UTREDNINGAR FÖR BILLNÄS DETALJPLAN

FCG Finnish Consulting Group Oy Raseborgs stad UTREDNINGAR FÖR BILLNÄS DETALJPLAN P12684P002 31.1.2011

FCG Finnish Consulting Group Oy Billnäs detaljplaneprojekt I 1.2.2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammandrag... 1 2 Arkiv och registerutdrag... 2 3 Nutiden... 4 4 Historia... 4 5 Undersökningsmetoder... 7 6 Resultat... 7 6.1 Förteckning över inventerade objekt... 9 7 Inventerade objekt...10 7.1 Billnäs bruk (Objekt I fast fornlämning industriobjekt)...10 7.1.1 Den nuvarande miljön...11 7.1.2 Historiska kartor...12 7.1.3 Fornlämningsområde...20 7.1.4 Nuläget: Två panoramabilder av brukskärnan...24 7.2 Stora strandvägen (objekt II - fast fornlämning - trafikleder)...27 7.3 Billnäs bruksgator (objekt III övrigt objekt trafikleder)...29 7.4 Linjen för Billnäs smalspåriga järnväg (objekt IV övrigt objekt trafikleder)...30 8 Sammanfattning...32 9 Förkortningar och källor...33

FCG Finnish Consulting Group Oy Billnäs detaljplaneprojekt II 1.2.2011 Kartor Karta 1. Billnäs område i skalan 1:20 000. Grundkarta: Raseborgs stad... 3 Karta 2. Utdrag ur kartan över Billnäs från år 1780. Skala ca 1:5000. (Kartkälla: KA MMHA B41 7/2-16)... 14 Karta 3. Karta över objektens placering i Billnäs bruksområde. På kartan har objekten på kartan från nuläget projicerats på 1780 års karta i jämförelsesyfte. Skala 1:5000. Grundkarta: Raseborgs stad...15 Karta 4. Utdrag ur kartan över Billnäs bruksområde från år 1803. Skala ca 1:5000..... 16 Karta 5. Karta över objektens placering i Billnäs brukskärna. På kartan har objekten på kartan från nuläget projicerats på 1803 års karta i jämförelsesyfte. Skala 1:5000. Grundkarta: Raseborgs stad. Skala ca 1:5000...17 Karta 6. På kartan från år 1890 har Billnäs bruksområde differentierats till en tydligare separat helhet. Skala 1:5000. (KA MMHA B40 7/1-7).... 18 Karta 7. Karta över objektens placering i Billnäs brukskärna. På kartan har objekten på kartan från nuläget i jämförelsesyfte projicerats på 1890 års karta. Skala 1:5000. (KA MMHA B40 7/1-7). Grundkarta: Raseborgs stad..... 19 Kartta 8. Karta över objekten daterade till 1700-talet. Objekten är till stor del koncentrerade till området mellan Flaggberget och Svartån. Objekten som är betecknade med en öppen cirkel syns inte numera ovan jord. Grundkarta: Raseborgs stad..... 23 Kartta 9. Förslag till Billnäs fornlämningsområde. Det föreslagna industriarkeologiskt värdefulla området har betecknats med rött raster och heldragen linje. Koordinaterna för objektet finns på platsen som utmärkts med ett inringat kors. Grundkarta: Raseborgs stad. Skala 1:10 000... 26 Kartta 10. Den smalspåriga järnvägslinjen. Den smalspåriga järnvägen gick från sågen till möbelfabriken som fanns på bruksområdet Skala 1: 10 000.... 31

FCG Finnish Consulting Group Oy Billnäsin detaljplaneprojekt 1 (35) RASEBORG BILLNÄS, INDUSTRIARKEOLOGISK INVENTERING 1 Sammandrag Arbetets syfte var att inventera de industriarkeologiska skedena i Billnäs från 1600-talet till 1800-talet. Som basmaterial användes litteratur, arkivkällor som beskriver bruksområdet samt fältundersökningar Det nuvarande byggnadsbeståndet inventerades inte närmare och inga utgrävningar gjordes. Inventeringen ansluter sig till Billnäs detaljplaneprojekt. I samband med detaljplaneprojektet gjordes ett förslag till beteckning för avgränsning av Billnäs industriarkeologiskt värdefulla fornlämningsobjekt i planen. Billnäs bruksområde är omfattande och mångsidigt. Billnäs är ett av tre av våra lands äldsta järnbruk som härstammar från stormaktstiden på 1600- talet 1. Billnäs järnbruk grundades av Carl Billsten år 1641. Bruket upplevde en tid av kraftig förnyelse under senare hälften av 1700-talet. I slutet av följande århundrade omvandlades det till aktiebolag. Det beyggnadsbestånd som i detta nu är synligt på bruksområdet vid Svartån täcker tidsperioden från 1700-talet till 1900-talet. Industrins olika skikt från 1700-talet fram till våra dagar avspeglas ypperligt i området. Bruksområdena är industriarkeologiskt intressanta och de är också kända utanför vårt lands gränser på grund av sitt anseende för den nyare produktionen inom modern design. Billnäsområdet finns i förteckningen över viktiga byggda miljöer samt viktiga landskapsområden av riksintresse. 1 De två övriga är Antskog och Fiskars

FCG Finnish Consulting Group Oy Billnäsin detaljplaneprojekt 2 (35) 2 Arkiv och registerutdrag Undersökningsobjektets namn: Detaljplaneprojektområdet för Billnäs Fornlämning: Billnäs bruk Undersökningens art: av fornlämningsobjekt från 1600-1800-talet Datering: från 1640-talet till 1800-talet Grundkarta: GK 201408 Koordinater (YKJ): N= 6668 592; E = 3313, 403 Forskningsinstitution: Forskare: FCG Finnish Consulting Group Oy FM Kalle Luoto Tid för fältarbete: 22.10.2010 och 29.1.2011 Undersökningsområdets storlek: ca 70 ha Finansiär: Fynd: Forskningshistoria Ursprunglig rapport: Raseborgs stad Inga fynd Inga arkeologiska undersökningar Museiverkets byggnadhistoriska avdelnings arkiv

FCG Finnish Consulting Group Oy Billnäsin detaljplaneprojekt 3 (35) Karta 1. Billnäs område i skalan 1:20 000. Grundkarta: Raseborgs stad.

