Pågående reformer i det Italienska skolsystemet

Pågående reformer i det Italienska skolsystemet 1. Utbildning av befolkningen och undervisningsspråk Under skolåret 2005-2006 utbildades sammanlagt 8.908.336 elever på alla nivåer. Under det akademiska året 2005-2006 visar preliminär data på att 1.796.270 studenter var inskrivna vid universitetet. Undervisningsspråket var italienska, men i vissa områden är lokala språk 1 officiellt godkända för undervisning. 2. Administrativ kontroll och omfattningen av utbildning finansierad av den offentliga sektorn Övergripande ansvar för skolutbildning ligger hos Departementet för allmän utbildning (Ministero della Pubblica Istruzione) som representeras lokalt av regionala och provinsiella utbildningskontor. Departementet för universitet och forskning (Ministero dell'università e della Ricerca), ansvarar för högre utbildning och för vetenskaplig och teknisk forskning 2. Regionerna får delegera vissa ansvarsområden till provinserna och kommunerna. Lag nr 59 från mars 1997, godkänd med presidentens samtycke nr 275 den 8 mars 1999, medger självständighet till all skolundervisning, organisation, forskning, experimenterande och utveckling. Lagen har trätt i laga kraft sedan skolåret 2000-2001. Godkännandet av motionen angående lika status för statliga eller av staten godkända skolor (mars 2000) syftar till att förse medel för att stödja föräldrar till barn och ungdomar i skolåldern oavsett om de är inskrivna i en statlig skola eller vid en institution godkänd av staten för att säkerställa rätten till utbildning och arbeta för expansion, valmöjlighet och integration av utbildning tillgänglig inom det allmänna utbildnings- och praktiksystemet. Lagligt påbud nr 286 från 2004 förser Servizio nazionale di valutazione del sistema educativo di instruzione e formazione (Nationella tjänsten för utvärdering av utbildnings- och praktiksystemet) med uppgiften att förbättra och samordna kvalitén på utbildningssystemet löpande, genom utvärdering av dess effektivitet och duglighet även i ett internationellt sammanhang. Istituto nazionale di valutazione del sistema eductivo di instruzione e formazione INVALSI (Nationella institutet för utvärdering av utbildnings- och praktiksystemet) är betrott av Nationella tjänsten. Dessutom har universiteten allt efter som blivit autonoma. Den första [lagstiftningen] avhandlade administrativa, finansiella och redovisningsmässiga aspekter. Lag nr 537 från 1993 tillser att statliga och privata universitet har egna budgetar. Departementet ansvarar för fördelningen av medel, överskådar och utvärderar verksamheten; i samband med den lagen bildades dessutom Ossevatorio per la valutazione del sistema nazionale universitario (Observatoriet för utvärdering av universitetssystemet), som ersattes med Comitato nazionale per la valutazione del sistema universitario (Nationella kommittén för utvärdering av universitetssystemet) år 2000. I enighet med universitetens självständighet (föreskrift nr 509 från 3 november 1999), etablerar varje enskilt universitet organisationen av sina kurser med hänsyn till de kvalificerande kriterierna för kurserna. Varje enskilt universitet beslutar hur 1 Vissa regioner i Italien har en särskild sorts självständighet som är känd som Områden med särskild författning. De inkluderar Valle d Aosta, där franska undervisas som modersmål parallellt med italienska, Trentino-Alto-Adige, som har tysk-, ladin- och italienskspråkiga skolor, och Fruili-Venezia-Guilia, där ett särkilt skydd av den slovenskspråkiga minoriteten säkerställts, Även vad gäller undervisning. 2 Som ett resultat av parlamentsvalen i april 2006 och installationen av regeringen, har Departementet för universitet och forskning (Ministero dell'università e della Ricerca MUIR) åter blivit uppdelat i två separata departement. 1

