Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar.



Relevanta dokument
Lever du i en. destruktiv relation. eller känner du någon du vill hjälpa?

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Du har rätt till ett liv fritt från våld!

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Varningssignaler och råd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Antagen av Socialnämnden , 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Till dig som har anmält ett brott

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX BANKGIRO POSTGIRO

Har du utsatts för brott?

Dina erfarenheter av separation sedan den förra enkäten

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge

VÅLD. - hjälp och stöd. Ring alltid 112 vid nödsituation! Produktion: socialkontoret 2012

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

Kvinnojouren ställer upp för kvinnor som blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller känner sig hotade och behöver någon att tala med.

VÅLD I NÄRA RELATIONER

otrygg, kränkt eller hotad

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76

Våld mot äldre. Ett dolt samhällsproblem Omgivningen ser inte Syns inte i statistiken

Våld i nära relation

HAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT?

vad ska jag säga till mitt barn?

Trakasserier och kränkande särbehandling

Socialtjänsten, sjukvården, kvinnojouren, polisen, kriminalvården och åklagarmyndigheten i Luleå och Bodens kommuner.

Diskriminering och kränkningar mot studenter

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

Policy: mot sexuella trakasserier

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige,

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

Grundvärderingar. Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn

Våld i nära relationer

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Riktlinjer för Våld i nära relation

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?

Kvinnors rätt till trygghet

Våld i nära relationer

Handlingsplan - våld i nära relation Fastställd av socialnämnden

3. KOMMUNERNAS ANSVAR

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd

Våld i nära relationer en folkhälsofråga

Klicka här för att ändra format

VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN

VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kerstin Kristensen

Våld i nära relation Myndigheterna i Jokkmokk informerar

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer

Barn och ungas utsatthet för våld

Handlingsplan för personal inom förskola, grundskola och gymnasieskola vid misstanke om sexuella övergrepp

Skadestånd och Brottsskadeersättning

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

Det som inte märks, finns det?

På Stockholmspolisens hatbrottssida hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Till dig som vårdnadshavare som är en del av en utredning inom socialtjänstens

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Policy: mot sexuella trakasserier

Kommunledningskontoret. Handbok. Är dina medarbetare utsatt för våld i nära relationer?

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

På Stockholmspolisens hatbrottssida se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

Våld i nära relationer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Våld i nära relationer inklusive hedersrelaterat våld och förtryck

9. KOMMUNERNAS ANSVAR

svarskuvertet. tel: tel:

Göteborg Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

VIMMERBY KOMMUNS ARBETE MED VÅLD I NÄRA RELATIONER

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Handlingsplan. Våld i nära relationer 2018/2019

Anmälan När, hur och sen då?

EN KORTLEK FRI FRÅN VÅLD

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer

Handlingsplan för våld och hot mot förtroendevald

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

VÅLD I NÄRA RELATION

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

Vid akuta incidenter sekundär intervention

Innehållsförteckning

FÅR JAG GIFTA MIG MED VEM JAG VILL?

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

INFORMATION OM BROTTSOFFERS RÄTTIGHETER

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Lotsen LIVS. Lotsen IVS. Lotsen. Många kriser klarar man av själv, men ibland LIVS. Lotsen. LIVS Lotsen

SOSFS 2009:22 (S) Allmänna råd. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld. Socialstyrelsens författningssamling

Transkript:

Vi är många som vill hjälpa Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Stora broschyren.pgm 2-3

