Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd 1

1 INLEDNING... 3 2 RIKTLINJERNAS OMFATTNING... 3 3 RÄTTEN TILL BISTÅND... 3 3.1 Allmänna förutsättningar... 4 4 FÖRSÖRJNINGSSTÖD... 6 4.1 Försörjningsstöd... 6 4.1.1 Justerat försörjningsstöd för mat... 6 4.1.2 Boende... 7 4.1.3 Hushållsel... 8 4.1.4 Arbetsresor, fackförening och arbetslöshetskassa... 8 5 TILLÄMPNING... 9 5.1 Justerat försörjningsstöd... 9 5.2 Uppföljning... 10 5.3 Villkorat försörjningsstöd... 10 6 LIVSFÖRING I ÖVRIGT...11 6.1 Tandvård...11 6.2 Glasögon...11 6.3 Barnomsorgsavgift...11 6.4 Spädbarnsutrustning... 12 6.5 Begravning... 12 6.6 Flyttkostnader... 12 6.7 Hemutrustning/bosättning... 13 6.7.1 Bedömning m m... 13 6.7.2 Nivåer... 13 6.8 Kultur- och fritidsaktiviteter... 14 6.9 Medlemsavgift i trossamfund... 14 6.10 Resor... 14 6.11 Sport- och lekutrustning... 15 6.12 Studieomkostnader... 15 6.13 Tv... 15 7 BISTÅND TILL VISSA GRUPPER... 16 7.1 Arbetslösa... 16 7. 2 Arbetskonflikt... 16 7. 3 Kriminalitet... 16 7. 4 Invandrare... 17 7. 5 Vuxenstuderande... 18 8 INKOMSTBERÄKNING... 19 8.1 Beräkning av försörjningsstöd för vissa grupper... 19 8.2 Ekonomiskt bistånd för vuxna som inte tillhör kategorierna ensamstående/samboende... 21 8.3 Ekonomiskt bistånd till fickpengar m m för personer som vistas i hem för vård eller boende... 21 9 SKULDER... 21 9.1 Hyresskuld... 21 9.2 Barnomsorgsskuld... 22 9.3 Avbetalning på möbler och hemutrustning... 22 9.4 Skulder som uppstått i väntan på ekonomiskt bistånd... 22 10 ÅTERBETALNING... 22 Fastställt av: Arbetslivsnämnden Datum: 30 januari 2012 Reviderad: För revidering ansvarar: Arbetslivsnämnden För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för: Arbetslivsnämnden Dokumentet gäller till och med: 2015 2 Ekonomiskt bistånd

Riktlinjer för ekonomiskt bistånd 1 Inledning Ekonomiskt bistånd kompletterar det generella sociala trygghetssystemet. Rätten till bistånd är knuten till villkor i lag, Socialstyrelsens författningssamling och Allmänna råd, SOSFS 2003:5 samt till dessa lokala riktlinjer. Socialtjänstlagen förutsätter att hinder till biståndsbehovet i regel kan undanröjas. Det kan alltså beskrivas som målet för ekonomiskt bistånd. Behov av ekonomiskt bistånd är inte nödvändigtvis sammankopplat med behov av sociala tjänster och behandling. Socialtjänsten ska under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. 2 Riktlinjernas omfattning Dessa anvisningar anger när och i vilken omfattning ekonomiskt bistånd ska utgå. Rätt till bistånd kan föreligga även i andra situationer. Beslutsfattare måste därför alltid överväga om sådan situation föreligger. Arbetslivsnämnden beslutar om delegering av beslutanderätten för det ekonomiska biståndets olika delar. 3 Rätten till bistånd Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt enligt 4 kap 1 SoL. Försörjningsstödet enligt 4 kap 3 SoL avser regelbundet återkommande kostnader som normalt ingår i ett hushåll. Om 4 kap 1 eller 3 SoL inte är tillämpliga ska den enskilde få ett skriftligt beslut och besvärshänvisning. Även då bistånd beviljas, fast i annan omfattning eller form än den enskilde begärt, ska skriftligt beslut och besvärshänvisning lämnas. Vid prövning av bistånd till barnfamiljer ska särskilt beaktas vad hänsynen till vad barnets bästa kräver. Vid fastställande om rätt till ekonomiskt bistånd föreligger, krävs en bedömning om den enskilde är i behov av stöd och hjälp för sin försörjning och livsföring i övrigt. Kan den enskilde själv tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt är sökanden inte berättigad till bistånd. Detta innebär att den enskildes egna möjligheter att försörja sig eller själv avhjälpa behovet ska vara uttömda innan kommunens ansvar inträder. Ekonomiskt bistånd 3

