Ure 2005:1 ISSN 1401-0763 Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapport 2004 Rapporten ingår i serie Ure som utges av AMS Avdelning för analys och utvärdering
Avd för analys och utvärdering Farhad Abdi Inger Norén Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapport 2004 Byte av rapportserie fr.o.m. 2003. Rapporten ingick tidigare i serien Prora Innehållsförteckning Sammanfattning...1 Inledning...3 Aktivitetsgarantin...4 Deltagarna...7 Aktiviteter inom vägledning/platsförmedling - ingår i förberedande insatser...8 Deltagarna...9 Tid före och i insats...12 Resultat...13 Kostnader...16 Anställningsstöd...18 Anställningsstödets utveckling över tiden...22 Deltagarna...22 Tid före och i program...30 Resultat...32 Kostnader...40 Arbetslivsinriktad rehabilitering - ingår i förberedande insatser...42 Deltagarna...44 Tid före och i insats...47 Resultat...48 Kostnader...50 Arbetsmarknadsutbildning...52 Deltagarna...54 Tid före och i program...60 Resultat...61 Kostnader...65 Arbetspraktik...67 Deltagarna...69 Tid före och i program...72 Resultat...74 Kostnader...76 Datortek/aktivitetscenter...79 Deltagarna...81 Tid för och i insats...84 Resultat...85 Kostnader...87 Friår...89 Deltagarna...92 Friårsvikarierna...94 Kostnader...95 Sid
Förberedande eller orienterande utbildning...97 Deltagarna... 98 Tid före och i insats... 102 Resultat... 103 Kostnader... 106 Kommunala ungdomsprogrammet...107 Deltagarna... 109 Tid före och i insats... 112 Resultat... 112 Kostnader... 115 Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning...117 Formerna för projekten... 119 Deltagarna... 122 Projektens målgrupper... 126 Tid före och i program... 126 Resultat... 127 Kostnader... 129 Start av näringsverksamhet...131 Deltagarna... 133 Tid före och i program... 137 Resultat... 138 Kostnader... 141 Ungdomsgarantin - ingår i ungdomsinsatser...143 Deltagarna... 145 Tid före och i insats... 147 Resultat... 148 Kostnader... 150 Konjunkturberoende program och insatser ett jämförande perspektiv...152 Deltagarna... 152 Resultat... 157 Kostnader... 159 Lönebidrag...162 Anställda med lönebidrag... 163 Tid före och i insats... 166 Resultat... 167 Kostnader... 168 Offentlig skyddat arbete...170 Anställda i offentligt skyddat arbete... 171 Resultat... 173 Kostnader... 174 Särskilda insatser för personer med arbetshandikapp ett jämförande perspektiv...176 Sökandekategoriförteckning...178
Sammanfattning Syftet med denna rapport är att ge en övergripande bild av de arbetsmarknadspolitiska programmen och insatserna under 2004 med avseende på bland annat syfte, innehåll, regelverk, deltagarnas sammansättning, volymer, resultat och kostnader. Deltagarvolymen i de konjunkturberoende programmen och insatserna ökade från 92 000 personer i genomsnitt per månad under år 2003 till 106 000 personer 2004, vilket innebär en ökning på drygt 14 000 personer. I relativa tal utgjorde deltagarna i de konjunkturberoende programmen 2,4 procent av arbetskraften under 2004. Motsvarande andel för verksamhetsåret 2003 var 2,1 procent. Den s.k.. obalansen, dvs. antalet arbetslösa och deltagare i konjunkturberoende program, uppgick till drygt 345 000 personer i genomsnitt per månad, vilket var en ökning med 30 000 personer jämfört med budgetåret 2003. Ökningen i obalanstalet förklaras dels av den ökade programvolymen dels av det ökade antalet arbetslösa. Under 2004 var i genomsnitt 239 200 personer eller 5,4 procent av arbetskraften arbetslösa, vilket var en ökning med drygt 16 000 personer eller 0,4 procentenheter jämfört med tidigare år. Utöver deltagarna i konjunkturberoende programmen deltog 61 000 personer i de särskilda insatserna för personer med arbetshandikapp, dvs. lönebidrag och offentligt skyddat arbete. Motsvarande antal budgetåret 2003 var 62 600. Antalet deltagare ökade i flertalet av konjunkturberoende program och insatser under 2004. Antalet deltagare ökade mest i särskilt anställningsstöd, arbetspraktik, arbetslivsinriktad rehabilitering och förberedande eller orienterande utbildning. Däremot minskade antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning, utökat förstärkt anställningsstöd (stödet upphörde fr.o.m. februari 2004) och projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning. De särskilda insatserna för personer med arbetshandikapp hade en minskad deltagarvolym med nära 1 500 deltagare under 2004. Den 1 februari 2002 tillkom försöksverksamheten friår, vilket införs i hela landet från och med 1 januari 2005 och ges en tydligare arbetsmarknadspolitisk inriktning. I genomsnitt deltog drygt 1 100 personer per månad i friår under 2004 och totala antalet deltagare uppgick till 2 300. Ett övergripande uppdrag för Arbetsmarknadsverket är att arbetsförmedlingarna i sin verksamhet skall prioritera dem som har svårt att få ett arbete och dem som har varit utan arbete under lång tid. Till dessa räknas bland annat arbetshandikappade, personer med utländsk bakgrund, ungdomar (18-24 år) och långtidsinskrivna. Dessa gruppers andel av de konjunkturberoende programmen och insatserna bör vara minst lika stor som deras andel av de arbetslösa. De konjunkturberoende programmen och insatserna uppfyllde tillsammans detta balanskrav för samtliga grupper under 2004. Det övergripande syftet med arbetsmarknadspolitiska program är att de ska öka möjligheten för arbetssökande att få arbete samt motverka brist på arbetskraft. Mot bakgrund av att de konjunkturberoende programmen och insatserna har olika innehåll, syften och målgrupper, varierar resultaten mellan programmen/insatserna. För samtliga konjunkturberoende program och insatser har registerbearbetningar (AMS databaser) genomförts för att se vilken status deltagarna har på arbetsmarknaden 30, 90 och 180 dagar efter avslutat program eller insats. Av resultatet framgår att start av näringsverksamhet och arbetsmark- 1
