Relevanta dokument
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Temagruppernas ansvarsområde

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN


Uppföljning av hälsa i miljömålen

Sveriges miljömål.

Kulturmiljö i RÅU Coco Dedering, Länsstyrelsen i Kalmar län Carl Johan Sanglert, Länsstyrelsen i Jönköpings län RUS/Kulturmiljö

God bebyggd miljö - miljömål.se

Sveriges miljömål.

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDS- STRATEGI FÖR SVERIGE

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning?

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen

Miljömålen i Västerbottens län

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER FÖR LUFT

Miljömål och indikatorer

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Grundläggande Miljökunskap

Frågor för framtiden och samverkan

Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska

Jämlikhet i miljörelaterad hälsa

Nyheter inom Miljömålssystemet

Energiomställning utifrån klimathotet

Inledning. Inledning

Lägesbild för klimatarbete i Sverige

för dig, dina grannar och Gotlands framtid.

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

Luften i Sundsvall 2011

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Med miljömålen i fokus

Luften i Sundsvall Miljökontoret

Bilaga 4 Miljömål, strategier, och lagstiftning globalt, inom EU samt på nationell nivå

Göteborgs Stads miljöprogram Aktualiserat 2018

Stråk 6 Workshop 1. Funktion, potential och brister

Regionala miljömål för Östergötland inom området Begränsad klimatpåverkan

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Miljömål för Luleå tekniska universitet

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

PM Luftutredning Risängen 5:37, Norrköpings kommun. Bakgrund. Beskrivning av uppdraget. Underlag

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92. SUNNE KOMMUN Värmlands län

Miljöprogram Policy och program

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer

Trollhättan & miljön

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

Miljömålssystemet i korthet

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 EN SAMMANFATTNING

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne

Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde (eller 2018?)

Luften i Sundsvall 2012

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Trollhättan & miljön

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län

Miljö Energi Klimat Var står vi och vart går vi? Sofia Frising, klimat- och energisamordnare Martin Gometz, vik miljömålssekreterare

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Stråk 2 Workshop 1. Funktion, potential och brister

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN

Kommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd

Lokala luftkvalitetsproblem och lösningar

Protokoll. Miljöskyddsnämnden , 13-14

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Miljö- och energidepartementets remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige

Miljömålsinfo. RMÖ-möte Ronneby

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne. SUNNE KOMMUN Värmlands län

Luften i Sundsvall 2010

Transkript:

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011

Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Storslagen fjällmiljö Hav i balans samt levande kust och skärgård www.miljömål.se

Struktur på miljömålssystemet Generationsmålet Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Miljökvalitetsmål Precisering beskriver vad miljökvalitetsmålet innebär Delmål/etappmål mål på vägen

Hur många miljömål når vi? Senaste regionala bedömningen 2009 Åtta bedöms som mycket svåra att nå 5 bedöms som möjliga att nå inom tidsramen om ytterligare åtgärder genomförs 1 bedöms kunnas nås till målåret (Skyddande ozonskikt)

Förändringar i miljömålssystemet Parlamentarisk beredning föreslår nya etappmål. Beslutas av regeringen. Förändrad bedömningsgrund: Räcker med att förutsättningarna för att nå målet ska vara uppnått. Smilisarna försvinner och nya symboler ska tas fram.

Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Inriktningen är att målet ska nås inom en generation.

Nationell bedömning Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålet om ytterligare åtgärder vidtas. Tillståndet i miljön förändras i en positiv riktning. Luftkvaliteten blir allt bättre, även om luftföroreningarna alltjämt orsakar betydande skador på människors hälsa, växtlighet och kulturföremål. Återstående problem beror på lokala utsläpp från vägtrafik, arbetsmaskiner och vedeldning samt utsläpp som kommer från utlandet.

Preciseringar Frisk luft Frisk luft innebär att halterna av luftföroreningarna inte överskrider lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper. Bensen 1 µg/m 3 (årsmedel) Bens(a)pyren 0,001 µg/m 3 (årsmedel) Butadien 0,2 µg/m 3 (årsmedel) Formaldehyd 10 µg/m 3 (årsmedel) PM2,5 10 µg/m 3 (årsmedel), 25 µg/m 3 (dygnsmedel) PM10 15 µg/m 3 (årsmedel), 30 µg/m 3 (dygnsmedel)

Forts preciseringar Marknära ozon 70 µg/m 3 (8h medel), 80 µg/m 3 (timmedel), ozonindex 10 000 (AOT40) Kvävedioxid 20 µg/m 3 (årsmedel), 60 µg/m 3 (timmedel, 98- percentil) Korrosion på kalksten understiger 6,5 µm per år.

