2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014 Bakgrund Landstinget Västmanland tog initiativet till en samverkan med länets kommuner, Länsstyrelsen och Västmanlands kommuner och landsting (VKL) för att arbeta fram en Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland. Länsstrategin godkändes av Samverkansgruppen i juni 2009 och antogs därefter av respektive organisation. Förarbetet visade på behovet av ett gemensamt arbete med följande faktorer som grund: Gemensam grundsyn och plattform att utgå ifrån (vad avser utbildningar, definitioner, tydlig struktur, ansvar och roller) Gemensam målbild med avgränsningar (prioritera bland målen) Uppföljning med tydliga indikatorer (mätbara mål med indikatorer) Syftet med länsstrategin är att utveckla en stark samverkan och kompetens inom områdena: Kunskapsunderlag om hälsoläget Psykisk hälsa hos barn och unga vuxna för att särskilt främja hälsan hos sårbara grupper och personer med funktionsnedsättning. Särskilda framgångsfaktorer som strategin vill lyfta fram är: Arbeta hälsofrämjande - insatser som ger alla människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa och att förbättra den. Identifiera arenor för insatser - de närmiljöer eller arenor där människor lever och vistas i, till exempel arbetsplatsen, förskolan, skolan, föreningen, bostadsområdet. Uppmärksamma genus - utgå från flickors/kvinnors och pojkars/mäns olika sociala situationer, grad av inflytande och prestationskrav. Stöd individens egenkraft - alla människor ges möjlighet att formulera sina behov och att finna lösningar på dessa, vilket också ökar självkänslan. Det är den inre motivationen, snarare än yttre styrning, som står i fokus. 1
Del I Kunskapsunderlag om hälsoläget för barn och unga vuxna till stöd för planering, styrning och uppföljning Mål Målet är att de samverkande parterna ska bättre kunna använda kunskapsunderlag om hälsoläget för analys, tolkning och insatser i sin planering. Kunskapsunderlaget om hälsoläget för Västmanland ska omfatta en beskrivning av hela länet för åldersgruppen 0-29 år och vara nedbrutet på kommunal nivå för att skapa möjligheter till jämförelser. I kunskapsunderlaget 1 om hälsoläget ska ingå uppgifter för att kunna göra uppföljningar av variabler/situationer som är särskilt viktiga för den psykiska hälsan för barn och unga vuxna: Självkänsla och stolthet Sömn Relationer Att barn klarar av skolarbetet under de första skolåren Struktur på åtgärder för att ge stöd till unga vuxna som inte går vidare till arbete/eftergymnasial utbildning Länsgrupp för analys och tolkning I Västmanland bildas en länsgrupp för att utveckla ett analysstöd till kunskapsunderlag om hälsoläget. I länsgruppens uppgift ska analys, tolkning och värdering ingå, samt en struktur för folkhälsorapportering. Arbetet i länsgruppen baseras på vetenskapligt framtagen hälsodata och resultat från undersökningar gjorda både lokalt, regionalt och nationellt som påvisar samband mellan faktorer som har betydelse för barns och unga vuxnas hälsa. Ansvarig för länsgruppen är Landstinget. Kontaktpersoner för kunskapsunderlag om hälsoläget Inom varje samverkanspart utses en kontaktperson som ska ha ett särskilt ansvar för kunskapsunderlag om hälsoläget inom den egna organisationen. Kontaktpersonerna bildar ett nätverk där kompetensutveckling genomförs. Kontaktpersonerna kan inom sina organisationer genomföra utbildningstillfällen, både för förtroendevalda och tjänstemän, som förbättrar mottagarens kompetens att förstå och använda kunskapsunderlag om hälsoläget. Ansvarig för nätverket är Landstinget. Alla parter utser sin kontaktperson. 1. Kunskapsunderlag är bland andra enkätundersökningarna Liv & Hälsa Ung/Vuxen, Öppna jämförelser Folkhälsa, Kommunala basfakta, nationella registeruppgifter. 2
