Trafiksäkerhet vid skolskjutshållplatser

Trafiksäkerhet vid skolskjutshållplatser Studie av föräldrars upplevelse av trafiksäkerheten vid barnens skolskjutshållplats i Nynäshamns kommun Erika Karlsson 2004 Rapport 0401

2

Sammanfattning Under hösten 2003 genomförde NTF Stockholms län tillsammans med Bussbranschföreningen i Stockholms län en enkätstudie bland föräldrar till barn med beviljad skolskjuts via entreprenör i Nynäshamns kommun. Studien syftade till att samla in föräldrarnas upplevelser av trafiksäkerheten vid barnens skolskjutshållplats och att få dem att mer aktivt fundera över trafiksäkerhetsfrågor. Genom att jämföra föräldrarnas upplevelser med förares syn på trafiksäkerheten vid hållplatserna och resultat av tidigare studier, gjordes även en bedömning av hur väl de subjektiva upplevelserna stämmer överens med mer faktiska risker. Enkätsvaren visade att 58 % av föräldrarna upplevde att det finns trafiksäkerhetsproblem på skolskjutshållplatsen och/eller på väg till och från denna. Problemen kunde delas in i fem olika problemgrupper; skolskjutshållplatsens beskaffenhet, synlighet, förbipasserande fordons hastighet, vägen mellan hemmet och skolskjutshållplatsen och vinterunderhåll. Av de totalt 139 olika kommentarerna gällde 20 hållplatsen, 39 synligheten, 35 hastigheten, 26 vägen dit och hem och 19 vinterunderhållet. Några kommentarer gällde även barnens omognad som en trafiksäkerhetsrisk. En intervju med entreprenören som ansvarar för skolskjutsen och även själv kör bussturer, visade att bussförare bedömer skolskjutshållplatser som inadekvata ur trafiksäkerhetssynpunkt av tre skäl; att det inte finns någon plats för bussen att svänga av vägen, att barnen måste gå över vägen till/från bussen, att barn inte beter sig trafiksäkert. Föräldrars och förares upplevelser överlappar delvis varandra men man ser problemen ur något olika perspektiv. Förarnas upplevelser stämmer väl överens med vad tidigare studier har kommit fram till utgör risker för barn vid hållplatser. Föräldrarnas upplevelser stämmer också till stor del överens med tidigare resultat, men inte fullt ut. Detta bör man ta hänsyn till vid valet av skolskjutshållplats, t.ex. genom att informera om motiveringen till valet av skolskjutshållplats ur trafiksäkerhetssynpunkt. 3

4

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Innehållsförteckning... 5 Förord... 7 1. Bakgrund... 9 1.1 Skolskjuts... 9 1.1.1 Vem kan få skolskjuts?... 9 1.1.2. Vem har ansvaret?... 10 1.2 Vägen mellan hemmet och hållplatsen... 11 1.2.1 Avstånd till hållplatsen... 11 1.2.2 Färdsätt till skolskjutshållplatsen... 11 1.3 Av- och påstigning vid hållplatsen... 12 1.4 Olyckor i samband med skolskjuts... 13 1.5 Barns förutsättningar i trafiken... 14 1.6 Skolskjutshållplatsens beskaffenhet... 14 2. Syfte... 15 3. Metod... 15 4. Föräldrarnas upplevelse... 17 4.1 Hur upplever du trafiksäkerheten vid ditt barns skolskjutshållplats?... 17 4.2 Vad är det som är bra?... 17 4.3 Vari består problemet? Fem problemgrupper... 18 4.3.1 Skolskjutshållplatsens beskaffenhet... 19 4.3.2 Synlighet... 20 4.3.3 Förbipasserande fordons hastighet... 20 4.3.4 Vägen mellan hemmet och skolskjutshållplatsen... 21 4.3.5 Vinterunderhåll... 21 5. En förares upplevelse... 22 5.1 Vari består problemet?... 22 6. Resultatdiskussion... 24 7. Referenser... 25 Bilaga 1: Frågeformulär till föräldrarna Bilaga 2: Frågeformulär till bussförarna Bilaga 3: Intervjufrågor Bilaga 4: Kategoriindelning Bilaga 5: Lista över kommenterade hållplatser 5

6

Förord Föreliggande rapport redogör för resultaten av en studie om trafiksäkerheten vid skolskjutshållplatser i Nynäshamns kommun. Projektet går under NTF Konsument 2003. Initiativet till studien togs av Erland Westberg på Bussbranschföreningen i Stockholms län och Linda Hallenberg. Erika Karlsson har stått för dokumentation och analys. Stort tack till Kerstin Gustavsson och hennes anställda på Kerstins Taxi, till Agneta Larsson och Marianne Magnusson på Nynäshamns kommun, och till alla föräldrar som berättat om sina upplevelser. Solna, maj 2004 Hans Norbeck, vd NTF Stockholms län 7

8

1. Bakgrund Den här studien är ett resultat av ett gemensamt initiativ från NTF Stockholms län och Bussbranschföreningen i Stockholms län. Den senare uttryckte 2003 en önskan om att genomföra ett försök till inventering av skolskjutshållplatser. Projektet ryms inom nationellt projekt NTF Konsument. 1.1 Skolskjuts Skolskjuts är enligt skolskjutsförordningen 1: [...] sådan befordran av elev i förskola, grundskola, gymnasieskola eller motsvarande skola till eller från skolan som ordnas av det allmänna särskilt för ändamålet och ej är av tillfällig natur. Med icke yrkesmässig skolskjutsning avses befordran som ej är yrkesmässig trafik. Skolskjutsverksamheten utvecklades till följd av indragningen av de mindre folkskolorna som i sin tur var en följd av inflyttningen till städerna i början av 1900-talet. År 1942 diskuterades skolskjutshållplatserna i riksdagen, då långa väntetider utan skydd för regn och kyla förde med sig sjukdomsrisker för barnen. Skolskjutsningen kom sedan upp till diskussion vid flera tillfällen under de följande decennierna men det dröjde ända till långt fram på 1990-talet innan just skolskjutshållplatserna berördes igen. 1 I början på 1990-talet hade ca 440 000 elever rätt till skolskjuts i Sverige. 2 Av dessa var 250 000 barn i förskoleklass och grundskola, och skolskjutsverksamheten kostade för dem ca 1,6 miljarder kronor per år. Ungefär en tredjedel av dessa 250 000 barn har skolskjuts via reguljär linjetrafik, resterande två tredjedelar via upphandlad skolskjuts. På grund av oklarheter i existerande regelverk omfattas inte de förra av skolskjutsförordningen, vilket försvårar arbetet med att ställa trafiksäkerhetskrav på dessa barns skolväg. 3 Föreliggande studie tar dock enbart upp upphandlad skolskjuts. Skolskjutsresan består av flera moment: att gå hemifrån till hållplatsen att vänta på skolskjutsen att kliva på att färdas i bussen att kliva av att gå från hållplatsen till skolan...och så tvärtom på hemvägen. Föreliggande studie ämnade från början endast beröra själva skolskjutshållplatsens beskaffenhet, men eftersom många föräldrar spontant angav problem som rörde vägen till och från hållplatsen kommer detta moment också att ingå i denna rapport. Avsnitten 1.2 och 1.3 behandlar dessa. 1.1.1 Vem kan få skolskjuts? Det är skollagen och skolskjutsförordningen som reglerar skolskjutsningen. Skollagen 7 : 1 Gummesson (2003:22) 2 Rusk (1994) 3 Sörensen (2002) 9

