Arbetsmarknadspolitiska program. Årsrapport 2005

Transkript

1 Ure 2006:1 ISSN Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapport 2005 Uppföljning och utvärdering Rapporten ingår i serie Ure som utges av AMS Arbetsmarknadsenhet

2

3 Arbetsmarknadsenheten Farhad Abdi Inger Norén Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapport 2005 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 4 Aktivitetsgarantin... 5 Uppföljning av aktivitetsgarantin... 8 Deltagarna... 8 Risk för rundgång Resultat efter lämnat aktivitetsgarantin Kostnader för aktivitetsgarantin Aktiviteter inom vägledning/platsförmedling Deltagarna Tid före och i insats Resultat Kostnader Anställningsstöd Anställningsstödets utveckling över tiden Deltagarna Tid före och i program Resultat Kostnader Arbetslivsinriktad rehabilitering Deltagarna Tid före och i insats Resultat Kostnader Arbetsmarknadsutbildning Deltagarna Tid före och i program Resultat Kostnader Arbetspraktik Deltagarna Tid före och i arbetspraktik Resultat Kostnader Datortek/aktivitetscenter Deltagarna Tid för och i insats Resultat Kostnader Friår Deltagarna (Friårslediga) Friårsvikarierna Kostnader Sid

4 Förberedande eller orienterande utbildning...98 Deltagarna Tid före och i insats Resultat Kostnader Kommunala ungdomsprogrammet Deltagarna Tid före och i insats Resultat Kostnader Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning Formerna för projekten Deltagarna Projektens målgrupper Tid före och i program Resultat Kostnader Start av näringsverksamhet Deltagarna Tid före och i program Resultat Kostnader Ungdomsgarantin Deltagarna Tid före och i insats Resultat Kostnader Konjunkturberoende program och insatser ett jämförande perspektiv Deltagarna Resultat Kostnader Lönebidrag Anställda med lönebidrag Tid före och i insats Resultat Kostnader Offentlig skyddat arbete Anställda i offentligt skyddat arbete Resultat Kostnader Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS) Särskilda insatser för personer med funktionshinder ett jämförande perspektiv Bilaga 1, sökandekategoriförteckning...180

5 Sammanfattning I AMS regleringsbrev för 2006 anges att AMS ska senast den 12 juni 2006 lämna en redovisning av programverksamheten, liknande AMS Årsrapport för program. Återrapporteringen skall innehålla samtliga program och större insatser. I denna rapport skall även en sammanhållen uppföljning av aktivitetsgarantin göras. Årsrapporten har dock i sin nuvarande form med myndighetens eget initiativ framtagits och publikt publicerats sedan mitten av 90-talet men från och med 2004 finns det ett återrapporteringskrav på det från statsmakten. I föreliggande rapport ges en övergripande bild av samtliga arbetsmarknadspolitiska programmen och större insatser under 2005 med avseende på bland annat syfte med programmen, innehåll, regelverket för respektive program, deltagarnas sammansättning, volymer, resultat och kostnader. Totalt deltog personer i genomsnitt per månad i de konjunkturberoende programmen under verksamhetsåret Det var knappt personer fler jämfört med budgetåret Deltagarna i de konjunkturberoende programmen utgjorde 2,7 procent av arbetskraften under 2005, vilket var en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med året innan. Den s.k. obalansen, dvs. antalet arbetslösa och deltagare i konjunkturberoende program, uppgick till drygt personer i genomsnitt per månad, vilket var en ökning med drygt personer eller 16 procentenheter jämfört med budgetåret Ökningen i obalanstalet förklaras till stor del av den ökade programvolymen under Under 2005 var i genomsnitt personer eller 5,3 procent av arbetskraften arbetslösa, vilket var en ökning med drygt personer jämfört med tidigare år. Utöver deltagarna i konjunkturberoende programmen deltog personer i de särskilda insatserna för personer med funktionshinder som medfört nedsatt arbetsförmåga, dvs. lönebidrag och offentligt skyddat arbete. Motsvarande antal budgetåret 2004 var Antalet deltagare (genomsnittligt kvarstående deltagare per månad) fördelat på respektive konjunkturberoende program visar att anställningsstöd (25 000), aktiviteter inom vägledning/platsförmedling (25 000), förberedande utbildning (12 700) samt arbetspraktik (12 700) hade de högsta deltagarvolymerna under verksamhetsåret Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning samt datortek hade de lägsta deltagarvolymerna under motsvarande period. Antalet deltagare ökade i flertalet av konjunkturberoende program och insatser under Antalet deltagare ökade mest i särskilt anställningsstöd (4000 fler deltagare per månad), aktiviteter inom vägledning/platsförmedling (2 500 fler) samt allmänt anställningsstöd (knappt fler deltagare). Däremot minskade antalet deltagare i arbetsarbetspraktik, förberedande utbildning samt datortek. De särskilda insatserna för personer med funktionshinder hade en ökad deltagarvolym med nära deltagare under I friår som infördes i hela landet från och med den 1 januari 2005 och gavs en tydligare arbetsmarknadspolitisk inriktning deltog knappt personer (friårslediga) per månad. Prioriterade grupper Ett övergripande uppdrag för Arbetsmarknadsverket är att arbetsförmedlingarna i sin verksamhet skall prioritera dem som har svårt att få ett arbete och dem som har varit utan arbete under lång tid. Till dessa räknas bland annat personer med funktionshinder, personer med utländsk bakgrund, ungdomar (18-24 år) och långtidsinskrivna. Dessa gruppers andel av de konjunkturberoende programmen och insatserna bör vara minst lika stor som 1

