Forskning och Utveckling FOU 2003:88 LÅNGTIDSEGENSKAPER HOS LÅGFLÖDESINJUSTERADE RADIATORSYSTEM Stefan Petersson, FVB Sven Werner, FVB
LÅNGTIDSEGENSKAPER HOS LÅGFLÖDESINJUSTERADE RADIATORSYSTEM Stefan Petersson, FVB Sven Werner, FVB ISSN 1402-5191
I rapportserien publicerar projektledaren resultaten från sitt projekt. Publiceringen innebär inte att Svenska Fjärrvärmeföreningens Service AB tagit ställning till slutsatserna och resultaten. 03-07-28 2003 Svenska Fjärrvärmeföreningens Service AB
Förord Detta arbete har beviljats av FoU-rådet hos Svensk Fjärrvärme och finansierats med medel från samma organisation. Referensgruppen som utsetts av beställaren har bestått av Lennart Berndtsson, HSB:s Riksförbund, Hans Andersson, Södertörns Fjärrvärmeaktiebolag samt Lars-Ove Gustavsson, Tekniska Verken i Linköping. Författarna vill tacka följande personer som har bistått med uppgifter och värdefull information: Driftorganisationen på AB Bostäder i Borås, speciellt Ingvar Gabrielsson. Ronny Fridell hos AB Botkyrkabyggen Hans Andersson på Södertörns Fjärrvärmeaktiebolag i
Sammanfattning Hos alla fjärrvärmeföretag är det av vikt att ha kunder som har en god avkylning av fjärrvärmevattnet. God avkylning ger direkt eller indirekt bättre ekonomi i flera olika produktionsslag samt lägre distributionsförluster. Temperaturnivån i svenska fjärrvärmesystem är idag i medeltal 15-17 C högre än nödvändigt med konventionell teknik. Ekonomiskt innebär den högre temperaturnivån uppskattningsvis 600-700 Mkr per år i högre kostnader för svenska fjärrvärmeföretag. För att kunna sänka temperaturnivån i fjärrvärmesystemen till den nivån som är tekniskt optimal, måste man identifiera och åtgärda fel som förekommer i distributionssystemet, i fjärrvärmecentralerna samt i de fastighetsinterna systemen. En ideal kundanläggning kan ge så låg returtemperatur som 30 C på årsbasis. För detta behövs att kundanläggningens sekundära värmesystem är injusterat. Den metod som erfarenhetsmässigt ger lägst returtemperatur när värmesystemet består av radiatorer är lågflödesmetoden. Detta projekt har studerat ett företag (AB Bostäder i Borås) med ett större bestånd av fastigheter som har lågflödesmetoden som allmän injusteringsmetod och undersökt om företagets fastigheter har god avkylning av fjärrvärmevattnet under en längre tidsperiod. Projektet har även studerat vilka förutsättningar som bör vara uppfyllda för att lågflödesmetoden skall vara en långsiktigt robust metod och undersökt hur fel i värmesystemen identifieras. Projektet har även haft som målsättning att undersöka hur stora kostnader företaget har för injustering och för att behålla den goda prestandan hos fastigheterna. För att jämföra AB Bostäder i Borås samlade prestanda har denna studie även undersökt beståndet hos AB Botkyrkabyggen i Södertörns fjärrvärmesystem. Detta företag använder en mellanflödesmetod som ger något högre flöden än lågflödesmetoden. Efter att ha studerat AB Bostäder i Borås kan man konstatera att företaget som grupp har haft en god avkylning av fjärrvärmevattnet under en lång tidsperiod (vilket även gäller AB Botkyrkabyggen). Tyvärr har kostnader för underhåll och felidentifiering inte varit möjligt att kvantifiera. Projektet kan därför inte uttala sig om lågflödesmetodens kostnader för att upprätthålla den goda avkylningen. Därför är det inte heller möjligt utifrån uppgifterna från AB Bostäder att säga om lågflödesinjustering är robust eller mer robust än någon annan flödesmetod. Dock bör man skapa rätt förutsättningar från början för att få ett långsiktigt gott resultat. Lågflödessystem är känsliga för flödesavvikelser. Detta innebär att lågflödesinjustering bör ske med god noggrannhet och med ventiler som är avsedda för lågflöde och som inte är lätta att manipulera av obehöriga. Därför bör lågflödesinjustering utföras av personer med gedigen teoretisk och praktisk utbildning i metoden. Dessutom bör ventiler tillverkas på ett sådant sätt att ändring av ventilernas inställningsvärden inte kan ske utan specialverktyg. Det är liten skillnad i avkylning mellan olika injusteringsmetoder hos samma företag, varför man kan konstatera att det är viktigare att injustering görs än att välja en viss metod framför en annan En god och väl fungerande organisation och engagerad personal är troligen lika viktigt som vilken injusteringsmetod som används. Felidentifiering hos företagen sker genom driftövervakning och energistatistik. Om felidentifiering sker snabbast med lågflödesinjustering är oklart. Störst betydelse för framgångsrik felidentifiering är nog personalens kännedom om objekten samt noggrann statistikuppföljning. Nyckelord: Fjärrvärme, temperaturnivå, radiatorsystem, injusteringsmetod, lågflödessystem ii
Summary All district heating companies wants customers that have good cooling of the district heating water. Good cooling gives, directly or indirectly, better economy in several production plants and lower distribution losses. In average, the temperature levels in Swedish district heating networks are 15-17 C higher today than conventional technology demands. Due to the present temperature levels, Swedish district heating companies have approximately 600-700 MSEK higher costs every year. To be able to decrease the temperature in the district heating networks to a level that is optimal, one have to identify and take measures in the distribution networks, in the district heating centrals and in the internal housing systems. An optimal customer can, as a yearly average, produce a return temperature as low as 30 C. This takes that the space heating system has been balanced. The method that gives the lowest return temperature, when there is a conventional radiator system, is the low flow method. This project has studied a company (AB Bostäder in the city of Borås) with a large number of houses that have space heating systems that are balanced with the low flow method and have looked into the cooling ability of the company s houses during a longer time period. The project has also studied which conditions that have to be fulfilled for the low flow method to be a long-time robust method and how faults in the space heating systems are identified. Another purpose of the project has been to investigate the company s costs for