Hemkommunen är skyldig att sörja för att det för eleverna i grundskolan anordnas kostnadsfri skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena, funktionshinder hos en elev eller någon annan särskild omständighet. Vid bedömningen av huruvida ett barn har rätt till skolskjuts eller inte, skall man enligt Svenska Kommunförbundets Skolskjutshandbok ta hänsyn till en rad olika faktorer: - siktförhållanden - vägens bredd - vägens belysning - förekomst av hållplatsfickor, vägrenar eller gångbanor - väglag och snöröjning - vägens trafikbelastning - andelen tung trafik - fordonens hastighet - barnens ålder - antalet barn - gångsträcka längs väg Villkoren för rätten till skolskjuts kan dock variera mellan kommuner. Ofta är det avståndet mellan hemmet och skolan som avgör, men ibland tas även graden av trafiksäkerhet med i beräkningen, liksom andra särskilda omständigheter som de ovan. 1.1.2. Vem har ansvaret? I skolskjutsförordningen pekas olika instanser ut som ansvariga; kommunen, skolan och entreprenören. Det är kommunens styrelse för skolväsendet som ansvarar för arbetet med att anordna hållplatser som gör att olyckor i möjligaste mån kan undvikas. Det är även denna instans ansvar att se till att barnen får tillbörlig undervisning om hur de skall bete sig i samband med skolskjutsning för att undvika olyckor. 4 Det är däremot svårt att i gällande lagtexter finna något som tydligt pekar ut vem som har ansvaret för barnen under vägen till och från skolskjutsen. 5 Skolskjutsförordningen 2 : Skolskjutsning skall med avseende på tidsplaner och färdvägar ordnas så att kraven på trafiksäkerhet tillgodoses. I varje kommun skall styrelsen för skolväsendet verka för att särskilt anordnade hållplatser för skolskjutsning utformas så att olyckor i möjligaste mån undviks. Styrelsen bestämmer efter samråd med den kommunala nämnd som ansvarar för trafikfrågor, polismyndigheten och väghållaren för varje skolskjuts färdväg och de platser där på- eller avstigning bör ske. Styrelsen svarar för att eleverna undervisas om vad de skall iaktta för att undvika olyckor i samband med skolskjutsning. Studier har visat att förarna av skolskjuts ofta tar ett stort ansvar för barnens säkerhet, men det finns idag inga krav på att bussförare som kör skolskjuts behöver särskild utbildning. 6 Detta kan jämföras med situationen i USA där skolskjutsförarens roll är central i arbetet med barnens trafiksäkerhet. 7 Där krävs ett särskilt körkortstillstånd samt särskild utbildning för att köra skolskjuts. Fältstudier har visat att förare i Sverige ofta brister i kunskaper om barns säkerhet i fordon. 8 Det kan även nämnas att föraren betyder mycket för såväl barnens som för föräldrarnas känsla av trygghet. I en tidigare studie bedömer skolskjutsförare själva att de behöver och vill delta i utbildning kring säkra hållplatser och säker på- och avstigning. 9 Det är viktigt att förarna med sin erfarenhet av skolskjutsningen har möjlighet att påverka. Samma 4 Sörensen (2002:22) 5 Sörensen (2002) 6 Sörensen (2002) 7 Sörensen (2002, med hänvisning till Baltes, 1996) 8 Sörensen (2002) 9 Sörensen (2002) 10

studie visar att 70 80 % av förarna ansåg sig ha möjlighet till inflytande över valet av hållplats och val av vändplats. 10 Det är i grunden alltid föräldrarna som har ansvaret för sina barn och kommunallagen har öppnat för att ge skolskjutsbarnen och deras föräldrar möjlighet till mer inflytande. Såväl forskning som politiska mål ger stöd för att barnens rätt till inflytande skall utvecklas. På området skolskjutsning är det dock upp till kommunerna att utveckla metoder som gör det möjligt för barnen att verkligen komma till tals. 11 1.2 Vägen mellan hemmet och hållplatsen När föräldrar till 6 12-åringar ombetts bedöma sina barns skolväg, upplever 72 % vägen från hemmet till påstigningsplatsen som helt eller ganska säker, medan 23 % upplever den som ganska eller mycket farlig. 12 Det är framför allt på hemvägen som olyckor i samband med skolskjuts sker. På hemvägen är det också färre barn som har sällskap av vuxen än på morgonen. När ovanstående föräldrar ombads bedöma hemvägen från avstigningsplatsen angav 63 % att de upplever sträckan som helt eller ganska säker, medan 21 % upplever den som ganska eller mycket farlig. 13 1.2.1 Avstånd till hållplatsen Enligt Markör (2000) har nästan hälften av barnen högst 100 meter till sin skolskjutshållplats. 82 % hade högst en kilometer, 4 % hade 1 2 kilometer, 3 % hade 2 3 km och 5 % mer än 3 km. VTI kom fram till att hela 88 % hade mindre än en kilometer till hållplatsen. 14 Bland barn i åldern 6 12 år har i en av Vägverket utförd studie ca 92 % av barnen mindre än 1 km till hållplatsen, 3 % 1 2 km och 1 % mer än 3 km. 15 1.2.2 Färdsätt till skolskjutshållplatsen Barnen tar sig vanligast till skolskjutshållplatsen till fots. Ca 73 % av barnen tar sig till skolskjutshållplatsen utan sällskap av vuxen. 80% 70% 67% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 15% 7% 0% 7% 4% Till fots, utan sällskap av vuxen Till fots med sällskap av vuxen Cykel, utan sällskap av vuxen Cykel med sällskap av vuxen Blir skjutsad med bil Annat 10 Sörensen (2002) 11 Gummesson (2003:21) 12 Skolbarns resekedjor (2003) 13 Skolbarns resekedjor (2003) 14 Sörensen (2002) 15 Skolbarns resekedjor (2003) 11

