FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (9)

Transkript

1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (9) K. 11 RIKTLINJER FÖR EKONOMISKT BISTÅND I LOMMA KOMMUN Socialtjänstens mål Rätten till ekonomiskt bistånd regleras i socialtjänstlagen (2001:453). I portalparagrafen 1 kap 1 kan man läsa: Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor, - aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Barnperspektiv Vidare framgår av 1 kap 2 att: Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande. Med barn avses varje människa under 18 år. Lag (2012:776). Rätten till bistånd Rätten till ekonomiskt regleras i 4 kap 1. 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Lag (2010:52). 1 a Följande inkomster ska inte beaktas vid bedömningen av rätten till bistånd enligt 1 1. hemmavarande barns inkomster av eget arbete, 2. hemmavarande skolungdomars inkomster av eget arbete, om skolungdomarna är under 21 år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan eller annan jämförlig grundutbildning. Inkomster som avses i första stycket får dock beaktas vid tillämpning av 1 till den del de överstiger ett prisbasbelopp per kalenderår enligt 2 kap. 6 och 7 socialförsäkringsbalken. Lag (2013:421).

2 FÖRFATTNINGSSAMLING 2 (9) 1 b För den som har fått försörjningsstöd under sex månader i följd ska 25 procent av inkomsterna av anställning inte beaktas vid bedömningen av rätten till bistånd enligt 1 (särskild beräkningsregel). Den särskilda beräkningsregeln gäller under två år. Därefter måste kravet på att försörjningsstöd ska ha lämnats under sex månader i följd uppfyllas på nytt för att den särskilda beräkningsregeln ska gälla igen. Den särskilda beräkningsregeln gäller inte inkomster som anges i 1 a. Lag (2013:421). Skälig levnadsnivå Med skälig levnadsnivå menas den innebörd som begreppet har såväl vad gäller innehåll och olika nivåbestämning av biståndet enligt socialtjänstlagen. Med livsföring i övrigt avses alla de olika behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå och som inte omfattas av försörjningsstödet. Socialutskottets betänkande 2000/01:SOU18, påpekas att det inte är möjligt att lämna en uttömmande uppräkning av vilka insatser eller behov som ska anses ingå. Liksom tidigare måste en individuell bedömning göras i varje enskilt fall. Det kan vara frågan om bistånd bl.a. till läkarvård eller tandvård, glasögon, möbler, husgeråd, vinterkläder, mm. Det har anförts i betänkandet att: den rättspraxis som har utvecklats under de senaste tjugo åren som socialtjänstlagen varit i kraft, liksom allmänna råd från Socialstyrelsen, bör kunna tjäna till ledning vid bedömningen av vilken biståndsinsats som kan komma ifråga. Den skäliga levnadsnivån blir ett uttryck för kvaliteten i insatsen och vilken ambitionsnivå som kan vara rimlig i ett enskilt fall, mot bakgrund av rättighetsbestämmelsens syfte. 4 kap 2 Socialnämnden får ge bistånd utöver vad som följer av 1 om det finns skäl för det Socialtjänstlagens intention ett självständigt liv I portalparagrafen anges de övergripande målen och grundläggande värderingarna för socialtjänstens samtliga verksamheter. En viktig princip är att den enskilde i första hand har ett eget ansvar för sitt liv socialtjänsten får inte frånta den enskilde hans eller hennes ansvar i detta avseende. Socialtjänstens uppgift är att förstärka och komplettera människans egna resurser. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Vad gäller det ekonomiska biståndet, måste socialtjänstens insatser utformas på ett sådant sätt att den enskilde så snart det är möjligt kan klara sin egen försörjning. Alla människor förmår inte försörja sig genom förvärvsarbete. I sådana situationer måste socialtjänsten tillsammans med den enskilde försöka hitta andra långsiktiga lösningar på försörjningsproblemen. Socialtjänstlagens huvudsakliga uppgift är med andra ord att bidra till att hitta långsiktiga lösningar på människors försörjningsproblem. Lagstiftaren har givit socialtjänsten två uppdrag. Huvuduppgiften eller målet är att bistå den enskilde att kunna klara sig utan ekonomiskt bistånd, 1) hjälp till självförsörjning. I avvaktan på att detta ska bli möjligt har den enskilde under vissa förutsättningar och efter en individuell behovsprövning rätt till ekonomiskt bistånd, 2) hjälp med försörjningen. Det är emellertid viktigt att understryka att kravet att någon själv ska ta ansvar för