6 deras andel av de arbetslösa. De konjunkturberoende programmen och insatserna uppfyllde tillsammans detta balanskrav för samtliga grupper under Resultat Det övergripande syftet med arbetsmarknadspolitiska program är att de ska öka möjligheten för arbetssökande att få arbete samt motverka brist på arbetskraft. Mot bakgrund av att de konjunkturberoende programmen och insatserna har olika innehåll, syften och målgrupper, varierar resultaten mellan programmen/insatserna. För samtliga konjunkturberoende program och insatser har registerbearbetningar (AMS databaser) genomförts för att se vilken status deltagarna har på arbetsmarknaden 30, 90 och 180 dagar efter avslutat program eller insats. Resultatet tas fram genom att se vilken status (utifrån aktuell sökandekategori eller avaktualiseringsorsak) deltagaren har på arbetsmarknaden efter de ovan angivna mättidpunkterna. Resultatet visar att de program som står arbetsgivarna eller arbetsmarknaden nära uppvisar goda resultat. Start av näringsverksamhet, arbetsmarknadsutbildning, anställningsstöd (undantaget särskilt anställningsstöd) samt arbetspraktik uppvisade bäst resultat. Start av näringsverksamhet innebär per definition att personen startar ett företag och fortsätter med sin verksamhet trots att stödet upphör. Andelen deltagare som hade ett arbete 90 dagar efter avslutat start av näringsverksamhet uppgick till 80 procent. Andelen i arbete fördelat på de olika avaktualiseringsorsaker visar att 70 procent av dessa deltagare fortsatte hos samma arbetsgivare, dvs. fortsatte med sin egen verksamhet i det här fallet. Effektstudier avseende arbetsmarknadsutbildning visar att de utbildningar där arbetsgivaren är delaktig i behovsinventering och rekrytering till utbildning leder i högre grad till arbete. Resultatet för arbetsmarknadsutbildning påverkas även positivt av att programmet är tydligt målstyrd. Ett av verksamhetsmålen för Arbetsmarknadsverket budgetåret 2005 var att andelen personer som fått arbete 90 dagar efter avslutad arbetsmarknadsutbildning skulle vara så högt som möjligt dock i genomsnitt minst 70 procent. Målet uppnåddes då andelen i arbete efter avslutat utbildning uppgick till 73 procent. Andelen i arbete 90 dagar efter avslutat allmänt samt förstärkt anställningsstöd var också relativt högt. När sex av tio personer fick arbete (de flesta utan stöd) efter dessa program. För förberedande insatser, dvs. aktiviteter inom vägledning/platsförmedling, arbetslivsinriktad rehabilitering, förberedande eller orienterande utbildning samt datortek, är andelen i arbete relativt låg i förhållande till flera andra konjunkturberoende program och insatser. Förklaringen till detta är att det just är frågan om insatser för personer som behöver förbereda sig för ett annat arbetsmarknadspolitiskt program eller arbete. Även ungdomsinsatser hade en jämförelsevis låg andel i arbete efter programmet/insatsen. Totalkostnad Det är viktigt att särskilja vilka kostnader som är förknippade med olika konjunkturberoende program och insatser. För vissa program utgår ett anställningsstöd till arbetsgivaren när denne anställer en arbetslös. Mer- och kringkostnader i form av till exempel administration, investeringar och utbildningar tillkommer för arbetspraktik, kommunala ungdomsprogrammet, datortek, projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning och ungdomsgarantin. Vid andra program utgår enbart aktivitetsstöd till individen, vilket motsvarar den ersättning individen skulle fått vid arbetslöshet. Om personen inte var berättigad till arbetslöshetsersättning fick denne 223 kronor per dag under Ibland utgår även vissa andra kostnader, exempelvis för konsulter inom start av näringsverksamhet och vid upphandlad arbetsmarknadsutbildning. Den sistnämnda posten är mycket kostnadskrävande. Denna del av kostnaden uppgick till drygt en miljard kronor under verksamhetsåret Totalkostnaden fördelat på respektive program/insats visar att det förekommer stora skillnader dem emellan. Totalkostnaden var högst för aktiviteter inom vägledning/platsför- 2

7 medling (AVP), 3,5 miljarder kronor under Den höga totalkostnaden för AVP förklaras av det höga antalet deltagare i insatsen. I genomsnitt deltog drygt deltagare per månad i insatsen. Även förberedande utbildning (2,6 miljarder kronor), arbetsmarknadsutbildning (2,3 miljarder kronor), särskilt anställningsstöd och arbetspraktik redovisar relativt höga totalkostnader. Styckkostnad Styckkostnaden, dvs. genomsnittlig kostnad per deltagare och månad, varierar också för de konjunkturberoende programmen och insatserna. När det gäller anställningsstöden avser styckkostnaden det till arbetsgivaren genomsnittligt utbetalade beloppet per person och månad. I styckkostnaden för övriga konjunkturberoende program och insatser ingår endast ersättning till deltagarna, bortsett från kommunala ungdomsprogrammet, arbetsmarknadsutbildning och förberedande/orienterande utbildning. Där ingår även kommunens kringkostnader för lokaler, handledning och andra administrativa kostnader respektive kostnader vid köp av utbildning. Arbetsmarknadsutbildning (AUB) och förberedande eller orienterande utbildning (FUB) hade, liksom tidigare år, de klart högsta styckkostnaderna bland de konjunkturberoende programmen och insatserna under 2005 med respektive kronor per deltagare och månad. Exkluderas kostnaden för köp av utbildning var styckkostnaden för arbetsmarknadsutbildning och förberedande eller orienterande utbildning istället respektive kronor. Huvuddelen av tiden i arbetslivsinriktad rehabilitering (ARB) tillbringar deltagarna på praktik eller i arbetsprövning. Eftersom deltagarna ofta är funktionshindrade, som kanske inte varit etablerade på arbetsmarknaden och därför har en låg arbetslöshetsersättning eller inte är berättigade till arbetslöshetsersättning, blir styckkostnaden låg jämfört med exempelvis arbetspraktik (APR). Lägst styckkostnad av de konjunkturberoende programmen och insatserna hade det kommunala ungdomsprogrammet (KUP). Styckkostnaden för KUP består av dels ersättningar till deltagarna, dels ersättning till kommunen för kringkostnader såsom lokaler, handledning och andra administrativa kostnader. Det är kommunen ensam som slutligt fastställer hur stor del av det totala beloppet som ska utgöra ersättning till ungdomarna och hur stor del som ska täcka kringkostnaderna. 3