Beviljat ekonomiskt bistånd ska ligga inom ramen för skälig levnadsnivå eller erforderlig vård i lagens mening. Vid bedömning om den enskildes inkomster ger utrymme för skälig levnadsnivå kan en jämförelse med vad en låginkomsttagare på orten har råd med vara normgivande t ex när det gäller bostadskostnader. Biståndet ska inte överta den enskildes ansvar för sin situation. Frågan om det egna ansvaret ska alltid prövas vid bedömningen om rätten till bistånd, t ex vid övernormsituationer, frivilliga uppsägningar från arbetet m m. För att kunna dra en gräns mellan den enskildes ansvar för sig själv och kommunens ansvar kan följande frågor vara en vägledning för bedömningen: - Kan den enskilde själv tillgodose sina behov? - Kan behovet tillgodoses på annat sätt? - Vad finns för hinder för egenförsörjning? - Är det första gången personen brustit i det egna ansvaret? - Har han informerats om reglerna för rätt till bistånd? I vissa situationer har dock kommunen ett yttersta ansvar enligt 2 kap 2 SoL. Det innebär att Arbetslivsnämnden har skyldighet att se till så att ingen lider nöd. Hjälpen kan då utgå på lägre nivå än enligt 4 kap 3 SoL. 3.1 Allmänna förutsättningar Förutom det ekonomiska biståndets målsättning och allmänna inriktning förutsätts att följande villkor är uppfyllda: Inkomsterna är otillräckliga för att enligt norm räcka för den period bidraget avser. Så kallade övernormsituationer ger som regel inte den enskilde rätt till bistånd enligt 4 kap 3 SoL. Det är den situation den enskilde befinner sig i - med hänsyn tagen till orsaker till och omständigheter vid hjälpbehovet - som avgör om någon är berättigad till bistånd. Den bidragssökande saknar medel. Vid bedömning av egna tillgångar ska följande faktorer beaktas: - Kapitalets bundenhet. Tillgångar som inte kan realiseras påverkar normalt inte rätten till försörjningsstöd. Exempelvis: pensionsförsäkringar som inte kan återköpas, bankmedel som inte går att disponera p g a villkor i gåvobrev och fast egendom som inte kan överlåtas p g a bestämmelse i gåvobrev eller testamente. - Biståndsbehovets storlek i pengar och tid i relation till tillgångarnas storlek och realiserbarhet. 4 Ekonomiskt bistånd

- Krav på avyttring av lätt realiserbara tillgångar måste bedömas från fall till fall. T ex kan bilinnehav godkännas om den enskilde måste ha bil i sitt arbete. Krav på byte till billigare bil kan ibland vara rimligt. - För ungdomar som ingår i familjens norm och har lön för sommarjobb ska lönen inte medräknas. Ungdomen har möjlighet att begära jämkning hos skattemyndigheten. - Sådana kapitalvaror och utrustning som normalt finns i ett hem bör i normalfallet inte påverka biståndsrätten om varornas värde inte är orimligt högt. - Ålderspensionär kan ha 50 procent av basbeloppet/person i besparingar utan att bedömningen behöver påverkas. Barn kan ha besparingar på upp till 15 procent av basbeloppet, utan att hushållets rätt till bistånd påverkas. Barn är ej försörjningsskyldiga till föräldrar utan överstigande del ska ses som barnets del till egen försörjning. Vid krav på försäljning ska skäligt rådrum ges för avyttringen. Individuell behovsbedömning ska alltid göras. Vid biståndsprövning ska krav inte ställas på förtida uttag av pension eller föräldrapenning innan barnets födelse. Bidraget ska avse vad som erfordras till livsuppehälle och livsföring i övrigt upp till skälig levnadsnivå. Dokumentation, kontroll och hembesök sker i nödvändig omfattning för beslutfattande. Klienten ska få tillräcklig och relevant information om rätten till bistånd. Arbetsplan/överenskommelse ska upprättas om det inte är obehövligt. Biståndet ska lämnas på sådant sätt att den enskildes resurser att leva ett självständigt liv stärks. Ekonomiskt bistånd 5

4 Försörjningsstöd Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för de flesta löpande poster som normalt ingår i en hushållsbudget. Biståndet ska utformas så att det stärker den enskildes resurser att leva ett självständigt liv och utgår från principerna normalisering, självbestämmande och aktivering. Stödet är till stor del utformat som en bruttonorm och möjliggör en generalisering av vissa kostnader utan att den bidragssökande ska behöva detaljredovisa sina utgifter. Varje ärende måste dock bedömas utifrån sina egna förutsättningar varför, om särskilda skäl föreligger, det ekonomiska biståndet kan beräknas till såväl en högre som en lägre nivå än vad bidragsnormen anger. Försörjningsstöd lämnas enligt 4 kap 3 SoL för skäliga kostnader för 1. livsmedel, kläder, skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och TV-avgift, 2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. Regeringen beslutar årligen om nivån för de olika kostnadsposterna i riksnormen. Nivån är uppdelad på olika hushållstyper och åldersintervaller och utgår från Konsumentverkets aktuella pris- och konsumtionsundersökningar. I försörjningsstödet ingår inga kapitaldelar som förutsätter sparande. Däremot förutsätts sparande till vissa periodiska utgifter som t ex dagstidning. Minderåriga räknas som hushållsmedlemmar oavsett om de bor hos den som uppbär försörjningsstöd eller om de vistas där endast under umgängestid. Personliga och gemensamma kostnader beräknas utifrån det antal dygn barnet vistas hos respektive förälder. 4.1 Försörjningsstöd 4.1.1 Justerat försörjningsstöd för mat Kosttillägg kan utgå med max 10 procent av prisbasbeloppet per månad och person. Förutsättning för kosttillägg är att läkare ordinerat särskilt kostsam föda (dietmat). Prövning av merkostnaden ska ske i varje särskilt fall. Diabetes medför i normalfallet inga extra kostnader. Uteätartillägg till ensamstående utgår med 13 procent av prisbasbeloppet per månad om matlagningsmöjligheter saknas i bostaden. 6 Ekonomiskt bistånd