nadsutbildning uppvisade bäst resultat. Andelen deltagare som hade ett arbete 90 dagar efter avslutat start av näringsverksamhet uppgick till 80 procent. Andelen i arbete fördelat på de olika avaktualiseringsorsaker visar att 70 procent av dessa deltagare fortsatte hos samma arbetsgivare, dvs. fortsatte med sin egen verksamhet i det här fallet. Ett av verksamhetsmålen för Arbetsmarknadsverket budgetåret 2004 var att andelen personer som fått arbete 90 dagar efter avslutad arbetsmarknadsutbildning skulle vara så högt som möjligt dock i genomsnitt minst 70 procent. Målet uppnåddes då andelen i arbete efter avslutat utbildning uppgick till 74 procent. För förberedande insatser, dvs. aktiviteter inom vägledning/platsförmedling, arbetslivsinriktad rehabilitering, förberedande eller orienterande utbildning samt datortek, är andelen i arbete relativt låg i förhållande till flera andra konjunkturberoende program och insatser. Förklaringen till detta är att det just är frågan om insatser för personer som behöver förbereda sig för ett annat arbetsmarknadspolitiskt program eller arbete. Även ungdomsinsatser hade en jämförelsevis låg andel i arbete efter programmet/insatsen. Styckkostnaden ökade marginellt för merparten av konjunkturberoende program och insatser under 2004 i förhållande till föregående år. När det gäller program/insatser där aktivitetsstöd utgår, styrs kostnaden framförallt av ersättningsnivåerna i arbetslöshetsförsäkringen. Vid motsvarande jämförelse för de särskilda insatserna för personer med arbetshandikapp framkommer att styckkostnaden även för lönebidrag och offentligt skyddat arbete ökade marginellt under budgetåret 2004. 2
Inledning De arbetsmarknadspolitiska medlen samspelar med varandra Denna rapport fokuserar på både konjunkturberoende program/insatser och särskilda insatser för arbetshandikappade. De olika arbetsmarknadspolitiska medlen samspelar funktionellt med varandra. För att göra samspelet så effektivt som möjligt ingår de via Arbetsförmedlingen i ett organisatoriskt sammanhållet system, vars syfte är att uppfylla de mål statsmakterna lagt fast för arbetsmarknadspolitiken. Vid sidan av platsförmedling, vägledning och arbetslivsinriktad rehabilitering spelar de olika arbetsmarknadspolitiska programmen en viktig roll för att förbättra matchningen mellan arbetssökande och lediga platser. Vidare syftar de arbetsmarknadspolitiska programmen till att stärka den enskildes ställning på arbetsmarknaden och att dennes anknytning på arbetsmarknaden bibehålls, vilket leder till minskad risk för långvarig arbetslöshet. En arbetssökandes handlingsplan kan ibland omfatta flera program och/eller insatser som ett led i att nå målet med ett stadigvarande arbete på den reguljära arbetsmarknaden. De arbetsmarknadspolitiska programmen kan klassificeras på flera olika sätt. Programmen delas bland annat upp, i konjunkturberoende program/insatser och insatser för arbetshandikappade, där program/insatser i den förstnämnda kategorin skall avpassas mot konjunkturläget medan den andra kategorin ska svara mot den enskildes behov, oavsett konjunkturläget. Kategorin insatser för arbetshandikappade finansieras av anslaget för särskilda insatser för arbetshandikappade, för att säkerställa att arbetshandikappade får del av de arbetsmarknadspolitiska resurserna. Under detta anslag finansieras bland annat insatserna lönebidrag och offentligt skyddat arbete. Arbetshandikappade skall därutöver prioriteras inom ramen för de konjunkturberoende programmen/insatserna, som finansieras av anslagen bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd samt köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader. Programstrukturen förändras Uppsättningen av arbetsmarknadspolitiska program har hela tiden förändrats för att möta nya behov på arbetsmarknaden. Ett nytt program eller insats innebär ofta att programstrukturen ändras i och med att exempelvis arbetslöshetsersättning/aktivitetsstöd eller bidragsnivåer är olika, eller p.g.a. att det nya programmet/insatsen bättre tillgodoser behov som tidigare rymts inom andra program eller insatser. Rapportdisposition Rapporten 1 är uppbyggd i 15 olika avsnitt (i alfabetisk ordning), som var och en behandlar ett arbetsmarknadspolitisk program eller insats. Varje avsnitt går att läsa fristående. Detta upplägg innebär att vissa upprepningar av resonemang och förklaringar måste göras. Avsikten är att rapporten ska kunna fungera som en referens- och uppslagsrapport i olika sammanhang. För att ge en översikt över samtliga konjunkturberoende program och insatser avslutas denna del med ett avsnitt med jämförande perspektiv med avseende på deltagare, resultat och kostnader. Även särskilda insatser för arbetshandikappade avslutas med ett avsnitt med jämförande perspektiv. 1 För en genomgång av Arbetsmarknadsverkets uppdrag och styrning hänvisas till Arbetsmarknadsverkets årsredovisning 2004. 3
Aktivitetsgarantin Startade den 1 augusti 2000 Aktivitetsgarantin startade den 1 augusti 2000 och riktar sig till den som är eller riskerar att bli långtidsinskriven (d.v.s. de som inte haft arbete de två senaste åren). Huvudmålen med aktivitetsgarantin är att minska antalet långtidsarbetslösa, motverka långa inskrivningstider samt minska andelen återinskrivningar. Aktivitetsgarantin skall bryta rundgången mellan arbetsmarknadspolitiska program och arbetslöshet, förbättra arbetssökandes möjligheter till anställning och ta tillvara arbetsgivarnas behov av personal med rätt kompetens. Införandet av aktivitetsgarantin samspelar med förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen och därför kan aktivitetsgarantin bidra till att stärka arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring. Individuell handlingsplan Varje deltagare i aktivitetsgarantin får individuellt stöd av handledare och har samtidigt tillgång till samtliga arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Aktiviteterna bedrivs normalt på heltid. Vid start i aktivitetsgarantin utarbetar handledare och den arbetssökande en individuell handlingsplan. I planen specificeras både vad Arbetsförmedlingen kan erbjuda och vad som krävs av deltagaren. Handledarens uppgift är att få deltagarna att tänka i nya banor och skapa det självförtroende som krävs för att deltagarna ska söka arbete mer aktivt eller förbättra sin kompetens eller anställningsbarhet. Skillnaden mot att delta i enstaka arbetsmarknadspolitiska program eller insatser är att alla tillgängliga program och insatser samlas under ett tak och att den individuella handlingsplanen går som en röd tråd genom alla aktiviteter. En annan skillnad är omfattningen av de personalresurser som finns avdelade för att stödja deltagarna att etablera sig på arbetsmarknaden. Aktiviteterna inom aktivitetsgarantin kan sammanfattningsvis indelas enligt nedan: Intensifierad vägledning, platsförmedling och motivationshöjande insatser. Teoretisk eller praktisk kompetenshöjning genom ett arbetsmarknadspolitiskt program, exempelvis utbildning eller kortare arbetspraktik. Anställning med stöd eller arbetspraktik. Samverkanspartner En viktig grundtanke med aktivitetsgarantin är att arbete ska ske i nära samverkan med stat, kommuner, företag, arbetsmarknadens parter m.fl. För att kunna lyckas krävs att fler aktörer än enbart Arbetsförmedlingen engagerar sig för att finna nya lösningar och hitta framkomliga vägar. Till samverkanspartner - till exempel organisationer och kommuner - som anordnar verksamhet inom aktivitetsgarantin kan ersättning utbetalas på högst 150 kronor per dag och deltagare för merkostnader i samband med verksamheten. 4
