TOBAKSFRI SKOLA HUR NÅR VI DIT? Malmö 18 okt 2013 Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena
Skolan kan göra skillnad Näst efter hemmet är skolan den miljö som påverkar barnsoch ungas attityder, värderingar och val av livsstil mest. Skolan är på så sätt möjligheternas arena. Skolan kan genom ett medvetet arbete göra stor skillnad!
Sverige ett av världens bästa länder på att inte röka! Vuxenbefolkning Män 10 procent daglig rökare Kvinnor 12 procent daglig rökare Så varför ska vi arbeta med tobaksfrågan? Är tobak överhuvudtaget ett problem?
Det är inte vuxna utan barn och unga som börjar röka och snusa Barn och unga behöver stöd för att hålla fönstret mot tobaken stängt!
Statistik rökning Nationellt 2012 Pojkar Flickor År 9 17% 24% År 2 34% 39% Trend Debutåldern har stigit något. Men något fler röker i år 2 på gymnasiet.
Rökning som hälsoproblem 6 400 människor dör varje år i Sverige p.g.a. rökning. Fler än 200 dör av passiv rökning. Att 40-tal sjukdomar beror på rökning, bl.a. cancer. Flest dödsfall sker i hjärt- och kärlsjukdomar. Foto: Ulrika Zwenger Varannan rökare dör i förtid. Rökare förlorar 7 8 år av förväntad livstid.
Vad kostar rökningen? Tobaksskatten Cirka 10 miljarder Rökningen kostar samhället 30 miljarder kronor per år. Sjukvårdskostnader: 3,2 miljarder Produktionsbortfall: 6 miljarder Sjukskrivningar: 20 miljarder Rökare är sjukskrivna åtta dagar mer per år än personer som inte röker. Foto: Robert Ekegren
Vattenpipa ofarligt eller? Enligt CAN ca 30% i årskurs 9 och över 60% av ungdomarna i år 2 på gymnasiet rökt vattenpipa. De flesta av ungdomarna hade rökt vid upprepade tillfällen.
Risker med vattenpipsrökning Enligt WHO kan en röksession på en timma motsvara röken från 100 cigaretter Nikotin motsvarande 6-7 cigaretter Tjära motsvarande 20 cigaretter Man får i sig kolmonoxid, tungmetaller och andra cancerframkallande ämnen, fördubblar risken att få lungcancer Att använda samma munstycke leder till smittspridning. Man kan bli nikotinberoende. Att dra in rök i lungorna är alltid farligt vare sig den innehåller tobak eller ej. Det behövs mer forskning!
eller opium? QuickTime och en -dekomprimerare krävs för att kunna se bilden.
Snus är väl inte så farligt eller? Nationellt 2011 Pojkar Flickor År 9 12% 3% År 2 25% 8%
Rökning tobak Rökning cannabis 64 procent av de elever som röker regelbundet har testat cannabis. Bland elever som aldrig rökt vanlig tobak har bara fyra procent testat cannabis. Det visar en undersökning som Statens folkhälsoinstitut låtit genomföra bland elever på sex gymnasieskolor i Skåne. Det är ett brott att inneha och bruka cannabis
Reflektion - tankepaus Några reflektioner? Är tobaksfrågan underskattad när det gäller hur vi ser på och hanterar den? Ungdom och tobak hur funkar det?
Tobaksindustrin vet det vi vet.
Vad innehåller cigarettrök?
Manipulation av PH-värdet i snus
Rätt stjärna för rätt målgrupp
Tobaksindustrin strävar efter att kroka upp barn och ungdomar Vad kan vi göra åt det?
Grunden för allt förebyggande arbete -Risk och skyddsfaktorer Individ Familj Skola Fritid/v änner Samhäll snivå
Skyddsfaktorer i skolan Att känna sig trygg Att känna tillit till och goda relationer med vuxna Att trivas Att ingå i gemenskapen Att lära sig Att lyckas utifrån sina förutsättningar = Skolframgång!!!!!!! Låter kanske självklart men hur gör vi?