undervisningsorganisationen skall vara uppbyggd och hur strukturen på de examinerande kurserna skall vara, i enighet med föreskrifterna påbjudna av rektor och godkända av departementet. 3 Förberedande utbildning Scoule dell Infanzia, från 3 till 6 års ålder. Dagis finns tillgängligt för barn upp till tre års ålder. Efter det kan barnen gå i förskola, som är den första delen av skolsystemet. Barn som fyller tre år före den 30:e april det innevarande skolåret kan bli inskrivna på Scoule dell Infanzia. Reformlag nr 53 från 2003 grundlägger möjligheten att emotse sig inskrivning ([vid] 2 ½ halvt års ålder). I enighet med finansieringslag nr 296 från 2006, kopplat till 2007 års statsbudget, har möjligheten att inberäkna inskrivning på förskolenivå blivit upphävd. Däremot kan föräldrar räkna med inskrivning vid förskola som nått tre års ålder före den 31:a januari 2008 endast för skolåret 2007-2008. Antalet veckotimmar som erbjuds hos Scoule dell infanzia sträcker sig från minst 25 timmar till maximalt 48-49 timmar under 35 veckor under ett år. Med början under skolåret 2004-2005, introducerade reformlag nr 53 från 2003 Indicazioni nazionali per i piani personalizzati delle attività educative (Nationella riktlinjer för individualiserade utbildningsplaner). Som består av en beskrivning av vad de olika skolorna skall kunna säkerställa. För närvarande revideras dessa riktlinjer (se del 9 Rådande förändringar[ ] ). Den här utbildningsnivån är kostnadsfri, trots att den är frivillig. Familjen betalar en mindre avgift (för transporter och matsalsfunktioner), som låginkomsthushåll är undantagna från. 4. Obligatorisk undervisning Konstitutionen borgar för obligatorisk undervisning till 14 års ålder; dock har den rådande finansiella lagstiftningen (2006) tillgodosett möjligheterna för en förlängning av skolgången till 16 års ålder (se del 9 för mer information). Utöver den obligatoriska skolan, den så kallade diritto-dovere tillgodoser utbildning och praktik inom skolväsendet i minst 12 år eller till dess att examen erhållits inom yrkesskola (18 års ålder). (i) Faser Primo ciclo dell instruzione (första undervisningsstadiet) Scoula primaria (låg/mellanstadium) 6-11 års ålder Scoula secondaria di I grado (högstadium) 11-14 års ålder. (ii) Antagningskrav Låg/mellanstadiet är tillgängligt för barn som fyller 6 år innan den 31 augusti året före skolstarten. Enbart för skolåret 2007-2008, kommer barn som fyller 6 år före den 30 april 2008, ha möjligheten att bli inskrivna vid skolan. Ett departementsmeddelande från 12 september har upphävt primine 3 med början på skolåret 2007-2008. Primine är en typ av dubbel förväntad inskrivning. Elever som avslutat sitt låg/mellanstadium antas till scoula secondaria di I grado (högstadiet). Barnen går normalt sett på skolan närmast inom skolupptagningsområdet. Obligatorisk undervisning är kostnadsfri. (iii) Skoldagens/veckans/årets längd Skolåret består av minst 200 dagar mellan början av september och slutet av juni. 3 Den så kallade primine erbjuder möjligheten att påbörja grundskolan i andra klass efter externa förberedelser och efter att ha klarat av ett prov; därför har barn tillgång till andra klass direkt från förskolan. 2

Skolan undervisar fem eller sex dagar i veckan, hel- eller halvdagar, beroende på vad det är för institution. Obligatoriska årliga skoltimmar är 891 i grundskolan; detta antal är indelade i 33 undervisningsveckor med ett medeltal på 27 veckotimmar. Med början på innevarande skolår (2006-2007), har veckoundervisningstiden på högstadiet ökat (från 27 till 29 veckotimmar). I enighet med skolans självständighet, är enskilda institutioner ansvariga för organisationen av sin årliga undervisningstid. Grundskolan anordnar i enighet med föräldrarnas önskemål och sin Piano dell'offerta Formativa (Listan över erbjuden utbildning) frivilliga aktiviteter för ytterligare 909 eller 198 årliga undervisningstimmar, för ett medeltal på 3 till 6 veckotimmar. Närvaro vid dessa aktiviteter är kostnadsfri. På låg/mellanstadienivå förväntas ett antal årliga undervisningstimmar, medan på högstadiet finns det ett minimalt och maximalt antal