Våld används för att få en person att göra något som hon inte vill, eller få henne att avstå något hon vill. Det medför att den som utsätts känner sig rädd, kränkt, hotad eller utsatt. Våld kan se olika ut: Psykiskt - Att hota, nedvärdera, begränsa, kontrollera och vara överdrivet svartsjuk, isolera från samhälle, släkt och vänner, skrämma, utöva emotionell eller ekonomisk utpressning, förstöra egendom, vara våldsam mot djur eller andra närstående. Fysiskt - Att knuffa, hålla fast, skaka om, ge örfil, nypa, bita, klösa, ta stryptag, dra i hår, blockera utgång, hindra en person från att äta, sova eller uppsöka sjukvård. Sexuellt - Att tvinga, övertala eller tjata sig till sexuella handlingar. Utsatt för våld? Många våldsutsatta kvinnor känner sig osäkra över om de handlingar deras partner utsätter dem för är våld. Vi vill här berätta om hur vi ser på våld. En relation ska bygga på ömsesidig respekt. Ingen ska behöva tolerera våld. Våld är brottsliga handlingar som ska polisanmälas. Barn som upplever våld i hemmet är brottsoffer och behöver eget stöd. Om du känner igen dig bör du ta kontakt med någon och tala om din situation. Det är aldrig för sent att ta sig ur en relation där våld eller andra kränkningar förekommer. Många kvinnor bryter upp och börjar på ett nytt liv. Ett telefonsamtal kan vara första steget. Du är inte ensam, det finns många som kan hjälpa. Stora broschyren.pgm 4-5

Kriscentrum för kvinnor i Lund Kriscentrum för kvinnor vänder sig till kvinnor som lever eller har levt i en destruktiv relation. Kriscentrum för kvinnor erbjuder: Rådgivning Samtal och behandling Ingen registrering eller journalföring 046-35 50 71 kriscentrum.kvinnor@lund.se Prennegatan 9, Lund Här kan du få hjälp Samhället erbjuder olika sorters stöd, hjälp och skydd som anpassas efter varje kvinnas och barns behov. Här hittar du information om var hjälpen finns. Kriscentrum för barn i Lund - Lysmasken Lysmasken är till för barn och ungdomar som upplevt våld eller bråk i sin familj. Lysmasken erbjuder: Samtal med en vuxen om det barnet varit med om Samtal med jämnåriga i samma situation 046-35 68 87 lysmasken@lund.se Prennegatan 9, Lund Kvinnofridslinjen Kvinnofridslinjen är en nationell stödtelefon för kvinnor som utsatts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Kvinnofridslinjen erbjuder: Stöd och rådgivning dygnet runt Anonymitet 020-50 50 50 Samtalet är kostnadsfritt och syns inte på telefonräkningen www.kvinnofridslinjen.se Stora broschyren.pgm 6-7

Socialtjänsten i Lomma kommun Socialtjänsten ansvarar för att våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld får det stöd och den hjälp de behöver. Socialtjänsten kan bistå med: Rådgivning Information om rättigheter och möjligheter till stöd, hjälp och skydd Kontakt med andra instanser Skyddat boende Tillfällig ekonomisk hjälp Rådgivning i frågor om vårdnad, boende och umgänge för barnen Kontaktperson eller kontaktfamilj Kontakta Britt Midlöv, 1:e socionom, 040-641 12 23 Om du behöver råd, stöd och hjälp akut under veckoslut och helger kan du vända dig till sociala jouren. Ring 046-12 12 99 Polis och rättsväsende Våld mot kvinnor och barn är brottsliga handlingar. Det är viktigt att brott polisanmäls. En polisanmälan kan medföra att den som utsatts för brott får upprättelse och kan gå vidare med sitt liv och att förövaren ställs till svars för sina handlingar. En anmälan kan även medföra att den utsatte får ett större stöd av samhället. När polisen får kännedom om ett brott tar de upp en polisanmälan. En polisanmälan kan göras muntligt eller skriftligt av den utsatte själv eller av någon annan. En åklagare leder förundersökningen och beslutar om vilka åtgärder polisen skall vidta och om åtal ska väckas. Den som blivit utsatt för brott har rätt att få information om sina rättigheter och möjligheter till stöd, och vad som händer med ärendet under hela rättsprocessen. För att underlätta rättsprocessen kan den som utsatts för misshandel eller sexualbrott få juridiskt stöd av ett målsägandebiträde. Målsägandebiträdet ska tillvarata brottsoffrets intressen och ge stöd och hjälp under förundersökning och rättegång. Den utsatte kan även få en stödperson som finns som stöd under rättsprocessen. Det kan vara en närstående person. För att förhindra fortsatt hot och våld gör polisen en hot- och riskbedömning. De kan ge information om hur den utsatte kan skydda sig från våld. En ansökan om besöksförbud kan göras hos polisen för att motverka fortsatta hot, förföljelser och trakasserier. 114 14 i icke brådskande ärenden SOS Alarm 112 i akuta situationer Läs mer om brottsofferfrågor och rättsprocessen på www.brottsofferportalen.se Stora broschyren.pgm 8-9

