ungefär 350 år sen gi e sig Brita Cruus af Gudhem med Jakob Lilliehöök af Fårdala. Men det blev e kort gi ermål, för sorgligt nog så dog Jakob bara 6 månader senare. Han var nämligen ute och krigade mot danskarna och då skadades han svårt. Som minne e er Jakob döpte Brita om gården som de bodde i ll Jakobsberg gård. Nu kanske du redan har gissat a namnet på Järfällas huvudort Jakobsberg kommer härifrån? Och visst är det så! Jakobsberg ligger nämligen på det område som en gång i den llhörde gården. Och det som en gång var själva gården är sen 1900-talets början en folkhögskola. Det vill säga en skola för vuxna där man kan fördjupa sig i olika ämnen, eller lära sig mer om e visst yrke. KVARNBACKEN Inte så långt därifrån, på mark som en gång i den llhörde gården, ligger det en kulle som kallas för Kvarnbacken. Förut fanns det nämligen en kvarn här, men den har brunnit ner nu. En kvarn är något som man använde förr i den för a mala havre och vete och andra sädesslag från åkrarna. På så vis fick man mjöl som man sen bakade med. På kullens slu ning finns det en begravningsplats från forn den. Så kallas den fram ll mi en av 1000-talet. Och arkeologer kallar sådana här forn da begravningsplatser för gravfält. E gravfält kan bestå av allt från fem ll flera hundra gravar som kan se ut på lite olika sä. Vissa gravar är osynliga och ser ut som vilken gräsplä som helst. Dem har arkeologerna upptäckt först när de grävt i jorden. Andra gravar kan arkeologerna upptäcka utan a behöva gräva, därför a det finns något på markytan som berä ar a : HÄR ÄR DET EN GRAV!. Det kan vara stenar som ligger på marken i en cirkel. Såhär: 20

Det kan också vara a man ser små gräskullar, såsom här på Kvarnbacken: Det här gravfältet innehåller minst 120 gravar och är det största som man har hi at i kommunen. Fast idag är Kvarnbacken mer känd som festplats än som begravningsplats. Sen många år llbaka brukar man ll exempel fira midsommar här. Du kanske själv har varit på Kvarnbacken någon gång och dragit lo er, dansat och lyssnat på sång? Aspnässkolan idag. Fast skolan har byggts om flera gånger sen dess för a få plats med fler barn. När den första skolan byggdes vid torpet Aspnäs var det ännu inte så många av Järfälla-barnen som gick där. Kommunen är ju stor och det var jobbigt a ta sig dit ll fots för dem som bodde långt därifrån. Tänk dig själv om du bo i ll exempel Skälby och varit tvungen a gå hela vägen ll Jakobsberg - både i mörker och kyla. På den den fanns det ingen gatubelysning och barnens kläder och skor var inte så varma... Det tog lång d innan kommunen fick flera skolor så a det blev lä a ta sig ll skolan för alla. Idag finns det över 20 skolor i kommunen och de är väldigt olika skolorna som fanns här förut. I närheten av Aspnässkolans bibliotek finns det en monter som påminner om skolans historia. Den ser ut såhär: ASPNÄSSKOLAN Vet du vad, på marken som en gång i den llhörde Jakobsbergs gård fanns det också e torp som he e Aspnäs. E torp är e hus eller en liten gård. Och o a bodde det människor i torpet som arbetade för gården som torpets mark låg på. I närheten av torpet Aspnäs fick Järfälla sin första skola. Året var 1846. 1901 byggdes det en helt ny och mycket större skola en bit därifrån, på mark som llhörde en annan gård som heter Säby. Skolan som byggdes är den skolan som ligger i närheten av Jakobsbergs centrum och som heter Och i källaren på Barkarbyskolan ligger det e skolmuseum. Om du besöker det så kan du lära dig mer om hur det var i skolorna i Järfälla förr i den. 21