undervisningstimmar. (iv) Storlek på klasser/elevindelning På låg/mellanstadiet består varje klass normalt av som mest 25 och som minst 10 elever. Vanligtvis finns det mer än en lärare per klass (normalt sett två eller tre lärare). På högstadiet har eleverna flera ämneslärare. Den handledande lärarens funktion, introducerat i och med Lagstiftande påbud nr 29 från den 19 februari 2004, upphör. Den handledande lärarens uppgifter faller åter inom ramen för de normala läraruppgifterna genom en integrering av det Nationella kollektivavtalet (Nationella arbetskraftsavtalet), som specificerar de handledande uppgifterna för läraren. (v) Kontroll av och innehåll i läroplanen I enighet med tillämpningen av reformen, med början skolåret 2004/2005, har grundskolorna anammat Indicazioni nazionali per i piani personalizzati delle attività educative [vänligen se sektion 9 Rådande förändringar och prioriteringar ] både för låg/mellanstadium och scoula secondaria di I grado (högstadium). Slika anvisningar definierar vilka grundläggande kunskapskrav som bör säkerställas av varje enskild skola. Särskilda kunskapsmål har på grundskolenivå har definierats för följande ämnen: katolsk religion, italienska, engelska, historia, geografi, matematik, naturkunskap, teknisk utbildning och IT, musik, bild, idrott och maskinlära. Nya element är de särskilda kunskapsmålen för engelskaundervisning och kunskap inom informations- och kommunikationsteknologi. Vad gäller scoula secondaria di I grado (högstadiet), har de särskilda kunskapsmålen definierats för följande ämnen: katolsk religion, italienska, engelska, ett andra lokalt språk, historia, geografi, matematik, naturkunskap, teknisk utbildning informations- och kommunikationsteknologi, musik, bild, idrott och maskinlära. Vidare finns särskilda kunskapsmål i utbildning för samhällsliv, som inkluderar medborgarkunskap, trafik, miljö, hälsa, näringslära och utbildning för känslolivet för båda grundskolenivåerna. Utbildning för samhällsliv är inte ett skolämne i egentlig bemärkelse; det är i själva verket ett utbud av lärorika aktiviteter som erbjuds av samtliga lärare för varje klass. Indicazioni (riktlinjerna) beslutas om på nationell nivå och anpassas till lokala förutsättningar av den lokala skolan i enighet med skolans självständighet. Förkunskap och kunskapskrav framläggs för alla ämnen; skolan skall hjälpa eleverna att omforma dem till personliga kompetenser. (vi) Utvärdering, uppflyttning och kvalifikationer På båda utbildningsnivåerna utvärderas elevernas framsteg regelbundet och årligen av de ansvariga lärarna, och de slutliga kunskapskraven för att bli antagna till det kommande läsåret. På låg/mellanstadienivå, vägras antagning till nästa årskurs enbart i exceptionella och särskilt berättigade fall". Bedömningen görs både i obligatoriska ämnen och frivilla ämnen valda av 3

eleven. Avancemang från låg/mellanstadium till scoula secondaria di I grado (högstadiet) består i en utvärdering i slutet av låg/mellanstadiet, eftersom låg/mellanstadium och högstadium numera är en enda skolperiod. Därför, med början under skolåret 2004/2005, tar inte elever muntliga och skrivna prov längre för att erhålla certifikatet för att avancera från låg/mellanstadiet (diploma di licenza elementare). När den obligatoriska skolgången är avklarad tar eleverna ett standardprov för att antas till de högre nivåerna [gymnasium]. 5. Utbildning efter grundskolan/gymnasie- och eftergymnasiala studier (i) Typer av utbildning Secondo ciclo dell istruzione (högre utbildning) Klassisk utbildning Liceo classico (klassiskt gymnasium) Liceo scientifico (naturvetenskapligt gymnasium) Liceo lingusistico (humanistiskt gymnasium) Liceo socio-psico-pedagogico (gymnasium med social, psykologisk och pedagogisk inriktning) 14-19 års ålder Estetisk utbildning Liceo artistico (estetiskt gymnasium) Istituti d arte (konstskolor) Teknisk utbildning Istitutio tecnico (teknisk skola) Yrkesutbildning Istitutio professionale (yrkesskola) 14-18/19 års