3 FÖRFATTNINGSSAMLING 3 (9) sitt liv inte kan drivas hur långt som helst. Den enskildes möjligheter kan i verkligheten vara begränsade. Socialtjänstens mål individuell behovsbedömning Socialtjänstlagen förutsätter att det i varje enskilt fall görs en individuell bedömning av hjälpbehovet och omfattningen av det. Bedömningen ska präglas av ett helhetsperspektiv av den enskildes eller hushållets totala situation. Barnens situation ska särskilt beaktas. Utredning, helhetssyn och individuell bedömning är tre begrepp som är intimt kopplade till varandra. Att tillsammans med den enskilde finna individuella lösningar på försörjningsproblemen är inte möjligt, utan en noggrann utredning av den enskildes behov, resurser och förutsättningar. Utredande och kartläggande samtal är en förutsättning för att insatserna ska kunna individualiseras. Utredande samtal handlar både om att samla information och att få till stånd en dialog med den enskilde. Vare sig kontakten är av långsiktig eller kortsiktig karaktär är ett respektfullt bemötande grundläggande för den enskildes förtroende för socialtjänsten. Genomförandeplan En genomförandeplan ska upprättas tillsammans med den enskilde, om det inte uppenbarligen är obehövligt för att biståndsbehovet är kortvarigt eller om det finns en pågående planering med annan huvudman, t.ex. arbetsförmedlingen. En genomförandeplan är i huvudsak en överenskommelse mellan den enskilde och socialtjänsten om hur man ska gå tillväga för att bli självförsörjande och leva ett självständigt liv. Det ekonomiska biståndets nivå och konstruktion försörjningsstöd 3 Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för 1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och radio- och TV-avgift, 2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. Skäliga kostnader enligt första stycket 1 ska i enlighet med vad regeringen närmare föreskriver beräknas enligt en för hela riket gällande norm (riksnorm) på grundval av officiella prisundersökningar av olika hushållstypers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl, ska socialnämnden dock beräkna dessa kostnader till en högre nivå. Nämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl för detta. Lag (2009:1233). Boendekostnad Utgångspunkten vid bedömning av vad som är skälig boendestandard är vad en låginkomsttagare på orten normalt har möjlighet att kosta på sig. Krav på byte av bostad är främst motiverat när man kan förutse ett långvarigt biståndsbehov. Om bostaden representerar ett ekonomiskt värde, t.ex. i form av en egen villa eller bostadsrättslägenhet, och behovet bedöms långvarigt bör detta utgöra ett skäl för byte av bostad. När krav ställs på byte av bostad ska socialtjänsten vid behov även aktivt medverka till bostadsbytet om den enskilde eller familjen har svårigheter att på egen hand få annan bostad. Den enskilde måste få ett skäligt rådrum att byta bostad.

4 FÖRFATTNINGSSAMLING 4 (9) Skälig boendekostnad beräknas utifrån hyresnivån på bostäder i Lomma kommun. När den som är beroende av ekonomiskt bistånd avser att flytta till dyrare boende ska en fördyrad boendekostnad normalt ej godtas. Hushållsel Beviljat bistånd till hushållsel grundas på faktisk kostnad, om förbrukningen är rimlig i förhållande till hushållets storlek. Om förbrukningen är onormalt hög bör handläggande socionom ha en dialog med den enskilde om vanor kring elförbrukningen och vad som kan göras för att sänka kostnaderna till en rimlig nivå. Arbetsresor I begreppet arbetsresor avses möjligheten att resa till och från arbete, studier eller för att kunna söka arbete eller delta i en åtgärd. Kostnaden ska utgå från ett månadskort för lokal/regional resa. Hemförsäkring Månadspremien ska omfatta grundförsäkring. Avgift till fackförening, godkänd arbetslöshetskassa Utgår med det belopp som gäller för den organisation den enskilde tillhör. Det ekonomiska biståndets nivå och konstruktion livsföring i övrigt När det gäller de poster som inte ingår i riksnormen, utan istället kan ingå i livsföringen i övrigt, har kommunen att bestämma såväl nivån som innehållet i det bistånd som skall lämnas. Biståndet ska tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå. Utgångspunkten i bedömningen vad en låginkomsttagare på orten normalt har möjlighet att kosta på sig. Ekonomiskt bistånd till livsföringen i övrigt kan Lomma kommun efter en individuell behovsbedömning omfatta bl.a. följande kostnader: Läkarvård och mediciner Bistånd till läkarvård och medicin beviljas upp till en kostnad motsvarande högkostnadsskydd. Glasögon I de fall behovet styrkts av läkare/optiker utgår bistånd till glasögonbågar med högst 1,5 % av prisbasbeloppet samt kostnad för glas enligt ordination. Kostnadsförslag från optiker bör inhämtas före beslut. Hemutrustning Bistånd till hemutrustning kan bli aktuellt vid ett beräknat långvarigt behov av försörjningsstöd, eller om den sökande står helt utan hemutrustning och medel därtill. Hemutrustning till ensamstående utgår med cirka 10% av basbeloppet och vid fler hushållsmedlemmar ökas beloppet med cirka 5% av basbeloppet per person. I första hand