8 Inledning De arbetsmarknadspolitiska medlen samspelar med varandra Denna rapport fokuserar på både konjunkturberoende program/insatser och särskilda insatser för personer med funktionshinder. De olika arbetsmarknadspolitiska medlen samspelar funktionellt med varandra. För att göra samspelet så effektivt som möjligt ingår de via Arbetsförmedlingen i ett organisatoriskt sammanhållet system, vars syfte är att uppfylla de mål statsmakterna lagt fast för arbetsmarknadspolitiken. Vid sidan av platsförmedling, vägledning och arbetslivsinriktad rehabilitering spelar de olika arbetsmarknadspolitiska programmen en viktig roll för att förbättra matchningen mellan arbetssökande och lediga platser. Vidare syftar de arbetsmarknadspolitiska programmen till att stärka den enskildes ställning på arbetsmarknaden och att dennes anknytning på arbetsmarknaden bibehålls, vilket leder till minskad risk för långvarig arbetslöshet. En arbetssökandes handlingsplan kan ibland omfatta flera program och/eller insatser som ett led i att nå målet med ett stadigvarande arbete på den reguljära arbetsmarknaden. De arbetsmarknadspolitiska programmen kan klassificeras på flera olika sätt. Programmen delas bland annat upp, i konjunkturberoende program/insatser och insatser för personer med funktionshinder, där program/insatser i den förstnämnda kategorin skall avpassas mot konjunkturläget medan den andra kategorin ska svara mot den enskildes behov, oavsett konjunkturläget. Kategorin insatser för personer med funktionshinder finansieras av anslaget för särskilda insatser för personer med funktionshinder som medfört nedsatt arbetsförmåga, för att säkerställa att dessa får del av de arbetsmarknadspolitiska resurserna. Under detta anslag finansieras bland annat insatserna lönebidrag och offentligt skyddat arbete. Personer med funktionshinder skall därutöver prioriteras inom ramen för de konjunkturberoende programmen/insatserna, som finansieras av anslagen bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd samt köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader. Programstrukturen förändras Uppsättningen av arbetsmarknadspolitiska program har hela tiden förändrats för att möta nya behov på arbetsmarknaden. Ett nytt program eller insats innebär ofta att programstrukturen ändras i och med att exempelvis arbetslöshetsersättning/aktivitetsstöd eller bidragsnivåer är olika, eller p.g.a. att det nya programmet/insatsen bättre tillgodoser behov som tidigare rymts inom andra program eller insatser. Rapportdisposition Rapporten 1 är uppbyggd i 16 olika avsnitt (i alfabetisk ordning), som var och en behandlar ett arbetsmarknadspolitiskt program eller insats. Rapporten innehåller samtliga program och större insatser under Ett antal nya program har tillkommit under verksamhetsåret 2006 men exkluderas i föreliggande rapport. Varje avsnitt i denna rapport går att läsa fristående. Detta upplägg innebär att vissa upprepningar av resonemang och förklaringar måste göras. Avsikten är att rapporten ska kunna fungera som en referens- och uppslagsrapport i olika sammanhang. För att ge en översikt över samtliga konjunkturberoende program och insatser avslutas denna del med ett avsnitt med jämförande perspektiv med avseende på deltagare, resultat och kostnader. Även särskilda insatser för personer med funktionshinder avslutas med ett avsnitt med jämförande perspektiv. 1 För en genomgång av Arbetsmarknadsverkets uppdrag och styrning hänvisas till Arbetsmarknadsverkets årsredovisning

9 Aktivitetsgarantin Ett arbetsmarknadspolitiskt paraplyprogram Aktivitetsgarantin som ett paraplyprogram inrättades den 1 augusti 2000, vilket innebär att personer med långa inskrivningstider på Arbetsförmedlingen har inom ramen för programmet tillgång till samtliga arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Inom ramen för aktivitetsgarantin anordnas heltidsaktiviteter utifrån alla program och tjänster som arbetsförmedlingen förfogar över. Jobbsökaraktiviteter utgör en stor del av de insatser som erbjuds deltagarna. Programmet riktar sig till den som är eller riskerar att bli långtidsinskriven, vilket har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Aktivitetsgarantin har bl.a. som syfte att bryta rundgången mellan arbetsmarknadspolitiska program och öppen arbetslöshet samt säkerställa att den arbetssökande söker arbete aktivt. Det är individuellt anpassade arbetsmarkands politiska aktiviteter på heltid som bör erbjudas senast 27 månader efter personen blivit arbetslös. Huvudmålen med aktivitetsgarantin är att minska antalet långtidsarbetslösa, motverka långa inskrivningstider samt minska andelen återinskrivningar. Aktivitetsgarantin skall förbättra arbetssökandes möjligheter till anställning och ta tillvara arbetsgivarnas behov av personal med rätt kompetens. Aktivitetsgarantin ska, liksom andra arbetsmarknadspolitiska program, leda till reguljärt arbete. Vidare ska aktivitetsgarantin bidra till att stärka arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring. Aktivitetsgarantin har ingen bortre tidsgräns, dvs. den som anvisats till aktivitetsgarantin kan ta del av den tills han eller hon: har uppfyllt ett nytt villkor i arbetslöshetsförsäkringen, med arbete som minst motsvarar hans eller hennes senaste arbetsutbud inom aktivitetsgarantin eller påbörjat reguljära studier, påbörjar en anställning med särskilt anställningsstöd i form av plusjobb (fr.o.m. den 1 januari 2006), eller själv valt att lämna aktivitetsgarantin. Individuell handlingsplan Varje deltagare i aktivitetsgarantin får individuellt stöd av handledare och har samtidigt tillgång till samtliga arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Aktivitetsgarantin är ett program med fokus på personligt anpassat stöd och tätare kontakter mellan arbetssökande och handledare. Aktiviteterna ska bedrivas på heltid. Vid start i aktivitetsgarantin utarbetar handledare och den arbetssökande en individuell handlingsplan. I planen specificeras både vad Arbetsförmedlingen kan erbjuda och vad som krävs av deltagaren. Handledarens uppgift är att få deltagarna att tänka i nya banor och skapa det självförtroende som krävs för att deltagarna ska söka arbete mer aktivt eller förbättra sin kompetens eller anställningsbarhet. Skillnaden mot att delta i enstaka arbetsmarknadspolitiska program eller insatser är att alla tillgängliga program och insatser samlas under ett tak och att den individuella handlingsplanen går som en röd tråd genom alla aktiviteter. En annan skillnad är omfattningen av de personalresurser som finns avdelade för att stödja deltagarna att etablera sig på arbetsmarknaden. 5