space heating balancing and to keep the good performance of the houses. To compare the performance of AB Bostäder in the city of Borås, this project has also studied the houses of AB Botkyrkabyggen in Södertörn s district heating system. They use a middle flow method that has slightly higher flows compared with the low flow method. After the study of AB Bostäder in the city of Borås it s clear that their houses, as a group, have had good cooling of the district heating water over a long period of time (that goes for AB Botkyrkabyggen as well). Unfortunately, the project have not been able to quantify the costs for maintenance and fault detection. Therefore, it s not possible to say from the information from AB Bostäder if the low flow method is robust or more robust than any other balancing method. However, the right conditions should be considered from the beginning to maintain a good result over a long period of time. Low flow systems are sensitive for flow deviations. This means that low flow balancing should be carried out with great accuracy and with valves that are designed for low flow and not easy to manipulate by unauthorized persons. Therefore, only people with great theoretical and practical education should carry out low flow balancing. Furthermore, valves should be manufactured so they can t be adjusted without special tools. Different balancing methods, within the same company, show only small cooling difference and therefore one can say that it s more important to adjust the space heating systems than choosing one method in front of another. An organisation that function well with committed personnel is probably as important as choice of balancing method. Identification of faults is made with supervision and energy statistics. If fault identification are fastest with low flow method are not clear. Probably the personnel s knowledge about the objects and carefully following-up energy statistics has the greatest impact on successful fault identification. Keywords: District heating, temperature level, space heating system, balancing method, low flow system iii
INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD...I SAMMANFATTNING... II SUMMARY...III 1 PROBLEMSTÄLLNING... 2 2 SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR... 3 3 TEMPERATURNIVÅ I FJÄRRVÄRMESYSTEM... 4 3.1 VAD ÄR PROBLEMET?... 4 3.2 ORSAKER TILL HÖG TEMPERATURNIVÅ... 4 3.3 DAGENS TEMPERATURNIVÅER... 5 3.4 MÖJLIGHETER TILL LÄGRE RETURTEMPERATURER... 6 4 BESKRIVNING AV LÅGFLÖDESINJUSTERING... 8 4.1 MOTIV FÖR INJUSTERING... 8 4.2 MOTIV FÖR LÅGFLÖDESINJUSTERING... 8 4.3 METODIK VID LÅGFLÖDESINJUSTERING... 10 4.3.1 1-rörssystem... 12 4.4 INVÄNDNINGAR MOT LÅGFLÖDESINJUSTERING... 13 4.5 KOSTNADSUPPSKATTNING... 14 5 RADIATORTERMOSTATEN EN NYCKELKOMPONENT... 15 5.1 FUNKTION OCH UPPBYGGNAD... 15 5.2 LÅNGTIDSEGENSKAPER... 17 5.2.1 Tester... 17 5.2.2 Medium i expansionskroppen... 18 5.2.3 Ventilens förinställningsvärde... 19 5.2.4 Ventilens genomströmningsarea... 19 5.3 FÖREKOMST... 20 6 ANVÄNDAREANALYS... 21 6.1 AB BOSTÄDER I BORÅS... 21 6.1.1 Avkylning... 22 6.1.2 Kostnader...25 6.1.3 Felidentifiering... 25 6.1.4 Personalens erfarenheter... 25 6.2 AB BOTKYRKABYGGEN... 26 6.2.1 Avkylning... 27 6.2.2 Kostnader...29 6.2.3 Felidentifiering... 30 6.2.4 Personalens erfarenheter... 30 6.3 NATIONELL ANALYS... 30 6.3.1 Avkylning... 30 7 DISKUSSION OCH SLUTSATSER... 33 7.1 AVKYLNING... 33 7.2 KOSTNADER... 34 7.3 FELIDENTIFIERING... 34 8 LITTERATUR... 35 1
1 Problemställning Erfarenhetsmässigt kan en felfri fjärrvärmecentral med ett väl injusterat radiatorsystem med en lågflödesmetod ge så låg returtemperatur som 30 C på årsbasis, Petersson 2000. Detta sätter därmed en temperaturnivå som svenska fjärrvärmesystem teoretiskt borde kunna komma ner till. Emellertid kräver detta att man identifierar och åtgärdar alla fel som förekommer i distributionssystemet (ex. låg framledningstemperatur, okontrollerade kortslutningsflöden mm.) samt fel i fjärrvärmecentralerna och de husinterna systemen (värme, ventilation och varmvatten). Eftersom returtemperaturen till produktionsanläggningar idag är i medeltal 47-48 C i svenska fjärrvärmesystem är potentialen en sänkning av returtemperaturen 15-17 C. Den ekonomiska nyttan med en sådan sänkning uppskattas till 600-700 Mkr per år för svenska fjärrvärmeföretag (Lindh 2000). En av de åtgärder som måste genomföras för att erhålla så låg årsmedelretur som 30 C på årsbasis är att värmesystemet måste injusteras. Det finns olika metoder att injustera värmesystem. Den metod som erfarenhetsmässigt ger lägst returtemperatur när värmesystemet består av radiatorer är lågflödesmetoden 1. Med den metoden har man en hög framledningstemperatur till radiatorerna. Flödet stryps mycket i radiatorventilen och vattnet rinner långsamt genom radiatorn och hinner avkylas mycket. Det finns därför ett intresse av att studera hur metoden fungerar under långa tidsperioder. För visar det sig att metoden i praktiska sammanhang har sämre egenskaper i ett långtidsperspektiv kan det istället vara att föredra någon annan injusteringsmetod som uppvisar bättre långtidsegenskaper. Detta projekt vill därför studera hur några större bestånd av fastigheter som har lågflödesmetoden som allmän injusteringsmetod fungerar i ett långtidsperspektiv och om de har en god avkylning av fjärrvärmevattnet under en längre tidsperiod, vilka förutsättningar måste vara uppfyllda för att de skall fungera väl, dvs. för att lågflödesmetoden skall vara en robust 2 metod i ett långtidsperspektiv. Lågflödesinjustering av fastigheters radiatorsystem tillämpas på flera håll runt om i Sverige idag. Bland företagen som tillämpar metoden märks flera medlemsföretag i SABO, vilken är en intresse- och branschorganisation för de kommunägda bostadsföretagen. Bland dessa företag återfinns AB Bostäder i Borås. De tillämpar lågflödesinjustering i flertalet av fastigheterna. Medelvärdet för deras totala fastighetsbestånds årsmedelavkylning uppvisar historiskt sett 7-10 grader bättre avkylning av fjärrvärmevattnet än medelvärdet av samtliga fjärrvärmecentraler i Borås fjärrvärmesystem. För att jämföra AB Bostäder i Borås samlade prestanda har denna studie även undersökt prestanda hos AB Botkyrkabyggen i Södertörns fjärrvärmesystem. Detta företag använder en injusteringsmetodik som ger något högre flöden. 1 Lågflödesmetoden: En metod att balansera ett värmesystem med så lågt flöde att tryckförlusterna i distributionsrören är försumbara. Samma differenstryck råder i stort sett således över samtliga flödesventiler i systemet. 2 Med robusthet avses förmåga att upprätthålla en god termisk prestanda (avkylning) under lång tid utan att det för den skull krävs extraordinära åtgärder och kostnader för att åstadkomma detta. 2