5 FÖRFATTNINGSSAMLING 5 (9) avser hemutrustningen begagnade möbler. Vid behov görs ett hembesök i utredningen och en individuell bedömning ska alltid göras. Inköp av en begagnad TV ingår i beloppet. Spädbarnsutrustning Ekonomisk hjälp till spädbarnsutrustning kan ges med cirka 10% av basbeloppet till det första barnet, om familjen inte på annat sätt får tillgång till nödvändig utrustning. Uteätartillägg Den som saknar matlagningsmöjligheter kan erhålla en förhöjning av normen. Tillägget får beviljas efter särskild prövning i varje enskilt fall och utgår med högst 18% av basbeloppet (0,18 x gällande basbelopp/12 = månadsbelopp/31 = tillägg per dag). Bilkostnad Ekonomisk hjälp till arbetsresor med bil beviljas endast om allmänna kommunikationsmedel inte kan ombesörja transporten. Endast starka medicinska eller sociala skäl kan föranleda en annan bedömning. Innan bistånd till kostnader för bilresor beviljas ska möjligheter till skattejämkning undersökas. Milersättning beräknas med 16 kr/mil. I milersättningen räknas bensin, skatt, försäkring (trafik) samt reparationer. Som riktlinje avseende maxvärde på bil räknas ett basbelopp. Avgift för hemtjänst och färdtjänst Godtages. Avgift för barnomsorg Avgift för barnomsorg tas bort om föräldrarna inte har tillräckliga inkomster och ansöker om ekonomiskt bistånd. Handläggande socionom kontaktar förvaltningen för utbildning kost, kultur och fritid och meddelar att personen har ansökt om ekonomiskt bistånd. Härefter sker avgiftsbefrielse av handläggare vid barnomsorgsverksamheten till dess föräldrarna är självförsörjande igen. Ekonomiskt bistånd till barnomsorgsavgift utgår därför ej. Bistånd till personliga kostnader vid institutionsvistelse fickpeng Vuxna personer utan pension som vårdas på sjukhus eller i hem för vård av boende skall vid beräkning av behov av ekonomiskt bistånd tillgodoräknas ett belopp motsvarande 43% av basbeloppet. Det avser att täcka personliga utgifter. Intagna i häkte, kriminalvården och rättpsykiatrisk klinik/avdelning erhåller fickpeng genom respektive huvudman. (Basbelopp x 0,43/12) Flyttkostnader Vid flyttning ska möjligheten att få bidrag från Arbetsförmedlingen undersökas. Efter särskild prövning kan ekonomiskt bistånd avseende flyttningskostnader beviljas. Tandvård För nödvändig tandvård beviljas ekonomisk hjälp till den kostnad som utgör patientkostnaden. Ett kostnadsförslag från behandlande tandläkare ska begäras in vid behandlingar som beräknas kosta mer än 10% av basbeloppet, d.v.s. vid mer omfattande