Den vanligaste orsaken till varför barnet får sällskap av en vuxen, 45 %, uppgavs av föräldrarna vara att trafiken är för farlig för att barnet skall kunna tillåtas ta sig dit på egen hand. Andra förklaringar var att det var lättare för barnet att komma i tid, 15 %, att barnet var funktionshindrat, 11 %, eller att det var för långt och därför fick skjuts, 9 %. 16 Vägverkets studie av 6 12-åringar visar att 31 % av barnen tar sig till sin hållplats längs en väg med en hastighetsgräns på 50 km/h, 36 % längs en väg som har 70 km/h. 17 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 15% 30 km/h (eller mindre) 36% 31% 11% 7% 0% 50 km/h 70 km/h 90 km/h 110 km/h Vet ej/ej svar 1.3 Av- och påstigning vid hållplatsen Väntetiden vid hållplatsen är ett riskfyllt moment. Barnen måste stå tillräckligt nära vägkanten för att de skall ses av skolskjutsföraren, men ändå inte så nära att de utsätts för fara av passerande fordon, eller för den inbromsande bussen. När föräldrar till barn i åldern 6 12 år ombads bedöma säkerheten vid på- och avstigning vid hemmet, ansåg 63 % att påstigningsplatsen är helt eller ganska säker, medan 29 % upplevde den som ganska eller mycket farlig. 18 Vad gäller avstigningen vid hållplatsen på väg hem, bedömde 68 % av föräldrarna att den är helt eller ganska säker, medan 24 % bedömde den som ganska eller mycket farlig. 19 Samma föräldrar fick även svara på frågor om skolskjutshållplatsens beskaffenhet. Observera att just denna studie omfattar både barn som har upphandlad skolskjuts och de som har skolskjuts via reguljär kollektivtrafik. Finns det hållplatsficka där barnet stiger på bussen på morgonen? Vet ej 5% Finns det väntkur där barnet väntar på bussen? Vet ej 4% Ja 28% Ja 42% Nej 53% 16 Gummesson (2003:21 med hänvisning till Markör, 2000) 17 Skolbarns resekedjor (2003) 18 Skolbarns resekedjor (2003) 19 Skolbarns resekedjor (2003) Nej 68% 12

53 % av barnen väntar på bussen där det inte finns någon hållplatsficka som bussen kan köra in på när barnen går på och kliver av. Enbart 28 % väntar på bussen på en plats där det finns väderskydd. I en enkätstudie bland skolskjutsfamiljer utförd av VTI, uppger föräldrarna att det under resan mellan hemmet och skolan är väntan vid hållplatsen som de känner mest oro för. Sörensen m.fl anser också att denna väntan bör vara så kort som möjligt. 20 Föräldrarna i Vägverkets studie ovan, fick frågan om huruvida bussen kommer i tid. 85 % uppgav att den alltid eller oftast gör det, medan 4 % anser att den sällan eller aldrig gör det. 21 Den stora faran vid avstigning gäller behovet av att korsa vägen.vid en enkätundersökning riktad till skolskjutsförare, uppgav 30 % att det var 1 4 barn som måste korsa vägen när de steg av. Knappt 20 % uppgav att 5 eller fler barn behövde korsa vägen. 22 1.4 Olyckor i samband med skolskjuts Det går idag inte att utvinna statistik gällande olyckor vid skolskjuts ur den nationella trafikolycksdatabasen (VITS, Vägverkets Informationssystem för TrafikSäkerhet). Man har dock kunnat konstatera att det är betydligt säkrare att ta sig till skolan i en buss än i en personbil eller som oskyddad trafikant. 23 Studier av bussrelaterade olyckor i andra länder visar att man löper större risk att skadas eller dödas när man befinner sig utanför bussen, än som passagerare. 24 I en genomgång av polisens tillgängliga statistik har VTI räknat ut att det under åren 1994 2001 skedde 256 olyckor med totalt 361 skadade eller dödade barn i samband med förmodade skolskjutsresor. 25 I figuren nedan redovisas den procentuella fördelningen över olika händelser i dessa olyckor. 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Springer/går ut bakom buss 31% Springer/går ut framför buss 21% Springer/går ut mellan bussar 4% 13% Fastnar/klämd i bussdörr Kommer i kläm utanför buss 3% Bråttom till buss 5% 5% Singelolycka buss Kollision buss/personbil & barn 8% 9% Kollision buss/skoltaxi/annat fordon Hård inbromsning 1% 20 Sörensen (2002) 21 Skolbarns resekedjor (2003) 22 Sörensen (2002) 23 Anund (41:2003:s. 10 med flera referenser) 24 Anund (41:2003, med hänvisning) 25 Anund (41:2003) 13

I såväl internationella studier som i VTI:s studie framkommer att det framför allt är vid momenten av- och påstigning som olyckorna sker, och då i synnerhet vid avstigning på eftermiddagen på väg hem från skolan, 60 %. En övervägande del av de senare sker då barnen passerar vägen, 61 %. 26 Det som då händer är att barnen springer eller går ut på vägen för att korsa den antingen bakom eller framför skolbussen och blir påkörda av andra fordon. Studier i USA där skolskjutssäkerheten bedöms som mycket hög tack vare omfattande forskningsarbeten och stort engagemang från såväl föräldrar som beslutsfattare visar att de skador som barnen får utanför bussen är betydligt allvarligare än de skador de ådrar sig vid olyckor som passagerare. 27 I VTI:s studie av skolskjutsolyckor kom man fram till att valet av hållplatser och hållplatsens utformning är central för säker av- och påstigning. I flera av de studerade olyckor som skett på landsbygden där barn klivit ut på vägen framför eller bakom bussen, har det inte funnits någon hållplatsficka för bussen att stanna på. 1.5 Barns förutsättningar i trafiken Vid planering av skolskjutsverksamhet bör man ta hänsyn till att barn mognar långsamt och inte kan förväntas bete sig trafiksäkert förrän de har nått en ålder av över 10 år. Vissa menar att man inte kan förvänta sig att barn kan ta vara på sig själva i trafiken förrän de är 12 år. Vägverket konstaterar att barnpsykologen Stina Sandels på 1960-talet presenterade forskningsresultat som visade att barn kan inte prestera över sin mognadsnivå. Barn upp till tioårsåldern saknar de biologiska förutsättningar som krävs för att visa upp ett konsekvent trafiksäkert beteende. De kan inte heller tränas till ett korrekt beteende i en komplex trafikmiljö eftersom de helt enkelt inte utvecklat den mognad som krävs. Vad gäller de biologiska faktorerna är det främst syn och hörsel som inte är färdigutvecklade hos barn. Synförmågan är inte fullt uvecklad förrän i tonåren och att bedöma ett fordons hastighet kräver erfarenhet barnet inte har. Barn har i förskole- och lågstadieåldrarna ett snävare synfält än vuxna och har dessutom svårare att ställa om blicken från närseende till fjärrseende. De har även svårt att se åt ett håll och samtidigt gå åt ett annat. Eftersom hörseln inte är färdigutvecklad har de svårare att uppfatta varifrån ljud kommer. Barn styrs vidare av känslor på ett sätt som gör att deras beteende inte alltid visar konsekvens. Slutligen är barn små till växten och kan därför inte överblicka en situation så lätt. De ser inte över bilar och uppfattar inte vägskyltar som sitter högt. 28 Genom att videofilma barn i 7 8 års åldern vid övergångsställen vid skoldagens slut, har man kunnat konstatera att det är vanligt att barn springer rakt ut i körbanan och att de sällan visar någon konsekvens i sitt trafikbeteende. 29 1.6 Skolskjutshållplatsens beskaffenhet Denna studie är tänkt att utmynna i en uppsättning kriterier för hur en skolskjutshållplats bör vara beskaffad för att både vara och upplevas som trafiksäker. Det tycks inte idag finnas några särskilda kriterier för hur en skolskjutshållplats bör vara utformad för att uppfylla kraven på 26 Anund (41:2003, s. 38) 27 Sörensen (2003, med hänvisning till BLadikas, Kabir & Iqbal, 1992) 28 Barns mognad (2001) 29 Gummesson (2003:21, med hänvisning till Rämä, 1993) 14