2 Syfte och avgränsningar Syftet med projektet är att utröna förutsättningar för lågflödesinjustering som en långsiktigt robust injusteringsmetod med avseende på avkylning av fjärrvärmevattnet. Projektet syftar även till att besvara frågor som rör kostnader som företagen har för drift och underhåll av fastigheternas värmesystem samt hur företagen identifierar felaktigheter i fastigheternas värmesystem och åtgärdar dem. I projektet studeras endast konventionella radiatorsystem och förutsättningar som bör vara uppfyllda för att ge en långsiktigt god funktion. Andra typer av värmeanläggningar eller ventilationsanläggningar i fastigheterna studeras således ej inom ramen för detta projekt. I projektet studeras ej heller lågflödesmetodens förmåga att erbjuda en jämn inomhustemperatur under längre tidsperioder (detta studeras i exempelvis Petersson 2000). 3
3 Temperaturnivå i fjärrvärmesystem Denna rapport behandlar till största delen byggnadens interna distributionssystem för värme. Dock utgår man ifrån i resonemangen att byggnaden är kopplat till ett fjärrvärmesystem och att därmed temperaturen på fjärrvärmevattnet som lämnar fjärrvärmecentralen för att åter värmas upp i produktionsanläggningen är betydelsefull. Man önskar nämligen att temperaturen skall vara så låg som möjligt när vattnet lämnar fjärrvärmecentralen pga. lägre förluster i distributionen och bättre produktionsegenskaper. Detta kapitel försöker kortfattat förklara detta lite mer. 3.1 Vad är problemet? Förhöjd temperaturnivå i fjärrvärmesystem är ett kvalitetsproblem som ger ökade kostnader för fjärrvärmeföretaget och i förlängningen även för kunden. Orsaker till kostnadsökningar är främst: Lägre elproduktion i kraftvärmeverk Lägre värmeutbyte i rökgaskondenseringsanläggningar Lägre värmefaktor i värmepumpar Lägre utnyttjande av temperaturbegränsad spillvärme Högre distributionsförluster Högre pumpenergikostnader Dessutom kan en låg temperaturdifferens mellan fram- och returledning medföra överföringsbegränsningar i befintligt fjärrvärmenät. Konsekvensen kan bli att man behöver förstärka nätet med fler passager genom en trång sektor eller att nya ledningar måste överdimensioneras vid nyanslutningar. 3.2 Orsaker till hög temperaturnivå Orsaker till hög temperaturnivå från höga returtemperaturer hänför sig till två felkällor: 1. Felfunktion i fjärrvärmecentraler, d.v.s. flödet genom fjärrvärmecentralerna uppnår inte ideal kylning. 2. Kortslutningsflöden, d.v.s. vattenflödet går från framledning till returledning utan att kylas i någon fjärrvärmecentral. När det gäller fjärrvärmecentraler, så finns det större eller mindre fel i uppskattningsvis 50 80 % av det befintliga svenska fjärrvärmecentralsbeståndet. Det finns olika grupperingar av fel. Följande klassificering kan exempelvis användas: Byggfel, d.v.s. tillverknings-, projekterings- och montagefel. Funktionsfel, d.v.s. komponenter går sönder och förlorar sin funktion. Inställningsfel, d.v.s. felaktig inställning av reglerparametrar vilket ger sämre förutsättningar för fjärrvärmecentralens funktion 4
Omgivningsfel, d.v.s. avvikelser i omgivande system (levererande fjärrvärmenät eller mottagande kundsystem) vilket ger sämre förutsättningar för fjärrvärmecentralens funktion Statistikfel, d.v.s. fel i mätvärden från värmemängdsmätning För ett fjärrvärmeföretag gäller det att identifiera, dokumentera och åtgärda fel i det befintliga beståndet av fjärrvärmecentraler och dra erfarenheter av det så att man undviker samma feltyper vid nybyggnation. Identifierings- och åtgärdsmetodiken kan skilja sig åt mellan olika feltyper. Det gäller att ta fram rutiner som behandlar kombinationer av problemdimensioner och aktiviteter. När det gäller kortslutningsflöden, så gäller det att hitta okända kortslutningsledningar och ha en god dokumentation för de kortslutningsflöden som eventuellt behövs för att upprätthålla primär framtemperatur under sommaren och minimera frysrisker under vintern. Man bör dock observera att fjärrvärmecentraler i regleringen naturligt har en inbyggd varmhållningsfunktion av ledningarna, eftersom styrventilerna öppnar ifall det inställda börvärdet på värme- och varmvattentemperatur ej kan tillgodoses. Kortslutningar används även i vissa fall för att varmhålla panncentraler som används för reserv- och topplastbehov i fjärrvärmesystemet. 3.3 Dagens temperaturnivåer Idag har det genomsnittliga svenska fjärrvärmeföretaget en framtemperatur på 83ºC och en retur på 47ºC som årsmedelvärde. Den individuella variationen är dock stor, vilket framgår av Figur 1. Nättemperaturer i 59 svenska fjärrvärmesystem C Årsmedelvärden för fram- och returtemperaturer. Rangordnade efter returtemperaturer. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 Känd fjärrvärmecentralteknik 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 Antal fjärrvärmesystem Figur 1. Temperaturnivå i 59 svenska fjärrvärmesystem. Figure 1. Temperature level in 59 Swedish District Heating systems 5