Aktivitetsgarantin Ersättning i form av aktivitetsstöd eller lönesubvention Först då deltagaren uppfyllt arbetsvillkoret enligt arbetslöshetsförsäkringslagen med arbete som minst motsvarar personens senaste arbetsutbud inom aktivitetsgarantin, gått till egen- eller studiestödsfinansierad utbildning eller själv väljer att lämna aktivitetsgarantin. Den som har anställning med särskilt anställningsstöd kvarstår dock i aktivitetsgarantin under anställningstiden och återgår till garantin när anställningen upphör. Vid deltagande i aktivitetsgarantin lämnas aktivitetsstöd eller lönesubvention, som t.ex. vid anställning med anställningsstöd, lönebidrag eller offentligt skyddad anställning. Kvalitetsarbete AMS bedriver sedan hösten 2000 ett arbete med att utveckla verksamheten och förbättra kvaliteten i aktivitetsgarantin. Detta görs mot bakgrund av de kvalitetsbrister som uppstod i samband med uppbyggnaden av garantin under implementeringsfasen. Man har utarbetat ett kvalitetsdokument med kvalitetsfaktorer som bedömts som avgörande för en god kvalitet i garantin. Vidare har AMS tillsammans med Institutet för kvalitetsutveckling (SIQ) tagit fram en modell för kvalitetsutveckling inom aktivitetsgarantin. Kvalitetsmodellen består av flera delar och skall tillämpas i olika steg. Den första delen i modellen är en utvärderingsmatris med vars hjälp generella utvecklingsbehov i landet men även specifika behov av insatser inom län och förmedlingskontor kan identifieras. Matrismodellen ger kontoret förutsättningar att konkret se vilka insatser som krävs för att höja kvalitetsnivån inom aktivitetsgarantin. De genomförda mätningar visar på goda resultat men även på fortsatt utvecklingsbehov. Det övergripande syftet med kvalitetsmodellen är att kunna erbjuda mer meningsfulla insatser till deltagarna i aktivitetsgarantin och därmed få fler att gå vidare till arbete och utbildning. Modellen ska bidra till att ge underlag för förbättringar på olika nivåer i organisationen, att stimulera lärande och utveckling samt att mäta kvaliteten på ett enhetligt sätt i hela landet. De områden som är föremål för kvalitetsgranskning inom aktivitetsgarantin är handledarens roll, deltagarens handlingsplan, innehåll och utformning av aktiviteterna inom garantin, chefens roll samt uppföljning. Regelverk Regelverk för budgetåret 2004 Förordning (1996:1100) om aktivitetsstöd AMS föreskrifter (AMSFS 2001:19) om aktivitetsstöd AMS allmänna råd (AMSFS 2003:1) för tillämpning av förordningen (1996:110) om aktivitetsstöd AMS administrativa föreskrifter (AMSFS 2002:4) om handläggning av ärenden om aktivitetsstöd Lag (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program Förordning (2000.634) om arbetsmarknadspolitiska program AMS föreskrifter (AMSFS 2000:4) för tillämpning av förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program AMS allmänna råd (AMSFS 2001:2) om tillämpning av förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program AMS administrativa föreskrifter (AMSFS 2001:3) om handläggning av ärenden om arbetsmarknadspolitiska program 5
Regler och ekonomiska villkor gällande budgetåret 2004 Den som är eller riskerar att bli långtidsinskriven och är arbetssökande på Arbetsförmedlingen kan anvisas till aktivitetsgarantin från den dag han eller hon fyller 20 år. Med långtidsinskriven menas att personen varit inskriven hos Arbetsförmedlingen i minst 24 månader. Unga handikappade och de som uppbär inkomstrelaterad ersättning från arbetslöshetskassa kan få ta del av programmet innan de fyllt 20 år. Under tiden i aktivitetsgarantin får deltagaren aktivitetsstöd eller lön (t.ex. vid anställning med anställningsstöd, lönebidrag eller offentligt skyddat arbete). Den som är berättigad till ersättning från arbetslöshetskassa får aktivitetsstöd motsvarande arbetslöshetsersättningen, dock lägst 320 kronor per dag vid heltid. Den som inte uppfyller villkoren för ersättning från arbetslöshetskassa, får aktivitetsstöd med 223 kronor per dag. Stödet betalas ut av försäkringskassan under förutsättning att anordnaren har lämnat en närvarorapport. Fr.o.m. den 11 februari ansvarar deltagaren själv för närvaro- och frånvarorapporteringen till försäkringskassan. Aktivitetsstödet betalas för fem dagar i veckan och kan reduceras med andra inkomster för samma tid, t.ex. lön, avgångsersättning och vissa pensioner. Om verksamheten inte pågår på heltid, ska aktivitetsstödet minskas i motsvarande utsträckning om det inte finns särskilda skäl mot det. Stödet är skattepliktigt och pensionsgrundande. Deltagaren kan också under vissa förhållanden få ersättning för resor och övernattningar i samband med insatsen. Deltagaren har möjlighet till fyra veckors ledighet i aktivitetsgarantin, dvs. en deltagare i program och insatser inom ramen för aktivitetsgarantin får behålla aktivitetsstödet under ett tillfälligt uppehåll i högst 20 ersättningsdagar under en tolvmånadersperiod under förutsättning att: han/hon varit inskriven som arbetssökande på Arbetsförmedlingen i minst tolv månader uppehållet bedöms lämpligt utifrån den individuella handlingsplanen och han/hon är beredd att efter överenskommelse i handlingsplanen ta del av Arbetsförmedlingens service i fråga om platsförmedling. Den som anvisats till aktivitetsgarantin kan ta del av den tills han eller hon: inom aktivitetsgarantin uppfyllt arbetsvillkoret enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring med arbete som minst motsvarar hans eller hennes senaste arbetsutbud inom aktivitetsgarantin eller påbörjat en utbildning som inte berättigar till aktivitetsstöd, eller själv väljer att lämna aktivitetsgarantin. Förändringar inför budgetåret 2005 Inga förändringar i förhållande till föregående år. Information Faktabladet Aktivitetsgaranti, finns på AMV:s webbplats: www.ams.se 6