4.1.2 Boende Hyreslägenhet Ansökan om hyra som avser innevarande månad inkluderas i försörjningsstödet, och betraktas alltså inte som skuld, oavsett när i månaden biståndansökan görs. Då det finns bostäder i mycket varierande prislägen måste bostaden anpassas till den sökandes betalningsförmåga på sikt. Inte enbart bostadens storlek utan även hyrans storlek får bedömas. För bedömning av rimlig bostadsstorlek för hushållet kan maxgränsen för bidragsgrundande bostadsyta för beräkning av bostadsbidrag vara vägledande. Rimligheten i bostadskostnaden måste dock vara avgörande för bedömningen. Familjens sammansättning (inklusive umgängesbarn) eller andra sociala skäl kan motivera avvikelse från rekommenderad bostadsstorlek. Utifrån ett barnperspektiv ska hänsyn tas till barnets förankring i närmiljön och eventuell risk för problem eller anpassningssvårigheter vid bostadsbyte. Avdrag ska göras för den del av bostadskostnaden som svarar mot hemmavarande vuxna barns eller andra sammanboende/inneboende personers andel i bostaden på så sätt att bruttohyran divideras med antal boende i lägenheten. För uthyrt rum görs skäligt avdrag. Egen fastighet/bostadsrätt Att bo i eget hus innebär i regel högre boendestandard än att bo i hyreslägenhet. Det är därför många gånger rimligt att den enskilde säljer eller belånar sin fastighet och använder pengarna till sin försörjning i stället för att ekonomiskt bistånd ska utgå under längre tid. Det kan finnas sociala eller humanitära skäl för att ekonomiskt bistånd ska beviljas även vid boende i egen fastighet. Faktorer som kan påverka bedömningen är bl a - familjestorlek - kostnad för alternativ bostad i relation till boendekostnaden i den egna fastigheten - storleken på det kapital som kan bedömas bundet i den egna fastigheten - hur länge familjen bott i den egna fastigheten - om behovet av bistånd är tillfälligt och övergående. Även här är det viktigt att ta hänsyn till barnets behov av förankring i närmiljön och eventuell risk för problem vid bostadsbyte. Rätten till bistånd gäller i detta hänseende någonstans att bo. För den som nyligen köpt fastighet och uppenbart inte kan klara detta ekonomiskt finns knappast skäl till ekonomiskt bistånd för att bo kvar. Den enskilde kan flytta till lägenhet, även om det innebär en ekonomisk förlust. Rätten till bistånd är inte avsedd att skydda mot sådana förluster. Ekonomiskt bistånd 7

För dem som haft egen fastighet längre tid kan ökade kostnader och/eller inkomstförändringar ha ändrat deras ekonomiska situation. Vid bedömning om en familj på sikt kan klara boende i egen fastighet måste hänsyn tas också till reparations- och underhållskostnader. Även om bidragssökande bedöms på sikt inte klara boende i egen fastighet behövs en rimlig tid att sälja bostaden, om det inte finns skäl som talar för bistånd för att kunna behålla fastigheten. Vid prövning av ekonomiskt bistånd till den som bor i bostadsrättslägenhet kan i princip samma bedömning göras som för boende i egen fastighet. Detta blir främst aktuellt vid insatser som kan sägas ha något egentligt kapitalvärde, från ca ett prisbasbelopp, eller där bostadsrätten köpts helt nyligen och kanske indirekt medverkar till behov av ekonomiskt bistånd. Möjligheten att pröva rimligheten av en bostadsrättslägenhet eller fastighet förutsätter att det finns tillgång på lämpliga hyreslägenheter. Det förutsätts större försiktighet med att ställa krav på avyttring av bostadsrätt än av villa med hänsyn till att bostadsrätt oftast är ett billigare boende, hyran vanligen lägre och insatsens värde mer begränsad. 4.1.3 Hushållsel Kostnad för hushållsel och hemförsäkring utgår till faktisk kostnad, inklusive slutavläsning, om den inte är oskäligt hög. Konsumentverkets årliga beräkningar för normalförbrukning resp. normalkostnad, mellanstor stad, är vägledande för skälighetsbedömningen. 4.1.4 Arbetsresor, medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa Efter skälighetsbedömning lämnas försörjningsstöd för faktiska kostnader för arbetsresor samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. När det gäller medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa ska i första hand den enskilde ansöka om reducerad avgift. Resor till och från skola, för vuxenstuderande, annan daglig sysselsättning och resor för aktivt arbetssökande arbetslösa likställs med arbetsresor. 8 Ekonomiskt bistånd

5 Tillämpning Försörjningsstödet är till stor del schabloniserat men biståndsbehovet ska prövas individuellt. Den individuella genomgången av den sökandes ekonomi måste således omfatta ett ställningstagande om normen går att tillämpa utan justeringar. Eftersom de olika budgetposterna är utbytbara mot varandra, är det inte meningen att avstämning ska ske post för post. Vid beräkning av ekonomiskt bistånd ska barnbidrag, studiebidrag, barnpension, underhållsstöd och liknande räknas som inkomst, se även avsnitt 8. 5.1 Justerat försörjningsstöd Försörjningsstödet ska tillämpas utan inskränkningar i normalfallet. Först om det finns en väsentlig avvikelse i behovet ska en prövning göras huruvida normen bör justeras i det enskilda fallet. Skäl för reducerat försörjningsstöd kan finnas - om den enskilde hamnat i en akut nödsituation och endast behöver tillfälligt ekonomiskt bistånd för att reda upp den - om den enskilde har för avsikt att endast vara en kortare tid i vistelsekommunen - om den enskilde inte har kostnader för vissa poster som ingår i riksnormen eller dessa är lägre än riksnormen, t ex under viselse i heldygnsvård. En situation då tillämpningen av schabloniserat försörjningsstöd bör övervägas är vid upprepade felprioriteringar, d v s då den hjälpsökande inte klarar sin ekonomiska hushållning utan söker nytt bistånd för tid han redan fått bidrag enligt normen. Efter individuell prövning kan det ur metodsynpunkt vara lämpligt att överväga om normen ska reduceras med i första hand de budgetposter som förutsätter sparande till periodiska utgifter och i stället bevilja till dessa poster när de faktiskt uppkommer. Ett skäl för reducering av försörjningsstödet är när vissa ingående budgetposter saknas, t ex när gemensamma hushållskostnader ingår i hyran för t ex inneboende. En person som endast vistas en kortare tid i kommunen kan få bistånd till ett lägre belopp än riksnormen anger. Skäl för utökat försörjningsstöd kan vara särskilda behov som medför högre kostnader för vissa budgetposter, t ex specialkost. Ett barns behov av kontakt med förälder utanför hemmet eller en funktionshindrads svårigheter att upprätthålla kontakter med andra kan medföra att ett högre belopp för telefon beviljas. Se även avsnitten 6.8 och 6.9. Ekonomiskt bistånd 9