JAKOBSBERGS STATION År 1876 fick Järfällaborna sin första järnvägssta on på mark som också llhörde Jakobsberg gård. Den låg där pendeltågsta onen Jakobsberg ligger idag. Men ll skillnad från nu så var det rä grönt runt sta onen på den den. Det var nämligen jordbruk i större delen av Jakobsberg, så om du hade s git av tåget här då hade du få en rik g NU-ÄR-JAG-PÅ-LANDET -känsla. Lite svårt a tänka sig när man s ger av pendeln här idag, eller hur? och byggde höghus. På så vis kunde fler personer bo i centrum. Dessutom byggde man ännu fler affärer. Idag finns det som du säkert vet en hel galleria här och fler affärer än någon annanstans i Järfälla. När du pratar om CENTRUM så är det säkert också e ställe med affärer, men även med post och sådant som du menar. Men CENTRUM kan också betyda a något är mi punkten i ll exempel en kommun därför a vik ga saker händer där. Idag är Jakobsberg kommunens mi punkt e ersom det är kommunens huvudort. Det vill säga lite som Järfällas huvudstad, som jag berä ade för dig förut. Det är också här som kommunalhuset finns där poli kerna som bestämmer i kommunen fa ar sina beslut. JAKOBSBERGS CENTRUM Det var först e er a marken ll Jakobsberg gård såldes år 1919 som kommundelen började förändras. På 1930-talet hade det ll exempel hunnit byggas flera affärer och en hel massa villor i och runtomkring det område som nu är Jakobsbergs centrum, och som förr llhörde gården. Villor i Jakobsbergs centrum? tänker du kanske nu. Ja, det fanns det här förut. Men som du vet finns de inte längre kvar. På 1960-talet rev man nämligen villorna Men vet du, Jakobsberg har inte all d varit kommunens centrum. Förut var det Barkarby som var det. Det var nämligen där som kyrkan låg som förr hade mer makt och en annan roll än idag. Innan vi fick kommuner här i Sverige, så var landet nämligen indelat i socknar. Och varje socken var knuten ll en kyrka, som hade hand om lite av det som kommunen har hand om nu. 22

Såsom a lära barn a läsa och räkna och a hjälpa dem som inte hade någonstans a bo eller några pengar ll mat. Vid kyrkan låg även sockenstugan där de som bestämde i Järfälla på den den fa ade olika beslut. Och ngshuset där man dömde bro slingar. Dessutom var det i Barkarby som det då bodde flest människor. a ll exempel bo och bruka jorden. Vissa personer ägde även flera gårdar. Under ungefär häl en av 1700-talet ägdes ll exempel Jakobsberg gård av samma person som ägde Säby gård. Då planterades det en allé mellan de två gårdarna. Det vill säga två rader av träd som står på varsin sida om en väg. Såhär: SÄBY GÅRD Nu kanske du undrar varför man inte byggde Järfällas första skola och järnvägssta on i Barkarby istället, om det nu bodde så många där då? Jo, innan Järfälla fick en skola var Järfälla-barnen tvungna a gå ända ll Spånga socken för a gå i skola. Det tog som du kanske förstår VÄLDIGT LÅNG d. Så lång d a nästan ingen av barnen gick dit. Därför bestämdes det a Järfälla skulle få en egen skola. Men man behövde någonstans a ha skolan i. Det fick man också när den som ägde Jakobsberg gård sålde en byggnad i närheten av torpet Aspnäs, som stod på gårdens mark. Och a järnvägssta onen byggdes i Jakobsberg var för a järnvägsspåret byggts på området som llhörde Jakobsberg gård. Större delen av Järfälla består fak skt av områden som en gång i den llhört någon gård. Förr fanns det nämligen väldigt många gårdar i kommunen. Men det var bara e par stycken av dem som var stora gårdar. De som ägde de gårdarna hade mycket pengar och flera som arbetade för dem. Det var också vanligt a de lät andra hyra en bit av deras mark för En del av träden har huggits ner nu, men flera står for arande kvar. Det är ju så a vi människor kan bli lite över 100 år som högst. Men träden och husen, ja de kan ju finnas ll i flera 100 år! Tänk om man bara hade kunnat säga HALLÅ DÄR TRÄDET, ELLER HALLÅ DÄR HUSET, KAN INTE DU BERÄTTA VAD SOM HÄNT PÅ DEN HÄR PLATSEN UNDER DIN TID PÅ JORDEN? Tänk vad mycket kunskap man skulle få då om förr i den! Många av Säby gårds byggnader har ll exempel funnits i flera 100 år. Under den den är det många som hunnit bo här. Men idag är det istället e café, en förskola och en ridskola i gårdens olika byggnader. 23