Del II God psykisk hälsa för barn och unga vuxna Arbetet med att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna ska fokusera på universella och hälsofrämjande insatser som alla barn och unga vuxna behöver för att kunna hantera vardagslivet, må bra och kunna skapa motståndskraft till psykisk ohälsa och sjukdom. Selektiva insatser för att stödja riskgrupper med förebyggande insatser pågår för närvarande inom flera olika verksamheter i länet. En sammanställning avseende läget gjordes 2009 (Samverkan för att främja barns och ungas psykiska hälsa i Västmanland). Bilden nedan visar hur olika typer av åtgärder riktas till olika delar av befolkningen. Länsstrategin har fokus inom den yttre ringen (gröna). Universell prevention Främja hälsa Alla Selektiv prevention Förebygga problem Riskgrupper Indikerad prevention Behandla Diagnosgrupper Viktiga bestämningsfaktorer för god psykisk hälsa för barn och unga vuxna Området psykisk hälsa är ett brett kunskapsområde och saknar enhetlig definition. Det råder stor osäkerhet om vad som är god psykisk hälsa och området har en tendens att kunna innefatta i stort sett alla bestämningsfaktorer. Arbetet har dock i nuläget kunnat utkristallisera ett antal gemensamma viktiga hälsofrämjande bestämningsfaktorer och dessa är: Självkänsla och stolthet Sömn Relationer Att barn klarar av skolarbetet under de första skolåren Struktur på åtgärder för att ge stöd till unga vuxna som inte går vidare till arbete/eftergymnasial utbildning Grund för samverkan Grunden för ett framgångsrikt folkhälsoarbete är samverkan mellan olika aktörer i samhället och uppföljning av påverkbara faktorer. Länsstrategin tar därför sikte på, att utifrån de gemensamma resurserna, utveckla en långsiktlig stark samverkan och kompetensutveckling inom folkhälsoarbetet. Därigenom kan vi påverka samhällsförhållanden, individens livsvillkor och levnadsvanor. Detta leder till en förbättring av västmanlänningens hälsa och bidrar till en hållbar utveckling i samhället. Varje part som ingår i länsstrategin utgår från sina egna förutsättningar och prioriteringar. Deltagandet bekräftas genom denna politiska förankrade överenskommelse. 3
Mål Det övergripande målet för länsstrategin är: En god hälsa på lika villkor för alla människor i Västmanland. Den enskilde individen har ett eget ansvar för sin hälsa och olika samhällsaktörer har en viktig roll att sprida kunskap kring och stödja ett hälsosamt liv och underlätta hälsosamma val. Den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna ska förbättras. Den psykiska ohälsan ska minska under de närmaste tre åren, särskilt hos yngre kvinnor. Andelen barn och unga vuxna som uppger att deras upplevda hälsa är bra eller mycket bra ska öka till samma nivå som vid 1995 års enkätundersökning med Liv & Hälsa Ung. (Se bilaga 1: Mår bra eller mycket bra, trender 1995-2008, åk 9 länet, Liv och Hälsa Ung) Insatser Utbildning om psykisk hälsa och dess bestämningsfaktorer. Erfarenheterna av det arbete som genomförts inom länsstrategin är att det finns ett stort behov av att öka kompetensen om vad god psykisk hälsa är, att måna om sin psykiska hälsa och vilka faktorer som påverkar den. Kunskaper, om de tidigare nämnda hälsofrämjande bestämningsfaktorerna, behöver förstärkas i hela befolkningen. Särskilt viktiga är dessa kunskaper för de personer som fattar beslut om barns och unga vuxnas livssituation eller de som arbetar nära denna åldersgrupp. Utbildningarna bör präglas av en långsiktig satsning och upprepas under flera år. I utbildningsinsatserna ingår även en förstudie om att utveckla ett webbaserat program för god psykisk hälsa att användas både i skolan och på fritiden. Särskilda insatser bör fokusera på sömn och återhämtning. För lite sömn kan leda till koncentrationsproblem, depressioner, infektionskänslighet, för tidigt åldrande