Vad ska skolan satsa på när det gäller tobak? Svaret ligger i frågan - Varför börjar ungdomar?
Varför börjar ungdomar använda tobak? (Riskfaktorer) Tillgång Acceptans Förebilder Socialt tryck Attityder och värderingar
Alltså Rökning smittar - Och vissa skolor är värre smittohärdar än andra
Att göra. (Skyddsfaktorer) Begränsa tillgången Acceptera inte Reflektera över er roll som förebilder och sträva efter att vara en goda sådana. Uttryck förväntningar Lyft fram och stärk positiva attityder och värderingar (Tobaksfrihet ska vara det förväntade och norm) Samverka = Skolans förhållningssätt!
Och ibland är det bråttom! 1. Förberedelser Barnets möte med tobak, föräldrars inställning, lärare, förebilder, kändisar, TV 2. Första gången 10-12 års ålder. Rökning/snusning i smyg, mer lek än allvar. 3. Experimenterande Tackar ja till snus/cigaretter, snusar/röker på fester. 4. Regelbunden rökning Köper snus/cigaretter själv. Uppskattar smaken. 5. Tobaksberoende Röker / snusar dagligen. Utvecklar vana. Nikotinberoende.
Skolans förhållningssätt Steg 1 - Att diskutera Övergripande frågor hur ser vi på uppdraget, vår roll, våra möjligheter, vårt ansvar och våra målsättningar? Gemensam bild = Möjlighet till gemensamt förhållningssätt OBS Börja i kollegiet, men involvera eleverna/ungdomarna i arbetet.
Fyra olika nivåer vad ska vi välja? Rökfritt område Tobaksfritt område Rökfri skoltid Tobaksfri skoltid Vi måste ställa frågan - Vad vill vi egentligen uppnå?
Hur skapar vi engagemang Tobakslagen är en skyddslag Målbild - Det är ett arbete för att skapa de bästa livsförutsättningarna som möjligt för våra elever/ungdomar Ett arbete vi gör i omtanke om våra unga.
Varför Policy? Visar att frågan är prioriterad Ger mål att jobba mot Mer sampratad skola Ger mandat att agera Styr resurser Uttalar ansvar och för att nå mål Efterfrågar uppföljning Driver utveckling
Policy - Innehåll Skolans förhållningssätt/vision Regler om tobak Och hur gör vi när de överträds. Ansvarsfördelning Riktlinjer för elev- och föräldrasamarbete Samarbete med närsamhället Tillsyn/kommunens samordnare/handlare i närområdet m.fl. Återkommande aktiviteter Plan för personalens fortbildning Tobaksavvänjning personal elever Uppföljningsplan
1.Skolans sociala miljö & Elevsamverkan 2. Föräldrasamverkan & dialog Skolans vision och förhållningssätt 3. Förebyggande undervisning 4. Elevhälsans roll
1. Hur får vi med eleverna rökfri skolgård/tobaksfri skoltid? Diskutera lagens intention Rökning smittar / Förhindra smittspridning (Omtanke!) Bjud in eleverna på ett respektfullt sätt att vara delaktiga i arbetet med att göra skolan tobaksfri. (Medaktörer inte målgrupp). Det är då inte en rebellisk handling att röka på skolgården det är en osolidarisk handling. Erbjud tobaksbrukande elever stöd att sluta/alternativt klara av att låta bli röka/snusa under skoltid.
2. Utveckla - Föräldrasamverkan Föräldrar är de starkaste normgivarna hjälp dom att hjälpa Dialog istället för information. En gemensam syn viktiga vuxna samverka kring skolans hela verksamhet Involvera i skolarbetet och initiera hälso- och värdegrunds diskussioner Skolan kan vara kunskapsförmedlare, en plats för diskussion och överenskommelser.