Aktivitetsgarantin Deltagarna Deltagare i aktivitetsgarantin har tillgång till övriga program/insatser Under tiden i aktivitetsgarantin har deltagarna tillgång till samtliga ordinarie arbetsmarknadspolitiska program (dock ej kommunala ungdomsprogrammet). I detta avsnitt redovisas inga detaljerade uppgifter om deltagare och kostnader, eftersom det skulle innebära dubbelräkning då deltagare i aktivitetsgarantin ingår som en delmängd av de program och insatser som redovisas i denna rapport. Under varje avsnitt redovisas istället andelen deltagare i aktivitetsgarantin av de kvarstående deltagarna i respektive program/insats under 2004. 38 000 deltagare i snitt per månad I genomsnitt deltog 38 028 personer per månad i aktivitetsgarantin under år 2004, vilket är en ökning med knappt 2 000 personer i förhållande till föregående år. Nära hälften av dessa befann sig i den förberedande insatsen aktiviteter inom vägledning eller platsförmedling, som framförallt riktar sig till deltagare i aktivitetsgarantin (och som vanligen inleder en anvisning till aktivitetsgarantin). Relativt många deltog också i anställningsstöden (21 procent), arbetspraktik (11 procent), och i förberedande eller orienterande utbildning (8 procent). 7
Aktiviteter inom vägledning/ platsförmedling - ingår i förberedande insatser UTVG 5% KUP 4% DAT 3% ARB 8% SEB 5% FUB 13% AUB 7% PRJ 1% APR 14% ANST 19% AVP 21% Förberedelse för ett arbete eller annat program Aktiviteter inom vägledning eller platsförmedling tillkom den 1 augusti 2000 som en särskild insats under programmet förberedande insatser. Deltagaren erhåller aktivitetsstöd under tiden i insatsen. Insatsen kan komma till användning i syfte att vägleda arbetssökande till arbete eller utbildning samt att förbättra deras arbetssökande. Utifrån en individuellt behovsanpassad planering och med handlingsplanen som styrinstrument, deltar arbetssökande i olika vägledande och platsförmedlande aktiviteter. Dessa aktiviteter kan komma ifråga före deltagande i annat arbetsmarknadspolitiskt program, inför ett arbete eller vilket är mest vanligt ingå som en del av aktivitetsgarantin. Aktiviteter enskilt och/eller i grupp Exempel på aktiviteter inom vägledning eller platsförmedling kan vara information eller kartläggning, enskilt och/eller i grupp. Arbetssökande som behöver utveckla sina färdigheter i att söka arbete har möjlighet att inom ramen för insatsen få information och introduktion om servicen på arbetsförmedlings tjänster på Internet. Här kan också finnas former för aktivt och förbättrat arbetssökande, gruppvis i så kallade jobbsökaraktiviteter eller enskilt. Vidare kan arbetssökande få stöd och information så att de kan göra ett övervägt yrkesval utifrån deras förutsättningar och arbetsmarknadens behov. Aktiverande inslag av yrkesvägledning med ett utnyttjande av datorstödda informations- och vägledningsprogram, ofta kombinerat med yrkesvalskurser och enskilda vägledningssamtal, är ett stöd för att vidga perspektiven i en valsituation, t.ex. inför val av arbetsmarknadsutbildning. Förutom jobbsökaraktiviteter och vägledning i grupp kan studiebesök eller kortare arbetspraktik på företag ingå, dvs. inslag i vägledande syfte som avser att stärka sökande i sitt beslut om yrkesinriktning. Regelverk Regelverk för budgetåret 2004 Förordning (1996:1100) om aktivitetsstöd AMS föreskrifter (AMSFS 2001:19) om aktivitetsstöd AMS allmänna råd (AMSFS 2003:1) för tillämpning av förordningen (1996:110) om aktivitetsstöd AMS administrativa föreskrifter (AMSFS 2002:4) för handläggning av ärenden om aktivitetsstöd Lag (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program Förordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program 8
Aktiviteter inom vägledning/platsförmedling Förordning (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten AMS föreskrifter (AMSFS 2000:4) för tillämpning av förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program AMS allmänna råd (AMSFS 2001:2) om tillämpning av förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program AMS administrativa föreskrifter (AMSFS 2001:3) om handläggningen av ärenden om arbetsmarknadspolitiska program Regler och ekonomiska villkor gällande budgetåret 2004 Den som är eller riskerar att bli arbetslös och är arbetssökande på Arbetsförmedlingen kan anvisas till aktiviteter inom vägledning/platsförmedling från den dag han eller hon fyller 20 år. Unga handikappade och de som uppbär inkomstrelaterad ersättning från arbetslöshetskassa kan få ta del av insatsen innan de fyllt 20 år. Under tiden i aktiviteter inom vägledning/platsförmedling får deltagaren aktivitetsstöd. Den som är berättigad till ersättning från arbetslöshetskassa får aktivitetsstöd motsvarande arbetslöshetsersättningen, dock lägst 320 kronor per dag vid heltid. Den som inte uppfyller villkoren för ersättning från arbetslöshetskassa, får aktivitetsstöd med 223 kronor per dag. Stödet betalas ut av försäkringskassan under förutsättning att anordnaren har lämnat en närvarorapport. Fr.o.m. den 11 februari 2004 ansvarar deltagaren själv för närvaro- och frånvarorapporteringen till försäkringskassan. Aktivitetsstödet betalas för fem dagar i veckan och kan reduceras med andra inkomster för samma tid, t.ex. lön, avgångsersättning och vissa pensioner. Om verksamheten inte pågår på heltid, ska aktivitetsstödet minskas i motsvarande utsträckning om det inte finns särskilda skäl mot det. Stödet är skattepliktigt och pensionsgrundande. Deltagaren kan också under vissa förhållanden få ersättning för resor och övernattningar i samband med insatsen. En anvisning skall omfatta verksamhet på heltid under en bestämd tidsperiod. Tidsperioden för aktiviteter inom vägledning/platsförmedling är längst sex månader. Endast om det finns särskilda skäl kan Arbetsförmedlingen medge längre tid. Förändringar inför budgetåret 2005 Inga förändringar i förhållande till föregående år. Information Faktabladet Förberedande insatser, finns på AMV:s webbplats: www.ams.se Deltagarna Inflödet av nya deltagare Inflödet av nya deltagare i aktiviteter inom vägledning eller platsförmedling (AVP) var stort under verksamhetsåret 2004. Totalt påbörjade 58 925 deltagare en period i insatsen, vilket är en ökning med knappt 15 000 deltagare i förhållande till föregående år (se tabell 1). Av tabell 1 framgår att män påbörjade en ny period i insatsen i större utsträckning än kvinnor, 56 respektive 44 procent. Könsfördelning bland de arbetslösa var 55 respektive 45 procent. Nya deltagare 9