Då ett hushåll vid enstaka tillfälle har ett omfattande behov av inköp av kläder och skor kan beloppet för dessa poster tillfälligt utökas. Om den sökande ska lyckas klara sitt hushåll med normbeloppet är det viktigt att nollställning av periodiska kostnader görs. Med detta menas att försörjningsstödet under de första månaderna måste kompletteras med det belopp som den sökande skulle ha behövt spara för att klara t ex en periodiserad utgift. I nollställningen ingår också att sökandens ekonomiska situation ska göras sådan att han har en rimlig möjlighet att klara sig på försörjningsstödet. 5.2 Uppföljning I normalfallet gäller beslut om ekonomiskt bistånd tillämpning av försörjningsstödet. Syftet med normen är att få bort onödiga detaljdiskussioner om ekonomin. Därmed ökar möjligheten att vid behov arbeta med den sociala problematiken. En uppföljning av den enskildes ekonomi måste alltid ske. Visar det sig att den sökande inte klarar hushållningen, kan det finnas anledning att ompröva om försörjningsstödet ska ges fullt ut i schabloniserad form. T ex i de fall då den enskilde söker nytt bidrag för den tid han redan fått ekonomiskt bistånd, se punkt 5.1. 5. 3 Villkorat försörjningsstöd Socialtjänstlagen 4 kap 4 SoL medger i vissa fall att försörjningsstöd villkoras med deltagande i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet, under förutsättning att inte lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd har kunnat beredas. Avsikten är att stärka den enskildes möjligheter att själv försörja sig via arbete i en framtid eller motivera till fortsatta studier. Innan kompetenshöjande verksamhet anvisas ska samråd ske med arbetsförmedlingen. Med kompetenshöjande verksamhet jämställs grundutbildning i svenska, arbetsmarknadsåtgärd eller av försäkringskassan anvisad rehabiliteringsåtgärd. Se avsnitt 7. 5. Villkorning av försörjningsstödet ska alltid föregås av en individuell prövning. Om den enskilde inte deltar i den anvisade verksamheten kan försörjningsstödet dras in eller minskas. Deltagande i praktik eller kompetenshöjande åtgärd är aktuellt för följande grupper. - Arbetslösa ungdomar under 25 år skall, om inte synnerliga skäl talar emot det, anvisas kompetenshöjande verksamhet. - De som har fyllt 25 år men av särskilda skäl är i behov av kompetenshöjande verksamhet. Med särskilda behov avses t ex avsaknad av erfarenhet från arbetslivet, otillräckliga språkkunskaper och grundutbildning eller begynnande missbruk. - Studerande som normalt uppbär studiestöd men som under ferier behöver försörjningsstöd bör, om inte synnerliga skäl föreligger, anvisas kompetenshöjande verksamhet. 10 Ekonomiskt bistånd

6 Livsföring i övrigt Utöver försörjningsstödet kan ekonomiskt bistånd beviljas om särskilda skäl finns och efter individuell behovsbedömning enligt 4 kap 1 SoL. För läkarbesök, medicin, tekniska hjälpmedel och medicinskt betingade behandlingar samt tandvård gäller att behovet ska kunna styrkas med vårdgivarens intyg. Även nödvändiga resekostnader ingår. För sjukvård, sjukvårdande behandling, medicin och sjukresor finns olika högkostnadsskydd. Ekonomiskt bistånd utgår endast för egenavgifter innan högkostnadsskyddet trätt i kraft. 6.1 Tandvård Akuta åtgärder är ofta av provisorisk karaktär och kräver inte sällan efterföljande behandling för att ge en mer permanent effekt. Det är därför inte rimligt att begränsa rätten till bistånd för tandvård till enbart akut sådan. Självfallet ska i detta fall, liksom vid andra biståndsansökningar, en skälighetsbedömning göras av kostnaden för ingreppet. I frågan vad som ska anses vara nödvändig tandvård och vad som är skälig kostnad ska yttrande inhämtas från kommunens förtroendetandläkare, om det inte är obehövligt. Om den enskildes behov av ekonomisk bistånd bedöms vara av kortvarig art och denne själv kan tillgodose sitt behov inom en rimlig tid, ska detta vägas in i bedömningen av hur omfattande biståndet till tandvård skall vara. 6.2 Glasögon Ekonomiskt bistånd till glasögon lämnas efter det att behovet styrkts av läkare eller optiker. Biståndet omfattar - synundersökning - glasögonbågar för högst 1,1 procent av prisbasbeloppet - arbetskostnader för båge enligt lägsta kostnad - linser av glas eller plast, ofärgade och utan antireflexbehandling. Alternativt kan glasögonen köpas enligt lägsta prisklass i de paketpris optikerna erbjuder. Bifokal slipning är bidragsgrundande. Om det är medicinskt betingat lämnas bidrag även till tonade och/eller antireflexbehandlade linser, i annat fall får den enskilde själv stå för den kostnaden. Väljer klienten en dyrare båge eller en båge som kräver högre arbetskostnad får den enskilde även stå för denna merkostnad. 6.3 Barnomsorgsavgift Ekonomiskt bistånd utgår till avgift för barnomsorg enligt kommunens regler och taxa. Ekonomiskt bistånd 11