10 Aktiviteterna inom aktivitetsgarantin kan sammanfattningsvis indelas enligt nedan: Intensifierad vägledning, platsförmedling och motivationshöjande insatser. Teoretisk eller praktisk kompetenshöjning genom ett arbetsmarknadspolitiskt program, exempelvis utbildning eller kortare arbetspraktik. Anställning med stöd eller arbetspraktik. Samverkanspartner En viktig grundtanke med aktivitetsgarantin är att arbete ska ske i nära samverkan med stat, kommuner, företag, arbetsmarknadens parter m.fl. För att kunna lyckas krävs att fler aktörer än enbart Arbetsförmedlingen engagerar sig för att finna nya lösningar och hitta framkomliga vägar. Till samverkanspartner - till exempel organisationer och kommuner - som anordnar verksamhet inom aktivitetsgarantin kan ersättning utbetalas på högst 150 kronor per dag och deltagare för merkostnader i samband med verksamheten. Ersättning i form av aktivitetsstöd eller lönesubvention Först då deltagaren uppfyllt arbetsvillkoret enligt arbetslöshetsförsäkringslagen med arbete som minst motsvarar personens senaste arbetsutbud inom aktivitetsgarantin, gått till egen- eller studiestödsfinansierad utbildning eller själv väljer att lämna aktivitetsgarantin, kan personen lämna aktivitetsgarantin. Den som har anställning med särskilt anställningsstöd kvarstår dock i aktivitetsgarantin under anställningstiden och återgår till garantin när anställningen upphör. Vid deltagande i aktivitetsgarantin lämnas aktivitetsstöd eller lönesubvention, som t.ex. vid anställning med anställningsstöd, lönebidrag eller offentligt skyddad anställning. Heltidsaktiviteter AMS genomförde en deltagarundersökning i november 2005, där 6000 deltagare inskrivna i aktivitetsgarantin, tillfrågades om deras syn på aktiviteterna inom garantin. Deltagarna svarade på frågan hur många timmar ägnade du till aktiviteterna förra veckan?. Undersökningen genomfördes i form av telefonintervjuer och svarsfrekvensen uppgick till cirka 75 procent. De aktiviteter som anordnas inom ramen för aktivitetsgarantin skall vara heltidsaktiviteter. Detta gäller enligt undersökningen i hög grad deltagare som har någon form av arbete eller praktik. 55 procent av deltagarna i undersökningen angav att de var i arbetspraktik, startade eget företag eller arbetade i någon form, hel- eller deltid. Det genomsnittliga antalet aktiverade timmar uppgick till 36 timmar. Förhållandevis många i andra sysselsättningar uppgav att aktiviteterna inte omfattar en normal heltidsaktivitet. Inom insatsen aktiviteter inom vägledning och platsförmedling (AVP) var den genomsnittliga tiden som ägnades åt aktiviteterna 28 timmar per vecka. I genomsnitt ägnade deltagarna i undersökningen 33 timmar till aktiviteter inom aktivitetsgarantin. Skillnaden mellan könen var liten. Tre fjärdedelar av deltagarna i undersökningen ansåg att de aktiviteter som de deltog i, var meningsfulla och utvecklande. 6

11 Aktivitetsgarantin Regelverk Regelverk för budgetåret 2005 Lag (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program Förordning ( ) om arbetsmarknadspolitiska program AMS föreskrifter (AMSFS 2000:4) för tillämpning av förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program AMS allmänna råd (AMSFS 2001:2) om tillämpning av förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program AMS administrativa föreskrifter (AMSFS 2001:3) om handläggning av ärenden om arbetsmarknadspolitiska program Förordning (1996:1100) om aktivitetsstöd AMS föreskrifter (AMSFS 2001:19) om aktivitetsstöd AMS allmänna råd (AMSFS 2003:1) för tillämpning av förordningen (1996:110) om aktivitetsstöd AMS administrativa föreskrifter (AMSFS 2002:4) om handläggning av ärenden om aktivitetsstöd Regler och ekonomiska villkor gällande budgetåret 2005 Den som är eller riskerar att bli långtidsinskriven och är arbetssökande på Arbetsförmedlingen kan anvisas till aktivitetsgarantin från den dag han eller hon fyller 20 år. Med långtidsinskriven menas att personen varit inskriven hos Arbetsförmedlingen i minst 24 månader. Unga funktionshindrade och de som uppbär inkomstrelaterad ersättning från arbetslöshetskassa kan få ta del av programmet innan de fyllt 20 år. Under tiden i aktivitetsgarantin får deltagaren aktivitetsstöd eller lön (t.ex. vid anställning med anställningsstöd, lönebidrag eller offentligt skyddat arbete). Den som är berättigad till ersättning från arbetslöshetskassa får aktivitetsstöd motsvarande arbetslöshetsersättningen, dock lägst 320 kronor per dag vid heltid. Den som inte uppfyller villkoren för ersättning från arbetslöshetskassa, får aktivitetsstöd med 223 kronor per dag. Stödet betalas ut av försäkringskassan under förutsättning att deltagaren har lämnat en närvarorapport. Aktivitetsstödet betalas för fem dagar i veckan och kan reduceras med andra inkomster för samma tid, t.ex. lön, avgångsersättning och vissa pensioner. Om verksamheten inte pågår på heltid, ska aktivitetsstödet minskas i motsvarande utsträckning om det inte finns särskilda skäl mot det. Stödet är skattepliktigt och pensionsgrundande. Deltagaren kan också under vissa förhållanden få ersättning för resor och övernattningar i samband med insatsen. Deltagaren har möjlighet till fyra veckors ledighet i aktivitetsgarantin, dvs. en deltagare i program och insatser inom ramen för aktivitetsgarantin får behålla aktivitetsstödet under ett tillfälligt uppehåll i högst 20 ersättningsdagar under en tolvmånadersperiod under förutsättning att: han/hon varit inskriven som arbetssökande på Arbetsförmedlingen i minst tolv månader uppehållet bedöms lämpligt utifrån den individuella handlingsplanen och han/hon är beredd att efter överenskommelse i handlingsplanen ta del av Arbetsförmedlingens service i fråga om platsförmedling. Den som anvisats till aktivitetsgarantin kan ta del av den tills han eller hon: 7

