Miljöinvestering i Borås - läge att låna grönt



Relevanta dokument
Vatten Avlopp Kretslopp

Borås en stad som växer

FRÅGOR OCH SVAR REINVESTERING I ETT NYTT KRAFTVÄRMEVERK, AVLOPPSRENINGSVERK OCH BIOGASANLÄGGNING

Välkomna! Jonas Holmberg Louise Larsson Marianne Samuelsson Anders Fransson Linda Svedensten

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven?

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret Vår dröm - en fossilbränslefri stad

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian

VA SYD För miljön, nära dig. Benny Wraae Platschef Sjölunda ARV

Borås fortsatta utveckling

Tillståndet för kommunala vatten- och avloppstjänster i Sverige. Vattenstämman i Sundsvall 20 maj 2015 Svenskt Vatten

Miljöpåverkan från avloppsrening

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk


Ny föreskrift NFS 2016: :14 (kontroll) och 1994:7 (rening) upphörde att gälla :6 började gälla

Nytt miljötillstånd för Stadskvarn ARV

Årsunda Gästrike-Hammarby Österfärnebo. Jäderfors Järbo Gysinge. Carin Eklund


Möjlighet att uppnå 50 % reduktion av totalkväve vid Bergkvara avloppsreningsverk

Avloppsrening för att uppnå morgondagens miljömål. Anneli Andersson Chan, Utvecklingschef VA

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

BESLUTSUNDERLAG. Reinvestering i ett nytt kraftvärme- och avloppsreningsverk - för nästa generations boråsare i en stad i utveckling

VeVa Tynningö Prel. version

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

Nya avloppsreningsverket. en plats att spela fotboll på?

Miljöinformation Skara Energi 2014

NK-projektet på Syvab Kristina Stark-Fujii

Går igenom populärversion av aktivt slam. Hur man kontrollerar slam visuellt Vad händer när det blir slamflykt och flytslam Vad bör man tänka på när

Stockholms framtida avloppsrening MB Inlagor November 2016

Utmaningar inom avloppsvattenrening i Sverige. Ann Mattsson, Anders Fransson, VAK

OMBYGGNATION AV GAMLEBY AVLOPPSRENINGSVERK

Riktlinjer för utsläpp av förorenat vatten till ytvatten

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C i EG domstolen

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Anna Maria Sundin NAM18, Linköping 31 januari 2018

Köparens krav på bränsleflis?

SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS

Hur mår Jönköpings kommun? Gröna kommunala nyckeltal 2018

VA-frågor och klimatförändringar

VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad Uppdragsnummer

Remiss på Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt för perioden

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Är strängare miljökrav alltid bättre för miljön? Sofia Andersson , NAM19

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

Reningsverk BioPlus SORTIMENT ÖVERSIKT

Fortum Heat Scandinavia

Östersund 17 september 2013

HÖVIKSNÄS AVLOPPSRENINGSVERK

Miljörapport. Tortuna, Kärsta och Orresta reningsverk 2010.

Yttrande över Stockholm Vatten VA AB:s ansökan om tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Henriksdals reningsverk, Mål nr M

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

BIO P PÅ KÄLLBY ARV. Elin Ossiansson Processingenjör

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Miljörapport halvår 2015 Stora Enso Skoghall AB

Haninge går mot strömmen i Stockholm - och bygger om Fors ARV

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Käppalaverket, Lidingö. Energieffektivitet. Upptagningsområde Käppalaverket. Käppalaverket. VA-mässan september Stockholm

Hur mår Jönköpings kommun? Gröna kommunala nyckeltal 2018

Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat

Miljöinformation Skara Energi 2015

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm vvd Produktchef

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

Olja 11% Avfall 49% Biobänsle 40%

årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk

Påverkan på omgivningen

Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning

Nytt avloppsreningsverk i Lidköping

FINSPÅNGS TEKNISKA VERK MILJÖBOKSLUT

Naturskyddsföreningen

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK

Strategisk energiplanering i Borås Stad

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

Behovsanalys för verksamhetsområde Vatten och avlopp

Fjärrvärmens roll i ett elsystem med ökad variabilitet. Finns dokumenterat i bland annat:

Miljörapport Kvicksund 2018

Tillsammans för världens mest hållbara stad

Var ska det nya reningsverket byggas?

NYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR

Resursutvinning. Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet

Reningsverk BioPlus SORTIMENT ÖVERSIKT

13. Miljökonsekvensbeskrivning LARS LINDBLOM, STOCKHOLM VATTEN ELSA HEINKE OCH LISA FERNIUS, RAMBÖLL

Innehåll 1 Grunddel Flintavik Verksamhetsbeskrivning Flintavik Gällande föreskrifter och beslut... 7

MILJÖINFORMATION VÅRT MILJÖARBETE Det långsiktiga miljömålet för Skara Energi är: Vi ska bidra till en hållbar utveckling av Skara.

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat

10 Vatten och avlopp (VA)

KOMPLETTERANDE SAMRÅDSUNDERLAG

Ramdirektivet för f r Vatten

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Växjö Energi AB Björn Wolgast

Förnybarenergiproduktion

Karlstads Energi AB

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

Hur mår Jönköpings kommun? Gröna kommunala nyckeltal 2019

Ryaverket. Projekt EN 2013, utökad kväverening. Ärende. Framtida befolkningsökning

Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar

Transkript:

Miljöinvestering i Borås - läge att låna grönt Kommuninvests frukostseminarium 3 juni 2015 Martin Jakobsson, finanschef Borås Stad Susanne Arneborg, energisamordnare Borås Stad Anna Johansson, ekonomichef Borås Energi och Miljö AB

Grön obligation en naturlig del i interbankens utveckling

Grön obligation en naturlig del i interbankens utveckling EMC en miljöinvestering

Grön obligation en naturlig del i interbankens utveckling EMC en miljöinvestering Kommuninvest en del i EMC-finansieringen

Grön obligation en naturlig del i interbankens utveckling EMC en miljöinvestering Kommuninvest en del i EMC-finansieringen Utnyttjar Kommuninvests gröna setup

Miljömål, miljörapport, vision Borås 2025

CO 2 -utsläpp från energianvändning i Borås kommun geografisk område per invånare Ton CO 2 6 5 4 3 2 Coal Fossil gas Fossil oil District heating Electricity Fossil fuel 1 0 1990 2000 2009 2010 2011 2012 2020 2015-06-10 8

Utmaningar Ersätta fossil uppvärmning i Borås. Öka andelen fossilfria fordonsbränslen. Producera mer förnyelsebar el till Borås. Spara energi.

Bolagets uppdrag Trygga viktig infrastruktur för boråsarna avseende energiförsörjning, avfallshantering och vatten och avlopp. Optimalt resursutnyttjande för att säkerställa en god och långsiktig hållbar energiförsörjning, avfallshantering och vatten och avlopp. Minsta möjliga miljöpåverkan för att producera och distribuera energi. Särredovisning av de olika verksamheterna.

Nytt kraftvärme- och avloppsreningsverk Sambyggnation. Utnyttja synergier mellan anläggningarna. Vi har fått miljötillstånd och investeringsbeslut. Projektet kommer påbörjas 2015 och slutföras under 2018.

Varför måste projektet genomföras?

Reinvesteringen måste genomföras för att: Tillgängligheten för fjärrvärmeleveranserna och avloppsreningen måste säkerställas Lagstadgade och tillståndsmässiga utsläppsvärden för renat avloppsvatten ska uppnås Staden ska kunna fortsätta sin positiva utveckling och växa med fler invånare, verksamheter och industrier

KRAFTVÄRMEVERK AVLOPPSRENINGSVERK

Avloppsreningsverket vid Gässlösa behöver förnyas Den tekniska statusen är mycket dålig. Anläggningen överbelastas tidvis över året och klarar inte nuvarande myndighetsvillkor. Gässlösa avloppsreningsverk behöver ersättas och expanderas för att möta stadsutveckling och miljökrav.

Konsekvens vid villkorsöverskridande Kan (bör) innebära föreläggande från tillsynsmyndigheten. Mycket stor miljöpåverkan på Viskan och Kattegatt. Viskan uppfyller inte Miljökvalitetsnormen (MKN).

Villkorsöverskridande på Gässlösa avloppsreningsverk Anslutning/Max GVB Anslutning/Max GVB (GVB = genomsnittlig veckobelastning) överskrids.