6 FÖRFATTNINGSSAMLING 6 (9) behandlingar. Tandvård som utförs akut, och styrkts av tandläkare som nödvändig, beviljas om rätt till ekonomiskt bistånd föreligger i övrigt. Rekreation och fritidskostnader Om särskilda skäl föreligger kan ekonomiskt bistånd till fritidskostnader och rekreation utgå. Speciellt beaktas barns behov av att kunna utöva fritidsaktiviteter. Sjukvårdshuvudmannen ska ansvara för rekreationsresor som betigas av sjukvård. Begravningskostnad vid dödsfall En förutsättning för att ekonomisk hjälp till begravningskostnader ska utgå är att dödsboet saknar tillgångar och försäkringsskydd. Godtagbar kostnad för begravning och gravsten är 50% av basbeloppet. Skulder Ekonomiskt bistånd till skulder utgår i normalfallet ej. Den som är skuldsatt kan i vissa fall erhålla hjälp via skuldsanering. Budgetrådgivning kan erbjudas vid behov. Psykoterapi, alternativ medicinsk behandling eller andra sjukvårdande insatser I regeringens proposition 2000/01:80, sidan 93, framkommer följande: Det är inte rimligt att dylika insatser skall bekostas av socialtjänsten. Det är viktigt att markera att kommunernas yttersta ansvar för de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver inte ska omfatta insatser som åvilar annan huvudman. Att enskilde i vissa fall kan vara missnöjda med att de inte får den behandling som de önskar inom hälso- och sjukvården får inte medföra att kommunerna tvingas ta över ansvaret från landstingen. Samtidigt måste vikten av att socialtjänsten och sjukvården utvecklar samverkan kring personer som har problem, vilka kräver insatser från båda huvudmännen, betonas. Krav på att delta i kompetenshöjande verksamhet Möjligheten att begära att den som uppbär ekonomiskt bistånd under en viss tid ska delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet regler i 4 kap 4. Exempel på kompetenshöjande verksamhet kan vara arbetsträning, kartläggning av arbetsförmåga och utbildningar/kurser som syftar till att den enskilde ska komma in på arbetsmarkanden. Även deltagande i Arbetsförmedlingens insatser är exempel på kompetenshöjande verksamhet. 4 Socialnämnden får begära att den som får försörjningsstöd under viss tid ska delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat erbjudas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Den praktik eller kompetenshöjande verksamhet som avses i första stycket ska syfta till att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten ska stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den ska utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önskemål och förutsättningar. Socialnämnden ska samråda med Arbetsförmedlingen innan beslut fattas enligt första stycket. Lag (2013:421).

7 FÖRFATTNINGSSAMLING 7 (9) Vägran eller nedsättning av försörjningsstöd 5 Om den enskilde utan godtagbart skäl avböjer att delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet som anvisats enligt 4, får fortsatt försörjningsstöd vägras eller nedsättas. Detsamma gäller om han eller hon utan godtagbart skäl uteblir från praktiken eller den kompetenshöjande verksamheten. Övrigt ekonomiskt bistånd frivilligt bistånd Kommunen har möjlighet att ge ekonomiskt bistånd utöver vad lagen säger om det obligatoriska biståndet enligt 4 kap 1. I sådana fall kan bistånd beviljas, om socialnämnden anser att det finns skäl för det, enligt 4 kap 2. Kommunen kan, efter en ansökan från den enskilde i första hand ha prövats och avslagits enligt 4 kap 1, välja att bevilja bistånd enligt 4 kap 2. Inkomstberäkning, tillgångar, mm Försörjningsstöd beräknas genom att riksnormens grundbelopp och godtagbara utgifter summeras. Från summan avräknas sedan samtliga nettoinkomster som den sökande förfogar över. Med nettoinkomst avses inkomster efter avdrag för preliminär skatt. Även traktamenten är inkomster. Inkomster som inte ska beaktas är handikappersättning, skattebefriad del av vårdbidrag, ersättning till familjehem eller kontaktpersoner för den del som avser omkostnadsersättning samt tillfälliga mindre bidrag från fonder och stiftelser. Sparmedel Vid beräkning av försörjningsstöd ska sparmedel medtagas om inkomst. För ålderspensionärer kan ett sparkapital upp 50% av basbeloppet räknas bort från beräkningen. Barns tillgångar och inkomster från sommararbete 1 a Följande inkomster ska inte beaktas vid bedömningen av rätten till bistånd enligt 1 1. hemmavarande barns inkomster av eget arbete, 2. hemmavarande skolungdomars inkomster av eget arbete, om skolungdomarna är under 21 år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan eller annan jämförlig grundutbildning. Inkomster som avses i första stycket får dock beaktas vid tillämpning av 1 till den del de överstiger ett prisbasbelopp per kalenderår enligt 2 kap. 6 och 7 socialförsäkringsbalken. Lag (2013:421). Detta betyder att endast om en ungdom av feriearbete tjänar mer än ett basbelopp per kalenderår kan denna inkomst beaktas i familjens rätt till ekonomiskt bistånd. Då kan den del som överstiger ett basbelopp medräknas om inkomst.