För svenska energiföretag finns det således en stor besparingspotential i att sänka temperaturnivåerna. Uppskattningar för samtliga företag pekar på en besparingspotential på 600-700 Mkr per år om man sänker temperaturnivån med 15 grader. 3.4 Möjligheter till lägre returtemperaturer Som tidigare nämnts så beror returtemperaturnivån på många olika feltyper i ett fjärrvärmesystem. Feltyperna är av flera dimensioner och har olika lönsamhet. Generellt kan man säga att åtgärda de översta feltyperna som beskrivs i Figur 2 är mycket lönsamma med korta återbetalningstider, medan återbetalningstiderna är längre i figurens nedre del. Möjligheter till lägre returtemperaturer i svenska fjärrvärmesystem Svenskt medel av returtemperatur exkl värmeförlust i returledning Kortslutningsflöden Någon procent sämsta fjärrvärmecentraler Några procent näst sämsta fjärrvärmecentraler Stora varmvattenventiler Småhus Många små fel i FC och kundsystem Oinjusterat radiatorflöde, högflöde (faktor 6) Injusterat mellanflöde (faktor 2) Injusterat lågflöde (faktor 1) Injusterat lågflöde, vvx med lång termisk längd inkl värmeförlust i returledning 25 30 35 40 45 50 Årsmedelvärde av returtemperatur, C Figur 2. Möjligheter till lägre returtemperaturer i svenska fjärrvärmesystem. Erfarenheter från genomförda forskningsprojekt och temperaturanalyser utförda av FVB. Figure 2. Possibilities to lower return temperatures in Swedish district heating systems. Experiences from research projects and temperature analyses made by FVB. Figur 2 utgår från medel av returtemperaturen i svenska fjärrvärmesystem (47 C på översta stapeln). Informationen kommer från systemens produktionsanläggningar varför temperaturen från kunderna är ca 1 grad högre eftersom vattnet svalnar något på sin väg från kund till produktion. För att åstadkomma en låg returtemperatur i ett svenskt medelsystem finns det flera olika typer av fel som skall åtgärdas. Det krävs således flera olika typer av åtgärder och alla präglas av olika återbetalningstid. Ett forskningsprojekt, Petersson 1998 har visat att en anläggning vars fjärrvärmecentral inte har några fel, men där radiatorsystemet inte är injusterat kan åstadkomma en årsmedelretur på ca 34 C. Detta sätter således potentialen i ett fjärrvärmesystem 6
där alla åtgärder är gjorda i nätet och i fjärrvärmecentralerna. Då har man alltså ej förbättrat fastigheternas sekundära värmesystem. I samma projekt visas också årsmedelreturtemperaturen från samma hus då radiatorsystemet injusteras med två olika metoder. Man utgår från ett system som inte är injusterat alls. Då är flödesfaktorn 6. Sedan injusteras radiatorsystemet med en mellanflödesmetod där flödet genom radiatorerna är en tredjedel jämfört med det icke injusterade systemet (faktor 2 jämfört med faktor 6) samt med en lågflödesmetod där flödet genom radiatorerna endast är en sjättedel jämfört med det oinjusterade systemet (faktor 1 jämfört med faktor 6). Resultatet från mätningarna i rapporten visar att genom att injustera radiatorsystemet till mellanflödesmetoden sjunker returtemperaturen ca 1 grad jämför med det icke injusterade systemet. Om man istället injusterar radiatorsystemet med en lågflödesmetod så blir returtemperaturen ca 3 grader lägre jämfört med det oinjusterade radiatorsystemet. Allra lägst returtemperatur fås om lågflödesmetoden kombineras med en termiskt lång radiatorväxlare. Då finns det klara möjligheter att tangera eller understiga 30 C som årsmedelreturtemperatur. Fjärrvärmevattnet svalnar också något i rören tillbaka till produktionsanläggningen, varför en temperatur vid produktionen som understiger 30 C på årsbasis är möjlig. De angivna nivåerna är att betrakta som möjliga eftersom det är flera faktorer som påverkar vilken returtemperatur som är tekniskt möjlig, bl.a. radiatorsystemets överdimensioneringsgrad. Som synes finns det en uppsjö av olika fel som kan förekomma i fjärrvärmesystemet som helhet och för att hitta felen krävs det ofta kunskap, fantasi och envishet. Ett exempel kan nämnas i Forslund 1990 där man förbättrade ett bostadsområde utanför Gävle som under många år fungerade bristfälligt både vad gäller värme- och varmvattenförsörjning. 7
4 Beskrivning av lågflödesinjustering 4.1 Motiv för injustering Oavsett vilken metod som används vid injustering av radiatorsystem så har de alla det gemensamt att de 1. Skall ge en jämn och balanserad innetemperatur i hela fastigheten 2. Skall spara uppvärmningsenergi i fastigheten I alla rörsystem där strömning förekommer finns det strömningsmotstånd. Motståndet består bl.a. av friktionsmotstånd mellan medium och rörvägg och av motstånd i rörböjar, ventiler eller liknande. Motståndet fram till en radiator som är belägen långt bort från pumpen är alltså större än motståndet fram till en nära belägen radiator. Detta får till följd att vattnet helst tar den väg som ger så lite motstånd som möjligt, och därför kan vissa radiatorer få för högt flöde med övertemperaturer i rummet och möjligen ljudproblem som följd, medan vissa får för lågt flöde. De boende som får för lite flöde till sina radiatorer klagar på att det är för kallt, varpå det inte är ovanligt att fastighetsskötaren höjer framledningstemperaturen till radiatorerna. De som därmed får för högt flöde vädrar då i stället ut sin överskottsvärme. Denna obalans i radiatorsystemet skapar därför överkonsumtion av värme. För att istället tillse att varje radiator i systemet får rätt flöde installeras strypdon som balanserar motståndet så att de avlägset belägna radiatorerna har samma möjlighet att erhålla rätt flöde som de som sitter nära pumpen. Man säger att man injusterar systemet. 24 C 21 C 19 C 17 C Före injustering 21 C 21 C 21 C 21 C Efter injustering Figur 3 Före och efter injustering av radiatorsystemet Figure 3 Before and after balancing the space heating system 4.2 Motiv för lågflödesinjustering Det finns idag ett flertal olika metoder för att injustera radiatorsystem. Vanligast är att det totala flödet genom radiatorsystemet är relativt konstant och att framledningstemperaturen till radiatorerna ökar med sjunkande utetemperatur. Framledningstemperaturen regleras vanligen med en elektriskt styrd reglercentral som utifrån rådande utetemperatur reglerar framled- 8