12 inom aktivitetsgarantin uppfyllt arbetsvillkoret enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring med arbete som minst motsvarar hans eller hennes senaste arbetsutbud inom aktivitetsgarantin eller påbörjat en utbildning som inte berättigar till aktivitetsstöd, eller själv väljer att lämna aktivitetsgarantin. Förändringar inför budgetåret 2006 Fr.o.m. den 1 januari 2006 kan den som anvisats aktivitetsgarantin lämna programmet om personen påbörjar en anställning med särskilt anställningsstöd i form av plusjobb. Information Faktabladet Aktivitetsgaranti, finns på AMV:s webbplats: Uppföljning av aktivitetsgarantin Uppföljningen av aktivitetsgarantin har varit komplicerad inte minst på grund av programmets konstruktion. Under tiden i aktivitetsgarantin har deltagarna tillgång till samtliga ordinarie arbetsmarknadspolitiska program. Redovisningen av deltagarna i garantin skulle innebära dubbelräkning eftersom deltagarna i aktivitetsgarantin ingår som delmängd av de arbetsmarknadspolitiska program och insatser som redovisas i rapporten. Därför har uppgifter bla. om deltagare, resultat och kostnader för aktivitetsgarantin i tidigare årsrapporter inte särredovisats. Intresset och kravet för en utförligare fortlöpande uppföljning av aktivitetsgarantin har dock varit stort och stått i fokus under det senaste året i samband med Riksrevisionens granskning av programmet 2. Riksrevisionen menar att AMS saknar löpande uppföljning av aktivitetsgarantin och att tidigare genomförda uppföljningar inte varit heltäckande utifrån aktivitetsgarantins syften och intentioner. I regleringsbrevet för 2006 åläggs AMS att utveckla uppföljningen av garantin och särredovisa uppgifter om deltagare, resultat och kostnader för aktivitetsgarantin i föreliggande rapport. Deltagarna Inflödet av nya deltagare i aktivitetsgarantin under 2005 Totalt påbörjade knappt nya deltagare i aktivitetsgarantin under budgetåret Männen utgjorde 53 procent av de nya deltagarna i garantin. Knappt tre av tio som påbörjade aktivitetsgarantin var 55 år eller äldre. Högst andel av de nya deltagarna återfanns dock i åldersgruppen år. Det var något vanligare bland män än kvinnor i de äldre åldersgrupperna. 2 Riksrevisionen, Aktivitetsgarantin 2005 (Dnr ) 8

13 Aktivitetsgarantin Tabell 1. Nya deltagare i aktivitetsgarantin under budgetåret 2005 Ålder Män Kvinnor Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Totalt Kvarstående deltagare i garantin fördelade på arbetsmarknadspolitiska program I figur 1 redovisas antalet kvarstående deltagare i aktivitetsgarantin vid månadens slut från och med budgetåret Antalet deltagare i garantin har som framgår av figuren kontinuerligt ökat under den redovisade perioden. I genomsnitt deltog personer per månad i aktivitetsgarantin under år 2001 men ökade till personer vid slutet av Det var en ökning med drygt personer eller 43 procent fler deltagare i garantin i förhållande till budgetåret Ökningstakten har dock minskat under de senaste åren. Under 2004 deltog personer i genomsnitt per månad i aktivitetsgarantin, vilket ökade till ett år senare. Figur 1. Antal personer kvarstående i aktivitetsgarantin vid månadens slut Antal jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Deltagarna inom ramen för aktivitetsgarantin har tillgång till samtliga arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Deltagarfördelning på de olika programmen redovisas i tabell 2. En sådan redovisning visar att knappt hälften av dessa befann sig i den förberedande insatsen aktiviteter inom vägledning och platsförmedling. Relativt många deltog också i anställningsstöden (29 procent), arbetspraktik (nio procent), och i förberedande eller orienterande utbildning (sju procent). Fördelningen på de enskilda anställningsstöden visar att drygt åtta av tio garantideltagarna i anställningsstöden återfanns i särskilt anställningsstöd. Målgruppen för särskilt anställningsstöd är just deltagarna i aktivitetsgarantin. 9

14 Tabell 2. Kvarstående deltagare i aktivitetsgarantin fördelat på respektive program under budgetåret Procent AVP ANST APR FUB LB ARB AUB DAT SEB Ö VR Program/insats Prioriterade grupper Arbetsmarknadsverket ska i sin verksamhet ge stöd till dem som har det svårast på arbetsmarknaden. Av regleringsbrevet för 2005 framgår att särskild uppmärksamhet skall riktas mot kvinnor och män i grupperna arbetslösa ungdomar, arbetshandikappade samt personer med utländsk bakgrund. För att få en indikation på i vilken omfattning dessa grupper prioriteras till olika program och insatser redovisas gruppernas andel av programmet/insatsen jämfört med deras andel av de arbetslösa. Statistik avseende personer med utländsk bakgrund redovisas både utifrån medborgarskap utomnordiska medborgare - och födelseland. Inom Arbetsmarknadsverket har man dock fram till november 2003 arbetat enbart med begreppet utländska medborgare. Utländska medborgare omfattar dock bara en del av de utlandsfödda och gruppen förändras över tiden allteftersom de invandrade ansöker om och får svenskt medborgarskap. Från och med november 2003 registreras även födelseland över de arbetssökande i Arbetsförmedlingens register. De prioriterade gruppernas andel av den totala programvolymen (konjunkturberoende program och insatser) bör vara minst lika stor som deras andel av de arbetslösa. Detta fördelningspolitiska mål behöver dock inte vara uppfyllt för varje program eller insats separat, eftersom det skulle motverka ett effektivt användande av de olika programmen/insatserna. 10