fördelat på ålder visar att de nya deltagarna framförallt återfanns i åldrarna mellan 35 och 54 år. Endast små skillnader förekom mellan män och kvinnor när det gäller åldersfördelning. 2 Tabell 1. Nya deltagare i aktiviteter inom vägledning/platsförmedling fördelat på ålder och kön budgetåret 2004 Ålder Män Kvinnor Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel -19 60 0 35 0 95 0 20-24 2 824 9 1 804 7 4 628 8 25-34 6 501 20 5 254 20 11 755 20 35-44 8 469 26 7 491 29 15 960 27 45-54 7 503 23 6 005 23 13 508 23 55-60 4 997 15 3 859 15 8 856 15 61-2 356 7 1 767 7 4 123 7 Totalt 32 710 100 26 215 100 58 925 100 Genomsnittlig utbildningsnivå Den genomsnittliga utbildningsnivån bland de nya deltagarna i AVP motsvarade i stort genomsnittet bland de arbetslösa. Andelen deltagare med förgymnasial utbildning i AVP var dock något högre än genomsnittet bland de arbetslösa, 29 respektive 25 procent samtidigt som andelen med eftergymnasial utbildning i insatsen var lägre än bland de arbetslösa, 22 respektive 23 procent. De flesta, 48 procent av männen och 50 procent av kvinnorna, hade högst gymnasial utbildning. 22 500 deltagare i snitt per månad i AVP Figur 1 redovisar omfattningen av antalet kvarstående deltagare vid månadens slut från insatsens start augusti 2000. I genomsnitt kvarstod 22 480 personer per månad i insatsen under budgetåret 2004, vilket är en ökning med knappt 1 300 deltagare per månad jämfört med året innan. Kvarstående deltagare fördelat på kön visar att kvinnor utgjorde 47 procent, vilket var något högre än deras andel av de arbetslösa. Man kan delta i insatsen både inom och utom aktivitetsgarantin. Mest vanligt är emellertid deltagande inom ramen för aktivitetsgarantin. 82 procent av deltagarna deltog inom ramen för aktivitetsgarantin under 2004, vilket är en minskning med åtta procentenheter jämfört med tidigare år. Totala antalet deltagare, dvs. antalet personer som någon gång under året deltagit i aktiviteter inom vägledning och platsförmedling, uppgick till 70 328 under 2004, vilket är en ökning med drygt 10 100 deltagare jämfört med året innan. 3 2 3 Med nya deltagare avses antalet påbörjade programperioder under en viss tidsperiod. I de flesta fall finns endast en påbörjad programperiod per person och månad. När antalet nya deltagare i program redovisas för ett helt år kan det inträffa att en del personer kommer att räknas två eller fler gånger beroende på om de påbörjat ett program under mer än en av årets månader. Måttet skall således inte förväxlas med antalet unika individer som påbörjade ett eller flera program under året. Med nya deltagare här avses antalet påbörjade programperioder under ett år. Totala antalet deltagare beräknas genom att antalet som finns i insatsen vid årets slut adderas med totala antalet som lämnat insatsen under året. Denna uppgift redovisas för respektive program/insats i föreliggande rapport. Den skall inte summeras för att få det totala anta- 10
Aktiviteter inom vägledning/platsförmedling Figur 1. Antal personer kvarstående i aktiviteter inom vägledning/ platsförmedling vid månadens slut 2000-2004 4 30 000 25 000 20 000 Antal 15 000 10 000 5 000 2000 2001 2002 2003 2004 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Ett övergripande uppdrag för Arbetsmarknadsverket är att arbetsförmedlingarna i sin verksamhet ska ge stöd till dem som har det svårast på arbetsmarknaden. Av regleringsbrevet för 2004 framgår att särskild uppmärksamhet skall riktas mot kvinnor och män i grupperna arbetslösa ungdomar, arbetshandikappade samt personer med utländsk bakgrund. För att få en indikation på i vilken omfattning dessa grupper prioriteras till olika program och insatser redovisas gruppernas andel av programmet/insatsen jämfört med deras andel av de arbetslösa. Inom Arbetsmarknadsverket har man fram till november 2003 arbetat med begreppet utländska medborgare. Utländska medborgare omfattar dock bara en del av de utlandsfödda och gruppen förändras över tiden allteftersom de invandrade ansöker om och får svenskt medborgarskap. Från och med november 2003 registreras även födelseland över de arbetssökande i Arbetsförmedlingens register och verket har för avsikt att övergå till begreppet utlandsfödda (bosatta i Sverige). I föreliggande rapport redovisas data gällande gruppen personer med utländsk bakgrund dels utifrån medborgarskap - utomnordiska medborgare som är en delmängd av begreppet personer med utländsk bakgrund - och dels utifrån födelseland. 4 let individer på årsbasis som någon gång deltagit i de konjunkturberoende programmen eller insatser eftersom samma person kan ha avslutat två eller flera olika program/insatser under året. Vidare kan samma person ha deltagit i samma program/insats en eller fler gånger under året. Kvarstående deltagare i ett program/insats vid månadens slut vanligtvis avser antalet unika individer som fanns i ett program/insats den sista dagen varje månad. Eftersom programperioderna oftast sträcker sig över flera månader redovisas istället det genomsnittliga antalet kvarstående programdeltagare under en viss period t.ex. ett år. Detta ger en god bild av programverksamhetens omfattning men skall inte förväxlas vare sig med det totala antalet programdeltagare eller antalet unika individer som deltagit i program under en viss månad eller en viss period. 11
De prioriterade gruppernas andel av den totala programvolymen (konjunkturberoende program och insatser) bör vara minst lika stor som deras andel av de arbetslösa. Detta fördelningspolitiska mål behöver dock inte vara uppfyllt för varje program eller insats separat, eftersom det skulle motverka ett effektivt användande av de olika programmen/insatserna. Tabell 2. De prioriterade gruppernas andel av aktiviteter inom vägledning/platsförmedling (AVP) jämfört med deras andel av de arbetslösa Budgetår Ungdomar 1 Handikappade Utomn. medb. Utrikes födda 3 Långtidsinskrivna 4 i AVP Arbetslösa 2 lösa 2 lösa 2 lösa 2 lösa i AVP Arbets- i AVP Arbets- i AVP Arbets- i AVP Arbets- 2 2001 3 17 20 9 10 9 - - 53 11 2002 3 18 21 8 9 9 - - 51 7 2003 2 19 24 9 8 8 - - 58 6 2004 4 18 24 8 7 8 25 22 54 5 1 Avser ungdomar 18-24 år. 2 Avser sökandekategori 11-13. Fr.o.m. maj 2001 avses även sökandekategori 96-98. 3 Avser personer födda utrikes oavsett medborgarskap. 