På bilden här nedan kan du se hur e torrdass kan se ut: Här inne är förskolan KULTURARV I BARKARBY SKÄLBY SKÄLBY GÅRD I Skälby finns det också en gård som en gång varit stor. Den har funnits sen 1600-talet och heter Skälby. Strax in ll Skälbyskolan ligger den. Ja, skolan ligger fak skt på den plats där gården förr hade sin fruk rädgård och si hemlighus. Eller torrdass som hemlighusen också kallas. Det var här man gick på toale en, innan va entoale erna uppfanns som vi har idag. Precis som på en vanlig toale så sa e man sig över e hål, men man kunde inte spola, utan kisset och bajset samlades i en hög nedanför hålet. Sen använde man det som gödsel. Det vill säga som näring ll jorden när man odlade. Och vet du, ibland hade torrdassen flera hål bredvid varandra och då kunde man si a där och prata med varandra, medan man gjorde det man behövde göra. Idag är det ingen som bor på Skälby gård, men det är o a mycket folk här ändå. Man kan nämligen hyra gården om man ska ha en stor fest eller så. Dessutom brukar det även vara höst- och adventsmarknad här. 24

Där gården ligger har det förresten bo människor långt innan gården ens fanns ll. I villaområdet runt Skälby gård finns det nämligen gravfält som berä ar a människor bo här sen yngre järnåldern. Det vill säga för mer än 1500 år sen. Villor är något som det finns mycket av i Skälby. Och de flesta ligger på det område som förr llhörde gården. TRÄDGÅRDSBRUK Men på 1920-talet när Skälby gård sålde sin mark var det inte bara villor som byggdes, utan också trädgårdsbruk. Det är företag som odlar bär, frukt, grönsaker eller blommor, som de sen säljer. Du kanske har se e växthus någon gång? E trädgårdsbruk ser ut som flera växthus som si er ihop med varandra på en lång rad. Såhär: Det har funnits väldigt många trädgårdsbruk i Skälby, och även på andra ställen i kommunen. Det beror bland annat på a Järfälla ligger så nära Stockholm, där det var lä för trädgårdsbruken a sälja stora mängder frukt och blommor med mera. Men sen på 1970-talet fanns det nästan inga trädgårdsbruk kvar i kommunen. En av anledningarna ll det var a det uppfunnits lastbilar med kylskåp i. Det gjorde a affärerna och torghandlarna kunde köpa in blommor, frukt, bär och grönsaker från andra länder och från andra delar av Sverige, utan a det hann vissna eller ru na på vägen. På så vis fick trädgårdsbruken i Järfälla hård konkurrens och de flesta fick stänga igen. Där de låg finns det nu villor och annat. Både Neptuniskolan och Björkebyskolan ligger ll exempel på platser där det förr legat trädgårdsbruk. BARKARBY FLYGFÄLT Något som också varit betydelsefullt här i Järfälla är Barkarby flygfält. Du kanske själv har hört ljudet från flygplanen där uppe i lu en? I nästan 100 år, från 1913 ll 2010, har flygplan startat och landat på Järvafältet. Men nu är det slut med det och bostäder ska istället byggas på platsen. En gång i den var det iallafall e av Sveriges första flygfält för privatplan. Det vill säga inte för sådana där stora plan som du kanske su t i om du flugit utomlands eller ll något annat ställe i Sverige, utan för små plan som man bara kunde si a några få personer i. När flygfältet var ny brukade det vara flyguppvisningar här på Järvafältet och flera kom och ade både från Järfälla och andra kommuner. Det här med flyget var ju väldigt spännande. Innan flyget uppfanns så tänkte man a flyga var något 25