ningstemperaturen till radiatorerna. Några hävdar att systemen har blivit svåra att injustera pga. att man installerar mer utrustning för att lösa de problem som uppstår i dåligt uppbyggda system, Brännström 1996. Finns det då skäl till att välja en viss metod framför en annan? Svaret skiljer sig antagligen åt beroende på vem man frågar och vilka erfarenheter man har med sig (se exempelvis Ahnland 2001). De företag eller personer som under 1980-talet upplevde ett mindre lyckat resultat med lågflödesinjustering pga. att vissa firmor med otillräckliga kunskaper gjorde bristfälliga arbeten, känner antagligen att de föredrar någon annan metod. Andra företag anser att det finns andra metoder som är stabilare. Emellertid visar bl.a. detta arbete att många företag har goda erfarenheter från lågflödesmetoden även ur ett långtidsperspektiv. I Petersson 1998 gjordes mätningar och datorsimuleringar av fasigheters radiatorsystem. Resultatet från det projektet visar att lågflödesinjustering ger, under ideala förhållanden, flera fördelar jämfört med en högflödesmetod 3 : 1. Lågflödesinjustering ger bäst termisk prestanda för fjärrvärmecentralen, dvs. fjärrvärmevattnet avkyls bättre till följd av att returtemperaturen från radiatorerna är lägre. 2. Simuleringar visar att under ideala förhållanden ger lågflödesinjustering bäst förutsättningar för god komfortreglering vid normaldrift. Det beror på att radiatortermostatens P- band är mindre till följd av den hårda strypningen och ventilen stänger därmed snabbare vid en temperaturförhöjning i rummet, exempelvis vid solinstrålning. 3. Lågflödesinjustering ger lägst driftskostnad till följd av att cirkulationspumpens elbehov är lägst vid lågt flöde. I de fall där fjärrvärmeleverantören tillämpar flödesprissättning premieras god avkylning. 4. Lågflödesinjustering ger lägst investeringskostnad till följd av att få stamregleringsventiler behövs vid installationen (Detta kan dock upplevas som en nackdel då flödet inte går att mäta, vilket även tas upp i avsnitt 4.4). Dessutom kan i vissa fall en mindre pump väljas. Däremot tas ej hänsyn till eventuella skillnader i arbetskostnader. 5. Till följd av att det är en stor temperaturdifferens mellan fram- och returtemperatur till radiatorerna vid lågflödesinjustering gör detta att eventuella inbyggda fel i radiatorsystemet lätt kan detekteras, eftersom temperaturdifferensen över den stam där ett eventuellt fel finns ofta markant minskar. 6. Eftersom en liten förändring i radiatorventilens läge ger upphov till en stor effektförändring kan lågflödesinjustering ge betydligt större möjligheter till effektförändringar och efterjusteringsmöjligheter. Det bör återigen påpekas att ovanstående punkter gäller för ideala system. Det vill säga att för två identiska radiatorsystem under ideala förhållanden (inga felaktigheter, ingen påverkan eller störningar) så ger lågflödesinjustering vissa fördelar jämfört med högflödesinjustering. Sedan vet man ju att något sådant som ett idealt system knappast existerar. Så för icke ideala radiatorsystem så finns det många andra faktorer att beakta innan man vågar säga att lågflödessystem i alla lägen är att föredra. Eftersom lågflödesinjustering ger lägst returtemperatur vid dimensionerande tillstånd så skulle fjärrvärmeledningar kunna ha mindre dimension om de dimensioneras med tanke på lågflödesinjustering. Resonemanget gäller då ett nytt system skall byggas. Detta förutsätter att fastigheter som skall anslutas till ett nytt fjärrvärmenät injusteras med lågflödesmetoden. Emellertid är det inte särskilt många system ytterligare som kommer att byggas i Sverige. 3 Med en högflödesmetod menas en metod med ett radiatorflöde som är ca 4-6 gånger större jämfört med en lågflödesmetod 9
Lågflödesinjustering förutsätter överdimensionerade radiatorer (om systemet är dimensionerat för 80/60 C enligt äldre SBN). Emellertid visar erfarenheter att radiatorsystem historiskt sett har dimensionerats med väldigt stora marginaler. Därför är det fullt möjligt att injustera (i princip alla) radiatorsystem enligt lågflödesmetoden som är dimensionerade enligt 80/60 C vid dimensionerande utetemperatur. Även nyare radiatorsystem som är dimensionerade enligt 60/45 C är möjliga att injustera enligt lågflödesmetoden. Just lågflödesinjustering ger en fördel framför metoder med högre flöde. Nämligen att problemet med att injustera värmesystemet reduceras från ett tredimensionellt flödesproblem till två dimensioner. Detta beror på att flödet i systemet är så lågt att tryckfallet i rörledningarna kan försummas. Man kan säga att radiatorsystemet är en tryckkammare. Därmed behöver man ej balansera in systemets olika stammar för att kompensera för tryckfallet i matarledningarna. Då behövs inte heller stamregleringsventiler eller tryckreduceringsventiler. Detta förutsätter dock att rörledningarna är tillräckligt grova så att tryckfallet kan försummas. I äldre fastigheter brukar detta inte vara något problem, men i nya fastigheter kan rören ibland ha så små dimensioner att man i vissa fall ej kan bortse från tryckfallet i dem. 4.3 Metodik vid lågflödesinjustering Vid injustering med lågflödesmetoden (eller andra metoder) finns det vissa moment man bör beakta för ett bra slutresultat. Följande checklista är med tillstånd hämtad från Andersson mfl 1988 och finns närmare beskriven däri. Även Andersson 1993 beskriver motiv och metoder för att använda lågflödesmetoden. Förundersökning Använd ritningsunderlag och programhandlingar över fastighetens värmesystem för att fastställa överdimensionering mm. Om inte ritningar finns får man på plats undersöka systemuppbyggnaden. Förinställningsvärden för respektive radiator tas fram med ritningsunderlaget eller genom på plats undersöka och beräkna radiatorernas storlek. Undersökning görs på värmesystemets kondition och utrustning samt eventuella fel i uppbyggnaden undersöks. Eventuella byggåtgärder som behövs genomförs och ventilationen kontrolleras och injusteras före det att injusteringen av värmesystemet sker. Åtgärdsförslag Noteringarna från förundersökningen utvärderas och eventuella byten eller kompletteringar av utrustning görs. Exempelvis Förinställbara radiatortermostater på alla radiatorer och eventuella slingor Ny tryckstyrd cirkulationspump Ny reglerutrustning med möjlighet till bruten framledningskurva Mindre ombyggnader i systemet Byggåtgärder som bör göras före injusteringen Eventuell injustering av ventilationssystemet Funktionskontroll Efter genomförda åtgärder skall en noggrann kontroll utföras. Det är viktigt att rätt utrustning installerats och att det exempelvis finns justerdon på alla radiatorer, konvektorer, slingor mm. Systemet skall före injustering vara ordentligt avluftat och funktionsprövat. I de fall som sy- 10