4 Avser långtidsinskrivna som inte haft arbete de två senaste åren. Långtidsinskrivna kraftigt överrepresenterade Av tabell 2 ovan framgår att långtidsinskrivna och arbetshandikappade var kraftigt överrepresenterade i AVP i förhållande till sin andel av de arbetslösa under 2004, vilket kan förklaras av att insatsen framförallt riktar sig till deltagare i aktivitetsgarantin, vars målgrupp är just långtidsinskrivna. Utomnordiska medborgares samt utrikes föddas andel av insatsen i stort motsvarade deras andel av de arbetslösa. Ungdomar var däremot kraftigt underrepresenterade i insatsen, vilket kan förklaras av att ungdomar istället har tillgång till väglednings- och platsförmedlingsinsatser inom ramen för ungdomsinsatserna kommunala ungdomsprogram och ungdomsgarantin. Tid före och i insats Deltagarna i AVP var i genomsnitt 212 dagar arbetslösa före påbörjat insats Tid före program eller insats, innebär det antal dagar en arbetssökande är arbetslös omedelbart före påbörjat program/insats. Tabell 3 visar att den genomsnittliga tiden före AVP var 212 dagar, dvs. drygt sju månader under verksamhetsåret 2004. Tiden i arbetslöshet omedelbart före påbörjat insats har kontinuerligt ökat under hela den studerade tiden. Män var arbetslösa något längre än kvinnor omedelbart före påbörjad insats. AVP varade i genomsnitt 144 dagar under budgetåret 2004, vilket är en minskning med åtta dagar jämfört med året innan. Den genomsnittliga tiden i insatsen var relativt jämn fördelad mellan könen. Kvinnor deltog dock i insatsen en vecka längre än män. 12
Aktiviteter inom vägledning/platsförmedling Tabell 3. Genomsnittlig arbetslöshetstid före och tid i aktiviteter inom vägledning/ platsförmedling (AVP) uttryckt i antal dagar för män (M), kvinnor (K) och totalt (T) Budgetår Tid före insats Tid i insats Arbetslös 1 AVP M K T M K T 2001 120 109 115 95 94 95 2002 138 126 133 115 120 117 2003 170 152 162 146 160 152 2004 222 199 212 141 147 144 1 Avser sökandekategori 11, 12, eller 13. Fr.o.m. maj 2001 avses även sökandekategori 96, 97 eller 98. Resultat Mål Det övergripande målet för programverksamheten, enligt regleringsbrevet, är att de arbetsmarknadspolitiska programmen skall öka möjligheten för arbetssökande att få arbete samt motverka brist på arbetskraft. Andel i arbete efter avslutad insats Andel i arbete efter avslutat program eller insats är det mått som används för att mäta ett arbetsmarknadspolitiskt programs/insats resultat. Sannolikheten att få ett arbete efter avslutat program eller insats är bl.a. beroende av konjunkturläget. Det är även viktigt att sätta programmets/insatsens resultat i relation till målgruppen, eftersom förutsättningarna för deltagarna varierar. Resultaten kan betraktas som ett utfall av externa och interna faktorer. Externa faktorer ligger utanför AMV:s kontroll (den ekonomiska utvecklingen i stort) medan interna faktorer följaktligen ligger, helt eller delvis, inom AMV:s kontroll. Exempel på interna faktorer är, vad det gäller aktiviteter inom vägledning/platsförmedling, kvaliteten på aktiviteterna och hur arbetet organiseras på arbetsförmedlingarna. Skillnader i resultat mellan olika program och insatser beror även på hur nära programmet/insatsen ligger ett arbete. Program eller insatser som innebär att arbetsgivaren får bidrag/skattereduktion till en del av lönekostnaden (t.ex. anställningsstöd) eller program/insatser som syftar till eget företagande leder i större utsträckning till arbete utan stöd åtminstone på kort sikt än program eller insatser som innebär att deltagaren står längre från arbetsmarknaden (t.ex. förberedande eller orienterade utbildning, datortek). Utbildningsprogrammens/-insatsernas resultat tenderar dock att bli bättre ju längre tid går efter det att arbetssökande avslutat program. Lägst andel i arbete har program och insatser som framförallt syftar till att förbereda den arbetssökande för ett annat program eller arbete. 13
Figur 2. Andel i arbete 30, 90 och 180 dagar efter avslutad period med aktiviteter inom vägledning/platsförmedling 5 100 Procent 80 60 40 180 dagar 90 dagar 30 dagar 20 0 2001 2002 2003 2004 Budgetår I figur 2 redovisas andel i arbete 30, 90 respektive 180 dagar efter avslutad period i aktiviteter inom vägledning och platsförmedling. Andelen i arbete ser relativt konstant ut den redovisade tiden. Resultatet har dock förbättrats något under verksamhetsåret 2004. Andelen i arbete 90 dagar efter avslutat insats uppgick till 35 procent, vilket är en ökning med tre procentenheter jämfört med år 2003. Av figuren framgår också att andelen i arbete utvecklas positivt med söktiden, dvs. andelen som fick arbete 180 dagar efter avslutat insats var större än 30 och 90 dagar. Män fick arbete i större omfattning än kvinnor Resultat efter avslutat AVP delas i tabell 4 upp på de olika sökandekategorier och avaktualiseringsorsaker som ingår i begreppen arbete, arbetslösa, program och övriga enligt AMS definition. Resultatet fördelat på kön visar att män hade arbete i högre utsträckning än kvinnor efter samtliga mätperioder. Andel i arbete delas i arbete med och utan stöd i tabell 4. Nära hälften av deltagarna som fick arbete vid alla tre mätperioder fick en subventionerad anställning. Drygt 34 pro- 5 Budgetåret 2001 räknas resultatet utifrån de som avslutat insatsen under perioden 200101-200112 (30 dagar), under perioden 200010-200109 (90 dagar) och under perioden 200007-200106 (180 dagar). Fr.o.m. budgetåret 2002 har uppföljningsperioden avseende 30 och 180 dagar ändrats till att gälla samma period som 90 dagar. Anledningen är att följa upp samma grupp av deltagare 30, 90 och 180 dagar efter avslutat insats. Resultat för budgetåret 2002 avseende 30, 90 och 180 dagar beräknas utifrån de som avlutat insatsen under perioden 200110-200209. Jämförelse 30 och 180 dagar kan därmed inte göras med tidigare budgetår. Budgetåret 2003 räknas resultatet utifrån de som avslutat insatsen under perioden 200210-200309 (30, 90 och 180 dagar efter avslutat insats). Budgetåret 2004 räknas resultatet utifrån de som avslutat insatsen under perioden 200310-200409 (30, 90 och 180 dagar efter avslutat insats). 14