som bara fåglar gjorde, och kanske en och annan drake i sagoböckerna. Så när man ll och med kunde betala en slant för a få flyga med på en tur, så kan du ju förstå a det var många som ville göra det! Det gråa du ser på bilden är det som förr var flygens landningsbanana. NAMNET JÄRFÄLLA KOMMER IFRÅN Du kanske har funderat över vad kommunens namn Järfälla kommer ifrån? För det är ju så a många platser har få si namn e er någon ng som finns i närheten, eller e er en person som ha betydelse för platsen. Kommundelen Jakobsberg fick ju ll exempel si namn från Jakobsberg gård, e ersom större delen av Jakobsberg ligger på mark som förr llhörde gården. Och gården döptes ju ll minne av den döde Jakob, av hans fru Brita som bodde där. Och berä elsen om Järfällas namn ser ut såhär: Förut fanns det en gård i Barkarby som he e Gerfelli. På gårdens mark låg det en by. Där byggde man kommunens första kyrka i slutet av 1100-talet. Den kallade man också för Gerfelli, vilket ibland skapade förvirring e ersom man inte visste om det var gården eller kyrkan som man menade. Därför döpte man i början av 1700-talet om gården ll Kyrkbyn och så fick kyrkan ensam heta Gerfelli. Eller snarare Jerfälla. Namnet hade nämligen förändrats under åren. Från Gerfelli, ll Gerfelda, ll Gerfelle, ll Gyrfelle, ll Girfella, ll Gerfella, ll Gerfälla, ll Jerfälla. Tala om många olika varia oner på e och samma namn! Fast det är egentligen inte så kons gt för e språk förändras hela den. Det som var korrekt stavning för e ord för ll exempel 100 år sen, behöver inte vara så som man skriver det ordet idag. Iallafall så blev Jerfälla sen ll Jerfella som ll slut på 1900-talet stavades Järfälla. Och år 1863 blev det inte bara namnet på kyrkan, utan även på kommunen. NAMNET JÄRFÄLLA BERÄTTAR Och precis som a namnet Jakobsberg skvallrar om a det funnits en Jakob i Jakobsberg en gång i den, så berä ar också namnet GERFELLI något. Man tror nämligen a GERFELLI har bildats med hjälp av orden GERE och FÄLL, som inte används längre men som användes förr i den. Ihopslagna betyder de ungefär DEN KILFORMIGA ÄNGSTEGEN. Och vad betyder det?, känner jag på mig a du tänker nu! Jo, förr i den var det så a om en by ll exempel hade fem ängar och å a åkrar och det fanns sex gårdar i byn, så delade man varje åker och 26

varje äng i sex delar, för a det skulle bli rä vist mellan gårdarna. Varje sådan del av en åker eller en äng kallade man för EN TEG. Och förmodligen fick byn namnet GERFELLI därför a det fanns en teg på en av byns ängar som hade formen av en kil. Något som är kilformigt ser förresten ut såhär: Dessutom har den råkat ut för en del tjyvar genom åren. Till exempel för Lasse-Maja, som stal kyrkans silver där år 1812. Han var en känd tjuv, som bland annat brukade ta jobb som piga utklädd ll kvinna, sno med sig dyrbarheter, och sen lämna huset som man. Det var så han fick si smeknamn, för ibland så var han ju Maja och ibland Lasse. Hans rik ga namn var Lars Larsson Molin. WÄRDSHUSET LASSE MAJA I närheten av kyrkan ligger en restaurang som är döpt e er den ökände tjuven Wärdshuset Lasse Maja. Och bara så a du vet så var ängarna den plats där man odlade mat ll sina djur. Mat ll sig själva odlade människorna på åkrarna. JÄRFÄLLA KYRKA Det är 800 år sen kyrkan i Barkarby byggdes i det som då var byn Gerfelli. Sen dess har kyrkan byggts om flera gånger och den är mycket större nu än vad den var då. Restaurangen består av tre byggnader där det hänt en hel del. En av byggnaderna var ll exempel förr e ngshus. Det vill säga e ställe där man dömde bro slingar. Här fick Lasse Maja 25 års fängelse för sin stöld i kyrkan, men också för sådant som han stulit digare, men inte åkt fast för. 27