FCG Finnish Consulting Group Oy Billnäsin detaljplaneprojekt 4 (35) 3 Nutiden Billnäs bruk ligger vid Svartåns stränder inom nuvarande Raseborgs stads område. Billnäs är numera en mångsidig kulturmiljö som på grund av sitt förmånliga mikroklimat och sin bördiga jordmån är mycket frodigt. Skötseln av miljön har emellertid försvagats efter att industriverksamheten lades ner och ställvis har växtligheten förvildats. Ett flertal utvecklingsplaner har gjorts upp för Billnäs, men de flesta har inte förverkligats. Syftet med detaljplanerna för området har varit att trygga det gamla byggnadsbeståndet i området. De produktionsanläggningar som bevarats i bruket ligger i omgivningen runt Svartå bruksdamm. På forsens södra strand ligger manufakturverkstaden av tegel som utgör ett centralt inslag i brukslandskapet samt snickeriindustrins två långa träbyggnader. På norra stranden finns en kvarn som fungerar som museum och ett elkraftverk. Största delen av de rödmyllade bostadshusen av stock ligger liksom disponentbostaden och kontoren längs bruksgatorna som löper i åns riktning på norra och södra sidan av ån. Bron som finns nedanför forsen förenar bruksgatorna med varandra. Väster om Billnäs bruk ligger trädgårdsskolan och bruksgårdens ekonomibyggnader av vilka de äldsta dateras till 1890-talet. I anslutning till brukspatronens herrgård, känd som Villa Billnäs finns en formträdgård. Av de nuvarande bostads- och produktionsbyggnaderna är största delen byggda på 1770 1800-talen. De flesta av fabrikerna på området byggdes i början av 1900-talet. Den industriella verksamheten på området avslutades år 2002, efter vilket ett flertal byggnader på området har tagits i bruk för nya ändamål eller stått tomma. Bruket och dess miljö har utvecklats som kulturlandskap ända sedan slutet av 1700-talet, när en trädgård anlades intill det röda magasinet. Brukslandskapets blomstringstid började i slutet av 1800-talet och fortsatte ända till mitten av 1900-talet. Av de produktionsbyggnader som fanns vid åstranden har den år 1770 murade kvarnen och stångjärnsmagasinet från år 1788 bevarats. Kraftverket och dammkonstruktionerna byggdes på 1920-talet. Brukets nyare produktionsbyggnader ligger söder om forsen. Den äldsta delen av manufakturverkstaden av tegel är från 1700-talet. Ett flertal av byggnaderna på området har byggts ut i många skeden. Ytterligare har en utvecklingsplan för de gamla industribyggnaderna gjorts upp. 4 Historia Enligt en tolkning har Billnäs bruks ägor på medeltiden tillhört det s.k. Skavistads storegendom, vars centralpunkt antas ha legat i Billnäs. Denna uppgift kan emellertid inte betraktas som säker (se Rosendahl 2003:109). Enligt Jutikkala bildades Billnäs stamlägenhet av Skogängs säteri. Det bildades av två lägenheter som tillhörde frälset från år 1567 och åtnjöt säterifrihet från 1660-talet Billnäs bruk var det tredje i Finland som fick privilegiet att öppna ett järnbruk och det första som grundades med privat kapital. Bruket placerades intill goda kommunikationer, Stora Strandvägen mellan Åbo och Viborg gick igenom bruksområdet. Letning och brytning av malm började på 1600-talet i Finland. Billnäs fick till enbörjan inhemsk malm från Ojamo gruva i Lojo. Ojamomalmen räckte dock varken kvalitets- eller kvantitetsmässigt till för en

FCG Finnish Consulting Group Oy Billnäsin detaljplaneprojekt 5 (35) lönsam bruksverksamhet. Av denna orsak övergick man i Billnäs till att smälta svensk malm från Utö. Grundförutsättningarna för järnbrukets verksamhet var skogen, forskraften, arbetskraften och senare hamnen. Hamnen i Pojo socken, till vilken malmen som bruket använde forslades från Sverige, var Skuru hamn. I juni 1641 erhöll Finlands bergmästare Carl Billsten, tidigare tullarrendator, privilegiet att grunda en masugn och ett bruk på Forsby gårds ägor vid gamla kvarnforsen i Pojo socken. Bruket fick namnet Skovestad (Jutikkala & Nikander 1941: 121, 122). Benämnningen Skavsta tai Skofvestad användes för bruket ända fram till 1700-talet. De första anläggningarna i Billnäs eller Skavsta byggdes åren 1639 1640. Åtminstone masugnen som tillhörde bruket torde ha varit i användning redan år 1639. Visserligen ligger platsen för Billnäs bruks gamla masugn, Landsbro (fl. reg. nr. 1000016633), utanför det område som behandlas i denna inventering, cirka två kilometer öster om bruksområdet på västra sidan om Landsbro. Masugnen konstaterades år 1658 vara i dåligt skick och förstördes slutgiltigt av bönder från Karis året efter. Masugnen byggdes aldrig upp på nytt. I de privilegier som Billsten beviljades år 1641 ingick rätten att bygga en masugn och två stångjärnshamrar. Den andra stångjärnssmedjan byggdes aldrig och den första revs år 1653. Det räckte ända till år 1670 innan två stångjärnssmedjor och en knipphammare byggdes i Billnäs. Företaget gick för halv maskin frm till 1700-talets början, men pesten och ryssarna förstörde fabriken och dess anläggningar så att bruket år 1722 konstaterades vara till grunden förstört (Vilkuna 1994: 340). Varken konstruktioner som syns ovan mark eller kartmaterial från brukets tidigaste skeden har bevarats, men man antar att bruksområdet har legat på Svartåns norra strand. Efter Stora ofreden övergick bruket från släkten Billsten i släkten Hisings ägo år 1723. Denna släkt ägde Billnäs bruk ända fram till 1900-talet. Under Hisings tid byggdes två stånghammarsmedjor på vardera sidan om forsen. Den äldre (norra) delen av bruket förstördes i en brand år 1775. Sitt nuvarande utseende fick bruket som resultat av återuppbyggnadsarbetena i början av 1800-talet. Bruket har inte haft någon egentlig huvudbyggnad, då patronerna i huvudsak bodde i Fagervik. Den första ägaren som bodde i bruket var F.L. Hisinger. Brukets produktion moderniserades på 1880-talet. Tillverkningen av smidd spik avslutades år 1882 och stånghammararbetet år 1904. En ny fabrik som tillverkade bl.a. dörrhandtag, yxor och hammare blev färdig år 1888. I början av följande århundrade, år 1909, inleddes tillverkningen av kontorsmöbler av ek. Oy Fiskars Ab fick aktiemajoriteten i fabrikerna år 1918 och de övergick helt i bolaget Fiskars ägo år 1957. Tillverkningen av ekmöbler upphörde på 1950-talet.O.Y. Billnäs A.B. fusionerades med moderbolaget Fiskars och möbeltillverkningen upphörde år 1970. Industriverksamheten i den gamla delen upphörde år 2002. Jordbruket intog en betydande roll i brukets verksamhet. Till den gamla industritraditionen har också hört en park- och trädgårdskultur som motvikt till industrin. De förmånliga förhållandena i Billnäs har utnyttjats i långa tider. Säkten Hisinger effektiverade jordbruket i Billnäs i slutet av 1700-talet. En stor trädgård med växthus anlades på området. Vårt lands äldsta plantskola finns i Billnäs och en trädgårdsskola har sedan år 1899 fungerat i anslutning till den. De för Billnäs karakteristiska trädalléerna är från slutet av 1800-talet.