trafiksäkerhet vid av- och påstigning. I skolskjutsförordningen står det endast allmänt att hållplatser skall utformas på sådant sätt att olyckor i möjligaste mån undviks (se 1.1.2). I USA, som är att beskriva som ett föregångsland på området, har man istället lagt koncentrationen på skolskjutsen och dennes förare. Man försöker minska riskerna vid av- och påstigning genom att ge bussen ett specifikt utseende, använda stoppljus och nyttja utfällbara stoppskyltar och kontrollarmar. 30 I ett pilotförsök utfört av VTI konstruerades en flyttbar hållplats med dynamiskt blinkande ljus som utlöstes då skolbarnen befann sig inom en 50 meters radie från hållplatsen. Syftet var att finna ett system som dels gör att barnen kan stå säkrare under tiden de väntar på skolskjutsen, dels göra medtrafikanter mer medvetna om barnen och ändra sitt beteende med avseende på hastighet och säkerhetsavstånd. Försöket visade positiva resultat, men eftersom det endast pågick under en kortare period kan man inte säga något om de långvariga effekterna av ett sådant system. 31 2. Syfte Vi har i denna studie utgått ifrån att det i Nynäshamns kommun finns föräldrar som inte är nöjda med graden av trafiksäkerhet vid det egna barnets skolskjutshållplats. Vi ville ta reda på vad det är som gör att föräldrarna upplever utgör en risk. Den subjektiva upplevelsen av vad som är trafiksäkert eller ej stämmer inte alltid överens med vad man objektivt kan konstatera utgör en risk. Att ta reda på hur föräldrarna upplever situationen är dock icke desto mindre viktigt eftersom det ger en insikt i hur de resonerar och därmed agerar. Det direkta syftet är alltså att samla in föräldrarnas upplevelser. Genom att ställa dessa mot bussförarnas upplevelser och resultat av tidigare forskning görs även en bedömning av hur väl de subjektiva upplevelserna stämmer överens med faktiska risker. Indirekt syftar projektet till att få föräldrarna att fundera över trafiksäkerhetsfrågor, och att ge kommunen, som har ansvaret för skolskjutsverksamheten, en uppfattning om vilka hållplatser som anses inadekvata ur trafiksäkerhetshänseende. I förlängningen syftar projektet även till att utgöra en grund för en modell med hjälp av vilken man skall kunna göra en inventering av kommuners skolskjutshållplatser. En sådan inventering bör omfatta såväl objektiva bedömningsgrunder som de berördas upplevelser för att bli fullständig. I de fall upplevelserna inte stämmer överens med vad som bedöms vara trafiksäkert kan andra typer av insatser än rent tekniska vara av värde, t.ex. i form av informationsinsatser. 3. Metod Nynäshamns kommun valdes ut som pilotkommun eftersom det där är en enda entreprenör som har ansvaret för skolskjutsverksamheten i hela kommunen. Denna entreprenör, som arbetar med skolskjutsverksamhet sedan 32 år, sades även ha ett gott förhållande till kommunen och tackade ja till att medverka i undersökningen. Kommunen informerades om studien och lämnade ut en lista över barn som har rätt till skolskjuts. Av dessa barn och ungdomar valdes de ut som berördes av entreprenörens skolskjutsverksamhet, dvs. upphandlad skolskjuts. Räknades bort gjorde de barn med handikapp som ställer särskilda krav vid upphämtning och avlämning. Detta gjordes för att 30 Anund (494:2003) 31 Anund (494:2003) 15

försäkra sig om att de föräldrar som deltog i studien utgick från så lika förutsättningar som möjligt i sina bedömningar om trafiksäkerheten vid det egna barnets/de egna barnens skolskjutshållplats. Två enkäter utformades i samarbete med Bussbranschföreningen i Stockholms län, en riktad till de aktuella barnens föräldrar, en andra till de chaufförer som framförde skolskjutsarna (se bilagorna 1 och 2). NTF deltog sedan tillsammans med en representant från Bussbranschföreningen vid en frukostträff hos entreprenören för att berätta för förarna om projektet och för att lämna över enkäterna. Enkäterna riktade till föräldrarna hade en fråga med fasta svarsalternativ och en öppen fråga där det var möjligt att lämna sin spontana motivering till varför man anser att skolskjutshållplatsen inte håller en hög grad av trafiksäkerhet. Vi undvek att ge föräldrarna fasta alternativ för motiveringen, då vi bedömde att detta skulle ge oss större möjlighet att få föräldrarnas spontana upplevelse. Enkäterna sammanställdes och svaren kategoriserades. I följande redovisning finns fyra kommentarer medräknade som angivits av föräldrar som upplever trafiksäkerheten vid skolskjutshållplatsen vara bra. Om en och samma förälder har angett ett problem två gånger har dessa endast räknats som en kommentar. Barnen som ingår i enkäten är mellan 6 och 14 år. Den enkät som riktades till föräldrarna var från början ämnade att distribueras av förarna i bussarna så att barnen kunde ta dem med sig hem efter skolans slut. Istället lämnade entreprenören ut enkäterna dels via bussarna, dels via skolorna där man bad skolpersonal dela ut enkäterna till aktuella barn. Detta orsakade en kraftig försening och gjorde även att det inte gick att kontrollera hur många enkäter som faktiskt nådde barnen. 400 enkäter kopierades upp, alla dessa delades inte ut och totalt 105 enkäter kom in besvarade. Enkäter delades även ut till bussförarna hos entreprenören. Av dessa förare lämnade endast 4 in svar. För att ändå få en uppfattning om förarnas uppfattning intervjuades ägaren till det företag som kör skolskjutsen och själv kör skolbuss. Frågan som ställs på enkäten riktad till föräldrarna lyder: Hur upplever du trafiksäkerheten vid ditt barns/dina barns skolskjutshållplats? Vid genomgången av enkätsvaren framgick dock tydligt att flera personer tolkat frågan så att den innefattar även vägen till denna plats. I kategoriseringen av enkätsvaren har dessa svar därför fått utgöra en egen problemgrupp, se 4.2. Enkäten frågar inte specifikt efter den hållplats där barnen stiger på eller kliver av i de fall dessa är olika, och föräldrarna anger inte heller detta i sina kommentarer. 16