I en av de andra två byggnaderna var det en gästgivargård. Och här har det fak skt serverats mat ända sen 1671, då gästgivargården byggdes. En gästgivargård var nämligen e ställe där man kunde äta och sova och hyra en hästskjuts. En hästskjuts var lite som vår taxi idag. Man betalade någon för a den skulle skjutsa en med häst och vagn. Fast de som körde hästskjutsarna var bönder, som alls inte ville göra det. Än mindre ställa upp med sina egna hästar, som blev helt slut av allt skjutsande! Men de var tvungna enligt en lag som fanns från mi en av 1600-talet ll mi en av 1800-talet. Den kom ll för a det skulle bli lä are a röra sig genom landet. Fast det var ju inte så a man behövde skjutsa hur långt som helst, utan det låg flera gästgivargårdar i Sverige och bönderna ansvarade för sträckan mellan en gästgivargård ll nästa gästgivargård. O ast var det en sträcka på ungefär två mil. Om du hade varit bonde i Järfälla då, hade du ll exempel inte behövt skjutsa längre än ll Stockholm. Ja, eller ll Tibble i Kungssängen, om någon ville ha skjuts åt andra hållet. gästgivargården, ngshuset och kyrkan som Järfällas centrum låg. Kommunens två mest använda vägar låg dessutom vid torget och på dem var det många som tog sig fram. Både Järfällabor och människor som reste genom Järfälla. Och 1875 öppnades kommunens första lanthandel här. Det vill säga en affär med mat och sådär. Och vet du, förr fanns det även en spöpåle på torget. Vid den blev bro slingar fastbundna eller fastkedjade och fick sen piskrapp på ryggen, ända fram ll mi en av 1800-talet då spöpålarna togs bort. Hur många piskrapp man fick berodde lite på vad man gjort. Förutom fängelse dömdes ll exempel Lasse-Maja ll 40 piskrapp för sin stöld i kyrkan. Då kom det helt säkert en massa människor hit ll torget för a a på - för så var det nämligen då. BARKARBY TORG Framför Wärdshuset Lasse Maja ligger något som kallas för Barkarby torg. Här är det en lugn liten bilparkering idag. Men förr var det e torg fullt av liv och rörelse. Namnet påminner om den d då Barkarby var kommunens mi punkt, Järfällas centrum, som jag berä ade för dig förut. Det var nämligen här vid Det var förresten inte de enda straffen som Lasse-Maja fick. Han fick även si a i kyrkstocken utanför Järfälla kyrka. En kyrkstock låste fast benen på bro slingen så a han eller hon inte kunde röra sig. Där fick bro slingen sen stå, medan folket på väg in i kyrkan passade på a spo a lite på bro slingen. 28

KULTURARV I STÄKET KALLHÄLL GALGBACKEN Och hade man begå grövre bro, ll exempel dödat någon, ja då blev man hängd eller halshuggen. Och platserna där avrä ningarna skedde kallades för galgbackar. En sådan låg det fram ll 1864 vid pos erminalen i Stäket, där det är en dunge idag. kroppsdelar från de döda på pålar, för a skrämma folket från a begå bro. Och när någon blivit hängd fick kroppen hänga där lls den ru nade och föll ner på marken. Sen grävdes den ner här vid galgbacken. STÄKSUNDET I en annan del av Stäket, vid Mälaren, ligger Stäksundet. E sund är e ställe i e hav eller i en stor sjö, där sjön eller havet blir smalare. O a brukar man därför bygga en bro över sundet, så a man lä kan ta sig över va net. Det finns det också här över Stäksundet. Med dem kan man ta sig med bil från Stäket ll Stäksön som llhör grannkommunen Upplands-Bro. Såhär ser en av broarna ut: Vissa tror a det spökar här... Och precis som när någon piskades på torget så var det många som kom hit ll galgbacken för a a på då. Men annars var det inte någon plats som man ville vara på eller ens bo i närheten av. Det luktade nämligen förfärligt om de döda kropparna och var fullt av ruggigheter. Ibland sa e man upp 29