15 Aktivitetsgarantin i GAR Arbetslösa i GAR Arbets- i GAR Arbets- i GAR Arbets- Tabell 3. De prioriterade gruppernas andel av aktivitetsgarantin jämfört med deras andel av de arbetslösa Budgetår Ungdomar 1 Funktionshindra Utomn. medb. Utrikes födda 3 Långtidsinskrivna 4 i GAR Arbetslösa 2 2 lösa 2 lösa 2 lösa Avser ungdomar år. 2 Avser sökandekategori Fr.o.m. maj 2001 avses även sökandekategori Avser personer födda utrikes oavsett medborgarskap. 4 Avser långtidsinskrivna som inte haft arbete de två senaste åren. Målgruppen för aktivitetsgarantin är personer som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa och som är arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen. Syftet är att erbjuda dessa arbetssökande heltidsaktiviteter inom ramen för aktivitetsgarantin senast inom 27 månader från den dag man blir inskriven som arbetslös vid Arbetsförmedlingen. De som lämnade arbetslöshet till aktivitetsgarantin under 2005 hade en arbetslöshetstid motsvarande i genomsnitt dagar eller 37 månader. I tabell 3 redovisas prioriterade gruppers andel i aktivitetsgarantin. Långtidsinskrivna, dvs. personer som inte haft arbete de två senaste åren vid anvisning till garantin, funktionshindrade samt utrikes födda var välrepresenterade i garantin. Ungdomar samt utomnordiska medborgare var två grupper som var underrepresenterade i aktivitetsgarantin. Ungdomars underrepresentation förklaras av att risken för långtidsinskrivning bland denna grupp varit liten eftersom ungdomar erbjuds sysselsättning inom 90 dagar av kommunen om avtal tecknats inom ramen för ungdomsgarantin med Länsarbetsnämnden - i fall Arbetsförmedlingen inte kunnat föreslå något arbete, reguljär utbildning eller något lämpligt arbetsmarknadspolitiskt program inom 90 dagar. Risk för rundgång Aktivitetsgarantin har bl.a. som syfte att bryta rundgången mellan arbetsmarknadspolitiska program och öppen arbetslöshet samt säkerställa att den arbetssökande söker arbete aktivt. Som konstruktion är aktivitetsgarantin tänkt att varaktigt lösa situationen för arbetssökande med långa inskrivningstider utan arbete på arbetsmarknaden. Eftersom det inte finns någon tidsgräns i programmet och personer som anvisats aktivitetsgarantin inte kan återgå till en oavslutad period med arbetslöshetsersättning, bör ingen rundgång mellan aktivitetsgarantin och öppen arbetslöshet förekomma. Deltagaren ska vara kvar i garantin tills villkoren som nämndes tidigare är uppfyllda. Ett sätt att se om det förekommer rundgång mellan program och arbetslöshet är att granska vad som händer med personerna som lämnar sin första GAR-period. Riksrevisionen 3 som granskade aktivitetsgarantin under 2005 visade att drygt personer som lämnat en första GAR-period återkom antigen till Arbetsförmedlingen och/eller till aktivitetsgarantin under perioden augusti 2000 till april En egen uppdatering av uppgifter för perioden fram till april 2006 visar att antalet som återkom till Arbetsförmedlingen ökade. Totalt personer tog del av aktivitetsgarantin under denna period. Av dessa hade avslutat en första period med aktivitetsgarantin medan personer fortsatte sin första GAR-period. Totalt lämnade personer sin första GAR-period under augusti 2000 till och med april 2006 (tabell 4). Knappt av dessa arbetssökande kom inte tillbaka till Arbetsförmedlingen medan drygt återkom till Arbetsförmedlingen. Drygt av de som återkom till 3 Riksrevisionen, Aktivitetsgarantin 2005 (Dnr ) 11

16 förmedlingen återfanns i aktivitetsgarantin och resterande delen övergick till arbetslöshet eller annan sökandekategori. Det är intressant att notera att personer som lämnade sin första GAR-period återkom till Arbetsförmedlingen och aktivitetsgarantin och arbetslöshet. Tabell 4. Antal deltagare som lämnat en första period med aktivitetsgarantin men sedan återkommit till Arbetsförmedlingen och/eller aktivitetsgarantin Återinskriven 1 Åter i aktivitetsgarantin 2 Åter arbetslös 3 Antal Ja Nej Nej Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Totalt Återinskriven: Arbetssökande som lämnat AF (avaktualiserats) under/efter en GAR-period och sedan åter inskriven på AF. 2 Åter i aktivitetsgarantin: Arbetssökande som avslutat sin första GAR-period och sedan påbörjat en ny GAR-period. 3 Åter arbetslös: Arbetssökande som lämnat AF under/efter en GAR-period och sedan blivit inskriven på AF och under denna inskrivningsperiod varit arbetslös. Resultat efter lämnat aktivitetsgarantin Aktivitetsgarantin har ingen bortre tidsgräns, dvs. den som anvisats till aktivitetsgarantin kan ta del av den tills han eller hon: har uppfyllt ett nytt villkor i arbetslöshetsförsäkringen, med arbete som minst motsvarar hans eller hennes senaste arbetsutbud inom aktivitetsgarantin eller påbörjat reguljära studier, påbörjar en anställning med särskilt anställningsstöd i form av plusjobb, eller själv valt att lämna aktivitetsgarantin. Att mäta resultatet för aktivitetsgarantin är inte problemfritt. AMS befintliga uppföljningssystem ger inte möjlighet till en resultatredovisning utifrån ovanstående anledningar. Målet för programverksamheten regleras i regeringens regleringsbrev till AMS, vilket formuleras enligt följande: de arbetsmarknadspolitiska programmen skall öka möjligheten för arbetssökande att få arbete samt motverka brist på arbetskraft. Andel i arbete 30, 90 och 180 dagar efter avslutat program eller insats är de mått som används i föreliggande rapport för att mäta ett arbetsmarknadspolitiskt programs/insats resultat. Eftersom personer i aktivitetsgarantin har tillgång till samtliga program innebär det att de kan vara representerade i samtliga program. Vilken status deltagarna, även de som samtidigt finns i aktivitetsgarantin, har på arbetsmarkanden efter avslutat program redovisas under respektive avsnitt över programmen i denna rapport. I det här avsnittet kommer status för deltagarna i program som samtidigt finns i garantin redovisas. Inledningsvis redovisas utfallet för samtliga som påbörjat aktivitetsgarantin från starten augusti 2000 till december I vilken utsträckning har deltagarna i aktivitetsgarantin lyckats att bryta långtidsarbetslösheten och komma ut på den reguljära arbetsmarknaden? Här redovisas det totala utfallet oberoende av om man lämnat garantin till följd av aktiviteterna inom garantin eller på grund av andra omständigheter. Eftersom målet är att deltagaren ska få arbete inom den reguljära arbetsmarknaden läggs tyngdpunkten på utflödet till osubventionerat arbete. Som osubventionerat arbete räknas tillsvidare och tillfälliga heltidsjobb. Statistik över de som lämnar garantin utan att ha fått ett arbete redovisas också. Data utgörs av samtliga 12

