MP2 London 14-18 november 2011
Dag 1 Måndag. Kvällen började med att alla samlades vid resecentrum. Alla var där cirka tio minuter innan bussen anlände. De flesta var trötta, frusna och ville helst bara komma iväg. Bussen kom och vi åkte iväg vid två tiden. Bussresan gick bra och de flesta sov eller pratade tyst med varandra. Vi anlände till Arlanda någonstans runt fem tiden. Vi tog vårt bagage, lämnade in det och gick senare till vår gate och väntade på att få kliva på planet. Några passade på att äta. Vi gick ombord runt sju och planet lyfte utan problem. På planet fortsatte några att sova resten av resan, andra satt vakna och pratade med den klasskamrat de har bredvid sig. Efter två timmars resetid så landade planet i London. Vi steg ut och begav oss för att hämta vårt bagage. Vi fick gå igenom en passkontroll men en av oss fick ta en omväg eftersom han hade ett utländskt pass, men det fixade sig. Vi tog vårt bagage och begav oss till tåget som skulle ta oss till Victoria. Efter en halvtimmes resande så var vi framme i Victoria. Därefter fick vi ta tunnelbanan, Picadilly linjen, till Russel Square där vårt vandrarhem var. Väl på vandrarhemmet så kollade vi runt en stund, inte det finaste man har sett, men det dög. Vi hade ledigt till klockan tre så vi slängde av oss väskorna och gick sedan på lunch. Vissa åkte och shoppade en stund innan det var dags att besöka BBC. En simbassäng med tre nudlar i Gudomligt goda våfflor
Dag 5 Fredag Frukosten serverades från 07:30 fram till 09:30 som bestod av vanligt eller rostat bröd med smör och eller sylt, flingor, mjölk och kaffe eller te. Dock valde vissa av oss att äta ute istället då detta kanske inte var den lyxigaste och mest smakrika frukosten man kunde tänka sig äta varje morgon. En del tyckte dock att sylten var väldigt god. Klockan 10:00 var det dags att samlas utanför hotellet, därför var alla i full gång med att packa ihop sina prylar och skumpa runt med väkorna både uppför och nedför trapporna. Innan man fick gå ut fick man lämna tillbaka sina lås-kort och få ta emot resekort till tåget. Alla fick instruktioner om vart vi skulle med tunnelbanan och sen var det bara att dra iväg med väskorna. Flygningen tog väl ungefär 2h och 15min innan man var framme i kalla Sverige igen. Alla fick tillbaka sina väskor, utom Meck vars väskor av någon anledning blev kvar i London vilket orsakade väldiga problem ett tag. Bussen som skulle ta oss till Söderhamn gjorde ett extra stopp i Gävle för att släppa av Emma. Majorieten av killarna höll alla med om att det skulle bli allra skönast att få sova ensam igen. Fritiden Det fanns så många affärer att se att nästan hela fritiden gick åt att titta runt affärer och köpa massa saker. En annan sak som tycktes om att göra på fritiden var att äta. Folk åkte tunnelbana till alla möjliga ställen för att hitta på något att äta. Meck, Emil, Marcus Olsson, Sebastian, Anton och Kevin begav sig nedåt mot Pho Ga för att smaka på Pho Ga, en vietnamesisk nudelsoppa. Omdömet blev väl ett sådär då vissa ansåg att de fick en simbassäng med 3 nudlar i, colan var däremot god. Mest uppskattade affären måste ha varit Primark. Nästan alla handlade där åtminstånde en gång. Frågar man runt hör man inga klagomål alls, om man inte räknar med den långa kön förstås. Pojkarna gillade köpcentret i Whitecity, Westfield väldigt mycket. Tydligen uppskattades toaletterna stort... Men det skulle inte jag skriva egentligen. BBC Television centre Klockan fyra samlades klassen vid ingången till BBC. Vi hade två guider som visade oss runt i det gigantiska huset. De berättade om hur dom jobbade och hur allt fungerade. Vi fick se deras stora studios, provsitta i artistlogerna och se hur deras nyhetsreportrar jobbar. Vi fick även prova på bluescreen, och några av tjejerna fick vara med i en låtsas frågesport. Emma vann! Simon och Emil fick också prova på att vara nyhetsuppläsare. Efter en rolig, intressant och lärorik rundtur på BBC skildes alla åt och gjorde lite olika saker. Vissa åkte och åt, andra shoppa och resten åkte till vandrarhemmet. Alla var nog tillbaka på vandrarhemmet ganska tidigt eftersom alla hade ont i fötterna och var så trötta efter den långa resan med många timmar utan riktig sömn.