6.4 Spädbarnsutrustning Ekonomiskt bistånd kan efter särskild prövning utgå till utrustning i samband med barns födelse, t ex kläder och säng, till ett belopp om maximalt 5 procent av prisbasbeloppet. Utöver detta kan ekonomiskt bistånd beviljas för inköp av i första hand begagnad barnvagn eller barnkärra. 6.5 Begravning Vid beslut om ekonomiskt bistånd till begravningskostnad bör en rimlighetsbedömning av hela begravningskostnaden ligga till grund för beslutet. En rimlig nivå för en begravning är 50 procent av prisbasbeloppet för jordbegravning och begravning med kremering, innehållande posterna, byråns arbetskostnader, bisättningskostnader, dödsannons, gravsättningskostnader, kista med svepningstillbehör, kistdekoration, representant från begravningsbyrå inkl reseersättning, svepningsarbete, transport, urna och gravsten/inskription/minnesplatta. Ekonomiskt bistånd utgår för faktiska kostnader inom schablonens begränsning. Vid beräkning av kostnad för begravning av make/maka ska hänsyn tas till efterlevande makes/makas rätt som ålderspensionär att inneha besparingar upp till en nivå av 50 procent av prisbasbeloppet utan att bedömningen behöver påverkas. För personer som inte betalat kyrkoavgift tillkommer skäliga kostnader för präst eller begravningsförrättare, kyrkorum/kapell och organist. En rimlig nivå är högst 16 procent av prisbasbeloppet. Vid begravning i utlandet beviljas kostnader som man haft i Sverige inom schablonen. 6.6 Flyttkostnader Kostnader för nödvändig flyttning inom kommunen och eventuella magasineringskostnader för högst tre månader i sänder kan beviljas. I de fall en person har fått ett frihetsberövande straff och inte beviljats hyreskostnader kan magasineringskostnader beviljas mer än tre månader. Särskild hänsyn ska enligt 5 kap 11 tas till den som varit utsatt för brott samt våld eller andra övergrepp i hemmet vid bedömning vid beslut om flyttkostnader. I dessa fall kan även flyttkostnader till annan kommun beviljas. Flyttningsbehovet ska vara motiverat. Att sökanden sagt upp sin bostad och beställt flyttning ger inte i sig befogenhet att bedöma flyttningen som nödvändig om den inte från andra aspekter bedöms som önskvärd. 12 Ekonomiskt bistånd

6.7 Hemutrustning/bosättning Som grundregel för att bevilja ekonomiskt bistånd för inköp av hemutrustning gäller att hembesök ska ha skett och en skälighetsbedömning gjorts. Undantag från hembesök kan göras för mindre kompletteringar eller vid akuta behov. Restriktivitet bör iakttagas när det gäller sökande som har mer kortsiktigt behov av ekonomiskt bistånd. 6.7.1 Bedömning m m Behovsbedömningen är alltid individuell. Normaliseringsprincipen gäller. Hur får andra i samma situation, ålder etc lösa sitt behov av boende? För studerande kan det t ex anses normalt att förutsätta boende i möblerad studentbostad. Ungdomar som flyttar hemifrån ska normalt planera för sin flyttning och sätta av en del i förväg. De får vanligen en del utrustning hemifrån, och får nöja sig med en del begagnat och skaffa sig utrustning undan för undan allt efter vad ekonomin tillåter. För de allra yngsta kan det också bli fråga om föräldrarnas ansvar enligt föräldrabalken, se också punkt 8.1. I vissa fall kan det finnas sociala skäl till varför de behöver egen bostad. Vilken bakgrund har den sökande? Ungdomar som flyttar från normala familjeförhållanden och med normalt socialt nätverk skiljer sig från ungdomar som varit placerade för vård inom socialtjänsten. En psykiskt sjuk person som större delen av sitt liv bott på institution kan inte jämföras med en person som missbrukar och som misslyckats flera gånger tidigare i eget boende. En persons ekonomiska möjligheter att ha planerat för det egna boendet och hans förmåga att ta ansvar och planera har betydelse vid biståndsprövningen. En särskild kategori är ungdomar som varit placerade enligt SoL eller LVU i familjehem eller hem för vård eller boende genom socialtjänsten och som är aktuella för ett eget boende. Har de varit långvarigt placerade har socialtjänsten tagit över mycket av föräldrarnas ansvar för dessa ungdomar. Då måste socialtjänsten också se till att de kan komma ut i ett eget boende med rimlig standard. Möjligheterna att förbättra sin situation och skaffa sig kompletterande utrustning framöver får tillmätas stor betydelse. 6.7.2. Nivåer Ekonomiskt bistånd till en fullständig hemutrustning är inte aktuellt. Många har viss utrustning eller har ett nätverk som kan bidra med något. De flesta har också möjlighet att på några års sikt själva svara för hela eller delar av hemutrustningen. Med utgångspunkt från en persons bakgrund, normaliseringsprincip, eget ansvar, rimlighet, lämplighet för eget boende, aktuell situation och bedömning av den sökandes möjlighet att själv framåt klara av behovet av utrustning för eget boende får det prövas vilken omfattning biståndet ska ha. Tre nivåer kan skisseras: Ekonomiskt bistånd 13