Kväve mg/l Villkorsöverskridande på Gässlösa avloppsreningsverk - Kväve Kväve (N tot ) 16 mg/l (2012), 17 mg/l (2013) och 16 mg/l (2014) mot villkoret 15 mg/l. 20 18 16 14 12 Kväve mg/l 10 8 Kväve krav mg/l 6 4 2 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Miljöpåverkan på recipient: Kväve (N tot ) Kväve-halten i utgående avloppsvatten till Viskan från det framtida avloppsreningsverket (2018) blir: 8 mg/l till skillnad från driftresultat om t.ex. 16 mg/l (2012). Kväve-belastningen: 125 ton/år vid 2012 års medelflöde (42 615 m 3 /d) med villkor från nytt miljötillstånd Jämfört med 2012-års utsläppta mängder: 249 ton/år vid 42 615 m 3 /d

Vad motsvarar denna miljöpåverkan Kväve (N tot )? Detta motsvarar ca 25 400 personer som släpper sitt avloppsvatten direkt till Viskan utan rening.

Avloppsreningsverk Gässlösa uppfyller ej miljökrav Förstudie från 2010 konstaterade att det ej är möjligt att uppgradera befintlig anläggning eller att bygga nytt på Gässlösa Slutsats: Ett nytt avloppsreningsverk måste byggas De vägval som var viktiga för avloppsreningsverket var Dimensionering, dvs storlek på ARV Geografisk placering av avloppsreningsverket Reningsteknik

Avloppsreningsverk Alternativ dimensionering Dimensionerad för expansion enligt Borås Stads befolkningsprognoser. Alternativ placering Utloppet av renat avloppsvatten måste längre söderut i Viskan pga de förorenade sediment som finns i Viskan. I förstudien från 2010 förordades placering Kranshult. Dock innebär detta alternativ likvärdig investeringskostnad eftersom även detta alternativ innebär nyetablering samt ledningsdragningen blir likvärdig pga att utsläppspunkten blir den samma. Alternativ teknik En tekno-ekonomisk utvärdering har gjorts för att hitta optimal teknik.

Planerad anläggning ARV Rensgaller/ Sandfång Biologisk rening (UCT) Försedimentering Sedimentering Q>5700 m 3 /h Dimensionerade flödesdata och utgående begränsningsvärden FLÖDEN: ENHET IDAG FRAMTID ANSLUTNINGAR pe 110 000 150 000 Q medel m 3 /dygn 42 600 57 000 Q dim m 3 /h 2 700 2 850 Q max, förbehandling m 3 /h 9 600 9 600 Q biologisk och kemisk behandling m3/h 5 400 5 700 UTSLÄPPSKRAV ENHET IDAG FRAMTID BOD 7 mg/l 10 8 N tot mg/l 15 8 P tot mg/l 0,3 0,2 Efterpolering - kemfällning

Miljövärden med ett nytt avloppsreningsverk Framtida avloppsreningsverk blir mer effektivt än dagens Minskad belastning på Viskan 100,00% 90,00% 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% Reningsgrader i avloppsreningsverk N P BOD7 Rening av organiska föroreningar och bakterier (BOD7) Minskad övergödning från kväve- (N) och fosforrening (P) Tillvaratagande av slam för biogasproduktion Nuläge (Gässlösa) Framtid (Sobacken)

Möjlighet till samlad avloppsrening Många små reningsverk inom kommunen Gässlösa har inte kapacitet att rena allt avloppsvatten inom kommunen Nya avloppsreningsverket på Sobacken möjliggör anslutning av de mindre reningsverken

KRAFTVÄRMEVERK AVLOPPSRENINGSVERK

Kraftvärmeverk Befintlig kraftvärmeanläggning har överskridit rekommenderade drifttider (Tryckkärlsnormen) Anläggningen har en lägre verkningsgrad än moderna anläggningar, vilket har stor betydelse när bränslepriserna ökat. De vägval som är viktiga för kraftvärmeverket är Bränsle Dimensionering, dvs storlek Kraftvärme eller ej Placering

Anpassning av framtida Produktionskapacitet Livslängd på avfallspannorna fram till 2035 Nya avfallspannor på Sobacken yta reserveras Produktionsanpassning mot rådande värmebehov

Varaktighetsdiagram fjärrvärmeproduktion Produktionsmix år 2014 (spetsbränslen ca 80 GWh) Befintliga biopannor Ryaverket

Varaktighetsdiagram fjärrvärmeproduktion Produktionsmix år 2015 (spetsbränslen ca 35 GWh) Bef. biopannor Ryaverket + RGK avfalls-kvv + Viaredspanna

Varaktighetsdiagram fjärrvärmeproduktion Produktionsmix med nytt KVV (spetsbränslen ca 25 GWh) Bio-KVV Sobacken + RGK avfalls-kvv + Viaredspanna