och till och med allvarliga sjukdomar. Sömnen kan ses som stressens motsats och fungerar som återställare. Återhämtningen är avgörande för att läkande och uppbyggande processer i kroppen ska fungera och en förutsättning för välbefinnande och god psykisk hälsa. Brist på återhämtning spelar stor roll vid utveckling av stress och stressrelaterade sjukdomar. Mobiltelefoner och Internet har förändrat våra livsmönster på bara några år. En teknik som för många är positiv men kan vid fel användning, till exempel att ständig vara nåbar, påverka vår sömn negativt och öka stressen. Olika insatser behöver göras för att stimulera till ökad sömn och för att förbättra förutsättningarna till en kvalitativ sömn för barn och unga vuxna. Ansvarig för planeringen av utbildningarna är Landstinget. Pilotprojekt för utveckling av egenkraft och självkänsla Ett pilotprojekt startas, där kommuner samverkar i utbildning kring arbetsmetoder, som utvecklar personers egenkraft (empowerment) och lösningsfokuserat arbetssätt för personal inom skola, kultur, fritid m.fl. Ett särskilt fokus i utbildningarna kommer att vara bemötande, egenkraft, och känsla av sammanhang. Utbildningar bör genomföras sektorsövergripande. Återkoppling sker till alla parter i samverkan. Ansvarig för pilotprojektet är Västerås Stad 4
är ett påverkbart beteende som främjar hälsa och välbefinnande samt minskar risken för stress, ångest, oro, sömnsvårigheter, lättare depressioner och vanligt förekommande folksjukdomar. En öka grad av vardagsmotion är nödvändig för att främja psykisk hälsa hos barn och unga vuxna. Skolan är en viktig arena för att främja hälsobeteenden bl.a. genom att erbjuda regelbunden fysisk aktivitet. Uppföljning sker genom att kommunen redovisar hur skolan genomför insatser kring fysisk aktivitet. Ansvarig för genomförandet är medverkande kommuner. Oanmäld/anmäld frånvaro i skolan Flera av de sociala bestämningsfaktorerna och även sömnbrist är relaterade till oanmäld frånvaro i skolan. Därför är det viktigt att skolan inte accepterar oanmäld frånvaro utan eftersträvar nolltolerans. Varje kommun utvecklar egna metoder kring uppföljning av oanmäld frånvaro och för stöd till förändrat beteende. Ansvarig för genomförandet är medverkande kommuner. Utvecklingsgrupp för familjecentraler och föräldrastöd En utvecklingsgrupp bildas för att utveckla verksamhet med familjecentraler (motsvarande) och föräldrastöd. Utvecklingsgruppens uppgift är bland annat att utarbeta riktlinjer för verksamhet med familjecentral och föräldrastöd. I uppgiften ingår också att leda nätverk och kompetensutveckling, bland annat arbetsmetoder kring föräldrastöd. Ansvarig för utvecklingsgruppen är VKL Ungdomshälsa. Det behöver initieras en diskussion om hur ungdomars behov av personlig rådgivning ska mötas och hur sex- och samlevnadsarbetet ska bedrivas i länet. Många olika aktörer, som skolhälsovården, elevhälsan, ungdomsmottagningar, skolan med flera är involverade i detta arbete. Landstinget har initierat en utredning kring Ungdomsmottagningarnas uppdrag och det vore naturligt att i detta sammanhang även diskutera övrigt stöd för ungdomarnas hälsa. Ansvarig är Landstinget. Del III Uppföljning och utvärdering Varje part redovisar sina åtaganden utifrån en verksamhetsplan. Uppföljningen av varje parts verksamhetsplan genomförs i en återkommande kollegial granskning vart annat år. Ansvarig för initiativ till uppföljning och utvärdering är Landstinget tillsammans med VKL Överenskommelse Överenskommelsen planeras för en tidsperiod om fyra år (1/7 2010 31/12 2014). Varje part utser en förtroendevald som representant i Samverkansgruppen. Länsstyrelsen adjungeras till gruppen. Samverkansgruppen sammanträder 1-2 gånger per år. Denna överenskommelse antas av respektive styrelse hos kommunerna och Landstinget. 5