FCG Finnish Consulting Group Oy Billnäsin detaljplaneprojekt 6 (35) Det gamla bruksområdet byggdes på en brant strand där de små gårdsplanerna utnyttjades noggrant. Bild 1. Kartan över kungsgårdarna ger en översiktsbild av bruksområdet år 1783. Bruksmiljön är koncentrerad till Svartåns stränder. På norra sidan om ån löper Stora Strandvägen och på södra sidan om bruket ligger byn Forsby. Brukets byggnader ligger till stor del längs Stora Strandvägen på Norra sidan om Svartån. På Svartåns södra strand erskiljs tydligt byn Forsby och åkerfälten söder om byn. Bruket avgränsas i nordväst av Flaggberget och i väster och söder av åkerfälten. I kartans högra kant syns texten Karis Landbro där brukets masugn fanns (Ursprunglig karta: Alanen & Kepsu 2001: karta 31). 5 Undersökningsmetoder Syftet med inventeringen var att granska Billnäs bruksområde ur en industriarkeologisk synvinkel. Arbetet grundade sig på en genomgång av arkiv

FCG Finnish Consulting Group Oy Billnäsin detaljplaneprojekt 7 (35) 6 Resultat och litteratur samt fältundersökningar. Granskningen av historiska kartor hade en stor betydelse för arbetet. Utgående från kartorna försökte man lokalisera industriobjekt och konstruktioner som har försvunnit från det nuvarande landskapet. Efterforskningarna inleddes med en arkivutredning där tidigare forskning som gjorts i området, källitteratur och historiska kartor granskades. I undersökningen ingick också en kartanalys som tjänade som grund för att lokalisera bruksstrukturer som hör till historisk tid. Med hjälp av gamla kartor lokaliserades byggnadsplatser och tomter för gamla hus. I analysen användes kartmaterial som förvaras i Nationalarkivet i Helsingfors samt kartmaterial från digitala arkivet (www.arkisto.fi). Historiska kartor positionerades över en modern karta och med detta som grund drogs slutsatser om tidigare markanvändning och byggnadsbestånd. Vid analysen av de historiska kartorna beaktades deras skalor och riktningsegenskaper, eventuella fel samt förändringar i landskapet. För att lokalisera fornlämningar positionerades en del av en gammal karta på en nu gällande karta med hjälp av ett bildhanteringsprogram (Adobe Photoshop) och programmet MapInfo. Fältarbetet koncentrerades till brukskärnan och omgivningen kring flaggberget (Hammarberget). I samband med terrängarbetet lokaliserades objekten med hjälp av GPS-systemet och grund- och adresskartorna. Skriftliga anteckningar gjordes över observerade objekt och också digitalbilder togs vilka har lagrats. Visuell observation av fornlämningsobjektens synliga konstruktioner hörde också till fältarbetsmetoderna vid inventeringen. Fältarbetet utfördes 22.11.2010 och 29.1.2011. Det exceptionella snöläget försvårade förhållandena för att göra observationer särskilt den senare gången. Uppgifterna för fältarbetet har skaffats genom litteratur och kartmaterial. De observationer som gjordes i fältarbetsskedet lokaliserades med GPSutrustningen. Som koordinatsystem för udersökningen användes koordinatsytemet KKS 3 (2003). För transformeringen av gamla eller avvikande koordinater användes dataprogrammet MapInfo 9.0, med vilket också kartorna för utgrävningsberättelsen uppgjordes. Objekten lokaliserades med GPS-navigator (precision +/- 5 m), måttband och kompass. Observationspunkternas läge infördes i utdraget ur grundkartan (Skala 1:20 000). Brukets ryggrad bildas av ån med forsen längs vilkens stränder industribyggnaderna är koncentrerade. Vattenbyggandet har varit viktigt i bruksmiljön, vilket framgår av gamla teckningar och fotografier av Billnäs (bl.a. Tegengren, Helmer 1949: 232, 233). Typiskt nog har stångjärnshamrarna byggts närmast forsens damm, eftersom de hade det största behovet av kraft. Till de äldsta områdena där det finns konstruktioner som är synliga ovan jord i Billnäs hör huvudsakligen bruks- och bruksgårdsområdet på norra stranden, vilkas äldsta bevarade konstruktioner uppenbarligen är från 1770-talet. Av den äldsta industribyggnationen som fanns på norra forsstranden har bevarats närmast en stångjärnssmedja av sten (1788) och delar av kvarnen. Bosättningen var koncentrerad till näromgivningen runt produktionsutrymmena, till bostadsbyggnaderna längs bruksvägarna. Av de historiska element som är synliga på markytan är det kanske just vägnätet

FCG Finnish Consulting Group Oy Billnäsin detaljplaneprojekt 8 (35) som representerar den äldsta delen av bruksmiljön. Billnäs parkväg och Hammarsmedsvägen utgör delar av den medeltida Stora Strandvägen. Det nuvarande synliga Billnäs brukssamfundet berättar om ett industrisamhälle som byggdes upp från 1770-talet ända fram till senare hälften av 1900-talet. Till brukssamfundet har hört strukturer av olika slag till vilka har hört produktionsanläggninger, bostäder, jordbruk och kommunikationer. Utöver de egentliga produktionsanläggningarna vittnar byggnaderna i anslutning till bruksgården och åkrarna om en verksamhet som har haft en väsentlig betydelse för bruket. Arkeologiskt kan man gestalta skeden på Billnäs område av vilka det äldsta har bildats mellan mitten av 1600-talet och slutet av 1700-talet. Vi har knappt något annat källmaterial från detta äldsta skede än de arkeologiska strukturer och lager som bevarats i marken. De äldsta konstruktionerna ligger under yngre skikt eller så kan en del av dem finnas i de yngre skikten Man kan anta att de äldsta skikten finns på området norr om ån mellan Flaggberget och forsen. Bruket förstördes till en stor del av en brand år 1775. Två bostadsbyggnader på Flaggbergets östra sluttning undgick tydligen eldsvådan år 1775. Det andra arkeologiskt betydande skedet kan anses ha börjat i och med återuppbyggnaden av bruket efter branden 1775 och fortsätta ända fram till början av 1800-talets början. I detta skede byggs en del av brukets produktionsanläggningar på forsens södra strand. Största delen av konstruktionerna från detta skede har rivits eller blivit under olika fyllnadslager och är inte synliga. De tidigaste kartorna som beskriver området är från slutet av 1700-talet. Det sista utvidgningsskedet för industrin, som inte egentligen behandlas i denna rapport, infaller vid sekelskiftet 1800-1900. Till denhär tidsperioden hör en kraftig utveckling av bruksområdet och byte av produktionsinriktning. Den centralaste kraften bakom förändringarna vid sekelskiftet 1800-1900 var att järnvägslinjen drogs nära fabriksområdet och ett stickspår byggdes till fabriksområdet. Utöver en nationell bana byggdes ocså en smalspårig järnväg på industriområdet. Ett minne av denna bana utgörs av vallen llängs Svartån. Industriverksamheten fortsatte på området men minskade steg för steg ända fram mot slutet av 1900-talet. Strävan har varit att hålla antalet inventeringsobjekt lågt och att bedöma områdets viktigaste delhelheter. Vägnätet har klassificerats som två helheter som eftersom de är i användning inte är egentliga fornlämningar, men det kan finnas konstruktioner och skikt i anslutning till dem, vilka är skäl att dokumentera.