17 Aktivitetsgarantin som påbörjat aktivitetsgarantin från programmets start tills årsskiftet 2005/2006. I populationen ingår endast ett inskrivningstillfälle per person, vilket innebär att totalt cirka personer ingår i undersökningen. Cirka fem år efter starten i aktivitetsgarantin lämnade drygt 80 procent antingen aktivitetsgarantin till ett osubventionerat arbete 4 eller lämnade Arbetsförmedlingen av annat skäl 5. 6 Knappt en femtedel finns dock kvar efter fem år. Av tabellen framgår att det är vanligare att lämna garantin av andra orsaker än arbete, undantaget det första året. Efter fem år har 43 procent lämnat aktivitetsgarantin till annat än arbete medan motsvarande andel för arbete var 38 procent. Tabellen visar att övergångar till arbetet avtar med tiden i förhållande till övergångar till annat. Tabell 5. Ackumulerad andel av de som påbörjat aktivitetsgarantin som lämnat Arbetsförmedlingen (avaktualiserats) eller fått arbete men står kvar som sökande vid olika tidpunkter efter start i garantin. Tid från start i GAR Lämnat AF totalt Därav Till arbete Till annat 1 år 37,0 19,4 17,6 2 år 55,2 27,0 28,2 3 år 68,5 33,6 34,9 4 år 76,4 36,6 39,8 5 år 82,2 38,3 43,4 Utfall efter avslutat program inom ramen för garantin I tabell 6 redovisas resultat för GAR-deltagarna efter avslutade arbetsmarknadspolitiska program under oktober 2004 till och med september Utfallet delas upp på kön samt på de olika sökandekategorier och avaktualiseringsorsaker som ingår i begreppen arbete, arbetslösa, program och övriga enligt AMS definition. Av tabellen framgår att 43 procent hade ett arbete 180 dagar efter avslutat program, därav 30 procent i arbete med stöd. Cirka fyra procent blev arbetslösa, vilket kan tyda på en viss rundgång mellan program och arbetslöshet. Nära 40 procent återgick till ett annat program och 13 procent lämnade Arbetsförmedlingen av andra orsaker. Avaktualisering på grund av arbete var något vanligare bland män än bland kvinnor medan de senare i större utsträckning lämnade Arbetsförmedlingen av andra orsaker. I gruppen övriga avaktualiserade lämnade sju av tio Arbetsförmedlingen av känd orsak medan 20 procent bland denna grupp påbörjade en reguljär utbildning 90 dagar efter avslutat något program inom ramen för aktivitetsgarantin Avaktualiseringsorsakerna 1-3 och sökandekategorierna 31 och 41. Annat omfattar alla övriga avaktualiseringsorsaker, bla studier, sjukskrivning och pension. Ingen hänsyn tas till om personen blir återinskriven i aktivitetsgarantin eller vid Arbetsförmedlingen. 13

18 Tabell 6. Status 30, 90 och 180 dagar efter avslutad ett program inom ramen för aktivitetsgarantin budgetåret 2005 för män (M), kvinnor (K) och totalt (T) 7 Nystatus Budgetår dagar 90 dagar 180 dagar M K T M K T M K T Arbete 1 33,6 26,9 30,6 40,3 32,7 37,0 45,7 38,4 42,5 -därav arbete utan stöd 1 10,8 10,2 10,6 12,4 11,6 12,1 13,7 13,4 13,6 -därav arbete med stöd 2 22,8 16,7 20,0 27,9 21,1 24,9 32,0 24,9 28,9 Arbetslösa 3 3,0 2,2 2,7 3,2 2,4 2,8 4,4 3,1 3,8 I annat program 55,6 61,4 58,2 47,0 52,9 49,6 37,9 43,9 40,5 Övriga inskrivna 4 4,7 5,7 5,1 4,3 5,1 4,7 4,2 5,2 4,7 Övriga avaktualiserade 5 3,1 3,8 3,4 5,2 6,8 5,9 7,8 9,4 8,5 Totalt Avser sökandekategori 21-23, 31, 41 samt avaktualiseringsorsak Avser sökandekategori 35, 42-43, samt avaktualiseringsorsak 4. 3 Avser sökandekategori 11 samt Avser sökandekategori 14, 34 samt Avser avaktualiseringsorsak 5-7 och 9. I tabell 7 redovisas utfall fördelat på respektive arbetsmarknadspolitiskt program för deltagare i aktivitetsgarantin. Utfallet avser 90 dagar efter det man lämnade programmet, men huruvida personen är kvar i garantin eller inte framgår dock inte av tabellen. Personen kan ha lämnat ett program men fortfarande kvar i aktivitetsgarantin. Man lämnar aktivitetsgarantin först när man uppfyllt ett arbetsvillkor, påbörjar en reguljär utbildning eller väljer själv att lämna garantin. Knappt fyra av tio som lämnade ett program inom garantin fick ett arbete 90 dagar senare. Dessa fördelade sig med 25 procent i subventionerat arbete och 12 procent ett arbete utan stöd. Det var framförallt start av näringsverksamhet, allmänt anställningsstöd samt arbetsmarknadsutbildning som ledde till arbete. Det är värt att notera att arbete med stöd var minst vanligt bland deltagarna i de två först nämnda programmen medan relativt många fick arbete med stöd efter avslutad arbetsmarknadsutbildning. Övergångar till arbete var minst vanligt bland deltagarna i lönebidrag, särskilt anställningsstöd, ungdomsgarantin samt förberedande utbildning. Deltagarna i utökat förstärkt anställningsstöd, förstärkt anställningsstöd, lönebidrag samt offentligt skyddat arbete blev arbetslösa i högre utsträckning än övriga program 90 dagar senare. Varannan deltagare som lämnade ett program åter anvisades till ett arbetsmarknadspolitiskt program 90 dagar efter lämnat en period med något program, vilket ligger i linje med ett av syftena med garantin. Deltagaren har ju tillgång till samtliga program om denne inte lämnat garantin utifrån de skäl som redovisades tidigare. Övergångar till program var vanligare bland deltagarna i förberedande utbildning, projekt med arbetsmarknadspolitiskt program, särskilt anställningsstöd samt datortek. Andelen deltagare som lämnade Arbetsförmedlingen av andra skäl, dvs. på grund av annan känd orsak, okänd orsak, reguljär utbildning eller åter remitterande myndighet uppgick till sex procent 90 dagar efter lämnat program. Avaktualisering av ovannämnda skäl var betydligt vanligare bland deltagarna i ungdomsgarantin och särskilt anställningsstöd. 7 Resultat avseende 30, 90 och 180 dagar beräknas utifrån de som avlutat en period i något program inom ramen för aktivitetsgarantin under perioden