Aktiviteter inom vägledning/platsförmedling cent fick arbete 90 dagar efter avslutat insats varav nära 22 procent fick arbete med stöd. Anställning med särskilt anställningsstöd var vanligt bland dessa deltagare. Vidare visar resultatet att andelen med en subventionerad anställning ökar mer än andelen med en reguljär anställning med tid efter avslutat insats. Vidare visar resultatet att män fick arbete med stöd i större omfattning än kvinnor. Följaktligen fick den senare gruppen arbete utan stöd i högst utsträckning. Andelen i arbete fördelat på olika anställningsformer visar att 90 dagar efter lämnat insatsen fick relativt många eller fyra av tio en anställning med särskilt anställningsstöd, 13 procent var anställda med förstärkt anställningsstöd, 10 procent fick en tillfällig anställning, fem procent var tillsvidareanställda osv. Deltidsarbete och timanställningar var betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. Av deltagarna som inte fick arbete efter avslutat insats övergick de flesta till ett annat arbetsmarknadspolitiskt program och relativt många avaktualiserades på grund av annat skäl. Avaktualisering av känd/okänd orsak, andra studier eller åter till remitterande myndighet uppgick drygt till 14 procent 90 dagar efter en period i insatsen. Avaktualiseringar enligt ovan ökar med tid efter avslutat insats. Tabell 4. Resultat 30, 90 och 180 dagar efter avslutad period med aktiviteter inom vägledning/platsförmedling budgetåret 2004 för män (M), kvinnor (K) och totalt (T) 6 Nystatus Budgetår 2004 30 dagar 90 dagar 180 dagar M K T M K T M K T Arbete 1&2 31,1 26,5 29,0 37,1 31,2 34,5 41,8 36,1 39,3 -därav arbete utan stöd 1 11,2 11,9 11,5 12,3 13,1 12,7 13,5 14,5 14,0 -därav arbete med stöd 2 19,9 14,6 17,5 24,8 18,1 21,8 28,2 21,6 25,4 Arbetslösa 3 12,1 10,8 11,5 10,7 9,3 10,1 11,1 9,2 10,2 I annat program 41,3 43,9 42,4 34,5 37,8 35,9 27,0 29,8 28,2 Övriga inskrivna 4 5,2 6,4 5,7 4,6 5,6 5,0 4,5 5,2 4,8 Övriga avaktualiserade 5 10,4 12,5 11,3 13,1 16,2 14,4 15,6 19,7 17,4 Totalt 100 100 100 100 100 100 100 100 100 1 Avser sökandekategori 21-23, 31, 41 samt avaktualiseringsorsak 1-3. 2 Avser sökandekategori 35, 42-43, 47-50 samt avaktualiseringsorsak 4. 3 Avser sökandekategori 11-13 samt 96-98. 4 Avser sökandekategori 14, 34 samt 91. 5 Avser avaktualiseringsorsak 5-7 och 9. 6 Resultat avseende 30, 90 och 180 dagar beräknas utifrån de som avlutat aktiviteter inom vägledning och platsförmedling under perioden 200310-200409. 15
Kostnader Totalkostnad drygt tre miljarder kronor Den totala kostnaden för AVP utgörs av kostnader för aktivitetsstöd till deltagarna. Totalkostnaden beror dels på antalet deltagare per månad, dels på nivån på ersättningen till deltagarna. Totalkostnaden för AVP uppgick till 3 084 miljoner kronor under budgetåret 2004, vilket är en ökning med knappt 180 miljoner kronor i förhållande till budgetåret 2003 (se figur 3). Den ökade total kostnaden förklaras av att antalet deltagare i insatsen ökade under verksamhetsåret 2004. Knappt deltog 1 300 fler deltagare per månad jämfört med år 2003. Figur 3. Utveckling av den totala kostnaden för aktiviteter inom vägledning och platsförmedling under budgetåren 2001-2004 (löpande priser) 3 500 3 000 2 798 2 905 3 084 Miljoner kronor 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2 021 2001 2002 2003 2004 Budgetår Kostnad för samverkansavtal 259 miljoner kronor Samverkanspartner som anordnar verksamhet inom aktivitetsgarantin exempelvis organisationer och kommuner kan få ersättning med högst 150 kronor per dag och deltagare för merkostnader i samband med verksamheten. Totalt uppgick denna kostnad till 259 miljoner kronor för budgetåret 2004. Motsvarande kostnad för budgetåren 2003 och 2002 var 266 respektive 258 miljoner kronor. Beslut med samverkansavtal utgjorde 26 procent av de beslut om AVP som fattades under denna period. Motsvarande andel för budgetåret 2003 var 31 procent. 16
Aktiviteter inom vägledning/platsförmedling Figur 4. Utveckling av styckkostnaden för AVP under budgetåren 2001-2004 (löpande priser) 14 000 12 000 10 000 10 300 10 800 11 600 11 900 kronor 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2001 2002 2003 2004 Budgetår Styckkostnaden ökade något Styckkostnaden, dvs. genomsnittlig kostnad per deltagare och månad, för AVP beräknades till 11 900 kronor (aktivitetsstöd) för budgetåret 2004, vilket är en ökning med 300 kronor i förhållande till föregående år. Förändringen i styckkostnaden över tiden avspeglas till stor del av förändringen i ersättningsnivån i aktivitetsstödet. 17
Anställningsstöd KUP 4% UTVG 5% DAT 3% ARB 8% SEB 5% FUB 13% PRJ 1% APR 14% ANST 19% AUB 7% AVP 21% Ett program för långtidsarbetslösa Anställningsstöd ersatte den 1 januari 1998 de tidigare programmen beredskapsarbete, rekryteringsstöd och utbildningsvikariat. 7 Syftet med anställningsstöd är att underlätta för långtidsarbetslösa som är inskrivna på Arbetsförmedlingen att få en anställning. Anställningsstöd är en form av lönesubvention till arbetsgivare vid anställning av arbetslösa och syftar till att stimulera efterfrågan på arbetskraft. Det ska stimulera arbetsgivarna att tidigarelägga sina rekryteringar. Vidare är syftet med anställningsstöd att stimulera anställningar av personer som har svårigheter att få ett reguljärt arbete. I budgetpropositionen för 2005 framhåller regeringen att de olika anställningsstöden i stort fungerar enligt intentionerna och kommer i fortsättningen att vara det viktigaste programmet för att öka sysselsättningen hos dem som står längst från arbetsmarknaden. Man befarar att programmet kan leda till undanträngningseffekter men anser att dessa kan vara önskvärda eftersom syfte med anställningsstödet är att främja sysselsättningen bland långtidsarbetslösa som har svårt att etablera sig på den reguljära arbetsmarknaden. Denna frågeställning belyses även av Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU). 8 Undanträngning kan enligt författarna leda till konkurrens på arbetsmarknaden såtillvida att långtidsarbetslösa ( outsider ) tränger undan arbetskraft med en fastare anknytning till arbetsmarknaden om detta leder till att insider får mer konkurrens och/eller att arbetskraftsdeltagandet hålls upp. På så sätt kan önskvärda konkurrenseffekter skapas. Effekter av anställningsstöd har under 2004 studerats av Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU), vilket visar att anställningsstödet bidrar till en signifikant förkortad arbetslöshetstid för deltagarna, dvs. arbetslösa snabbare hittar ett jobb 9. Allmänt, förstärkt och utökat förstärkt anställningsstöd Från och med den 1 oktober 1999 fick anställningsstöd beviljas dels som allmänt anställningsstöd dels som förstärkt anställningsstöd. Den 1 augusti 2000 infördes även ett utökat förstärkt anställningsstöd och ett särskilt anställningsstöd. Regeringen ansåg att anställningsstödet var värdefullt och att det borde förstärkas när det gällde anställning av arbetslösa med särskilt långa inskrivningstider. Allmänt anställningsstöd riktar sig, i likhet med det tidigare anställ- 7 8 9 Beredskapsarbete, rekryteringsstöd och utbildningsvikariat var lönesubventioner. För mer information om dessa program se Arbetsmarknadspolitiska åtgärder - Årsrapport 1997, APra 1998:2, Arbetsmarknadsstyrelsen, Solna. Vad vet vi om den svenska arbetsmarknadspolitikens sysselsättningseffekter? (Rapport 2002:8), IFAU. IFAU, Rapport 2004:17, Anställningsstöd en väg från arbetslöshet till arbete? 18