ålder 14-17/19 års ålder 14-19 års ålder 14-17/19 års ålder (ii) Antagningskrav Innehavare av avgångsbetyg från grundskolan kan antas till gymnasieskolan. Avgifter förekommer, men elever vid statliga skolor kan bli undantagna från dessa eller få finansiellt stöd, beroende på familjens inkomst. (iii) Kontroll av och innehåll i läroplanen Riksdagen beslutar om den grundläggande läroplanen för de olika gymnasielinjerna och ger riktlinjer för undervisningsmetoder. Kärnämnen gemensamma för alla institutioner är italienska, historia, ett modernt utländskt språk, matematik och idrott. (iv) Utvärdering, uppflyttning och kvalifikationer På gymnasienivå kontrolleras elevernas muntliga och skriftliga arbete var tredje eller fjärde månad. Slutprovet, i slutet av gymnasieutbildningen består av esame di stato conclusivo dei corsi di studio di istruzione secondaria superiore (avgångsprov för gymnasiet) 6. Högre utbildning (i) Institutionstyper Det finns två huvudsakliga former av högre utbildning: universitet och högre utbildning utanför universitet. I och med Bolognaförklaringen från 1999 har det italienska systemet för högre utbildning genomgått en större förändring. I enighet med riksdagens påbud nr 509/99, består nu de examinerande universiteten av två huvudsakliga perioder (en treårig Laurea, följt av en tvåårig Laurea specialistica, motsvarande ett ramverk av 3+2 [år]). 4

Den sektor som inte tillhör universitetet täcker in sådana områden som högre utbildning inom konst och musik (Alta formazione artistica e musicale - AFAM), språkförmedling (Scoule superiori per la mediazione linguistica SSML), högre teknisk utbildning och praktik (Istruzione e fomazione tecninca superiore - IFTS) och några till, vilka alla har en egen struktur, föreskrifter och organisation. (ii) Tillgänglighet Ansökande måste ha fått ett avgångsbetyg från gymnasiet (diploma di esame di Stato), eller en motsvarande handling från utlandet. Antagning till examinerande kurser i medicin och kirurgi, för tandläkare, veterinärmedicin och arkitektur regleras av ett flertal klausuler på nationell nivå. I vilket fall, vad gäller andra undervisningsområden, beslutas antagningskrav och förlopp på institutionell nivå. Vad gäller högre utbildning utanför universiteten varierar antagningsålder och krav för konstakademier och institutioner; vissa genomför parallella kurser genom gymnasiet, dessutom kan kurser på höger nivå variera beroende på typen av institution och utbildningsområde; på AFAM-institutionerna (undervisning och praktik i de visuella och framställda komsterna, drama, dans och musik) är antagningen reglerad på samma sätt som universiteten; förutom att de också alltid har ett inträdesprov utformat för att kontrollera den sökandes talang för det valda programmet. (iii) Kvalifikationer Omorganisationen av universitetens läroplan, innehåll och mål påtalar ett större ansvar hos institutionerna och ett annat synsätt på elevernas arbetsbelastning, nu baserade på poäng. Vanliga generella kriterier och mål definieras nu på nationell nivå för de olika examinerande kurserna. Fyra huvudsakliga typologier har kunnat identifieras: examina från första perioden (Laurea) efter en treårskurs (180 poäng); en andra periods examina (Laurea Specialistica/Magistrale LS/LM) efter ytterligare en tvåårskurs (120 poäng): 2 huvudsakliga 3:e-periods examina, de är ett forskande doktorat (Dottorado di Ricerca, minst 3 år efter en LS/LM), nästan enbart inriktad på avancerad forskning, och en specialiserad examina som karaktäriseras av en mer yrkesmässig inriktning (Diploma di Specializzazione), vilket medger titeln Specialista; längden på de aktuella kurserna är varierar beroende på vilken gren de tillhör (minst 120 max 360 poäng, d.v.s. 2-6 år efter en LS/LM). Utöver de tidigare nämnda typologierna, har ytterligare två officiellt lagts till i samband med reformlagen, det är de så kallade universitetsmagisternivåerna av 1:a och andra graden (Master Universitario di 1 livello, efter