Verksamhetsberättelse år 2013 Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun 1 1 Omslagsbild. Storfiske på Kappsjön Foto Klas Johansson
Verksamhetsberättelse Kalkningsverksamheten år 2013 Kalkspridning Totalt har det spridits 2 821 ton kalk (50 % CaO-halt) under 2013 med en totalkostnad på 2 164 420 kr. Mängden spridd kalk är mindre än vad som angavs i 2013 års ansökan (3 519 ton). Den mindre mängden beror uteslutande på att kalkspridningen med doserarna blev avsevärt mycket mindre än förväntat. Eftersom doserarna är flödesstyrda innebär det med årets mycket låga flöden att de spridit avsevärt mindre med kalk än vad de normalt sett brukar göra. Sjökalkning Kalkningen av sjöar utförs huvudsakligen genom båtkalkning (redovisning bifogas). Endast ett fåtal sjöar kalkas med helikopter (4 styck). Sjökalkningen startades upp med kalkning i Kvien den 17 juni. Därefter dröjde det till mitten av juli innan kalkningen återupptogs av de resterade sjöarna i kommunen. Totalt spreds 1784 ton kalk i 16 olika sjöar under året. Detta är ca fem ton mindre än vad som angavs i ansökan. Dessa uteblivna fem ton kalk är dock utslagna på flera objekt och bedöms därför vara en acceptabel avvikelse. Enda driftstörningen som noterats under sjökalkningen var att en av kalkningsbåtarna sjönk i Glämsjön. Det hela gick dock bra för både besättning och båt som senare kunde bärgas. Vid bärgningsarbetet observerades heller inte några läckage av föroreningar. Våtmarkskalkning Våtmarkskalkningen med helikopter genomfördes i början av juli och totalt spreds ca 669 ton (redovisning bifogas). Totalt spreds det kalk på 155 våtmarksytor inom kommunen. Spridda mängder överensstämmer med det som var planerat i 2013 års ansökan. Bild. Kartan visar spridningsytor (röda områden) på våtmarker i åtgärdsområdet Örarbäcken Västra. Ytorna skickas digitalt till helikoptern som sedan sprider beställda ton kalk i respektive yta.
Doserare Doserarna startades upp i mitten av mars och stängdes ner i början av december. Säsongen har präglats av mycket låga flöden vilket inneburit att väldigt lite kalk, 369 ton, har spridits jämfört med tidigare år (1 236 ton år 2012). Bland annat har doseraren i Ärån inte behövts köras överhuvudtaget då det visat sig vid vattenprovtagning att fastställda ph-mål uppnåtts ändå. Doseraren i Ärån är den doserare som under de föregående åren spridit klart mest kalk (389 ton 2012). Under slutet av oktober och början av november drabbades doseraren i Jällvalla, dvs uppströms målområdena i Ärån, av ett driftstopp på grund av en havererad elmotor. Driftstoppet varade under knappt två veckor. Under denna period togs vattenprov nedströms doseraren vilket visade att doseraren är behövlig för att uppnå förekommande ph-mål. Foto. Uppstart, den 15 mars, av doseraren vid Skördrisån. Foto Klas Johansson Antal ton 450 400 350 300 250 200 150 100 50 2012 2013 0 Ärån Skördrisån Valldroån Jälvalla Älgsjöån Såglömman Tandövalla Sälbergsån Diagram. Beställda kalkmängder till kommunens doserare under 2012 och 2013. Tilläggas bör att även fast det inte har beställts någon kalk till doseraren i Sälbergsån så har den ändå spridit kalk under året. Dock är mängderna så små att doseraren ej behövts fyllas på. Doseraren i Ärån har varit avstängd under hela året. Spridningskontroll Totalt har 29 timmar lagts på spridningskontroll under året. Spridningskontrollen har genomförts av både Miljökontorets och Skogsförvaltningens personal. Kontroll har i huvudsak skett i samband med helikopterspridning. Vid kontrollen har granskning gjorts om kalken varit jämt spridd genom att både flyga över spridda ytor samt besöka ett antal ytor till fots. Det har även gjorts några kontroller vid lastningsplatserna för att se om beställda mängder levererats.
Foto. Spridningskontroll genom flygning över spridd våtmark. Foto Klas Johansson Vid kontrollerna har inga avvikelser noterats vad gäller kalkspridning. Vid besök på lastplatsen vid Mosäterns fäbod framkom dock en del kritik med avseende på den störning som uppkom vid in- och utflygning från lastplatsen. Fäbodens djur blev skrämda och det flög omkring en del mindre föremål som t ex plåtar. Ett alternativ till lastplatsen bör ses över till kommande kalkspridningssäsong. Foton. Lastning vid Mosäterns fäbod samt kalkspridning över närliggande våtmark. Foton Klas Johansson Effektuppföljning All effektuppföljning sköts av Skogsförvaltningen och under året har totalt ca 250 vattenprov samlats in för kemisk analys. Största mängden vattenprov togs i anslutning till vårfloden. Det har också gjorts ett antal provfisken i både sjöar och vattendrag. I Tyngsjön gjordes ett standardiserat nätprovfiske med syfte att kartlägga sjöns fiskstatus. I samband med provfisket gjordes också kvicksilveranalyser på den fångade fisken. Kvicksilvernalyser har också gjorts på fisk i Öjesjön och Tisjön under året. I dessa sjöar gjordes dock inga standardiserade provfisken utan mer riktade insatser för att få tag på gädda och abborre i lämplig storlek. Avslutningsvis så har det också gjorts elfiskeundersökningar på 23 olika lokaler i kommunens vattendrag.
Biologisk återställning Kommunen har varit huvudman för ett restaureringsprojekt under året. I projektet har Västerdalälven, mellan Vemforsen och Äppelborået, projekterats med avseende på att genomföra restaureringsåtgärder med målsättningen att återställa Västerdalälven mot ett mer naturligt tillstånd. I samband med flottningsepoken har flera olika åtgärder gjorts för att underlätta transporten av virke till nedströms belägna sågverk. Ett exempel på en sådan åtgärd är att rensa älven från större stenblock, Malungsfiskevårdsområdesförening har varit drivande i projektet som har finansierats via Länsstyrelsen och det så kallade Lona-bidraget. Foto. Harr från Västerdalälven vilken är en av målarterna för restaureringsåtgärderna. Foto Klas Johansson Miljökontoret Klas Johansson Miljö- och hälsoskyddsinspektör Bifogas: 1 - Blankett Ekonomisk redovisning 2 - Fakturor 3 - Redovisning Båtkalkning 4 - Beställning Helikopterkalkning 5 - Redovisning Helikopterkalkning 6 - Spridningskartor Helikopter (skickas digitalt)