Hälso- och sjukvård Våld påverkar kvinnors hälsa. Det är viktigt att söka vård och behandling i tid. Om du fått skador är det viktigt att skadorna tas om hand och dokumenteras av sjukvården. Dokumentationen kan användas som bevis vid en eventuell polisanmälan. Primärvården Du kan kontakta vårdcentralen för att få råd, bedömning, vård eller behandling. Vårdcentralen i Lomma 040-623 48 00 Vårdcentralen i Bjärred 046-275 23 50 Akut sjukvård Vid behov av akut vård ska du vända dig till akutmottagningen på Universitetssjukhuset i Lund. 046-17 10 00 Getingevägen 4, Akutmottagningen SOS Alarm 112 i akuta situationer Om du blivit utsatt för våldtäkt eller sexuella övergrepp kan du vända dig till Kvinnoklinikens akutmottagning på Universitetssjukhuset i Lund. De erbjuder akut vård och omhändertagande samt samtalsterapi och stöd. 046-17 25 15 Kvinnojouren i Lund Kvinnojouren i Lund vänder sig till kvinnor som blivit utsatta för våld eller annan kränkande behandling. Kvinnojouren erbjuder: Stöd och rådgivning Skyddat boende Praktiskt stöd Stöd i kontakt med myndigheter Anonymitet och ingen registrering 046-12 19 60 kvinnojourenlund@telia.com www.kvinnojourenlund.se Terrafem Terrafem är till för kvinnor och flickor med utländsk bakgrund som utsatts för våld eller annan kränkande behandling. De ger stöd och råd på flera olika språk. Terrafem erbjuder: Stöd- och rådgivning Juridisk rådgivning Skyddat boende och stödlägenheter 020-52 10 10 info@terrafem.org www.terrafem.org Stora broschyren.pgm 10-11

Tjejjouren i Lund och Malmö Tjejjouren är till för tjejer som befinner sig i en svår situation. Inget problem är för litet eller för stort. Tjejjouren erbjuder: Samtalsstöd Stöd i kontakt med myndigheter. Anonymitet och ingen registrering 020-510 150, samtalet är kostnadsfritt och syns inte på telefonräkningen. tjmalmo@hotmail.com (msn chatt) tjejjourenimalmo@roks.se, tjejjourenilund@roks.se www.tjejjourenimalmo.se, www.tjejjourenilund.nu RFSL Brottsofferjour Den som blivit utsatt för partnervåld kan vända sig till RFSL brottsofferjour för stöd och rådgivning. 020-34 13 16 boj@rfsl.se Brottsofferjouren Brottsofferjouren vänder sig till personer som blivit utsatta för brott. Brottsofferjouren erbjuder: Råd och stöd Hjälp i kontakt med myndigheter och försäkringsbolag Stöd i samband med rättegång 046-32 32 98 Viktiga råd Här hittar du råd om det som är viktigt att tänka på för den som överväger att separera från en våldsam eller kränkande partner. Det kan kännas svårt, men tänk på att det finns stöd att få. Stora broschyren.pgm 12-13