Anställningsstöd ningsstödet, till personer som är långtids- eller deltidsarbetslösa och som varit inskrivna vid Arbetsförmedlingen under minst tolv månader. Förstärkt anställningsstöd riktar sig till personer som varit inskrivna minst 24 månader vid Arbetsförmedlingen och som varit arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska program eller insatser under minst 24 månader. Utökat förstärkt anställningsstöd riktar sig till personer som varit inskrivna minst 48 månader vid Arbetsförmedlingen och som varit arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska program eller insatser under minst 48 månader. Utökat förstärkt anställningsstöd upphörde att gälla fr.o.m. den 1 februari 2004. Detta hänger samman med de regelförändringar som infördes i det särskilda anställningsstödet under 2003. Målgruppen för båda stödformerna kan till stor del förbli densamma efter regelförändringen. Särskilt anställningsstöd Syftet med det särskilda anställningsstödet är att stimulera arbetsgivare att anställa deltagare i aktivitetsgarantin som trots omfattande insatser och lång tid i garantin inte fått arbete. Särskilt anställningsstöd får lämnas till både privat och offentlig arbetsgivare och anställningen kan vara en tillsvidare-, prov- eller visstidsanställning. Stödet får inte lämnas till arbetsgivare som senare än nio månader före den aktuella anställningen sagt upp anställda på grund av arbetsbrist. Stödet lämnas i 24 månader. Målgruppen för det särskilda anställningsstödet är personer som har fyllt 57 år, som varit inskrivna vid Arbetsförmedlingen minst 24 månader, som varit arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska program/insatser under minst 24 månader och som deltagit i aktivitetsgarantin under minst tre månader. Fr.o.m. den 1 juli 2003 får särskilt anställningsstöd även anvisas den som fyllt 20 år om han/hon är långtidsinskriven och deltagit i aktivitetsgarantin under en sammanhängande period av minst 18 månader. Anställningsstöd som kombineras med vård- och omsorgsutbildning Från och med den 1 juni 2002 infördes ett nytt anställningsstöd på försök, där anställningsstöd och arbetsmarknadsutbildning kombineras. Denna försöksverksamhet pågår fram till den 31 maj 2004. Stödet fick lämnas till en arbetsgivare inom landsting, kommuner eller deras entreprenörer, vilket på heltid tillsvidareanställer en person som är arbetslös, arbetssökande på Arbetsförmedlingen och som har fyllt 25 år. Anställningar fick avse hälso- och sjukvården samt äldreoch handikappomsorgen. 10 Anställningsstöd för långtidssjukskrivna Detta stöd är en försöksverksamhet som pågår under tiden mars till december 2004. Stödet lämnas för anställning av personer som är långtidssjukskrivna från anställningar de bedöms inte kunna återgå till. En person som fyllt 20 år som är långtidsinskriven och har en anställning får under perioden enligt ovan anvisas en anställning med anställningsstöd för långtidssjukskrivna om han/hon är bosatt i Blekinge län, Haparanda kommun eller Västra Frölundas lokala arbetsförmedlings område i Göteborgs kommun. 10 Det nya anställningsstödet överensstämmer varken i fråga om längd, subventionsgrad eller belopp med övriga anställningsstöden, varför befintliga uppföljningssystem inte har kunnat användas. Redovisningen av deltagare, resultat och kostnader utelämnas för detta anställningsstöd dels på grund av att programmet pågått för kort tid och dels att redovisningen försvåras på grund av den manuella hanteringen av programmet. 19
Regelverk Regelverk för budgetåret 2004 Förordning (SFS 1997:1275) om anställningsstöd Förordning (SFS 2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program AMS föreskrifter (AMSFS 1997:17) för anställningsstöd AMS allmänna råd (AMSFS 2001:4) om tillämpningen av förordningen (1997:1275) om anställningsstöd AMS administrativa föreskrifter (AMSFS 2001:5) om handläggningen av anställningsstöd Lag (1999:591) om kreditering av anställningsstöd på skattekonto Regler och ekonomiska villkor gällande budgetåret 2004 Allmänt anställningsstöd får lämnas vid anställning av en person som är långtidsarbetslös eller deltidsarbetslös (minst 25 procent av heltid) och som kan erbjudas heltid. Personen ska under minst tolv månader omedelbart före anvisningen varit anmäld som arbetssökande vid Arbetsförmedlingen. Stöd får i särskilda fall även lämnas för den som deltagit i ett arbetsmarknadspolitiskt program/insats, haft en kortare anställning, varit sjuk, föräldraledig eller liknande orsak. Allmänt anställningsstöd får lämnas i högst sex månader. Om det finns synnerliga skäl får tiden förlängas till tolv månader vid arbeten som medför investeringar vad det avser skogliga arbeten samt arbeten inom miljö-, natur-, byggnads- och fornvård. När det gäller tidsbegränsade anställningar, där varaktigheten av arbetsuppgifterna är kortare än sex eller tolv månader, ska allmänt anställningsstöd lämnas den tid arbetsuppgifterna varar. Allmänt anställningsstöd får lämnas med 50 procent av lönekostnaden, dock högst 350 kronor per dag. Stödet krediteras arbetsgivarens skattekonto. Förstärkt anställningsstöd får lämnas vid anställning av en person som sedan 24 månader antingen varit arbetslös eller deltagit i ett arbetsmarknadspolitiskt program/insats och som under minst 24 månader omedelbart före anvisningen varit anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Stödet får även lämnas för den som har ett arbetshandikapp och lämnar en anställning inom Samhallkoncernen eller ett offentligt skyddat arbete. Även den som inte uppfyller 24 månaders inskrivning på Arbetsförmedlingen på grund av att han/hon haft en kortare anställning eller deltagit i vuxenutbildning, varit sjuk, föräldraledig eller liknande kan anvisas förstärkt anställningsstöd. En förutsättning är att anställningen eller avbrottet inte stärkt personens ställning på arbetsmarknaden. Stödet får lämnas med 75 procent av lönekostnaden, dock högst 525 kronor per dag under 6 månader samt under följande 18 månader med 25 procent av lönekostnaden, dock högst 175 kronor per dag. Vid tidsbegränsade anställningar, där varaktigheten av arbetsuppgifterna är kortare än 24 månader, ska stödet lämnas den tid arbetsuppgifterna varar. Utökat förstärkt anställningsstöd. Fr.o.m. den 1 februari 2004 upphör utökat förstärkt anställningsstöd. För stöd som beslutats före den 1 februari 2004 gäller dock tidigare regler och ekonomiska villkor. Stödet får anvisas en person 20