4. Föräldrarnas upplevelse Nedan redogörs för föräldrarnas svar på enkätens två frågor: Hur upplever du trafiksäkerheten vid ditt barns skolskjutshållplats?/ Om du svarade Mindre bra, Dålig eller Mycket dålig ovan; vad upplever du och dina barn som trafiksäkerhetsproblem vid skolskjutshållplatsen? Observera att enkäten som denna studie bygger på tar fasta på föräldrarnas upplevelse av trafiksäkerheten vid skolskjutshållplatsen, det är alltså inte fråga om någon objektiv bedömning utifrån uppsatta kriterier. 4.1 Hur upplever du trafiksäkerheten vid ditt barns skolskjutshållplats? Föräldrarna ställdes frågan hur de upplever trafiksäkerheten vid barnets skolskjutshållplats och fick fyra svarsalternativ; Bra/Mindre bra/dålig och Mycket dålig. 45% 42% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 26% 14% 18% 0% Bra Mindre bra Dålig Mycket dålig Fördelning av svaren på enkätens första fråga. (N=105) 42 % av föräldrarna svarade att de upplever att trafiksäkerheten vid barnets skolskjutshållplats är bra. Totalt 58 % av föräldrarna ansåg att trafiksäkerheten vid skolskjutshållplatsen är mindre bra, dålig eller mycket dålig. 4.2 Vad är det som är bra? En del av de föräldrar som har angett att de upplever trafiksäkerheten vid skolskjutshållplatsen som bra, har spontant motiverat varför. De nämner då: 1) att bussen kör ända in på husinfarten eller att det finns ett annat ställe där det är säkert för barnen att stiga på och av 2 ) att bussarna är punktliga 3) att barnen inte behöver korsa vägen på väg till/från hållplatsen eller att bussen blockerar vägen för andra bilister under av- och påstigning 4) att förarna gör ett bra jobb Ex: Bussen svänger in på gården. Bussen stannar mitt i vägen så inga andra bilister kommer förbi. En ros till Kerstins Taxi för bra chaffisar och punktlighet! Bussen stannar på rätt sida, så ingen annan väg behöver korsas. Kerstins taxi har fungerat mkt bra, chaufförerna är toppen och hjälper till. 17

Dessa är alla saker som enligt tidigare studier har betydelse för den upplevda säkerheten vid skolskjutshållplatser. De barn som blir hämtade vid hemmet slipper vistas i trafiken på väg till eller från hållplatsen. Liksom de som blir hämtade och lämnade på platser som erbjuder ett större utrymme, lever de säkrare än de som står vid vägkanten eftersom deras spontant känslomässiga beteende då inte innebär en lika stor risk. Bussarnas punktlighet minskar också riskerna eftersom det innebär att den tid barnen vistas i trafiken blir så liten som möjligt. Att plocka upp och släppa av barnen på rätt sida av vägen så att de slipper korsa den är också ett sätt att minimera riskerna, liksom att med bussen blockera vägen för andra bilister när barnen ändå måste ta sig över. Studierna av olyckstillbud i samband med skolskjuts visar ju att det är när vägen måste korsas som många av olyckorna sker (se 1.4). Noteras bör dock att några föräldrar upplever det som en fara att bussen stannar mitt på vägen för att blockera. Den fjärde punkten som rör förarna är särskilt viktig när det gäller just upplevelsen av säkerhet. Att kunna lita på bussförarna ger en känsla av trygghet hos både barn och föräldrar. Bussförarna hos den aktuella entreprenören har även åtagit sig att följa barnen över vägen i de fall det inte är möjligt att ta upp eller släppa av dem på fel sida. (Att detta kan ge upphov till andra trafiksäkerhetsproblem berörs i avsnitt 5.) En orsak till denna upplevelse av förarna kan även vara att entreprenören försöker vara flexibel och även kontaktar föräldrarna om man bedömer att aktuella hållplatser temporärt bör flyttas pga. t.ex. upplogade snövallar vintertid. 4.3 Vari består problemet? Fem problemgrupper De föräldrar som angav svarsalternativen Mindre bra, Dålig och Mycket dålig, ombads beskriva med egna ord vad det är som gör att hållplatsen inte upplevs som trafiksäker. Deras svar sorterades och delades in i fem olika problemgrupper för att göra redovisningen av svaren mer översiktlig (för mer detaljerad information om grunden för denna indelning, se bilaga 4). 1. Skolskjutshållplatsens beskaffenhet 2. Synlighet 3. Förbipasserande fordons hastighet 4. Vägen mellan hemmet och skolskjutshållplatsen 5. Vinterunderhåll Figuren nedan visar att det inte finns tillräckligt stora skillnader mellan grupperna Mindre bra, Dålig och Mycket dålig med avseende på det eller de problem som har angetts som skäl till att skolskjutshållplatsen inte upplevs som trafiksäker, för att redovisa dem var och en för sig. Eftersom populationen är liten kommer därför dessa i fortsättningen att behandlas som en enda grupp. Totalt 139 kommentarer ingår i följande resultatredovisning. Mycket dålig Dålig Hållplatsen Hastighet Synlighet Vinterunderhåll Vägen dit Mindre bra 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Svarsalternativens fördelning över problemgrupperna (Svar: Mindre bra=45, Dålig=41, Mkt dålig=49). 18

När de tre grupperna slagits samman fördelar sig antalet kommentarer i de fem problemgrupperna som det redovisas i figuren nedan. 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 20 39 Hållplatsen Synlighet Hastighet Vägen dit och hem 35 26 19 Vinterunderhåll Föräldrarnas motiveringar uppdelade i fem problemgrupper (N=65, antal svar=139). Nedan redovisas problemgrupperna var för sig. Varje avsnitt börjar med en förklaring av vilken typ av kommentarer som har räknats med i respektive grupp. 4.3.1 Skolskjutshållplatsens beskaffenhet Här återfinns svar som rör hållplatsens fysiska utformning. Det handlar om att hållplatsen inte är markerad och att barnet har ont om plats att stå på vid vägkanten. Ex: "[...]däremot finns inga trottoarer, inga fickor där bussen kör in utan man kliver av och på, på vägen." "Ingen skyltning om att det är barn vid hållplatsen eller att det är en hållplats." Nästan en tredjedel av föräldrarna har angivit skolskjutshållplatsens beskaffenhet som en orsak till varför den inte upplevs som trafiksäker. Ungefär hälften av kommentarerna rör bristen på plats där barnen skall stå, att de måste stå på själva vägen. Detta är också av stor relevans för den faktiska trafiksäkerheten vid skolskjutshållplatser eftersom man i studien av skolskjutsolyckor kunnat konstatera att förekomsten av hållplatsficka är central för säker avoch påstigning de två mest riskfyllda momenten (1.4). Några föräldrar nämner barnens omognad som ett problem i förhållande till hållplatsens utformning. Eftersom dessa kommentarer mer indirekt berör hållplatsens beskaffenhet är de dock inte medräknade i problemgruppen. Ex: Problemet är att barnen är ivriga att komma först på bussen och kan därmed halka, putta varandra etc. Det är många barn (11 st) och det gör att det blir stojigt och stimmigt. Barn är barn och om de leker kan de glömma bort hur farligt det är där. Barnen som åker skolskjuts är ofta yngre än de 12 år man har satt som en nedre gräns för när barn är tillräckligt mogna för att kunna uppvisa ett konsekvent trafiksäkert beteende. Hållplatserna bör därför utformas på ett sådant sätt att följderna av deras omogna beteende i största möjliga mån kan lindras. I ovan nämnda försök med en hållplats försedd med räcke och blinkande ljus, angav barnen att det bl.a. kändes säkrare tack vare de räcken som var placerade ut mot vägen och därför skilde dem från trafiken. 19