FCG Finnish Consulting Group Oy Billnäsin detaljplaneprojekt 9 (35) 6.1 Förteckning över inventerade objekt Nr Objekt FLbeteckning 2 Fredningskl ass Fornlämningtyp Placering (KKS 3) I Billnäs bruk 1000015798 2 Industriobjekt, järnbruk P = 6668 592 I = 3343 403 II Stora Strandvägen (1000010727) 3 (2) 4 Trafikleder, väggrunder III Billnäs bruksvägar - - 5 trafikleder, väggrunder IV Billnäs smalspåriga järnväg - - 6 trafikleder, väggrunder P = I =I P = I =I P = I =I 2 Fornlämningsbeteckning (Museiverket) 3 Fornlämningsbeteckningen hänvisar till fornlämningsbeteckningen för Stora Strandvägen i Vanda. 4 Väg som används är inte en fornlämning. Se tilläggsuppgifter för objektet. 5 Väg som används är inte en fornlämning. Se tilläggsuppgifter för objektet. 6 Föreslås att betecknas som skyddsobjekt i planen.

FCG Finnish Consulting Group Oy Billnäsin detaljplaneprojekt 10 (35) 7 Inventerade objekt 7.1 Billnäs bruk (Objekt I fast fornlämning industriobjekt) Kommun Raseborg Namn Billnäs bruk Fornlämningsbeteckni 1000015798 ng: Art: fast fornlämning Fornlämningtyp: industriobjekt Specifikation av typen: järnbruk Datering: 1641 (- 1905) Fredningsklass: 2 Antal: 1 Koordinater (KKS 3) Medelpunkt P = I I = Koordinatförklaring: 6668 420 6668 763 3313 196 3313 624 32 36 m mpy Uppskattad enligt karta 6668 592 3343 403 Areal: 8 ha Grundkarta: GK 2014 08 Tidigare fynd - Granskningsdatum 22.11.2010, 24.1.2011 Fynd - Tilläggsuppgifter: Björkman, S., Heporauta, A. & Tuomi, T. 1991. Billnäs - Viisi vuosikymmentä teollisuus- ja yhteisöhistoriaa. Karjaa. Helsing, A.-F. 1986. Berättelser från Billnäs. Tammisaari: Billnäs Svenska Arbetarförening. Hisinger, F.L. (1923). Kortfattad historik över Billnäs bruk i Pojo, Finland. Ekenäs. Tegengren, Helmer (1949). Billnäs bruks historia. Minnesskrift på uppdrag av styrelsen för O.Y. Billnäs A.B [1641-]. Helsingfors. Kartutdrag: Utdrag ur grundkarta 1:20 000 Billnäsområdet är på många sätt ett värdefullt område av riksintresse och det har en mångsidig industrihistoria. Objektet hör också till det nationellt viktiga kulturområdet Fiskars - Antskog Pojoviken och Svartåns kulturlandskap samt är också upptaget i RKY 2009 (viktiga områden av riksintresse). Bruksområdets nuvarande byggnadsbestånd sträcker sig från 1700-talet till 1900-talet. Största delen av byggnaderna är från tiden efter 1775. Billnäs brukskärna liggar intill Svartå fors. I detta nu ligger brukets tätast byggda område på vardera sidan om forsen, på åns strandterrasser och på sluttningarna. Från bruket i riktning mot nedre loppet ligger jordbruksområdet, trädgården och bruksgården som har hört till bruket.

FCG Finnish Consulting Group Oy Billnäsin detaljplaneprojekt 11 (35) 7.1.1 Den nuvarande miljön Bruket omges av ett jordbrukslandskap. På åns norra strand ligger väster om bron över Svartån (Karis å) ligger brukets jordbruksområde, trädgård och bruksgård. Av det äldsta bruket från 1600-talet har inga lämningar bevarats som syns ovan jord. Visserligen har markskikt eller konstruktioner som har hört till det tidiga skedet i bruket kunnat bevaras på norra sidan om forsen, kring det nuvarande kraftverket och väster om det. Brukets äldsta del förstördes i eldsvådan 1775 efter vilken Johan Hising lät uppföra nya byggnader i snabb takt. Bruket fick då sin nuvarande grundstruktur till vilken hörde de två bruksgatorna, en på vardera sida om ån. Ännu i det första skedet av J Hisings förnyelsearbete koncentrerades produktionsanläggningarna till norra åstranden där bruksgatan skiljde produktionsanläggningarna och bosättningen åt. Minnen från denna tid som fortfarande finns i landskapet är stångjärnsmagasinet och nedre delen av kvarnbyggnaden som är byggd av sten. Byggnadens övre del är en nyare rödtegelkonstruktion. Av hammarsmedjan, kollagerbyggnaden av trä och tackjärnsmagasinet finns endast grunderna som begravts i marken kvar. Först på 1800-talet flyttades tyngdpunkten i produktionsanläggningarna till södra åstranden. En omfattande modernisering inleddes under F.L. Hisingers tid. Exempelvis manufakturverkstaden av tegel och kontorsbyggnaden av tegel härstammar från denna tid. I detta skede växte bruket snabbt och antalet arbetare ökade i början av 1890-talet från cirka 100 personer till hela 1072 år under rekordåret 1915. En omfattande möbelproduktion inleddes år 1909. Då byggdes två stora snickeriverkstäder mellan bruksgatan och fabriken. Den sista stora byggnaden från denna tid är grepfabriken från år 1917. Brukets äldre del ligger på norra stranden. Av produktionsbyggnaderna som låg i den smala och branta åbrinken har den murade kvarnen från 1770 och stångjärnsmagasinet från 1788 bevarats. Också raden av smedsbostäder vid foten av Flaggberget härstammar från slutet av 1700-talet. Söder om bruksgatan finns två bostadsbyggnader av trä från 1700-talet och en till sin stomme likadan kontorsbyggnad som utvidgades år 1870. Övriga byggnader som nu står på norra stranden är disponentvillan (1915), spannmålsmagasinet (1778), gamla stallet (1778) samt oxstallet (1888). Också bruksherrgården av sten Villa Billnäs från år 1917, som byggdes för att ersätta den nedbrunna bruksgårdsbyggnaden av trä Villa Billnäs, står på norra stranden. Kraftverket som står intill forsen samt de tillhörande dammkonstruktionerna är från 1920-talet. Söder om forsen ligger brukets nyare produktionsbyggnader som nu är mycket synligare. Manufakturverkstadens äldsta del är uppenbarligen från 1700-talet och verkstaden har senare utvidgats i flera skeden. Övriga byggnader är snickarverkstaden frå 1896, det s.k. Övre snickeriet från 1918, härderiet från år 1901 och reparationsverkstaden med stomme av stål och betong från (1915-16). En av de äldsta industrianläggningarna är kvarnen [Karta 8, objekt nr 1] (byggnadsår 1770/1901) och stångjärnsmagasinet [3] (byggnadsår 1788). Mellan dem stod på 1700-talet stånghammarsmedjan [2], vars konstruktioner nu ligger under jord. Norr om stångjärnsmagasinet har funnits en kollagerbyggnad av trä. Också konstruktioner som hört till kollagret är täckta av jord.