1. Avslag 2. Absolut minimiutrustning 3. Grundutrustning Absolut minimiutrustning är de saker som är absolut mest nödvändiga för eget boende. Det är inte rimligt att tänka sig att någon ska bo någon längre tid med enbart absolut minimiutrustning. För en person som är flykting finns möjlighet till lån till hemutrustning. Den möjligheten att tillgodose behovet av hemutrustning ska utnyttjas först. En psykiskt långtidssjuk person som levt länge på institution kan helt sakna utrustning, men har som regel pension, kanske något sparat och inkomster framåt. Ofta blir det vid utskrivning från länssjukvården aktuellt med någon form av särskilt boende, med möjlighet till planering för det egna boendet. En person som missbrukar eller en person inom kriminalvården som helt saknar hemutrustning har ofta haft eget boende någon eller några gånger och misslyckats med detta. I dessa fall är det inte rimligt att bevilja en fullständig utrustning på en gång. Många gånger är det bäst med övergångsbostad till en början. Då disponeras en bostad med utrustning motsvarande skälig levnadsnivå och man kan planera på lite sikt för ett övertagande av bostaden. 6.8 Kultur- och fritidsaktiviteter I försörjningsstödet ingår belopp för lek och fritid. Vid särskilt behov kan i syfte att stimulera sociala kontakter och kulturella aktiviteter ytterligare bidrag beviljas till kostnader för deltagande i organiserad fritidsaktivitet. 6.9 Medlemsavgift i trossamfund Ekonomiskt bistånd utgår för medlemsavgift i Svenska kyrkan och de av staten registrerade trossamfund som beviljats statlig hjälp med beräkning, debitering och redovisning av avgifterna. I den praktiska handläggningen innebär detta att medlemsavgiften godkänns som avdrag från eventuell skattepliktig inkomst på samma sätt som skatter. 6.10 Resor Efter särskild prövning kan vid behov ekonomiskt bistånd för lek- och fritidsresor beviljas. Vid bedömningen ska viss restriktivitet råda och hänsyn tas till det geografiska avståndet. Ekonomiskt bistånd kan beviljas för resor som gäller regelbunden aktivitet som ingår i arbetsplan. 14 Ekonomiskt bistånd

Ekonomiskt bistånd kan beviljas till skäliga kostnader för minderåriga barns umgängesresor. Avgörande för vad som bör vara skälig kostnad för resor och hur ofta bistånd bör ges till kostnader för umgängesresor bör anpassas till vad en familj i allmänhet har råd med. Vid bedömningen bör även beaktas vad som har reglerats genom dom eller beslut av domstol eller genom avtal om umgänge. Vid beslut om ekonomiskt bistånd till kostnad för umgängesresor bör beaktas att den förälder som barnet bor hos ska ta del i kostnaderna för umgängesresor efter vad som är skäligt med hänsyn till föräldrarnas ekonomiska förmåga och övriga omständigheter. Kan föräldrarna inte enas om fördelning av resekostnaderna måste frågan avgöras genom rättslig prövning. Vid långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd kan enstaka resor inom Sverige beviljas, liksom resa med anledning av nära anhörigs svårare sjukdom eller bortgång. Kostnader för att besöka make/maka, sammanboende, barn eller förälder på kriminalvårdsanstalt, hem för vård eller boende, familjehem el dyl kan efter prövning av omfattningen beviljas. Samtliga resor gäller resa med billigaste färdsätt inom Sverige. Det ska särskilt beaktas möjligheten av att använda olika rabattsystem som värdekort och periodkort. 6.11 Sport- och lekutrustning Lek och fritid ingår i försörjningsstödet. Vid särskilda behov kan bidrag till inköp av dyrare sport- och lekutrustning beviljas för barn och ungdom i familjer som mer varaktigt tvingas leva på försörjningsstöd. Exempel på sådan utrustning är cykel, inklusive hjälm, och skidor. Det bör övervägas om begagnad utrustning går att köpa. 6.12 Studieomkostnader Om försörjningsstöd beviljats som komplettering till studiestöd ska ekonomiskt bistånd vid behov också beviljas för studieomkostnader som litteratur och kåravgifter, med maximalt 10 procent av basbeloppet per år. 6.13 Tv Innehav av tv ingår i begreppet skälig levnadsnivå. Inköp av tv kan vara svårt att klara på försörjningsstödet. Detta innebär inte att bidrag automatiskt skall utgå för inköp av tv till dem som har inkomst under norm och saknar tv. Ekonomiskt bistånd 15

7 Bistånd till vissa grupper Följande förutsättningar gäller som vägledning för bedömning av bistånd till vissa grupper. 7.1 Arbetslösa Försörjningen för arbetslösa ska i första hand ske via arbetslöshetsersättning. Ekonomiskt bistånd kan dock komma i fråga under förutsättning att den enskilde står till arbetsmarknadens förfogande. Person som - frivilligt slutat anställning - påbörjat stämpling efter att en längre tid gått arbetslös utan att stämpla - avvisat erbjudet arbete - genom eget agerande eller uppträdande skilts från arbete eller genom detta medverkat till att anställning inte kommit till stånd ska ur biståndssynpunkt särskilt uppmärksammas, då dessa faktorer talar för avslag. Ovan beskrivna situationer är dock inte sällan förknippade med också andra sociala problem än just arbetslöshet. En upparbetad kontakt med arbetsförmedlingen och en aktiv behandlingsplanering är nödvändig för att eventuellt bistånd ska bli meningsfullt. 7. 2 Arbetskonflikt Person som är indragen i arbetskonflikt kan ha rätt till ekonomiskt bistånd med återbetalningsskyldighet. Den bidragsberättigade ska, när han får bidraget, informeras om sin skyldighet att återbetala och skriva under en särskild förbindelse om återbetalning. Se avsnitt 10 om återbetalning. 7. 3 Kriminalitet Ekonomiskt bistånd kan utgå till person som ingår i frivårdsmyndighetens verksamhet. Staten svarar för alla med vården förknippade kostnader för personer som är intagna på kriminalvårdsanstalt eller vårdas i familjebehandlingshem jämlikt Lag om kriminalvård i anstalt, 2 kap 34. Ekonomiskt bistånd kan utgå till bostadshyra under fängelsevistelse. En förutsättning är att biståndet är vitalt för den sökandes rehabilitering och om det är rimligt utifrån strafftidens längd. Faktorer som kan påverka bedömningen är bl a - lämpligheten av eget boende - tidigare bostadsförhållanden, hur har vederbörande klarat lägenhet tidigare, varaktighet - kan den sökande själv eller maka/make/sambo betala hela eller delar av hyran, se nedan - hyrs lägenheten möblerad eller omöblerad - rimlig bostadsstorlek. Vid kortare fängelsevistelser, exempelvis en eller två månader för rattfylleri, har den sökande ofta hygglig tid på sig att planera för sin frånvaro och kan i viss utsträckning själv välja 16 Ekonomiskt bistånd