3. Om den förebyggande undervisningen VÄGVAL! Riva av det för att kunna bocka av det? TOMTEBLOSS! Vad vill vi? Eller faktiskt göra skillnad för våra elever framtid och liv? Kan tyckas vara en provokativ fråga men hur långt från verkligheten är den?
Om vi vill nå fram krävs metoder som - Berör - Går på djupet - Tar upp frågorna ur ett för eleverna relevant perspektiv och sammanhang. - Utmanar. kräver reflektion, ställningstaganden och handling. - Ett arbete där eleverna görs till aktörer istället för passiva mottagare som matas med information
Frågeställningar som berör TOBAKSBOLAGEN BLÅSER DIG OM INTE DU BLÅSER DOM!
Ett nytt perspektiv på tobaksfrågan www.tobaksbarn.se Filmen Tobakens barn - Barnarbete - Miljöförstöring - Orsak till fortsatt fattigdom - Marknadsföring
4. Elevhälsans roll/möjligheter Viktig kugge i skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete. Stöd i undervisningen Hälsosamtalen Tidig upptäckt och stöd att sluta
Tre olika nivåer av insatser Hälsofrämjande insatser Riktar sig till alla och fokuserar på friskfaktorer (ex trygghet och trivsel) Förebyggande insatser Fokuserar på ett problemområde eller grupperingar som uppvisar stort antal riskfaktorer (ex tobak) Åtgärdande insatser Riktade insats till individ eller mindre grupp. Ofta akut (ex erbjuda tobaksavvänjning)
Förebyggande arbete i skolan bygger på helhetstänk Områden Skolans sociala miljö Elevers delaktighet Föräldrasamverkan Undervisningen Skolans vision och förhållningssätt Insatser Främjande Förebyggande Åtgärdande Insatser av elevhälsan
Lite om implementering Utan en lyckad implementering ingen framgång. Metod och implementering måste gå hand i hand. Implementering är en process med olika steg som måste tas i tur och ordning
Implementeringens förutsättningar/utmaningar Att det finns ett upplevt behov/att det känns viktigt Insikt om att förändring krävs för att få resultat och en vilja att förändras. Stöd för arbetet hos medarbetarna. Ett engagerat och deltagande ledarskap Resurser i form av tid, mandat och arenor för dialog Att ledning och medarbetare har förståelse för metod och valda insatser Att relevanta verktyg används samt metodtrohet Utveckling av strukturer och rutiner för vidmakthållande av metod och arbetssätt.
Tobaksförebyggande arbete i skolan Metoden i sammanfattning Utveckla ett aktivt förhållningssätt / Policy Dialog med föräldrar Samverka med eleverna Effektiv ANT-undervisning Stöd till att sluta Kommunicera (internt och externt) Samverka externt - ett arbete vi gör i omtanke om.
Reflektion tankepaus - diskussion Vad tar ni med er från i dag? Hur gå vidare på er skola/ i er kommun? Vad behöver ni utveckla lägga fokus? Problem / Möjligheter
Är det värt allt arbete? Det är mycket nu!
Ex. på effekt av policy Källa: Moore, Roberts, Tudor-Smith Tobacco Control 2001;10:117-123 School smoking policies and smoking prevalence among adolescents: multilevel analysis of cross-sectional data from Wales
Järfälla Årskurs 8 Vid projektstart 2003 12% Röker 2004 11% röker 2005 6% Röker De skolor som deltog i projektet ledde nedgången. Fjällenskolan från 23% till 3% (Rökning) 9% till 2% (Snusning) Kontaktperson Järfälla Ulf Petersson
Skolan kan göra skillnad Näst efter hemmet är skolan den miljö som påverkar barnsoch ungas attityder, värderingar och val av livsstil mest. Skolan är på så sätt möjligheternas arena. Skolan kan genom ett medvetet arbete göra stor skillnad!
Tack och kontakt! Niklas Odén 070 637 05 02 niklas@skoluppdraget.se / niklas@loi.se Hemsida: www.skoluppdraget.se (under redigering)