FCG Finnish Consulting Group Oy Billnäsin detaljplaneprojekt 12 (35) Senare uppförda industrianläggningar som är viktiga för områdets nuvarande utseende är det gamla ångkraftverket från slutet av 1800-talet och elkraftverket på bruksdammens norra och södra sida. Kraftverken bildar tillsammans en helhet som berättar om den drivkraft som bruksindustrin utnyttjade. Ångkraftverket är byggt i flera etapper i slutet av 1800-talet. Byggnaden anses ha blivit färdig år 1891. Under byggnaden eller som en del av den finns en gråstenskvarn som byggdes antingen i slutet av 1700-talet eller år 1823. Snickarverkstaden som var känd under namnet Övre snickeriet byggdes år 1905 och är det snickeri där de kända Billnäsmöblerna tillverkades. Byggnadens fasader har ändrats och maskinerna och anläggningarna avlägsnats. Ett industrihistoriskt och lokalt betydelsefullt objekt är också manufakturverkstaden Stora smedjan som avspeglar förnyelsen av produktionen i slutet av 1800-talet. Grunden till den gamla verkstaden är stånghammarsmedjan [4] från år 1780 som utbyggdes grundligt på 1880- talet när massproduktionen av verktyg inleddes. Byggnaden byggdes om i flera skeden i början på 1900-talet. Jordbruket utgjorde en väsentlig del av brukets produktion. De intressantaste objekten som hör till brukets lantbruk ligger nordväst om brukskärnan. Av byggnaderna i anslutning till jordbruket är ladugården och stallet, spannmålsmagasinet (från år 1778) samt det gamla magasinet (från 1770- talet) från 1700-talet. På södra sidan om det gamla magasinet har funnits en fruktträdgård redan under senare hälften av 1700-talet. 7.1.2 Historiska kartor På kartan över Billnäs från år 1780 (kartorna 3 och 4 i rapporten) börjar områdets nuvarande grundkaraktär ta form. Under senare hälften av 1700- talet stod bruksbyggnaderna vid Svartåns (eller Karis ås) stränder. På den vänstra övre fjärdedelen av kartan finns byggnaderna som hörde till bruksgården som magasinen och förvaltarbostaden. Bostadbyggnaderna står i närheten av produktionsanläggningarna: På båda sidorna om forsens lugnvatten stod bl.a. hammarsmedernas bostäder. Största delen av produktionsanläggningarna låg ännu i detta skede vid norra stranden om forsen. Av produktionsanläggningarna har endast stånghammarsmedjan och kvarnen betecknats på södra stranden. Söder om produktionsanläggningarna finns byn Forsby utmärkt. På platsen där nuvarande Villa Billnäs stod en byggnad Hemgården redan tidigare. Billnäs parkvägs dragning kan urskiljas på norra sidan av ån, liksom Hammarsmedsvägen och Bagarvägen. På kartan över Billnäs bruksområde från år 1803 (kartorna 5 och 6) har betecknats enbart brukets mark. Vid jämförelse med föregående karta märker man att Forsby by saknas i högra nedre hörnet nedanför bruksforsen. I mitten av kartan urskiljs dammen till vilken hör rännor på åns syvästra och nordöstra strand som går till produktionsanläggningarna. På kartan syns också dammeller vattenkonstruktionen som har en böjd form och ligger om den nuvarande dammen. På 1890 års karta (kartorna 7 och 8) har Billnäs bruksområde differentierats till en tydligare fristående helhet. På kartan syns den utvidgade byggnationen särskilt mot norr och koncentrationen av produktionsanläggningarna till ett rätt begränsat område söder och norr om forsen. Byn Forsby som tidigare hade legat på forsstranden har flyttats i sin helhet längre söderut längs

FCG Finnish Consulting Group Oy Billnäsin detaljplaneprojekt 13 (35) nuvarande Forsbyvägen. Villa Billnäs med sina trädgårdsgångar bildar en intressant detalj. Villa Billnäs park anlades år 1884. På kartan har också järnvägslinjen Åbo-Helsingfors markerats.

FCG Finnish Consulting Group Oy Billnäsin detaljplaneprojekt 14 (35) Karta 2. Utdrag ur kartan över Billnäs från år 1780. Skala ca 1:5000. (Kartkälla: KA MMHA B41 7/2-16).

FCG Finnish Consulting Group Oy Billnäsin detaljplaneprojekt 15 (35) Karta 3. Karta över objektens placering i Billnäs bruksområde. På kartan har objekten på kartan från nuläget projicerats på 1780 års karta i jämförelsesyfte. Skala 1:5000. Grundkarta: Raseborgs stad.

FCG Finnish Consulting Group Oy Billnäsin detaljplaneprojekt 16 (35) Karta 4. Utdrag ur kartan över Billnäs bruksområde från år 1803. Skala ca 1:5000.

FCG Finnish Consulting Group Oy Billnäsin detaljplaneprojekt 17 (35) Karta 5. Karta över objektens placering i Billnäs brukskärna. På kartan har objekten på kartan från nuläget projicerats på 1803 års karta i jämförelsesyfte. Skala 1:5000. Grundkarta: Raseborgs stad. Skala ca 1:5000.

FCG Finnish Consulting Group Oy Billnäsin detaljplaneprojekt 18 (35) Karta 6. På kartan från år 1890 har Billnäs bruksområde differentierats till en tydligare separat helhet. Skala 1:5000. (KA MMHA B40 7/1-7).

FCG Finnish Consulting Group Oy Billnäsin detaljplaneprojekt 19 (35) Karta 7. Karta över objektens placering i Billnäs brukskärna. På kartan har objekten på kartan från nuläget i jämförelsesyfte projicerats på 1890 års karta. Skala 1:5000. (KA MMHA B40 7/1-7). Grundkarta: Raseborgs stad.