stemet byggs om under uppvärmningssäsongen bör man avvakta med pumpbyte till efter grovinjusteringen, annars kan man få problem med uppvärmningen under tiden till dess att injusteringen utförs. Under injusteringen minskas flödet provisoriskt genom strypning av avstängningsventil eller strypventil efter pumpen. När grovinjusteringen är utförd är det dags att byta till en pump som passar injusterat flöde och tryck. Förinställningsvärde När radiatorernas storlek fastställts genom ritningsunderlaget eller platsbesök, bestäms förinställningsvärdena på ventilerna till varje radiator. Hur detta förinställningsvärde bestäms beskrivs ej här utan hänvisning sker till exempelvis Andersson mfl 1988. Förinställningsvärden förs in på det protokoll som gjorts för fastigheten och som sedan används vid injusteringen. Information Det är viktigt att hyresgäster får utförlig information om injusteringsarbetet. Hur många besök man räknat med och hur lång tid arbetet beräknas ta. Informera även exempelvis hur radiatortermostaten fungerar. Annonsering bör ske i god tid innan arbetet påbörjas. Injustering bör ske i tre etapper 1. Den första grovinjusteringen kan ske när som helst på året. Då ställs de beräknade förinställningsvärdena in på ventilerna. Pumpen anpassas till beräknat flöde och tryck. Reglercentralen ställs in på lämplig kurva. Kontroll görs så att alla radiatorer har cirkulerande flöde. Om injusteringen görs under sommartid höjs reglerkurvan och kontroll görs så värmen kommer fram till radiatorerna. 2. Efterjustering görs när utetemperaturen är under 0 C för att få ett rättvisande resultat. Viktigt är då att reglerkurvan är rätt inställd så att medeltemperaturen ligger runt 21 C i lägenheterna. När efterjustering utförs bör man kontrollera framlednings- och returtemperaturen för att ha som referens när respektive radiators temperaturfall kontrolleras. Sedan görs temperaturmätningar i ett antal lägenheter på olika platser i huset varefter rummens referenstemperatur bestäms. Därefter kontrolleras temperaturfall över samtliga radiatorer och rumstemperatur. Med denna information görs eventuell justering av förinställningsvärdet, vilket också förs till protokollet. Radiatortermostaten skall inte vara monterad när grov- och efterjustering utförs. Tiden mellan efterjustering och finjustering bör vara minst 3 dagar. Då är det viktigt att temperaturen i lägenheterna inte är för hög. Hyresgästerna kan få tillfälle att ringa och rapportera om det är för varmt eller för kallt. 3. Vid det tredje besöket görs den eventuella finjusteringen som kan behövas och sådana ändringar protokollförs. Först därefter monteras den maxbegränsade termostatkroppen. Maxbegränsningen skall då vara utprovad och hänsyn tagen till placering mm. Uppföljning Efter injustering bör man göra effektmätning och föra energistatistik exempelvis månad för månad. Den energibesparing man kan göra efter injusteringen beror på vilken effekt som man tillfört huset före respektive vilken effekt som tillförs efter under uppvärmningssäsongen. Det är inte injusteringen i sig som ger energibesparingen utan den temperatursänkning som kan åstadkommas i huset genom en jämnare fördelning av rumstemperaturen. I samband med injusteringen monteras oftast radiatortermostater. Dessa maxbegränsas och får genom injusteringen en god funktion. Det medför att tillskottsvärmen från personer, hushållsel och solinstrålning tillvaratas effektivt och kan ge en extra energibesparing på 5-10%. Före injustering- 11
en kan temperaturen variera 3-4 grader mellan de olika lägenheterna, vilket innebär att många lägenheter får en för hög temperatur då den kallaste skall ha en acceptabel temperatur. Efter injusteringen får alla lägenheter samma temperatur, exempelvis 21 C. De hyresgäster som har vant sig vid en hög temperatur i lägenheten tycker att det är en stor omställning att plötsligt sänka temperaturen i lägenheten kanske 3-4 grader. Detta kan motverkas genom att inte montera på termostatkropparna och successivt sänka reglerkurvan under en längre period. Därefter monteras termostatkropparna. Alternativt görs grovinjusteringen under sommaren och när uppvärmningssäsongen börjar upplever inte hyresgästerna samma dramatiska omställning. Även om de flesta trivs bäst med 20-21 C inne så finns det människor som gärna vill ha lite högre temperatur (exempelvis gamla eller sjuka) för att känna välbefinnande. Lågflödesmetoden gör att man kan höja rumstemperaturen 2-3 grader i en eller flera lägenheter oberoende av var i fastigheten de är belägna, utan att påverka övriga utrymmen. Detta är möjligt pga. den hårda strypningen samt att samma differenstryck finns tillgängligt i systemets alla kretsar. Det finns även fler artiklar eller litteratur som beskriver hur man praktiskt går till väga vid injusteringen, se exempelvis Lönn 2001. 4.3.1 1-rörssystem Uppbyggnad enligt 1-rörsprincipen har tillämpats i svenska fastigheter sedan 1950-talet. De första till att använda denna princip i Sverige var Svenska Stenhus i Skövde och Hedemorapannan. Riktigt populär blev principen inte förrän i slutet på 1960-talet då flest hus byggdes med principen. Principiellt består 1-rörsslingor av seriekopplade radiatorer till skillnad från konventionella 2- rörssystem där radiatorerna är parallellkopplade. Vatten till den första radiatorn länkas av så mycket som motsvarar effektbehovet i det utrymmet. Returvattnet från den första radiatorn blandas med förbipasserande vatten vilket gör att inkommande vatten till radiator två har lägre temperatur än vattnet till radiator ett. Den andra radiatorn måste således ha större yta för att kunna överföra motsvarande effekt vid ett motsvarande temperaturfall som vid radiator ett. Vanligast är att en slinga går genom en lägenhet. Det är mer ovanligt att slingan går vertikalt eller horisontellt genom flera lägenheter. I de två sistnämnda fallen blir det svårare att reglera komforten. Tfram Tretur Tfram Tretur Figur 4.Principiell uppbyggnad av 1-rörsradiatorsystem Figure 4. Construction principles of 1-pipe space heating systems De som praktiskt arbetar med lågflödesinjustering menar att det praktiskt är fullt möjligt att injustera 1-rörs system med lågt flöde. Dock bör systemet vara uppbyggt så att varje lägenhet 12