en treårig Laurea, och Master Universitario di 2 livello, efter en LS/LM); bådade aktuella magisterkurserna innebär minst 60 poäng (ett år). Högre utbildning inom konst och musik (de ädla konsternas akademier, musikkonservatorier o.s.v.) kontrolleras nu av lag nr 508/1999 och Presidentens påbud nr 212/2005, som introducerar två huvudsakliga perioder efter Bolognaförklaringens modell (3+2); den första och andra periodens program är nu indelade i poäng; de mynnar nu ut i respektive ett Diploma accademico di primo livello (180 poäng) eller ett Diploma accademico di secondo livello (120 poäng). 7. Särskilda behov Elever med särskilda behov integreras i den ordinarie undervisningen där särskilt stöd medges. 5

8. Lärarna Lagligt påbud nr 227 från 2005 angående lärarnas utbildning och fortbildning, i enighet med reformlag nr 53/2003, grundlägger nödvändigheten för de enskilda lärarna att skaffa examina från en andra period (laurea specialistica) för att kunna undervisa på alla skolstadier. Vidare påtalar det ovanstående påbudet interimsystemet under omvandlingen från det gamla till det nya systemet, vilket har trätt i laga kraft sedan 2006 och vilket kommer visa på resultat från och med 1:a september 2008. Universitet erbjuder praktik för lärare för de yrkesmässiga kvalifikationer som behövs inom det alltid föränderliga skolsystemet. I enighet med det gamla systemet behövde förskole- och grundskolelärare ha ett diploma di laurea (examensbevis för den första universitetsperioden) inom huvudsakliga utbildningsvetenskaper. För att undervisa på gymnasienivå, behövde lärarna ha en tvåårig vidareutbildning för gymnasielärare (scoula di specializzazione per l insegnamento secondario SSIS) efter att ha fullföljt sina examen från den andra perioden. Därefter måste de bli godkända på ett prov för att bli tilldelade en lärartjänst. Grundskolelärare är allmänna lärare, men ansvariga för ett ämnesområde. Gymnasielärare är specialistlärare. Alla lärare är statstjänstemän. 9. Aktuella reformer och prioriteringar Reformer som redan godkänts och är i genomförandefasen: Reformerna inom det italienska utbildningssystemet, påbörjat i och med nr 53/2003 har gradvis börjat genomföras. Det första påbudet för genomförande 2004 var kopplat till reformen av grundskolan (låg/mellanstadium och högstadium). Under 2005, ytterligare två påbud för genomförande av skolreformen har blivit utgivna. Det första, angående diritto-dovere (Lagligt påbud nr 76) säkerställer rätten till utbildning och praktik under minst tolv år eller till dess att eleven får ett slutbetyg innan 18 års ålder. Slika rättigheter omfattar grundskolan, inkluderandes låg/mellanstadium och högstadium, och gymnasieskolan inklusive licei-systemet (system för generell utbildning efter gymnasienivån) och yrkesutbildning och praktik, liksom lärlingssystemet. Det andra (Lagligt påbud nr 77) reglerar alternerandet mellan skola och arbete, vilket tillämpar praktik inom gymnasium eller högre utbildning, antingen inom sistema dei licei eller inom yrkesutbildning och praktik, för att tillgodose inte bara elevernas grundläggande kunskaper, utan också färdigheter inriktade på att möta arbetsmarknadens krav. Enligt utbildningen och praktiken diritto-dovere som varar i tolv år, kan 15-åriga elever genomföra hela sin praktik mellan 15 och 18 års ålder i enighet med alterationen mellan skola och arbete. Artikel nr 1 i samma lag definierar alterationen mellan skola och arbete som följer: [ ] organiserade kurser i gymnasiet eller den högre skolan, både inom licei-systemet och yrkesutbildningarna och deras praktik, För att säkerställa anskaffandet de nödvändiga kompetenser som efterfrågas av arbetsmarknaden, utöver de grundläggande kunskaperna. Den nya finansieringslagen från december 2006 medger en ytterligare förlängning av den obligatoriska skolan till 16 års ålder (10 års skolundervisning), som kommer genomföras från och med skolåret 2007-2008. 6