4.3.2 Synlighet Här finns svar som rör skolskjutshållplatsens/barnens synlighet. Kommentarerna tar upp bristen på belysning på hållplatsen och hur vägens beskaffenhet påverkar sikten negativt. Observera att det i denna grupp finns föräldrar som har fått två kommentarer räknade eftersom de angivit både belysning och vägens beskaffenhet som problem. Ex: "[...] skymd sikt åt båda hållen vid övergång till hållplatsen." "[...] med skarpa kurvor i direkt samband med hållplats." "Ingen belysning, kolsvart på vintern tidiga morgnar." Det här utgör den största gruppen kommentarer, delvis just för att den inbegriper två typer av kommentarer. Kommentarerna rör liksom de i den förra gruppen själva platsen där barnen står, men snarare placeringen än den faktiska utformningen. Krokiga vägar, backar och annat orsakar skymd sikt, vilket gör det svårare för bilisterna att uppmärksamma barnen i tid. Av de 39 kommentarerna gäller nästan hälften (18), bristen på belysning. Belysningen berörs även i den fjärde problemgruppen, men här är det belysningen vid själva hållplatsen som avses. Detta problem var antagligen särskilt aktuellt då enkäten besvarades, vilket skedde under senhösten. Att bristen på gatljus skulle vara en fara i sig tycks inte vara något man har tagit upp i tidigare studier. Olycksstatistiken säger visserligen att de flesta olyckorna sker på eftermiddagen 12 17, men den säger inget om huruvida ljusförhållandena har någon roll i olyckorna, där handlar det snarare om att barnen inte är synliga för förbipasserande bilister eller bussförare pga. att de är skymda av skolbussen. Det senare är dock inget som någon av föräldrarna i studien har tagit upp som ett problem (se vidare i avsnitt 5). I VTI:s pilotförsök med en hållplats försedd med skylt, blinkande ljus och räcken (se 1.6), anger man barnens synlighet för bilister som en grund till deras säkerhet. När man i samband med försöket intervjuade ett antal förbipasserande bilister uppgav majoriteten (65 %) att det var de blinkande ljusen som uppmärksammat dem på hållplatsen, endast 6 % uppgav att det var barnen själva som uppmärksammat dem på att där fanns en hållplats. 4.3.3 Förbipasserande fordons hastighet I denna grupp finns kommentarer som gäller den höga hastigheten på den väg längs vilken hållplatsen ligger. Vad som betraktas som hög hastighet bedöms olika; några nämner 50 km/h, andra 70 km/h, 90 km/, 100 km/h. Hastigheten nämns ofta som hög i förhållande till vägens beskaffenhet i övrigt, t.ex. bristen på belysning och skymd sikt (se nedan). Här finns även svar som tar upp tung trafik och hög trafikintensitet. Ex: "[...] mina barn måste korsa väg 73 just på den otäckaste omkörningssträckan där bilarna nästan aldrig håller 90 utan 110." "Förekommer stora bilar t.ex. långtradare lastbilar m.m. Saktar ej ner när barnen står där." Drygt hälften av föräldrarna, 54 %, har nämnt de passerande bilisternas hastighet som ett problem, vilket gör denna problemgrupp till den näst största. Föräldrarna upplever att bilarna kör fort och inte saktar ner där barnen står. Yrkestrafik i form av tung trafik nämns också som ett problem eftersom de är stora och ofta kör fort även på smalare vägar. Vägar med hastighetsgränser på 50 90 km/h förekommer. Hastigheten har alltid stor betydelse för såväl risken för trafikolyckor som för skadornas svårighetsgrad vid en olycka. Den är därför viktig även i bedömningen av en skolskjutshållplats grad av trafiksäkerhet. Eftersom många av barnen i vår studie står direkt vid vägkanten när de väntar på skolbussen, bör hastigheterna ses i relation till den rekommen- 20

dation som kommer av Nollvisionen; att de vägar där bilister och gående ej kan separeras bör ha en hastighetsgräns på högst 30 km/h. I det redan nämnda försöket med en utmarkerad hållplats, uppgav såväl barn som föräldrar att den upplevdes som säkrare för att bilisterna saktade ner när de passerade. 4.3.4 Vägen mellan hemmet och skolskjutshållplatsen I den femte problemgruppen finns svar som rör vägen till och från hållplatsen. Det kan vara att den är för lång, för smal, att den ej underhålls vintertid, att den saknar belysning och att barnen måste korsa vägen för att komma till hållplatsen. Ex: "Långt att gå till, genom en smal allé där bilarna har rätt hög hastighet." "Måste passera över vägen för att nå rätt buss." Som nämndes ovan (4.3.1) finns här en del kommentarer avseende bristande belysning. Andra kommentarer gäller att barnen har långt att gå; 1 km, 2 600 m och 3 km anges t.ex. som sträckor som är för långa för barnen. Mest frekvent (ca hälften av kommentarerna) i denna grupp är dock kommentarer som gäller korsandet av väg för att komma till eller från hållplatsen. Eftersom man har kunnat konstatera att de flesta olyckor sker just vid på- och avstigning då barnen hamnar i konflikt med annan trafik, är korsandet av väg en mycket viktig trafiksäkerhetsaspekt vid bedömningen av en skolskjutshållplats grad av trafiksäkerhet. 4.3.5 Vinterunderhåll Den här gruppen har egentligen också att göra med vägens beskaffenhet, men har brutits ut ur den förra eftersom det är något som endast gäller en viss säsong. En del föräldrar som har angett dåligt vinterunderhåll kan annars vara nöjd med hållplatsens trafiksäkerhet (dvs. har inte lämnat någon annan kommentar). Här finns kommentarer om att hållplatsen känns osäker vid halt väglag då vägen inte sandas och plogas tillräckligt, men även att snövallar kan ta upp den plats på vägrenen där barnen skall stå och därför tvingar ut dem på vägbanan. Ex: "Ingen hållplats, barnen står alltså på vägen, vid snövallar är det ännu mindre plats." "Extremt dålig väghållning vintertid." Som redan nämnts besvarades enkäten under senhösten, vilket kan vara en anledning till att hela 29 % av föräldrarna angav vinterunderhåll som ett trafiksäkerhetsproblem. Det tycks framför allt handla om att bristande sandning eller snövallar utsätter barnen för en extra risk när de befinner sig i trafikmiljön. 21