Minskad spetsproduktion Schematisk bild över hur spetsproduktionen fasas ur enligt nuvarande investeringsplan (exkl. påverkan av ackumulatorn)

Möjlighet att ansluta Fristad till centrala fjärrvärmenätet Undviker en reinvestering inom en snar framtid Möjliggör framtida utbyggnad i Fristad Kan kombineras med en ny VA-ledning (avlopp)

Möjlighet till lägre bränslepris och flexibilitet Flexibilitetskrav på biobränslen kräver större lageryta Expansionsmöjligheter finns på Sobacken Möjlighet att säsongslagra för minskade bränslekostnader

Möjliggör hållbar samhällsutveckling Samlokalisering gör att mindre yta tas i anspråk Centralt belägen mark i stan frigörs Mindre transporter i centrum

Jämförelse - KVV Ryaverket och KVV Sobacken Biobränsle 480 GWh KVV Ryaverket El 75 GWh Värme inkl. biotork 325 GWh Nyttig energi 400 GWh (ƞ panna = 83 %) * Biobränsle 475 GWh El 155 GWh Värme KVV 275 GWh Nyttig energi 530 GWh (ƞ panna = 91 %) * NYTT KVV Värme RGK 100 GWh * Pannverkningsgraden anger förhållandet mellan producerad energi och tillförd energi för torrt bränsle. Rökgaskondenseringen som utvinner energi från fukt i rökgaserna räknas ej in i pannverkningsgraden.

800 700 600 500 400 300 200 100 0 Många positiva miljöeffekter GWh/år kton/år ton/år Mängden använt biobränsle ökar något samtidigt som Elproduktionen ökar och Elförbrukningen minskar Mer än fördubblat elnetto Spillvärmeproduktionen ökar pga ny rökgaskondensering Mängden fossila bränslen minskar och därmed också utsläppen av fossilt Co2 Utsläppen av NOx minskar kraftigt till följd av ny effektivare renings metod befintligt Utfall 2012 Enligt miljötillstånd Nytt KVV

Vilka miljövinster ger investeringen? LOKALA NATIONELLA GLOBALA Mindre NOx utsläpp Mindre transporter i centrum Möjlighet att frigöra centrala ytor för annan verksamhet Mindre utsläpp av kväve, fosfor och BOD i Viskan ger mindre övergödning Nationellt tillskott till elproduktionen från förnybara källor Globala minskningar av koldioxidutsläpp BORÅS

Ekonomi

Hur påverkas bolaget? AO Hushåll Särredovisning ingen planerad taxeökning Reinvesteringar påverkar ej affärsområdet Ny biogasuppgradering AO Biogas AO Energi Affärsdrivande marknadsmässiga villkor Särredovisning marknadsmässiga villkor Reinvestering kraftvärmeverk AO VA Särredovisning taxan påverkas Reinvestering ARV AO VKR Affärsdrivande marknadsmässiga villkor Reinvesteringar påverkar ej affärsområdet AO Återvinning Affärsdrivande marknadsmässiga villkor Reinvesteringar påverkar ej affärsområdet

Resultatprognos samt prognos för soliditet och avkastning på eget kapital för hela bolaget

Resultatprognos och omsättning för AO VA

Vad innebär VA-taxeökningen för kunden? Ökning med 3% årligen i övriga riket (Branschorganisationen Svenskt Vatten bedömer dock att en genomsnittlig höjning nationellt sett på över 4 % krävs pga. ökade miljökrav och ökat underhållsbehov) Ökning med 5,5% under en 7 års period, därefter avtagande 2015-06-10

Resultatprognos och omsättning för AO Energi

Övergripande risk

Avloppsrening - teknik

Dimensionerande data och utgående begränsningsvärden Dimensionerande data Parameter: Enhet: Dimensionerande belastning (ink. spillvatten) Anslutning Pe 150 000 Max GVB Pe 210 000 Q medel m 3 /dygn 57 000 Q dim m 3 /h 2 850 Q max, förbehandling m 3 /h 9 600 Q biologisk och kemisk behandling m3/h 5 700 BOD 7 kg/dygn 10 500 BOD 7maxgvb kg/dygn 23 800 N tot kg/dygn 2550 P tot kg/dygn 334 Vid ev. förändring (6-8 mg/l) bidrar till en ökad investering på 30-50 mnkr Utgående begränsningsvärden Parameter: Enhet: Årsmedelvärde: Kvartalsmedelvärde: BOD 7 mg/l 8 N tot mg/l 10 P tot mg/l 0,2 Inriktningsbeslut (Gässlösa) 10 (10) 10 (15) 0,3 (0,3)