Dag 2 Tisdag Dagen började efter frukost då Anders Gramer besökte oss på vandrarhemmet. Han presenterade sig själv och berättade om sitt liv som fotograf och visade även bilder från olika fotojobb han gjort. Anders pratade också om hans tid som fotograf i lumpen och hur hans passion för foto växte fram. Han berättade även om vilka skolor han gått på och hur han tillslut tog sig till London. På eftermiddagen tog vi en promenad till ett Design Museum där vi tittade på både gamla och moderna saker. Där fanns bland annat den första Walkman bandspelaren, gamla bilar och spel. I ett rum fick vi också veta hur de tänkte bakom designen på landslagströjor för olika fotbollslag. Visst var det intressant att titta på allting men vi hade nog förväntat oss lite mer. När vi var klar med programmen så gick några tillbaka till vandrarhemmet, några shoppade och några besökte Wembley för att kolla på England-Sverige i fotboll. Dock förlorade Sverige, men känslan av att sitta på den stora arenan var oslagbar, så det var verkligen en upplevelse. Anders Gramer var skön Utsikt över London från St Paul s Cathedral Jag tyckte det var häftigare att besöka St Paul s Cathedral än Westminster Abby Madde S
Dag 3 Onsdag Dagen kom igång efter frukost då vi påbörjade vår vandring mot fotoutställningen World Press Exhibition. Den låg vid andra sidan av Waterloo bridge. Fotoutställningen hölls inne på National theatre house. Det var en bit att gå, men vi fick uppleva mycket intressanta föremål efter vägen till exempel London Eye. Fotona berörde alla i gruppen. Det var speceillt en bild som berörde. Det var bilden på den 19åriga flickan Bibi Aisha. Vars näsa och öron blev avskuren av hennes man då hon försökte rymma från hans grymma handlingar mot henne. Hon lämnades att dö i bergen, men hon överlevde. Bredvid varje foto fanns information om bilden och dess budskap. Det var ett lyckat besök som uppskattades av alla i klassen! Efter fotoutställningen tog vi en lång promenad förbi Big Ben, West minister Abbey och stannade till vid Buckingham palace. Alltsammans var mycket intressant. Det var starka bilder på utställningen Vi fortsatte våran vandring mot Green park där vi stannade och pratade igenom uppgifterna för dagen.
Dag 4 Torsdag långtråkigt och det var jobbigt att gå på stengolvet. Det var ojämnt och att gå på någon annans grav kändes olustigt. Allt som allt tog rundvandringen nästan en timme och efter det skiljdes vi åt för att äta lunch, innan vi skulle besöka St Paul s Cathedral. Vi träffades utanför St Paul s Cathedral vid halv två och då möttes vi av en demonstration utanför, den handlade om allt från sexuella rättigheter till miljöförstöring. När vi kom in var det första vi såg en jättestor dopskål i vit marmor, upphöjd på en liten avsats. St Paul s kändes större och dyrare än Westminster Abby med alla vackra detaljer i guld. Även fast jag inte är fotointresserad så var det intressant I hjärtat av kyrkan fanns en rad sittplatser under den stora kupolen. Man kunde se människor gå runt ett flertal meter upp och se ner på de övriga besökarna. De som ville kunde gå de 528 trappstegen till toppen av kupolen, och beundra utsikten över London. På torsdagen besökte vi Westminster Abbey och St Paul s Cathedral. Vi började med Westminster Abbey på förmiddagen - det var en pampig syn är vi skulle gå in och möttes av välvda fönster och höga torn i sten som såg ut att vara flera hundra år gamla. När vi kom in fick vi knappar med kors på som visade att vi var gäster i kyrkan, och vi gick efter en bestämd slinga. Tyvärr fick vi inte ta kort inuti själva kyrkan. Westminster Abbey är en traditionell kröningsoch begravningsplats för kungligheter, och den nuvarande kyrkan har funnits sedan år 1245. I golvet såg vi en gravhäll, som visade att det låg en viktig person begraven där, det fanns även ett plakat till minne av den svenska operasångerskan Jenny Lindh. En annan känd person som begravts där är William Shakespeare. Det var häftigt att se kungligheternas gravar, men efter en stund blev det Det var underbart att se en sån stor arena, fast det var ju synd att Sverige förlorade.