tidpunkt för vistelsen. I sådant fall bör krav ställas att man förutsett och planerat för att betala hyran under anstaltsvistelsen. I övrigt bör hänsyn tas till storleken av lön, flitpengar eller fickpengar under anstaltsvistelsen. Det synes rimligt att ett belopp motsvarande fickpengar till patienter som vistas i hem för vård eller boende, se avsnitt 8.4, får disponeras fritt av den intagne. För inkomster utöver detta bör krav ställas att utgift för hyra betraktas som en prioriterad utgift. Bedömning och beaktande av andra accepterade utgifter bör ske som vid prövning av ekonomiskt bistånd till sådan utgift. Rimlig hänsyn måste tas till kostnader för permissioner. 7. 4 Invandrare Invandrare med uppehållstillstånd ska likställas med svenska medborgare. Migrationsverket ska ansvara för den som sökt asyl och väntar på uppehållstillstånd. Avgifter i samband med ansökan om förlängning och permanent uppehållstillstånd ska beviljas. Kommunen ansvarar endast för person som ansökt om uppehållstillstånd och av särskilda skäl fått tillstånd att vistas här under väntan på beslut. Vanligtvis rör det sig om anhöriga till personer bosatta i Sverige. Kostnaden för den som avvaktar beslut om förpassning ska som regel betalas av polismyndigheten. Medborgare från de nordiska länderna likställes med svenska medborgare vid bedömning av rätten till bistånd. För EU/EES-medborgare gäller följande. EU-medborgare som vistas i Sverige kortare tid än tre månader ska kunna försörja sig själv. Kan personen inte detta, ska denne avvisas. Polisen verkställer avvisning. Den enskilde har alltid rätt att göra en ansökan om bistånd utifrån kommunens yttersta ansvar. Detta ansvar kan ge den enskilde matpengar samt en biljett hem om detta inte kan bekostas på annat sätt, exempelvis genom aktuell ambassad. Avslag kan vara aktuellt exempelvis om personen har för avsikt att stanna kvar i landet men inte är aktivt arbetssökande. Efter tre månader i Sverige inträder kravet på uppehållstillstånd, UT. Vänder sig en person till socialtjänsten efter mer än tre månader i landet och saknar UT samt inte heller har ansökt om UT, är socialtjänsten skyldig att underrätta polismyndigheten, UtlF 6:2. Skyldigheten inträder första gången en nämnd vidtar en åtgärd i ett ärende om socialtjänst som angår utlänningen i fråga. En åtgärd kan t ex vara att registrera en ansökan om ekonomiskt bistånd. Kommunen bör också uppmana personen att ta konakt med Migrationsverket för att ansöka om ett uppehållstillstånd. Ansöker personen inte om UT kan det möjligen bli aktuellt med bistånd i avvaktan på avvisning. Ekonomiskt bistånd 17

EU-medborgare med uppehållstillstånd, liksom den som har nära anhörig med uppehållstillstånd, har samma rättigheter som om de vore svenska medborgare. Individuell behovsprövning. Studerande EU-medborgare över 21 år ska vara självförsörjande. Behandlas som svenska studerande. Pensionärer från andra EU-länder ska vara självförsörjande. I övrigt stöd enligt SoL efter individuell prövning som om de vore svenska medborgare. 7. 5 Vuxenstuderande Finansiering av studier är i normalfallet ett ansvar för den studerande själv med hjälp av statlig finansiering. Centrala Studiestödsnämnden utger statligt studiestöd i olika former, lån och bidrag, som är avsett att täcka den studerandes levnadsomkostnader under studieterminerna. Nämnden bör inte ställa krav på att studiestödet ska räcka längre än vad som angivits av den utbetalande myndigheten. Under ferier har studerande ett eget ansvar för sin försörjning och ska på samma sätt som övriga grupper aktivt stå till arbetsmarknadens förfogande. Ekonomiskt bistånd kan dock under vissa förutsättningar och efter individuell prövning beviljas vid studier. Detta kan till exempel vara aktuellt när sökanden inte får studiemedel från Centrala studiemedelsnämnden på grund av tidigare skuld. Vid prövning av rätten till bistånd ska bedömningen göras att den enskilde endast med hjälp av studier kommer att kunna försörja sig i framtiden. Vid bedömningen ska också den enskildes sociala situation beaktas. Har den sökande reella möjligheter att försörja sig via arbete? Hur har den enskilde försörjt sig tidigare? Kan studierna ses som en social rehabilitering eller en del i ett behandlingsarbete? I normalfallet ska studierna bedrivas på heltid för att ekonomiskt bistånd ska vara aktuellt. Ekonomiskt bistånd kan utgå till långtidsarbetslösa, personer med fysiska/psykiska/sociala funktionsnedsättningar eller person utan fullföljd grundskoleutbildning, som komplettering till det statliga studiestödets bidragsdel, tillämplig studiestödsform med högsta bidragsdel, arbetsmarknadsstöd eller rehabiliteringsersättning för grundutbildning i svenska, grundskoleutbildning, arbetsmarknadsutbildning eller av försäkringskassan anvisad utbildning. Rätt till försörjningsstöd kan föreligga även för studier på Komvux eller motsvarande. Kompletterande bistånd utgår då i normalfallet till maximalt studiestöd, lån och bidrag. En bedömning får dock göras från fall till fall om krav ska ställas på den studerande att söka en annan studiestödsform med högre lånedel. För andra studier på eget initiativ kan ekonomiskt bistånd vanligtvis endast bli aktuellt i akuta nödsituationer. 18 Ekonomiskt bistånd