FCG Finnish Consulting Group Oy Billnäsin detaljplaneprojekt 20 (35) 7.1.3 Fornlämningsområde De platser för produktionsanläggningar som äldre än från medlet av 1700- talet kan anses höra till fornlämningsområdet. Den äldsta produktionsanläggningarna stod på 1600-talet sannolikt norr om forsen där det nuvarande kraftverket finns och eventuellt har anläggningar också funnits på dess västra och nordvästra sida på det område som avgränsas av Flaggberget och Svartån. Terrängens topografi har tydligt styrt placeringen av brukets tidigaste byggnader vid åstranden. Rester från det äldsta bruksområdet kan eventuellt ha bevarats på det här området i form av konstruktioner eller kulturlager. Fyllnadsjord har förts till området annanstans ifrån och under de lagren finns sannolikt värdefulla historiska lager. Ytterligare har de äldsta konstruktionerna sannolikt blivit täckta i samband med att senare ändringar och byggnadsabeten utförts. Man kan emellertid anse det vara sannolikt att rester av det äldsta bruket har bevarats på området. Skyddsobjekt är, utöver detta område för det äldsta skedet, också byggnader, anläggningar och konstruktioner som härstammar från produktionen i slutet av 1700-talet och början av 1900-talet. Till dessa konstruktioner hör särskilt de produktionsanläggningar vid forsens strand som har utnyttjat vattenkraften. I praktiken gestaltades den värdefullaste delen av bruksområdet redan i kartan från slutet av 1700-talet. Den situation som kartan beskriver är i princip resultatet av de förnyelser som gjordes som följd av branden år 1775. Några bostadsbyggnader öster om Flaggberget har uppenbarligen undgått att förstöras i branden. De bostads- och jordbruksområden som är en väsentlig del av bruket och ligger väst och nordväst detta utgör en egen fråga. I praktiken hör dessa områden till den brukssamfundshelhet som Billnäs utgör. Av denna orsak har jordbruket och bostadsområdena inkluderats i förslaget till avgränsning av fornlämningsområde. Bilden på följande sida (bild 2: Kopia av kartan Plan över anläggningarna på Billnäs bruk 1891 (Tegengren 1949: 286) ) beskriver produktionsanläggningarnas placering i slutet av 1800-talet. Produktionsanläggningarna har en lite mörkare färg än andra byggnader. I praktiken är alla produktionsanläggningar placerade vid stranden av forsen och till dem hör konstruktioner på forssidan. Av vattenkontruktionerna är redan en del rivna, men stenfundamenten på vilka vattenkanalerna vilade kan anses vara betydelsefulla.

FCG Finnish Consulting Group Oy Billnäsin detaljplaneprojekt Kalle Luoto 31.1.2011 21 (35) Bild 2. Kopia av kartan Plan över anläggningarna på Billnäs bruk 1891 (Tegengren 1949: 286). Kartan beskriver byggnaderna i brukskärnan. Av kartan framgår att industrin är koncentrerad till ett litet område nära forsen som avgränsas av bruksgatorna. På bilden finns också vattenkanalerna till produktionsanläggningarna utmärkta både på norra och södra sidan. Avvikande från nuläget har dammen beskrivits som V-formad.

FCG Finnish Consulting Group Oy Billnäsin detaljplaneprojekt 22 (35) Objekt från slutet av 1700-talet 1) Kvarn [kartnummer 1] kvarn som står väster om elkraftverket, på en av väggarna står JH 1770 och BBAB 1901 2) Plats för stånghammarsmedja [2] ingen byggnad terrängen numera terrasserad konstruktioner som sannolikt har bevarats finns under jord. 3) Stångjärnslager [3] på väggen JH 1780 4) Gammelby stånghammarsmedja [4] 5) Ångkraftverk [5] 6) Kollager [6] en stånghammarsmedja som har funnits på platsen, byggd år 1780 grundligt ombyggd till manufakturverkstad på 1880-talet fick sin nuvarande utformning på 1890-talet på platsen har stått en gråstenskvarn (antingen från slutet av 1700-talet eller år 1832), omkring vilken kraftverket byggts rivet terrängen på platsen utfylld åtminstone i någon mån 7) Bruksarbetarnas bostadsstugor [7] byggda sannolikt på 1770-talet 8) Kontorsbyggnaden (8) Byggd på 1700-luvulla, tillbyggd på 1870-talet 9) Tvätteri och bryggeribyggnad [9] riven 10) Ekonomi- och lagerbyggnad [10] från 1770-talet 11) Arbetarbostad mjölnarstugan [11] 12) Lagerbyggnad (12) 1700-talet 13) Spannmålsmagasin (13) på väggen JH 1778 14) Magasinbyggnad [14] 1770-talet Under byggnaden vinkällare med valv 15) Jordbruksbyggnad [15] kartan från 1700-talet, inga konstruktioner ovan jord

FCG Finnish Consulting Group Oy Billnäsin detaljplaneprojekt 23 (35) 16) Byggnaderna runt disponentvillan [16] kartan från 1700-talet, inga konstruktioner ovan jord 17) Bostadsbyggnad [17] kartan från 1700-talet, inga konstruktioner ovan jord 18) Bostadsbyggnad [18] kartan från 1700-talet, inga konstruktioner ovan jord 19) Damm [19] kartan från 1700-talet, inga konstruktioner ovan jord Karta 8. Karta över objekten daterade till 1700-talet. Objekten är till stor del koncentrerade till området mellan Flaggberget och Svartån. Objekten som är betecknade med en öppen cirkel syns inte numera ovan jord. Grundkarta: Raseborgs stad. På kartan har inte dammen ovanför den nuvarande dammen betecknats.

FCG Finnish Consulting Group Oy Billnäsin detaljplaneprojekt 24 (35) 7.1.4 Nuläget: Två panoramabilder av brukskärnan Bilden till vänster föreställer en litografi över bruksområdet från år 1890. På bilden till höger samma landskap fotograferat 110 år senare. Växtligheten och trädbeståndet är numera rikare än för 110 år sedan, men ändå kan byggnader som ännu finns identifieras. När man betraktar bildparet fästs uppmärksamheten vid att vattenkanalerna vid stränderna saknas liksom några detaljer söder om dammen, som skorstenen på ångkraftverket den s.k. kyrkan. Ångkraftverket byggdes först efter att litografin gjordes. Två panoramabilder från Flaggbergets topp. Bilden till vänster ( övre bilden ) ingår i Helmer Tegengrens verk Billnäs bruks historia (1949: 232, 233). Fotografiet till höger är taget av Kalle Luoto 22.10.2010. Bild 3. Panorama, 2010 (K. Luoto). Bild 4. Panorama, 1890 (Tegengren 1949: 232, 233).

FCG Finnish Consulting Group Oy Billnäsin detaljplaneprojekt Kalle Luoto 31.1.2011 25 (35) Bild 5. Vy från Flaggberget mot sydväst. Mitt i bilden Stora strandvägen och bostadsbyggnader som hör till bruket. Bild 6. I mitten elkraftverket och på dess högra sida kvarnen. Under kvarnen finns en stenkonstruktion på vilken vattenkanalen löpte. Vänster om kvarnen har stått en stånghammarsmedja vars konstruktioner har blivit under nyare byggnation.