har en individuell slinga. Är det då möjligt att montera en slingtermostat för lägenheten kan man injustera flödet i slingan så att det blir lågt. Generellt sett är det dock vanligare att 1-rörs system injusteras med ett högre flöde. 4.4 Invändningar mot lågflödesinjustering Den debatt om för- och nackdelar som rådde i branschen under 1980-talet gjorde att det uppstod två läger där ena lägret förordade lågflödesinjustering och det andra tog avstånd. Debatten fördes oftast av Östen Sandberg och Sven Mandorff, se exempelvis Sandberg 1981 och Mandorf 1982. Det rådde stundtals en häftig debatt som inte alltid var helt nyanserad. Detta har fått till följd att vissa företag helt avstår att använda metoden medan andra företag använder den till nästan 100%. På senare år har dock bilden blivit mer nyanserad och forskningsprojekt har genomförts för att angripa frågeställningen på ett mer vetenskapligt sätt. Ett exempel är Trüschel 1999 och Trüschel 2002 som utifrån ett teoretiskt perspektiv har gjort omfattande analyser över olika metoders känslighet för störningar. Han har studerat tre olika metoder att injustera radiatorsystem: 1. Högtemperatur/högflöde - system, 80/60 C 2. Högtemperatur/lågflöde system, 80/40 C 3. Lågtemperatur/högflöde system, 60/40 C Han har studerat metodernas känslighet för avvikelser vad gäller dimensionering, flöde samt tilloppstemperatur och undersökt hur avvikelser påverkar rumstemperatur samt returtemperatur. Av studien framgår att de olika metoderna är känsliga för olika saker och lågflödesmetoden är känsligast för flödesavvikelser. För att genomföra en injustering enligt lågflödesmetoden krävs att radiatorerna är överdimensionerade ifall de är dimensionerade för 80/60 C. Därmed borde flertalet av svenska bostäder och lokaler vara diskvalificerade för lågflödesinjustering eftersom de är byggda efter den äldre byggnormen. Dock är i princip alla radiatorer överdimensionerade av kosmetiska skäl (passa in under fönster och dyl.) samt pga. diverse påslag. Vid injustering av radiatorsystem med lågflödesmetoden brukar man öppna eventuella stamventiler fullt. Är dessa ventiler gamla brukar man ändå inte byta ut dem mot moderna eftersom de saknar funktion. Men det innebär också att flödesfördelningen är omöjlig att mäta, vilket kan upplevas som en nackdel. Om man har dokumenterade flöden i stammarna underlättar detta vid injustering och felidentifiering. Det finns emellertid företag (Helsingborgshem AB) som kombinerar lågt flöde där radiatortermostaterna styr flödet med stamventiler. Företaget har 55 C som maximal temperatur fram till radiatorerna. Vid lägre last än vad som motsvarar den bryttemperaturen så styr radiatortermostaterna flödesfördelningen. Om tillstånd uppstår med perioder med högre last (låg utetemperatur) så kommer radiatortermostaterna öppna fullt. Då hjälper stamventilerna till att fördela flödet i fastigheten (vilket de även gör om något fel uppstår i systemet). Om det blir längre perioder med kallt väder så kan man centralt ställa upp kurvan eller åka runt och vrida upp den. 13
Eftersom lågflödesmetoden är relativt känslig för flödesavvikelser så innebär det också att ingrepp endast skall göras av kunnig personal. Tyvärr görs ibland ingrepp av entreprenörer som inte varit med vid injusteringen eller har kunskap om lågflödesmetoden. Därför är det viktigt att injusteringen är väl dokumenterad och att entreprenören får del av den vid ingrepp i radiatorsystemet. Även andra obehöriga ingrepp kan leda till att systemets balans rubbas. Det är därför viktigt att välja en ventil som endast kan ändras med specialverktyg samt att ventilen har en liten maximal kapacitet (kvs) så att konsekvenserna av eventuella obehöriga ingrepp minimeras. Andra metoder med högre flöden är teoretiskt sett mindre känsliga för felaktiga eller obehöriga ingrepp. Ett vanligt förekommande argument mot lågflödesinjustering är att metoden leder till igensättningar eftersom det är så små öppningar i radiatortermostaterna. Denna typ av felfunktion är säkerligen beroende av ventilens konstruktion och användande. Kort diskussion kring utformning av genomströmningsarean förs i avsnitt 5.2.4 och driftspersonals erfarenheter hos AB Bostäder presenteras i avsnitt 6.1.4. Arbetskostnaden för injusteringsarbetet är svårbedömt. En injustering med lågflödesmetoden kräver 2-3 besök på plats för att ge ett bra slutresultat. Detta kan innebära att arbetskostnaden i vissa fall blir högre än arbetskostnaden med någon annan metod där hela injusteringen sker vid ett och samma tillfälle. 4.5 Kostnadsuppskattning SABO är de allmännyttiga bostadsföretagens organisation. Eftersom många av deras medlemsföretag använder lågflödesinjustering, har de också en god uppfattning om hur mycket en ordentligt utförd lågflödesinjustering kostar. SABO betonar att kostnaden styrs av vilken kvalitet som beställaren av injusteringen önskar. SABO brukar rekommendera följande arbetsgång: 1. Grov injustering av systemet 2. Finjustering vid en utetemperatur som är lägre än 0 C 3. Montering av termostater på ventilkroppen som eventuellt kan göras vid besök 2 4. All relevant felanmälan under två års tid tar injusteringsfirman ansvar för. Med denna föreslagna arbetsgång brukar injusteringen kosta ca 8 kr/m2 för bostäder eller ca 100 kr/radiator. SABO menar att underhållskostnaden med denna omfattning blir låg eftersom man med lågflödesmetodiken upptäcker de allra flesta felaktigheterna redan vid installationen. 14
5 Radiatortermostaten en nyckelkomponent När man ser rubriken på detta kapitel kanske man frågar sig varför radiatortermostaten är en nyckelkomponent för att åstadkomma en god robusthet. Denna rapport fokuserar i första hand på byggnader som är anslutna till fjärrvärmesystem och i dessa kan radiatortermostaten betraktas som en nyckelkomponent. Principiellt regleras nämligen ett fjärrvärmesystem på 4 olika nivåer: 1. Framledningstemperaturen från produktionsanläggningen tillser att samtliga kundanläggningarna erhåller den temperatur som de efterfrågar för att hålla rätt temperatur på vattnet till radiatorer och tappställen. 2. Cirkulationspumpen i fjärrvärmesystemet håller uppe flödet i fjärrvärmenätet så att alla kundanläggningar får det efterfrågade flödet och har ett differenstryck över anläggningen 3. Styrventilerna (värme och varmvatten) i fjärrvärmecentralen bestämmer flödet i fjärrvärmenätet genom att öppna och stänga allt eftersom behovet i fastigheten varierar. 