Etappmål i miljömålssystemet delbetänkande 31 mars (SOU 2011:34) Kriterier för etappmål: Vara ambitiösa men möjliga att nå Vara kopplade till styrmedel och åtgärder Identifiera en önskad samhällsomställning, inte ett önskat miljötillstånd Vara tidsetapper på vägen mot att uppnå förutsättningarna för att nå ett eller flera miljökvalitetsmål

Forts etappmål Målövergripande Sverige ska ha rådighet över dess uppfyllelse Kan föreslås först när det finns underlag som innehåller samhällsekonomiska konsekvensbedömningar Bestämningen av målår för etappmålen avgörs av kriteriet att etappmålen ska vara ambitiösa men möjliga att nå. Konkretisera den samhällsomvandling som behöver ske för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska uppnås.

Luftföroreningar Begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa Begränsningar av utsläpp av luftföroreningar från sjöfarten Luftförororeningar från småskalig vedeldning

Etappmål om begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa Senast år 2014 har Sveriges insatser bidragit till att EU har beslutat om ytterligare begränsningar av nationella utsläpp av luftföroreningar genom en revision av det s.k. takdirektivet. Viktiga utgångspunkter för den svenska förhandlingspositionen är de europeiska utsläppsminskningar som behövs för att skapa förutsättningar att nå de svenska miljökvalitetsmålen och möjligheterna att begränsa de inhemska utsläppen. Senast 2014 har Sveriges insatser bidragit till att det nya Göteborgsprotokollet under FN:s luftvårdskonvention CLRTAP ratificerats av tillräckligt många länder för att ha trätt i kraft. Sverige bör skyndsamt ratificera det nya Göteborgsprotokollet och internationellt verka aktivt för att andra länder, inte minst de som inte är medlemmar i EU, också skyndsamt ratificerar Göteborgsprotokollet

Etappmål om begränsningar av utsläpp av luftföroreningar från sjöfarten Senast år 2016 har svenska insatser nationellt och internationellt bidragit till att utsläppen av svaveldioxid, kväveoxider och partiklar från fartygstrafiken i Östersjön och Nordsjön minskar. Möjligheterna att införa ekonomiska styrmedel för att minska utsläppen av luftföroreningar från sjöfarten i Östersjön och Nordsjön bör utredas.

Etappmål om luftföroreningar från småskalig vedeldning Nya pannor för småskalig vedeldning ska klara miljökrav som förutsätter den bästa tillgängliga tekniken inom EU. Nya byggregler om detta bör träda i kraft senast 2012. Miljöpåverkan från befintliga pannor för småskalig vedeldning bör utredas.

Minskade utsläpp från industrianläggningar mm Den höjning av kvävedioxidavgiften som genomfördes 2008 bör utvärderas. Utvärderingen bör omfatta en prövning att höja avgiften och av möjligheten att bredda kretsen avgiftsskyldiga. Utvärderingen bör vara genomförd senast 2012.

Luftföroreningar från vägtrafiken och arbetsmaskiner Vägtrafiken och arbetsmaskiner är en källa för betydande mängder av kväveoxider, flyktiga organiska föreningar och partiklar. Ett etappmål inom området är angeläget. Detta förutsätter ytterligare utredningar. Utredningsarbetet behöver bedrivas skyndsamt så att etappmål kan formuleras så snart som möjligt.

Luftföroreningar från produktanvändning Utsläppen av flyktiga organiska ämnen från produktanvändning har de senaste åren ökat efter en lång period av minskade utsläpp, som en följd av bl. a. ändrade konsumtionsmönster. Ett etappmål inom miljöområdet är angeläget. Detta förutsätter ytterligare utredningar. Utredningsarbetet behöver bedrivas skyndsamt så att etappmål kan formuleras så snart som möjligt.

Andra förslag Minskade utsläpp från industrianläggningar utvärdering av kvävedioxidavgiften Utredning om utsläpp från produktanvändning Utredning om utsläpp från vägtrafiken och arbetsmaskiner

Andra områden för etappmål Farliga ämnen Avfall Biologisk mångfald.

Åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Myl lrande Levande Ett rikt Bara naturlig våtmarker skogar odl ingslandskap försurning Åren 2004-2007 Åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen och Klimat- och energistrategin Begränsad klimatpåverkan God bebyggd miljö Frisk luft Giftfri miljö Klimat- och energistrategi Effektivare energianvändning Förnybar energi Transporter Planering Jordbruk och skogsbruk Konsumtion och Livsstil Anpassning till klimatförändringar Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Luftens och hälsans miljömål 2010-2014 20-stegsprogrammet Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Ett rikt växt- och djurliv Miljömålen för vattnets bästa 2011-2015 Djurens och växternas miljömål Bara naturlig försurning

Åtgärdsprogram Luftens och hälsans miljömål 20 åtgärder 10 utmaningar Exempel åtgärder Energikontor i Jönköpings län Energieffektivisering inom industrin, handeln och byggsektorn Biogasutveckling i F-län

Miljömålen i halvtid 1 december Spira, Jönköping Bakgrund Vad har hänt? Hur ska vi nå målen?