FCG Finnish Consulting Group Oy Billnäsin detaljplaneprojekt 26 (35) Karta 9. Förslag till Billnäs fornlämningsområde. Det föreslagna industriarkeologiskt värdefulla området har betecknats med rött raster och heldragen linje. Koordinaterna för objektet finns på platsen som utmärkts med ett inringat kors. Grundkarta: Raseborgs stad. Skala 1:. 10 000. På kartan har också betecknats den i historiska källor nämnda byn Forsby samt de viktigaste vägarna från 1700-talet på området.

FCG Finnish Consulting Group Oy Billnäsin detaljplaneprojekt 27 (35) 7.2 Stora strandvägen (objekt II - fast fornlämning 7 - trafikleder) Kommun Raseborg Namn Stora strandvägen Fornminnesbeteckning: (1000010727) 8 Art: fast fornlämning Fornlämningtyp: vägar Specifikation av typen: väggrunder Datering: historisk Fredningsklass: 2 (se punkten tilläggsuppgifter) Antal: 1 Koordinater (KKS 3) Beräknat läge i Billnäs medelpunkt N E Z 6668 167-6669 203 3312 856-3314 290 6 668 212 3 314 056 Koordinatförklaring: Areal: Grundkarta: Granskningsdatum Fynd Tilläggsuppgifter: Kartutdrag: fältundersökning, beräkning från kartan - GK 2014 08 22.11.2010; 29.1.2011 - Vägar som är i allmänt bruk klassas inte som fornlämningar, men i anslutning till dem kan finnas sådana konstruktioner och gamla strukturlager som avses i fornminneslagen, varför man innan ingrepp i väglagren görs ska beakta behovet av eventuell dokumentation och provtagning. Stora strandvägen har emellertid betecknats som fast fornlämning vid inventeringen av det medeltida vägnätet i Vanda (Suhonen, V.-P. 2007). Utdrag ur grundkarta 1:20 000 Nuvarande Hammarsmedsvägen är en del av Stora strandvägen som gick mellan Åbo och Viborg. Stora strandvägen var förbindelserutt mellan Åbo och Viborgs slott under början av 1300-talet. Stora strandvägens linje kan bestämmas för 1600-och 1700 talen då de första rätt noggranna kartorna uppgjordes. Dragningen av Stora Strandvägen kan eventuellt ha hunnit ändras redan under tidigare århundraden än dessa. På basen av kartorna gick Stora strandvägen i öst-västlig riktning genom Pojo socken. Det nämns att vägen på 1500-talet gick via Skaffvesta fors till Ingå Prästgård. Väglinjen har på 1740 talet utmärkts på nordvästra sidan om ån. Stora strandvägens 1700- talslinje kan fortfarande observeras på bruksområdet. Stora strandvägen har som på många andra vägavsnitt smultit samman med det övriga vägnätet i bruket. Stora Strandvägen är en av våra viktigaste historiska vägar. Trots att vägar som är i allmänt bruk inte klassas som fornlämningar, kan i anslutning till dem finnas sådana konstruktioner och gamla strukturlager som avses i fornminneslagen, varför 7 Väg som används är inte en fornlämning. Se tilläggsuppgifter för objektet. 8 Fornlämningsbeteckningen hänvisar till fornlämningsbeteckningen för Stora Strandvägen i Vanda

FCG Finnish Consulting Group Oy Billnäsin detaljplaneprojekt 28 (35) man innan ingrepp i väglagren görs ska beakta behovet av eventuell dokumentation och provtagning. Stora Strandvägen kan anses vara en kulturhistoriskt viktig väg. Av denna orsak ska inga åtgärder i väglinjen eller grunden vidtas som äventyrar dess historiska karaktär eller landskapliga värde och vägens närmiljö ska behandlas på en nivå som motsvarar vägens karaktär (se Niukkanen 2009: 103). Bild 7. Utdrag ur kartan Vägarna i storhertigdömet Finland (Lantmäterikontoret) från år 1740. Bruket ( Bilnäsbruk ) finns utmärkt på kartan norr om Forsby. Pentby har inte utmärkts på kartan.

FCG Finnish Consulting Group Oy Billnäsin detaljplaneprojekt 29 (35) 7.3 Billnäs bruksgator (objekt III övrigt objekt trafikleder) 9 Kommun Raseborg Namn Billnäs bruksgator Fornminnesbeteckning: - DArt: övrigt objekt efornlämningtyp: vägar tspecifikation av typen: väggrunder Datering: Historisk, från slutet av 1700-talet till nutid n Fredningsklass: (se tilläggsuppgifter) u Antal: 1 v Koordinater (KKS 3) Medelpunkt a r a n d e P = I = Z= 6667 887 6669 204 3312 840 3314 290 32 40 m mpy 6668 559 3313 270 s ykoordinatförklaring: fältundersökning, beräkning från kartan ngrundkarta: GK 2014 08 l Granskningsdatum 22.11.2010; 29.1.2011 i Fynd - gtilläggsuppgifter: a Sådana konstruktioner eller gamla byggnadsskikt som avses i fornminneslagen kan finnas i anslutning till vägarna. Evenetuellt behov av v ä gkartutdrag: dokumentation eller provtagning ska beaktas vid ingrepp i väglagren. Utdrag ur grundkarta 1:5 000 n ätet på bruksområdet har anlagts senast i samband med förnyelsearbetena i slutet av 1700-talet. Bruksvägarna blev allmänna landsvägar år 1781. Den nuvarande bron över Svartån är byggd på 1970-talet. Under sin långa historia har vägytorna i bruksområdet höjts som en följd av att iståndsättningsarbetena under olika tider varit av olika typ. Nu är gatorna asfalterade. Bruksgatorna utgör den stomme kring vilken bruksverksamheten har byggts upp sedan förnyelserna i slutet av 1700-talet. Gatorna på Billnäs bruksområde är nu en del av områdets vägnät. Vägar som är i allmänt bruk klassas inte som fornlämningar, men i anslutning till dem kan finnas sådana konstruktioner och gamla strukturlager som avses i fornminneslagen, varför man innan ingrepp i väglagren görs ska beakta behovet av eventuell dokumentation och provtagning (se. Niukkanen 2009: 103). 9 Väg som används är inte en fornlämning. Se tilläggsuppgifter för objektet.

FCG Finnish Consulting Group Oy Billnäsin detaljplaneprojekt 30 (35) 7.4 Linjen för Billnäs smalspåriga järnväg (objekt IV övrigt objekt trafikleder) Kommun Raseborg Namn Billnäs bruksgator Fornminnesnummer: - Art: övrigt objekt Fornlämningtyp: trafikleder Specifikation av typen: bangrunder Datering: Historisk, från slutet av 1700-talet till nutid Fredningsklass: (se tilläggsuppgifter) Antal: 1 Koordinater (KKS 3) Medelpunkt P = I= 6667 998 6668 267 3313 621 3314 034 6668 060 3313 800 Koordinatförklaring: fältundersökning, beräkning från kartan Grundkarta: GK 2014 08 Granskningsdatum 22.11.2010; 29.1.2011 Fynd - Tilläggsuppgifter: Där promenadvägen på nordvästra sidan om bruket nu går har tidigare en smalspårig järnväg varit dragen. Den smalspåriga järnvägvägen gick från sågen till möbetfabriken. Vagnarna på språret drogs av hästar. Kartutdrag: Utdrag ur grundkarta 1:5 000

FCG Finnish Consulting Group Oy Billnäsin detaljplaneprojekt 31 (35) Bild 8. Linjen för den smalspåriga järnvägen fungerar nu som lättrafikled. Karta 10. Den smalspåriga järnvägslinjen. Den smalspåriga järnvägen gick från sågen till möbelfabriken som fanns på bruksområdet Skala 1:. 10 000.