8 FÖRFATTNINGSSAMLING 8 (9) Sammanboende Personer som har gemensam bostad anses ha inkomster och utgifter gemensamt, dvs ekonomisk hushållsgemenskap. Ogifta samboende bör likställas med gifta samboende eller samboende med registrerat partnerskap. Hemmavarande barn som fyllt 18 år Ett hemmavarande barn som fyllt 18 år som fortfarande går i gymnasieskola (max till 21 års ålder) räknas som ett barn i beräkningen. Har barnet avslutat sina gymnasiestudier är föräldrarna inte längre försörjningsskyldiga, varmed barnet då räknas som eget hushåll och beaktas som inneboende vuxen. Försörjningsstöd till studerande Vuxna studerande skall i första hand försörja sig genom samhällets studiestödssystem eller motsvarande. Studiemedel och studielån bör anses gälla terminsvis. Som grundregel gäller att för en vuxen persons studier på gymnasienivå, och därutöver, ska försörjningsstöd inte utgå. Från denna grundregel kan undantag göras för en vuxen persons gymnasiestudier då speciella skäl föreligger. Bidragsdelen av studiemedel ska den enskilde alltid ansöka om hos CSN. Utbetalning av ekonomiskt bistånd Det ekonomiska biståndet ska med få undantag utbetalas via insättning på bankkonto. Rekvisition ska användas mycket restriktivt. Biståndet ska normalt utbetalas till de enskilde och månadsvis (om inte biståndet är kortare än en månad). Om biståndet ges i annan form än den sökande begärt ska beslutet vara skriftligt, motiverat och åtföljas av besvärshänvisning. Återkrav ekonomiskt bistånd 9 kap. 1 Om någon genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att lämna uppgifter eller på annat sätt förorsakat att ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 utgetts obehörigen eller med för högt belopp, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket. Om någon i annat fall än som avses i första stycket tagit emot sådant ekonomiskt bistånd obehörigen eller med för högt belopp och skäligen borde ha insett detta, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket. 2 Socialnämnden får, i andra fall än som avses i 1, återkräva bistånd som den enskilde har erhållit enligt 4 kap. 1 endast om det har lämnats 1. som förskott på en förmån eller ersättning, 2. till den som är indragen i arbetskonflikt, eller 3. till den som på grund av förhållanden som han eller hon inte kunnat råda över hindrats från att förfoga över sina inkomster och tillgångar. Har ekonomisk hjälp lämnats i annat fall än som avses i 4 kap. 1 får socialnämnden återkräva hjälpen, om den har getts under villkor om återbetalning.

9 FÖRFATTNINGSSAMLING 9 (9) Ett beslut som avser ekonomisk hjälp som kan komma att återkrävas enligt denna paragraf skall vara skriftligt. Beslutet skall innehålla uppgifter om den eller de omständigheter som enligt denna paragraf utgör grund för återbetalningsplikten. Beslutet skall delges den enskilde. 3 Vill socialnämnden föra talan om ersättning som en enskild inte återbetalar frivilligt för ekonomisk hjälp som avses i 1 eller 2 eller för kostnader som kommunen har haft enligt 8 kap. 1 första eller andra stycket, skall talan väckas hos förvaltningsrätten inom tre år från det kommunens kostnader uppkom. Talan väcks vid den förvaltningsrätt inom vars domkrets den enskilde är bosatt. Talan om ersättning får inte bifallas, om den ersättningsskyldige genom att återbetala kostnaden eller en del av denna kan antas bli ur stånd att klara sin försörjning eller sin dagliga livsföring i övrigt eller annars synnerliga skäl talar mot bifall till ersättningsanspråket. Lag (2009:836). 4 Socialnämnden får helt eller delvis efterge den ersättningsskyldighet som avses i 1 och 2 och i 8 kap. 1 första och andra styckena.