När ni lever tillsammans Lämna din partner. Varken du eller dina barn ska behöva tolerera våld. Våldet och kränkningarna sker vanligtvis allt oftare och blir allt grövre. Berätta för någon, gärna en professionell person. Det ger dig perspektiv på tillvaron och hjälp att reda ut din situation. För dagbok över våldet och kränkningarna så att du lättare kommer ihåg vad som hänt. Tro inte på din partner när han säger att han ska förändra sitt beteende. Uppsök läkarvård om du får skador, så att skadorna tas om hand och dokumenteras inför en eventuell polisanmälan. Polisanmäl din partner. Våld är brottsliga handlingar. Förbered din flykt. Ha en väska packad med det nödvändigaste. Fråga om du kan komma akut till en närstående. Tala med kvinno- jouren eller socialtjänsten om skyddat boende. Ha kontanter undangömda. Kom överens om ett kodord tillsammans med någon du litar på som ska larma om ordet sägs. Se till att din partner inte har uttagsrätt till dina konton. Gör en lista på det du vill ha med dig vid en framtida separation. Ställ dig i bostadskö. Om du måste lämna hemmet akut För dig Id-kort och pass Kontanter, kreditkort, kontonummer Viktiga dokument, avtal, kontrakt, nycklar Mobiltelefon och mobilladdare Läkemedel Hygienartiklar, linser och glasögon Ombyteskläder och ombytesskor Ytterkläder Foton och viktiga minnessaker För barn Läkemedel Napp, barnvagn m. m. Viktiga leksaker, snuttefilt, gosedjur Skolschema, skolböcker och viktiga tider Hygienartiklar, glasögon Ombyteskläder och ombytesskor Ytterkläder Badkläder, gympakläder, regnkläder Stora broschyren.pgm 14-15

När ni separerar Du kan bo tillfälligt på ett skyddat boende eller hos en närstående om det är du som lämnar hemmet. Sök egen bostad. Du kan begära kvarsittningsrätt på den gemensamma bostaden och använda den i bostadsbyte. Du har rätt att ta med dig barnen om du bedömer att det är för deras bästa. En våldsam förälder har allvarliga problem i sitt föräldraskap. Tala med förskola och skola om du inte vill att din partner ska hämta dem. Du har rätt att ta med dig dina tillhörigheter. Om du inte får med dig allt kan du hämta det som är mindre viktigt senare. Ändra din adress. Begär tillfällig eftersändning om du bor på ett skyddat boende. Du kan ansöka om försörjningsstöd hos socialtjänsten om du är i en svår ekonomisk situation. Se till att din före detta partner inte har uttagsrätt till dina konton. Säg upp avtal och kontrakt som står i ditt namn, annars kan du få betalningsanmärkningar om din före detta partner inte betalar. Sjukanmäl dig om du inte orkar med att arbete. Tala med en läkare om sjukskrivning. Olika sätt att skydda dig Byt lås, installera säkerhetskedja och kikhål i dörren och byt till oregistrerat kontantkort eller hemligt telefonnummer. Du kan få hjälp om du är rädd eller hotad. Det finns skyddsåtgärder såsom skyddat boende, besöksförbud, trygghetspaket och skyddade personuppgifter. Tala med socialtjänsten eller polisen för mer information. Efter separationen Begränsa kontakten med din före detta partner. Det underlättar för dig att gå vidare i livet. Prata med någon professionell för att bearbeta dina upplevelser och reda ut dina känslor och tankar om separationen. Barn som upplevt våld i hemmet behöver eget stöd. Kontakta social- tjänsten för rådgivning. Gör en polisanmälan. På så sätt kan våldet få ett slut, du få upp- rättelse och din partner ställas till svars för sina handlingar. Begär ett målsägandebiträde om du polisanmäler så att du får juri- diskt stöd under rättsprocessen. Ansök om försörjningsstöd hos socialtjänsten och bostadsbidrag hos Försäkringskassan om du är i en svår ekonomisk situation. Se till att barnbidrag sätts in på ditt konto om barnen bor med dig. Ansök om underhållstöd hos försäkringskassan om barnen bor med dig. Om du har skulder kan du få hjälp att göra upp en avbetalningsplan. Kontakta en jurist eller socialtjänsten om du är oense med din före detta partner angående vårdnad, boende och umgänge för barnen. Ansök om skilsmässa hos tingsrätten. Begär bodelning om du inte får det du har rätt till. Berätta för Migrationsverket om våldet om du är i Sverige på anknytning till din partner. Begär tolk om du inte hör eller förstår svenska. Stora broschyren.pgm 16-17