4. Radiatortermostaterna vid radiatorerna finjusterar flödet i värmesystemet genom att reagera på temperaturförändringar i rummen. Ser man ur komfortsynpunkt så är ju radiatortermostaten en nyckelkomponent oavsett om huset är fjärrvärmeanslutet eller inte. Tappar den sin funktion påverkas rumstemperaturen i vilket fall. 5.1 Funktion och uppbyggnad Radiatortermostatens uppgift är att finreglera flödet till radiatorn genom att reagera på de temperaturvariationer som förekommer i rummet. Den har alltså betydelse för komforten men även i de flesta fall för energiförbrukningen i fastigheten. Den skall låta rummen tillvarata den gratisenergi som kommer från solinstrålning samt intern värmeenergi från exempelvis människor och maskiner. Radiatortermostaten består principiellt av två olika delar: en termostatdel och en ventildel. Termostatdelen består av en känselkropp som är fylld med vax, gas eller vätska. En temperaturförändring medför en proportionell rörelse av känselkroppen. Därför kan en radiatortermostat benämnas som en proportionell regulator, en P-regulator. En temperaturhöjning i rummet medför att mediet i känselkroppen expanderar och det påverkar käglan i ventildelen som styr strypdonet mot ett lägre flöde. 15
Figur 5. Radiatortermostatventil i genomskärning Figure 5. Cross-section of a thermostatic radiator valve Ventildelen består av en kägla med fjäder som påverkas av termostatdelen. Käglan i sin tur reglerar strypdonet som ökar eller minskar ventilens öppningsgrad. För att radiatortermostaten skall fungera tillfredsställande krävs att den som genomför installationen är väl medveten om vilka faktorer som styr funktionen hos radiatortermostaten. Nedanstående inverkande faktorer på radiatortermostatens funktion finns närmare beskriven i Andersson mfl, 1988. 1. P-området är den temperaturförändring som krävs för att ventilkäglan skall gå från helt stängt läge till helt öppet läge. Vanligtvis har ventilerna ett P-område omkring 2 K. 2. Kv-värdet anger ventilens flödeskapacitet i m3/h vid 1 bars differenstryck. Det varierar vanligtvis mellan 0,18 och 2,0 beroende på fabrikat och dimension. Med förinställningsdonet kan kapacitetsvärdet strypas ända ner till 0,01. 3. P-bandet är det temperaturområde som radiatortermostaten arbetar i. Ju lägre kv-värde på ventilens förinställning ju smalare P-band. Ett smalt P-band innebär att ventilen snabbt kan reagera på temperaturförändringar i rummet och det ger möjlighet till lägre maxbegränsning av radiatortermostaten. Därför skall (i alla fall teoretiskt) lågflödesmetoden ge en jämnare innetemperatur än en högflödesmetod eftersom ventilens kv-värde är mindre i en lågflödesmetod. Dock skall det påpekas att det finns en naturlig självreglering i radiatorn som innebär att en temperaturhöjning i rummet minskar radiatorns överförbara effekt. Detta tenderar till att jämna ut temperaturvariationer i rummet och underlättar alltså för injusteringsmetoder där flödet är högt och ventilernas P-band större att hålla en jämn temperatur i rummen. Detta finns beskrivet i appendix 1 i Werner, 1984. 4. Hysteres är den lilla temperaturförändring som behövs för att övervinna friktionskrafterna så att ventilkäglan kan börja röra sig. Hysteresen är densamma vid såväl öppning som stängning. Hysteresen ökar något med tiden då smörjmedel sakta försvinner. Det leder till några tiondels grader börvärdesförskjutning uppåt i rumstemperatur. Dagens ventiler har hysteres vanligen mellan 0,3 K och 0,7 K. 16
5. Differenstryckskänslighet har alla ventiler. De påverkas negativt av höga differenstryck i och med att det leder till en börvärdesförskjutning uppåt med högre differenstryck. Om differenstrycket är för högt kan det även leda till ljudproblem. För att undvika problemet med höga differenstryck monteras numera ofta en tryckstyrd cirkulationspump. Eftersom prisskillnaden mellan en tryckstyrd och konstantvarvig pump ej är särskilt stor brukar alla nya injusteringar inkludera montering av en tryckstyrd pump. 6. Ventilen påverkas något av den värmeledning som sker från vattnet som passerar ventilen. Börvärdesförskjutningen neråt ökar med stigande framledningstemperatur. 7. Tidskonstanten är den tid det tar från det att termostaten börjar reagera till dess att ventilen når 63% av slutläget. Vanligtvis är tidskonstanten 20-30 minuter. 8. Den tid som går mellan det att en temperaturförändring inträffar till dess att termostaten börjar reagera kallas för termostatens dödtid. Typgodkännandekravet säger maximalt 20% av tidskonstanten. Vanligtvis ligger den mellan 0,6-2,4 minuter. 9. Ventiltolerans är en tillåten tolerans på alla mått i ventilen. Verktygen slits och därför måste en viss tolerans tillåtas för att verktygen ej skall behöva bytas allt för ofta. Ventiltoleransen kan medföra en viss temperaturförskjutning i rummet. 10. Kalibreringstolerans är motsvarande tolerans för termostatdelen. Detta kalibreras vid tillverkningen och kan även den innebära att rummet får en förskjutning i temperaturen. 5.2 Långtidsegenskaper Den här rapporten fokuserar på robusthet i lågflödesinjusterade fastigheter och därmed kommer man även osökt in på robusthet eller långtidsfunktion hos radiatortermostatventiler. Som tidigare nämnt är radiatortermostaten en nyckelkomponent för funktionen hos radiatorsystemet och därför är det av intresse och fundera över hur radiatortermostater fungerar ur ett långtidsperspektiv. Denna rapport gör ej någon egen undersökning av hur ventilernas långtidsegenskaper är utan undersöker delvis vilka undersökningar som är gjorda tidigare och för ett resonemang kring viktiga förutsättningar för en långsiktigt god funktion. 5.2.1 Tester I Sverige görs det idag inga funktionstester över radiatortermostaternas långtidsegenskaper. Tillverkarna skickar istället sina ventiler till ackrediterade institut som testar en rad olika funktioner hos såväl ventildelarna som termostatdelarna enligt Europastandard SS EN 215-1. Testerna omfattar tester över mekaniska egenskaper samt driftkarakteristiker. Bland mekaniska egenskaper testas exempelvis läckmotstånd och böjmotstånd. Bland driftkarakteristiker testas bland annat nominellt flöde, hysteres och svarstid. Testerna för Europastandardiseringen gäller för nya ventiler, de testar alltså ej använda ventiler. Det har inte gjorts några större tester på senare år av radiatortermostater som suttit installerade ute i fält. I slutet av 80-talet gjordes en undersökning av radiatortermostater som varit monte- 17