5. En förares upplevelse Förarna som kör skolbuss har erfarenheter av flera olika skolskjutshållplatser och kontakt med såväl barn som föräldrar. De ser hållplatsen ur ett något annat perspektiv än föräldrarna, och för att få en uppfattning om huruvida deras upplevelse av hållplatserna i Nynäshamns kommun skiljer sig från föräldrarnas, delades en enkät ut till de förare som arbetar för entreprenören. Eftersom svaren blev mycket få (4 st) kompletteras dock föräldrarnas svar med en intervju med Kerstin Gustavsson, ägare av Kerstins Taxi och entreprenören i denna studie. Kerstin arbetar nära sina förare och kör även själv skolbuss i kommunen, varför hon bedöms ha en god insikt i hur förarna upplever trafiksäkerheten vid Nynäshamns skolskjutshållplatser (se bilaga 4 för en förteckning över intervjufrågorna). Intervjun syftade till att få en uppfattning om vad förarna generellt anser, men eftersom det endast är Kerstin som har intervjuats är det hon som står för svaren nedan. Det som framför allt skiljer Kerstins kommentarer från föräldrarnas, är att de utgår ifrån ett något annat perspektiv. Medan föräldrarna spontant kommenterar det egna barnets väg till och från hållplatsen samt barnets synlighet på densamma, bedömer Kerstin skolskjutshållplatsens trafiksäkerhet utifrån såväl det barn som skall av eller på skolbussen, som utifrån föraren och de barn som redan befinner sig i bussen. 5.1 Vari består problemet? På frågan om vilken typ av trafiksäkerhetsproblem hon upplever finns vid skolskjutshållplatserna i kommunen nämner hon spontant två, som i sig orsakar andra problem: 1. Att det inte finns någon plats för bussen att svänga av vägen 2. Att barnen måste gå över vägen till/från bussen Dessa två problem är mycket konkreta och återfinns i två av de fem problemgrupper som gick att urskilja bland föräldrarnas svar ovan. Det första problemet återfinns i första problemgruppen, skolskjutshållplatsens beskaffenhet, och nämns även av de två av tre bussförare som deltog i enkätstudien och som angav hållplatser med bristfällig trafiksäkerhet. Som vi redan har konstaterat är också förekomsten av en hållplatsficka central för barnens säkerhet vid momenten av- och påstigning. Hållplatsens placering nämns i problemgrupp fyra, vägen mellan hemmet och skolskjutshållplatsen, och är också en konstaterat viktig aspekt vid bedömningen av trafiksäkerheten på en hållplats. Senare under intervjun framkommer även ett tredje problem som ett par föräldrar också tog upp i sina kommentarer: 3. Att barn inte beter sig trafiksäkert Detta kommenterar även några av föräldrarna, men då just på själva hållplatsen. Kerstin menar att barnens beteende även är ett problem när de befinner sig i bussen. Hon målar upp en problembild som omfattar såväl hållplatsens utformning och placering som barnen som riskmoment: Förarna har åtagit sig ansvaret att hjälpa barnen över vägen i de fall de behöver korsa den på väg till eller från bussen. Eftersom föraren är den enda vuxna person som åker med innebär detta att de måste lämna barn ensamma i bussen under den tid det tar att lotsa de barn över vägen som skall av eller på. Detta utgör en risk eftersom de inte kan vara säkra på att barnen beter sig riktigt i bussen eller alls stannar där och inte ger sig ut i trafiken på egen hand. Dessutom utgör det en risk för barnen att föraren själv utsätts för risker under korsandet 22

av vägen. Mardrömsscenariot som Kerstin beskriver det, är att föraren skulle bli påkörd och därmed lämna såväl barnen på vägen som de i bussen utan hjälp. Så långt gäller problembilden i första hand hållplatsens placering och barnens beteende. På den stora andel platser där det inte finns någon plats för bussen att svänga av vägen vid hållplatsen, vidgas dock problembilden eftersom bussen då skymmer sikten. Att kräva av förarna att de skall lämna kanske stojiga barn ensamma i bussen medan de går över vägen med andra barn, är att lägga för mycket ansvar på entreprenören, anser Kerstin. Föräldrarna nämner inte förarna i samband med kommentaren att barnen måste korsa vägen, därför vet vi inget av denna studie vem de anser bör ta detta ansvar. Kerstin kommenterar dock att det händer att föräldrar, trots att de själva har möjlighet att följa barnen till bussen, låter förarna ta det ansvaret. Det kan i alla fall konstateras att ansvarsfördelningen mellan föräldrar, förare och kommun är oklar just vad gäller detta moment (se 1.1.2). På frågan om vad som i förarnas ögon skulle göra skolskjutshållplatserna trafiksäkrare svarar Kerstin tveklöst fickor för bussarna. Placeringen av hållplatsen så att barnen och därmed även förarna slipper gå över vägen, kan Kerstins Taxi påverka i någon mån när nya hållplatser utses av Nynäshamns kommun. Vid varje skolstart tar man på eget initiativ upp kontakten med kommunen om man utifrån tidigare erfarenheter kan se att nya skolskjutshållplatser riskerar att orsaka problem, varpå kommunen ibland, och ibland inte väljer att ta hänsyn till kommentarerna. I övrigt anser inte Kerstin att företaget har något större inflytande, i slutändan är det ju ändå kommunen som bestämmer. Kerstin framhåller dock att justeringar av själva hållplatsen endast är en av flera insatser som kan göras; detta kan kombineras med information till barn och förare samt justeringar av skolbussarna. Vad gäller det tredje problemet, barnen, säger Kerstin att hon tror att det är bra med trafiksäkerhetsinformation i skolorna. Hon har tidigare besökt en närliggande skola för att berätta om hur man bör bete sig i samband med skolskjuts och tycker att det fungerade bra. Särskilt viktigt är det eftersom föräldrarna inte alltid tycks ha fått behövlig information och dessutom inte alltid själva kan betraktas som goda förebilder. Enligt skolskjutsförordningen (se 1.1.2) skall kommunens styrelse för skolväsendet se till att barnen undervisas om hur de bör bete sig i samband med skolskjutsning. Vad gäller information till förarna ser hon ingen anledning att kräva att de har någon ytterligare kompetens. Vid varje skolårs början går man däremot tillsammans igenom hållplatserna och lär av varandra. 23