För att uppnå detta, grundlägger den finansiella lagen introduktionen av en obligatorisk tvåårsperiod (från 14 till 16 års ålder) vilket kommer att genomföras från och med skolår 2009-2010. Den 3:e april 2007, i dokumentet Cultura, scoula, persona påbörjades överläggningsfasen bland representanter för skolan, kultursektorn och fackförbunden, för att definiera Indicazioni nazionali per i piani personalizzati delle attività educative (De nationella riktlinjerna för individuella studieplaner). Utbildningsdepartementet har påbörjat tilläggen till dessa riktlinjer som kommer att leda till den nya Indicazioni nazionali per la scoula dell infazia e del primo ciclo di istruzione (Nationella riktlinjer för förskola och grundskola). Under tiden är den gamla Indicazioni nazionali [ ] fortfarande giltig. Parlamentsvalen 2006 och övergången till en ny regering har gett förutsättningarna för ett nytt scenario inom utbildningssektorn. Under det första året under den nya regeringen, har följande förändringar gjorts inom det nationella skolväsendet: Reformen av gymnasium och högre utbildning (se Lagligt påbud nr 226 från 2005) har lagts på is genom departementspåbudet från 31maj 2006; Möjligheten att förvänta sig inskrivning vid den obligatoriska skolan kommer endast vara möjlig under skolåret 2007-2008 (se kapitel 3 och 4); Departementspåbud nr 47 från den 13 juni 2006 har ökat skolans självständighet från 15% till 20% av det totala antalet timmar; som en följd kommer skolor ha mer självständighet för att individanpassa sitt utbildningsutbud; Nya förutsättningar för avgångsproven för högskolan (Standardprov) har föreslagits, genom en motion under augusti 2006. De huvudsakliga förändringarna som introduceras är de följande: a) återintroduktion av blandade examinationspaneler (bestående av ett lika antal interna och utomstående medlemmar och med en utomstående ordförande); b) återinförande av godkännande av Collegio dei docenti 4 för att få antagningsproven; c) införande av förberedande prov av utomstående kandidater: Finansiell lag nr 296 från den 27 december 2006 etablerar att Agenzia nazionale per lo sviluppo dell autonomia scolastica (Nationella byrån för utveckling av lokalstyrning av skolor) ska slå samman Istitutio nazionale di documentazione per l innovazione e la ricerca educativa (Nationella institutet för dokumentation av utveckling och forskning inom utbildning) och Istituti nazionali 5 per la ricerca educativa IRRE (Regionala institut för forskning inom utbildning). Alla åligganden för INDIRE och IRRE kommer att föras över till ovanstående byrå, som snart kommer att startas upp. Samma lag lägger också grunden för det Nationella institutet för utvärdering av systemet för utbildning och praktik (INVALSI), vars struktur kommer att modifieras vad gäller styre och kommer även få det tillagda uppdraget att utveckla utvärderingssystemen för skolöverhuvuden; 4 Samlingar på skolnivå som fungerar inom aktiv administration och överser planläggningen av utbildning i skolan. 5 [Översättarens anmärkning] Källtexten tycks vara felaktig. Min gissning är att det ska stå Istituti regionale per la ricerca educativa. 7

Lag nr 40 från den 2:a april 2007 lägger grunden för en förändring av det eftergymnasiala utbildningssystemet. Licei, Istituti tecnici och istituti professionali (yrkesskolor) tillhör den högre utbildningen i väntan på genomförandet av systemet bestående av en obligatorisk tvåårig del (se också informationen i kapitel 4). Termerna economico och tecnologico kopplade till licei har tagits bort, eftersom istituti tecnici och istituti professionali har rätten att kvarstå som en del av den högre utbildningen. Reformen av det nationella utbildningssystemet som skulle utföras av det sittande utbildningsdepartementet pågår fortfarande; på grund av detta väntas ytterligare nyheter inom det italienska skolväsendet under de kommande månaderna. För mer detaljerad information om utbildningssystemen i Europa kan ni söka er till EURYDICE-databasen, EURYBASE (http://www.eurydice.org) 8