Men det kan också vara så a det istället för bro är en färja som går mellan den ena sidan av e sund ll den andra. En färja är en slags båt som är byggd för a transportera människor och transportmedel som bilar, cyklar och hästar. Innan den första bron byggdes på 1600-talet, så fanns det en sådan över Stäksundet. Den drogs med e rep mellan Stäket och Stäksön. Men det var inte så många som fick plats åt gången. Därför blev det många dragningar fram och llbaka - och var som du kanske förstår, e rik gt slitjobb för de som jobbade med a dra! När stora solda rupper med 200 hästar skulle över sundet, vilket o a hände, så tog det ll exempel flera mmar. Vägen över Stäksundet har fak skt varit populär under flera 100 år. Och inte bara för de som kom ll fots eller ll häst, utan även för de som reste genom sundet med båt. Innan man uppfann tåget, flyget och bilen, var det väldigt vanligt a man tog sig fram på va net. A ta båten var ll exempel snabbaste vägen för a ta sig från Järfälla in ll Stockholm, innan järnvägen kom hit. Och precis som man kan blockera vägar och tågrälser idag så a bilar och tåg inte kommer fram, så kunde man också blockera va envägarna förr i den, så a båtarna inte kunde ta sig förbi. I alla fall där va envägarna var smala. Det gjorde man också här vid Stäksundet med hjälp av stora pålar av trä, för a hindra fiender från a ta sig ll Sigtuna och Uppsala. Innan Stockholm blev Sveriges mäk gaste stad, var det nämligen i de städerna som de som hade makten i Sverige höll ll. Det vill säga kungahuset och kyrkan. Idag har varken kyrkan eller kungahuset någon makt i Sverige, utan det är det istället Sveriges poli ker som har. De har röstats fram av svenska folket. Rösta gör man var ärde år, men för a få rösta måste man ha fyllt 18 år - så du får vänta e par år STÄKETSHOLMEN Bredvid Stäksön, där Stäksundet är som smalast, ligger Stäketsholmen. Den llhör precis som Stäksön Upplands-Bro kommun. Om du ar på kartbilden här nedanför, så förstår du bä re hur holmen och ön och sundet hänger ihop. 30

På Stäketsholmen har det legat en borg av sten, där ärkebiskopar hållit ll. En ärkebiskop är någon med mycket makt inom kyrkan. Och här på holmen hände det saker mellan 1300- och 1500-talet, som ha stor betydelse för Sveriges historia. Till exempel för vem som fick makten i landet, och för vem som tvingades lämna makten ifrån sig. Borgen har rivits ner och byggts upp och rivits ner igen genom åren. Och kvar finns bara en hög med stenar som det vuxit upp gräs och mossa och buskar på. Men det var inte så många som fly ade hit som man tänkt sig. Det låg nämligen så långt ut från Stockholm. Och sen fanns det varken skola eller va en- och avloppsledningar ll toale er och sådär, så det blev istället e område med mest sommarstugor. Först på 1970- och 1980-talet när kommunen byggde va en- och avloppsledningar här, så byggdes det många fler hus i Stäket där människor bodde året om. KALLHÄLLS GÅRD STÄKET En ny borg byggdes på Stäksön istället, som senare byggdes om ll en gård. Den heter Almarestäket och det är från den gården som Stäket få si namn. Större delen av Stäket ligger nämligen på mark som förr llhörde gården. I början av 1900-talet när Almarestäkets ägare sålde marken i Stäket, byggdes det flera villor här. A ha llgång ll va en har fak skt all d varit vik gt. Men bortse från a vi människor har druckit och tvä at oss i det, så har det som vi använt va net ll förändrats genom historien. Det var ll exempel inte bara för a kunna förfly a sig som va net förr var vik gt, utan även för a kunna transportera varor ll olika ställen. I början av 1900-talet köptes Kallhälls gård av e företag som bland annat llverkade spisar, grytor och stekpannor, just därför a marken som llhörde gården låg nära va net och järnvägen. Det var nämligen nödvändigt för a företaget skulle kunna ha sin fabrik här. 31

Annars hade man inte få iväg spisarna och de andra sakerna från fabriken och då hade man inte kunnat sälja dem. Idag kan ju fabrikerna även använda flyg och lastbilar och är inte beroende av närheten ll va en eller järnväg som man var då. Företaget he e förresten J. & C.G. Bolinders Mekaniska Verkstads AB, men man brukar säga Bolinders. Om du kikar på bilden här nedanför så ser du en av byggnaderna som fabriken låg i, fast lite har den ändrats genom åren. Fin byggnad för a ha varit en fabrik, eller hur? Såhär såg många fabriker fak skt ut i början av 1900-talet. annat åt dem. Till exempel en skola åt deras barn, en poststa on där man kunde hämta och skicka sin post, en matsal och en affär. Och så e hus där man kunde tvä a, sjunga, låna böcker, träna bro ning och gymnas k eller bara hänga med varandra och ha det trevligt. På torget placerade Bolinders även en telefonkiosk. Den kunde man ringa ll om man behövde få tag på någon. Det var all d någon som svarade och sprang och hämtade personen. Prak skt va? Alla kände nämligen ll alla och om man inte visste vem någon var, så visste någon annan det. BJÖRKLIDEN BOLINDERS När Bolinders kom ll Kallhäll, så var det inte så många som bodde här. Det var mest jordbruk. Men det blev det snabbt ändring på. Kallhäll förvandlades ll en bruksort med flera hundra invånare. En bruksort är en plats där allt är uppbyggt kring en arbetsplats. Såsom en gruva eller en fabrik. Nästan alla som bodde i Kallhäll arbetade för Bolinders och bodde i hus som Bolinders byggt åt sina arbetare. Bolinders byggde dessutom upp en massa Precis som det brukade vara i bruksorter så bestämdes också allt av företaget. Till exempel a inga av arbetarna fick köpa mark av Bolinders, så a de kunde bygga si eget hus här i Kallhäll. Därför var det flera som byggde hus i Björkliden eller Kallhälls Villastad, som platsen också kallas. På den den llhörde Björkliden nämligen inte Järfälla, utan Sollentuna kommun. Och marken som Björkliden ligger på ägdes inte av Bolinders, utan llhörde en gård i Sollentuna som heter Viby. 32