Om i ett äktenskap, eller därmed jämställt förhållande, en av parterna studerar på eget initiativ och studierna är en förutsättning för en framtida försörjning, bör vid bedömningen av den andres biståndsbehov hänsyn inte tas till att den studerande kan avbryta studierna och i stället stå till arbetsmarknadens förfogande. Har den studerande däremot reella möjligheter att utan studierna få ett arbete som medför stadigvarande försörjning, är det rimligt att den studerande söker arbete för att kunna försörja sin familj. Försörjningsstöd kan utgå till den andra parten under sådan tid att den studerande ges möjlighet att fullfölja påbörjad kurs eller termin. Se också avsnitten 5. 3 och 6.11. 8 Inkomstberäkning Makars, registrerade partners och sambors, enl. lagen 1987:232 om sambors gemensamma hem och enl. lagen 1987:813 om homosexuella sambor inkomster, räknas som gemensamma vid bedömningen av behovet av försörjningsstöd. För gymnasiestuderande, gift ungdom över 18 år övergår underhållsskyldigheten från föräldrarna till parten i äktenskapet. Vid beräkning av hushållets inkomster ska samtliga nettoinkomster ingå, med följande undantag: - Handikappersättning ska normalt inte räknas som inkomst. Men om någon söker ekonomiskt bistånd för merkostnader orsakade av sin funktionsnedsättning ska eventuell handikappersättning räknas som inkomst och alla utgifter på grund av funktionsnedsättningen tas i beaktande. - Ersättning för åtagande, dvs omkostnadsersättning till familjehem, familjedaghem m fl. - Den del av vårdbidrag för vård av barn med funktionsnedsättning som avser omkostnadsersättning. - Särskilt studietillägg för gymnasiestudier. - Stipendier och fondmedel som är avsedda för visst ändamål. Skadestånd, ekonomiskt eller ideellt, ska som regel räknas in hushållets inkomster och ömmande skäl utgör i sig inte något sakligt skäl till motsatsen. Men det måste betonas att det alltid ska göras en individuell bedömning och att undantag kan göras med den del av skadeståndet som utgår för vård och behandling eller övriga accepterade kostnader. 8.1 Beräkning av försörjningsstöd för vissa grupper Ekonomiskt bistånd kan utgå för hemmaboende skolungdomar 18-20 år. Huvudregeln är föräldrarnas underhållsskyldighet enlig föräldrabalkens bestämmelser. Ekonomiskt bistånd 19

Följande ska iakttas vid prövningen av försörjningsstöd för hemmaboende ungdomar, se även avsnitt 5. 3. Med hänsyn till föräldrarnas underhållsskyldighet enligt föräldrabalken ska hela familjens ekonomiska situation tas med vid prövningen av biståndsbehovet. Den ekonomiska prövningen av familjens ekonomi sker i princip på samma sätt som biståndsprövningen i övriga fall. För hemmaboende ungdomar som avbrutit eller slutfört gymnasiestudier och som söker ekonomiskt bistånd finns det anledning att pröva om de omedelbart har utgifter för de gemensamma hushållskostnader som ingår i försörjningsstödet. I de fall ungdomar haft eget hushåll och därefter åter flyttat hem eller haft arbete och blivit ofrivilligt arbetslösa kan speciella hänsyn tas till ekonomiska åtaganden som föräldrarna gjort, t ex avbetalningsköp som normalt inte accepteras vid biståndsprövning. Om ungdomar önskar flytta hemifrån under löpande biståndsperiod ska skälen för detta prövas särskilt. För Arbetslivsförvaltningens medverkan i dessa situationer fordras att hjälpen utformas så att den stärker ungdomens förmåga att leva ett självständigt liv. Hemmaboende ungdomar har inte någon ovillkorlig rätt till bistånd i syfte att bereda dem ett eget boende. En rätt till bistånd föreligger först om ett eget boende är nödvändigt för att de ska vara tillförsäkrade en skälig levnadsnivå. De särskilda skäl för bistånd som bör beaktas kan t ex vara att familjen är mycket trångbodd eller att svåra personliga motsättningar uppkommit i familjen. När hemmaboende ungdomar söker ekonomiskt bistånd bör de faktiska kostnaderna kunna verifieras för en bedömning av biståndsbehovet. För ungdomars bostadskostnad gäller att i de fall föräldrarnas inkomst ligger runt riksnormen kan ekonomiskt bistånd utgå för ungdomars andel i hyra. Den del av försörjningsstödet som avser att täcka ungdomens kostnader i hemmet, hyresandel plus matkostnader, kan sändas till föräldrarna. Utbetalningssättet bör prövas i varje enskilt fall eftersom ungdomen tillsammans med föräldrarna skall ansvara för den egna ekonomin. 20 Ekonomiskt bistånd