6. Resultatdiskussion Enkäten som studien grundar sig på frågade efter föräldrarnas subjektiva upplevelse av trafiksäkerheten vid det egna barnets skolskjutshållplats och lämnade frågan öppen om vad det är som inte upplevs som trafiksäkert. På så sätt har vi fått reda på vad som påverkar föräldrarnas uppfattning om hur trafikmiljön bör vara utformad för att den av dem skall uppfattas som trafiksäker. Fem problemgrupper gick att urskiljas ur kommentarerna; skolskjutshållplatsens beskaffenhet, synlighet, förbipasserande fordons hastighet, vägen mellan hemmet och skolskjutshållplatsen och vinterunderhåll. Intervju med och enkäter från förare visade på tre problem; att det inte finns någon plats för bussen att svänga av vägen, att barnen måste går över vägen till/från bussen och att barn inte beter sig trafiksäkert. Föräldrarnas och förarnas upplevelser överlappar varandra men de ser problemen ur något olika perspektiv. Förarnas tre synpunkter stämmer väl överens med vad som har betydelse för graden av trafiksäkerhet vid skolskjutshållplatser som man tidigare har kommit fram till utifrån bl.a. olycksstatistik. Föräldrarnas upplevelser stämmer också överens med sådana mer objektivt uppsatta kriterier, men i olika hög grad. Den subjektiva upplevelsen är dock icke desto mindre viktig. Man bör med enkla medel kunna öka föräldrarnas välbefinnande i de fall de upplever att en situation är farligare än den är, en insats som kan göras i samband med val och utformning av skolskjutshållplatser. Indirekt syftade den här studien till att medvetandegöra föräldrarna om trafiksäkerhetsfrågor för att locka dem till aktion i de fall det kan behövas. Detta har också redan skett bland föräldrar på Lisön. När enkäten besvarats gick några föräldrar på Lisön samman för att för kommunen uttrycka sitt missnöje över hållplatsen Sandvik, en hållplats som låg ute vid en vältrafikerad väg. Skolkontoret for ut till platsen tillsammans med Kerstin för att göra en ny bedömning och resultatet blev att man flyttade hållplatsen, från vägen in i ett fritidsområde där bussen kan vända när den har hämtat och lämnat barnen. I förlängningen syftade projektet även till att utgöra ett bidrag till framtida arbete med inventering av skolskjutshållplatser. Vi hoppas att det som har kommit fram i denna studie kan komma till användning i framtagningen av kriterier för trafiksäkerheten vid skolskjutshållplatser. 24

7. Referenser Anund, Anna, Falkmer, Torbjörn och Hellsten, Helena: Skyltning av hållplats som används vid skolskjutsning. Pilotförsök. VTI rapport 494:2003 Anund, Anna, Larsson, Jörgen och Falkmer, Torbjörn: Skolskjutsbarns inblandning i olyckor 1994 2001. VTI notat 41:2003 Gummesson, Mats: Skolskjutsning ur ett historiskt perspektiv. Vägverket 2003:22 Gummesson, Margit och Larsson, Thomas (red): Rapport från fem konferenser. Barn Trafiksäkerhet Miljö. Vägverket 1994:12, 1994 Gummesson, Mats: Barns resor. Vägverket 2003:21, 2003 Rusk, Janne, Börjesson, Mats och Hilborn, Ingegerd: Skolskjutshandboken Stockholm: Svenska kommunförbundet, 1994 Skolbarns resekedjor. Vägverket Hösten 2003. ARS P0479 Sörensen, Gunilla m.fl: Trafiksäkerhet vid skolskjutsning. Slutrapport. VTI rapport 480:2002, 2002 Trafik, miljö och samhällsplanering: Vägverket och Skolverket, 2000 Wallinder, Christer: Jobbet har blivit en livsstil i Taxi idag, 2003:6, s. 22 23 Digitala källor Barns bästa Samhällets bästa. Vägverkets inriktningsdokument januari 2001, Vägverket http://www.vv.se/./barn/samhall/inriktn/inriktn1.htm (hämtad 2004-02-26) Barns mognad. Vägverket 2001. http://www.vv.se/barn/bon/fakta.htm#barns%20mognad Hänvisar till: Björklid, P: Skolbarns trafikmiljö: Ett interaktionistiskt perspektiv på barn och trafiksäkerhet samt dess konsekvenser för metodval. TFB rapport 1991:29, Transportforskningsberedningen, 1991 25

Bilaga 1 STOCKHOLMS LÄNS BUSSBRANSCHFÖRENING Har ditt barn/dina barn en trygg och säker skolskjutshållplats? NTF Stockholms län gör tillsammans med Stockholms läns Bussbranschförening och Kerstins Taxi en undersökning/kartläggning av skolskjutshållplatserna i Nynäshamns kommun. Resultaten lämnar vi till Nynäshamns kommun så att de kan åtgärda de brister som kan komma att uppmärksammas. Syftet med kartläggningen är att göra skolskjutshållplatserna mer trafiksäkra så att barnen kan ta sig till och från bussen på ett tryggt och säkert sätt. Vi hoppas att du har tid och möjlighet att fylla i formuläret nedan och returnera det i bifogat svarskuvert. Sänd in dina svar i medföljande kuvert, senast den 27 oktober. Barnets namn/ditt namn: /.. 1) Var ligger ditt barn/dina barns skolskjutshållplats? Markera på kartan och skriv adressen här. Markera med en pil bussens färdriktning....... 2) Hur upplever du trafiksäkerheten vid ditt barns skolskjutshållplats? Bra Mindre bra Dålig Mycket dålig 3) Om du svarade Mindre bra, Dålig eller Mycket dålig ovan; vad upplever du och dina barn som trafiksäkerhetsproblem vid skolskjutshållplatsen? Beakta även vinterförhållandena................ Har du några frågor får du gärna kontakta undertecknade. Tack för din medverkan! Erland Westberg Erika Karlsson Stockholms Läns Bussbranschförening NTF Stockholms län 08-651 86 60 eller 070-795 63 04 08-705 59 48 el. 0709-11 36 65 1

Bilaga 2 STOCKHOLMS LÄNS BUSSBRANSCHFÖRENING Säkra skolskjutshållplatser NTF Stockholms län gör tillsammans med Stockholms läns Bussbranschförening och Kerstins Taxi en undersökning/kartläggning av skolskjutshållplatserna i Nynäshamns kommun. Resultaten lämnas sedan till Nynäshamns kommun så att de kan åtgärda de brister som kan komma att uppmärksammas. Syftet med kartläggningen är att göra skolskjutshållplatserna mer trafiksäkra så att barnen kan ta sig till och från bussen på ett tryggt och säkert sätt. Sänd in dina svar i medföljande kuvert, senast den 20 oktober. Namn:. Finns det skolskjutshållplatser som du upplever ej håller en hög grad av trafiksäkerhet? Ja Nej Om du svarat Ja ovan, var ligger denna skolskjutshållplats/dessa skolskjutshållplatser? Markera på kartan och skriv adressen här. Markera med en pil bussens färdriktning. 1.. 2.. 3.. Vad upplever du som trafiksäkerhetsproblem vid respektive skolskjutshållplats? Beakta även vinterförhållandena. 1..... 2..... 3.. Har du några frågor får du gärna kontakta undertecknade. Tack för din medverkan! Erland Westberg Erika Karlsson Stockholms Läns Bussbranschförening NTF Stockholms län 08-651 86 60 eller 070-795 63 04 08-705 59 48 el. 0709-11 36 65 2