Avloppsvattenbehandling i framtiden Betydande utmaningar/krav Läkemedelsrester Sukralos (sötningsmedel) Strängare krav på fosfor Återföring av avloppsslam till jordbruk (REVAQ certifiering) Klimatförändringar ger ökade regnmängder, och därmed tillrinning av dagvatten

Framtidens avloppsreningsverk i Borås Tre olika processer för avloppsvattenrening har utreds för att belysa för och nackdelar med teknik, ekonomi och miljö. Processerna är: - Aktivslamprocess (UCT, University of Cape Town) - Moving Bedd Biofilm Reactor (MBBR) - Membrane Bio Reactor (MBR)

Värdering av de tre processalternativen Aktivslamprocess (UCT) Beprövad teknik Lättstyrd process Mycket liten mängd kolkälla behövs Lägst slamproduktion Lägst driftkostnad Högst investering Läkemedelsreduktion MBBR-Process Relativt känd process Extern kolkälla erfordras Plastmaterialet kan brädda ut Stora luftmängder medför hög driftkostnad Investering lägre än UCT Membranteknik Oprövad teknik i Sverige Bäst reningsresultat Extern kolkälla erfordras Membranbyte och stora luftmängder för rengöring medför hög driftkostnad Investering lägre än UCT

Vald reningsprocess Aktivslamprocess (UCT) ger följande förutsättningar: Teknik Miljö Ekonomi Beprövad och välkänd teknik Lättstyrd process Producerar själv större delen av sin kolkälla Låg slamproduktion p.g.a. hög slamålder och låg kemikaliedosering Hög slamålder ger god effekt på reduktion av läkemedelsrester Mindre elenergi än alternativen MBBR och MBR Något högre investering än MBBR och MBR Låga kemikaliekostnader eftersom kolkälla inte fordras

Avloppsreningsprocess - översikt Rensgaller/ Sandfång Biologisk rening Försedimentering Sedimentering Efterpolering - kemfällning Q>5700 m 3 /h Dimensionerande flödesdata Parameter: Enhet: Dimensionerande flöde Q medel m 3 /dygn 57 000 Q dim m 3 /h 2 850 Q max, förbehandling m 3 /h 9 600 m3/h 5 700 Q biologisk och kemisk behandling

Biologisk rening Avloppsvattnet renas i en s.k. aktiv-slamprocess (UCT) Kombineras med sidoströmshydrolys (SSH och/eller SSP) Biologisk behandling i fyra delsteg; anaerob, anox, aerob/ox samt deox BOD-, kväve- och fosforreduktion Därefter sker biosedimentering för ytterligare slamavskiljning Nitratrecirkulation 50-300 % av Qin Försedimentering Biosedimentering Anox Anox/Ox Ox Deox Returslam 50-100 % av Qin Primärslam Överskottsslam

Dimensionerande data och utgående begränsningsvärden Dimensionerande data Parameter: Enhet: Dimensionerande belastning (ink. spillvatten) Anslutning Pe 150 000 Max GVB Pe 210 000 Q medel m 3 /dygn 57 000 Q dim m 3 /h 2 850 Q max, förbehandling m 3 /h 9 600 Q biologisk och kemisk behandling m3/h 5 700 BOD 7 kg/dygn 10 500 BOD 7maxgvb kg/dygn 14 700 N tot kg/dygn 1800 P tot kg/dygn 334 Utgående begränsningsvärden Parameter: Enhet: Årsmedelvärde: Kvartalsmedelvärde: BOD 7 mg/l 8 N tot mg/l 8 P tot mg/l 0,2

Positiv miljöpåverkan från ARV Framtida avloppsreningsverk blir mer effektivt än dagens. Minskad belastning på Viskan och kattegatt. 100,00% 90,00% 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% Reningsgrader i avloppsreningsverk N P BOD7 Rening av organiska föroreningar och bakterier (BOD 7 ) Minskad övergödning från kväve- (N) och fosforrening (P) Tillvaratagande av slam för biogasproduktion Nuläge (Gässlösa) Framtid (Sobacken)

Framtida avloppsreningsverk möjliggör Utsläppsvillkoren kommer att upprätthållas på ett mer säkert sätt. Mer rationella driftförhållanden vid samlokalisering. Stora synergieffekter med biogasproduktion finns. Goda möjligheter till luktreduktion. Förtätning av Borås stadskärna.