FCG Finnish Consulting Group Oy Billnäsin detaljplaneprojekt 32 (35) 8 Sammanfattning Svartån som fungerar som ryggrad för Billnäs bruksområde delar också det historiska bruksområdet i två delar. Brukets produktionsanläggningar har alltid varit koncentrerade intill vattenkraften i forsen. Norr om Svartå fors ligger det s.k. gamla bruksområdet. De äldsta konstruktionerna som härstammade från 1600-talet då bruket grundades, låg sannolikt till största delen på älvbrinken på norra sidan om forsen. Först i slutet av följande århundrade, efter branden 1775, började bruksbyggnader uppföras också på södra sidan av forsen. På en karta från slutet av 1700-talet kan man urskilja bostadshus i byn Forsby i närheten av bruket. Brukets industriverksamhet fick nya former senare, under 1800- ja 1900-talen. Det syntes också i placeringen av byggnaderna. Byggandet av järnvägen vid sekelskiftet 1800-1900-talet medförde uppenbarligen en viktig förändring. Billnäs bruk är ett särpräglat samhälle som är det samlade resultatet av sina delhelheter. Området bildar en helhet för industriell verksamhet, där man kan följa den industriella verksamheten från 1640-talet ända till senare hälften av 1900-talet. På sätt och vis ger Billnäs bruks senare utveckling till en beaktansvärd industrianläggning för snickeriprodukter uttryck för att goda industribranscher har utvecklats och verksamheten lagts om i bruket. Vägnätet i bruksområdet verkar bilda fortsättningen på den ryggrad som börjar med forsen. Det har varit ändamålsenligt att placera bruksfunktionerna längs vägarna. Om vägnätets betydelse vittnar det faktum att det till sina huvuddrag verkar ha utformats redan i brukets tidigaste skede. Vägnätet torde kunna anses vara den äldsta strukturen i bruksområdet. Den industriarkeologiska inventeringen av Billnäs Bruks område har gjorts upp med anledning av detaljplaneändringen. På grund av detta utarbetades utgående från inventeringsresultaten också ett förslag till avgränsning av fornlämningar i Billnäs bruk, i vilket särskilt beaktas det s.k. gamla bruket från tiden mellan 1600 - och 1800-talen. Trots att industriverksamheten på objektet har varit kontinuerlig har eventuella konstruktioner som hört till bruket kunnat bevaras på ett stort område, särskilt på forsens norra strand och mellan kraftverket och Flaggberget. Utanför avgränsningen av fornminnesområdet har lämnats några unga industrihistoriska objekt, av vilka den smalspåriga industribanan har föreslagits utgöra ett eget objekt. Den fasta fornlämningen Billnäs bruk har avgränsats preliminärt i inventeringen. Klarläggandet av hur dess värden bevarats, samt av hur omfattande fynden under marken är förutsätter noggrannare arkeologiska undersökningar. FCG Finnish Consulting Group Oy Gogkänd av: [nimen_selvennys] [asema_koulutus] Uppgjord av: Kalle Luoto Arkeolog, FM

FCG Finnish Consulting Group Oy Billnäsin detaljplaneprojekt 33 (35) 9 Förkortningar och källor Förkortningar MV = Museiverket FL = Fornlämning Fl. reg nr = Registernummer för fornlämning Litteratur Billnäsin ruukin ydinosan kulttuuriympäristöohjelma 2001. Pohjan kunta, Pohjan ruukinteollisuus Oy, Uudenmaan liitto, MA-arkkitehdit, arkkitehtitoimisto Tiina Valpola. Björkman, S., Heporauta, A. & Tuomi, T. 1991. Billnäs - Viisi vuosikymmentä teollisuus- ja yhteisöhistoriaa. Karjaa. Härö, Erkki 1982. Ruukki-inventointiaineisto (teksti), Billnäsin (Pinjaisten) ruukki. MV/RHOA Jutikkala Eino, Nikander Gabriel 1941. Suomen kartanot ja suurtilat I, Helsinki. Salminen, Tapio 1993. Suuri Rantatie Stora strandvägen. Helsinki. Salokorpi, Asko 1999. Suomen rautaruukit. Helsinki. Tegengren, Helmer 1949. Billnäs bruks historia. Minnesskrift på uppdrag av styrelsen för O.Y. Billnäs A.B [1641-]. Helsingfors. Turunen, Mira (toim.) 1998. Ruukkien retki, Historic Ironworks of Finland. Tampere. Vilkuna, Kustaa H.J 1994. Valtakunnan eduksi isänmaan kunniaksi ruukinpatruunalle hyödyksi. Suomen rautateollisuus suurvalta-ajalla. (SHS). Helsinki. Elektroniska källor Digitaaliarkisto, Asutuksen yleisluettelo, Forsby, Pohja 1552: http://digi.narc.fi/digi/view.kakuid=1188267 GTK/ Tietoaineistot/Suomen kaivosteollisuus http://www.gtk.fi/aineistot/kaivosteollisuus/sisallys.htm

FCG Finnish Consulting Group Oy Billnäsin detaljplaneprojekt 34 (35) Härö, Erkki (1997-2005): Suomen vuoritoimi ja metalliruukit http://www.antskog.fi/ruukit.pdf Museoviraston rekisteriportaali: http://www.nba.fi/fi/rekisteriportaali Rosendahl Ulrika (2003): Nylandska sätes- och kungsgårdar från medeltid och 1500-tal. Grundutredning och inventering. Museiverket, Byggnadshistoriska avdelningen. www.nba.fi/tiedostot/4d109593.pdf Kartor Nationalarkivet (Helsingfors), Lantmäteristyrelsens kartor 1780 B41 7/2-16: Charta över Skogäng, Klonckbacka, Lillfors, Gammelby, Forsby och Pentby ägor 1803 B 41a 7/14 Fredenberg, C. A. (1803): Charta öfer Billnäs Bruks Åkrar 1890 B40 7/1-7 Pitäjänkartta Jyväskylän yliopiston julkaisuarkisto (JYX) https://jyx.jyu.fi/dspace/ 1740 Maanmittauskonttori 1740: Suomen suuriruhtinaskunnan tiet http://urn.fi/urn:nbn:fi:jyu-201006222130 1840-luku Pitäjänkartta (1840-luku), 2014 05 pohja: http://urn.fi/urn:nbn:fi:jyu-200910214139