BOLINDERBYN, SKOGSTORP OCH TREHÖRNINGEN Men så småningom byggde Bolinders upp Bolinderbyn, Skogstorp och Trehörningen åt sina arbetare. Trehörningen var e område med hyreshus och Bolinderbyn och Skogstorp var områden med en hel massa villor och radhus. arbetat på Bolinders. Då sålde Bolinders nämligen mark ll olika företag som byggde bostäder. Det första området där vem som helst kunde fly a in heter Rondellen och ligger i närheten av Kallhälls centrum. Bolinderbyn En del av husen fick de som arbetade på Bolinders hyra, andra fick de köpa. Men de som slutade arbeta för Bolinders var tvungna a fly a. Och det var ju såklart inte så kul. Speciellt inte e ersom det på den den var ont om bostäder i hela Järfälla, så då fick man säga HEJ DÅ JÄRFÄLLA och fly a ll en annan kommun Men sen skapades det en lag som hindrade Bolinders från a tvinga de före de a arbetarna från a fly a från sina hem. BOLINDERMUSEET Om du förresten är nyfiken på a veta mer om Bolinders, eller bara vill se några av de spisar och stekpannor med mera som Bolinders llverkade - gå ll Folkets hus i Kallhäll! Här ligger nämligen Bolindermuseet. RONDELLEN Vet du, det var fak skt först på 1950-talet som man kunde fly a ll Kallhäll, även om man varken arbetade eller digare hade Några av museets mer moderna spisar... 33

KULTURARV I VIKSJÖ HÄRADSVÄGEN RUNSTENAR OCH RUNHÄLLAR Runstenar är stenar som man skrivit på med något som kallas för runskri. Eller rä are sagt stenar som man huggit fram skri en på. Själva bokstäverna kallas för runor. När man huggit ut dem och de utsmyckningar som man kanske också gjort, fyllde man i allt med färg - o a röd. På så vis syntes det mer. Men det var inte alla som kunde läsa runor och ännu färre som kunde hugga ut dem, utan det var särskilda personer som gjorde det. Och så betalade man den personen och fick sin sten. Ibland höggs runorna även ut på berg. Det kallas för runhällar. På Viksjös gol ana finns det en väldigt vacker sådan. Såhär ser den ut: En av de äldsta vägarna i Järfälla heter Häradsvägen. Det är en av vägarna som låg vid Barkarby torg, där hästskjutsen fanns, som jag berä ade för dig förut. Häradsvägen ligger i och för sig for arande där. Men medan den andra vägen som heter Enköpingsvägen, används fli gt av bilar, bussar och lastbilar, större delen av dagarna, så har Häradsvägen blivit en lugn liten väg som man kan promenera eller cykla på. Alla runstenar som ligger precis bredvid eller i närheten av Häradsvägen, skvallrar i alla fall om a den redan för över 1000 år sen var en populär väg. Man placerade nämligen ut runstenar vid sådana vägar för a så många som möjligt skulle se dem. 34 Och på den står det: Sven lät rista runorna e er Torbjörn, sin broder. Det var väldigt vanligt a man skrev vem som lå t hugga ut runorna och så namnet på den som man ville a folk skulle komma ihåg o a en släk ng ll en själv. Det gjorde man för a ly a fram sig själv och sin släkt. Därför kallar en del runstenarna och runhällarna för SKRYTSTENAR.