19 Aktivitetsgarantin Tabell 7. Status 90 dagar efter avslutat program för deltagare inom ramen för aktivitetsgarantin budgetåret Program eller insats Arbete 1& 2 Därav Arbetslöshet Program Övriga 3 inskrivna 4 Övriga avaktualiserade 5 Arbete utan Arbete med stöd 1 stöd 2 Lönebidrag 15,4 9,3 6,1 25,8 48,4 6,5 3,9 Offentligt skyddat arbete 40,5 9,5 31,0 23,8 23,8 4,8 7,1 Start av näringsverksamhet 62,4 60,7 1,8 2,6 26,6 2,9 5,5 Allmänt anställningsstöd 58,6 57,1 1,5 13,2 24,5 2,9 0,7 Förstärkt anställningsstöd (för 2-årsinskrivna) 26,3 17,0 9,3 31,4 36,0 3,0 3,4 Särskilt anställningsstöd inom aktivitetsgarantin 15,5 8,1 7,4 2,3 67,6 4,5 10,1 Förstärkt anställningsstöd (för 4-årsinskrivna) 42,1 10,5 31,6 42,1 15,8 0,0 0,0 Arbetspraktik 41,5 7,7 33,9 1,2 49,7 3,1 4,6 Datortek 22,6 7,6 15,0 2,3 66,6 4,2 4,3 Ungdomsgarantin (20-24 år) 8,3 4,2 4,2 8,3 66,7 4,2 12,5 Arbetslivsinriktad rehabilitering 32,9 4,2 28,7 1,9 52,2 7,3 5,8 Aktiviteter inom vägledning och platsförmedling 43,3 14,4 28,8 2,5 41,7 5,7 6,8 Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning 25,2 8,4 16,8 0,9 68,2 1,9 3,7 Arbetsmarknadsutbildning 53,5 20,6 32,8 1,7 41,5 1,5 1,9 Förberedande utbildning 18,3 7,2 11,1 1,8 71,7 3,3 4,8 Totalt 37,0 12,1 24,9 2,8 49,6 4,7 5,9 1 Avser sökandekategori 21-23, 31, 41 samt avaktualiseringsorsak Avser sökandekategori 35, 42-43, samt avaktualiseringsorsak 4. 3 Avser sökandekategori 11 samt Avser sökandekategori 14, 34 samt Avser avaktualiseringsorsak 5-7 och 9. Kostnader för aktivitetsgarantin I tabell 8 redovisas en uppskattad kostnad för deltagarna i aktivitetsgarantin fördelat på respektive program där deltagarna i aktivitetsgarantin är representerade. Det är viktigt att särskilja vilka kostnader som är förknippade med olika konjunkturberoende program och insatser. För vissa program utgår ett anställningsstöd till arbetsgivaren när denne anställer en arbetslös. Mer- och kringkostnader i form av till exempel administration, investeringar och utbildningar tillkommer för arbetspraktik, kommunala ungdomsprogrammet, datortek, projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning och ungdomsgarantin. Vid andra program utgår enbart aktivitetsstöd till individen, vilket motsvarar den ersättning individen skulle fått vid arbetslöshet. Om personen inte var berättigad till arbetslöshetsersättning fick denne 223 kronor per dag under Ibland tillkommer även vissa andra kostnader, exempelvis för konsulter inom start av näringsverksamhet och kurskostnader vid upphandlad arbetsmarknadsutbildning. I totalkostnaden i tabell 8 ingår dels aktivitetsstöd till deltagarna dels kringkostnader för vissa program som beskrevs ovan. 8 Resultat avseende 90 dagar beräknas utifrån de som avlutat en period i något program inom ramen för aktivitetsgarantin under perioden

20 Tabell 8. Kostnader för aktivitetsgarantin under budgetåret Program Totalkostnader 1 (miljoner kr) Andelen deltagare med GAR-beslut i resp. program ( i procent) Kostnader för Aktivitetsgarantin (miljoner kr) Aktiviteter inom vägledning/platsförmedling (AVP) Förberedande utbildning (FUB) Arbetsmarknadsutbildning (AUB) Särskilt anställningsstöd (SAS) Arbetspraktik (APR) Start av näringsverksamhet (SEB) Förstärkt anställningsstöd (FAS) Arbetslivsinriktad rehabilitering (ARB) Utvecklingsgarantin (UTV) Datortek (DAT) Allmänt anställningsstöd (AAS) Projekt med arbetsmarknadspolitisk inrikt. (PRJ) Kommnalt ungdomsprogram (KUP) Utökat förstärkt anställningsstöd (UAS) Lönebidrag (LB) Offentligt skyddat arbete (OSA) Samtliga AMV:s förvaltningskostnader ingår ej. Att beräkna kostnader för aktivitetsgarantin är svårt eftersom deltagarna finns som en delmängd i de ordinarie arbetsmarknadspolitiska programmen och ingen särredovisning av kostnader sker systematiskt. Vidare är det svårt att uppskatta den tid handläggarna tillägnar deltagarna i aktivitetsgarantin och därmed svårt att bedöma den faktiska förvaltningskostnaden för programmet. Ett sätt att uppskatta kostnader för aktivitetsgarantin är dock att utifrån deltagarnas andel i varje enskilt program och den faktiska totalkostnaden (aktivitetsstöd samt kringkostnader för vissa program) för varje program ta fram kostnaden för aktivitetsgarantin, uttryckt som produkten av den totala kostnaden för varje enskilt program multiplicerat med andelen deltagare som är i aktivitetsgarantin. I tabell 8 redovisas dels den faktiska kostnaden för varje enskilt arbetsmarknadspolitiskt program dels andelen deltagare som samtidigt är i aktivitetsgarantin. En sådan uträkning visar att den totala kostnaden för deltagarna i aktivitetsgarantin, exkl. förvaltningskostnader, uppgick till 6,5 miljarder kronor under verksamhetsåret 2005, vilket var 28 procent av den totala kostnaden för de arbetsmarknadspolitiska programmen som redovisas i tabell 8. Deltagarna i aktivitetsgarantin återfanns i störst utsträckning inom insatsen vägledning/platsförmedling samt särskilt anställningsstöd, vilka står för 74 procent av den totalkostnaden för aktivitetsgarantin. 16

21 Aktiviteter inom vägledning/ platsförmedling - ingår i förberedande insatser UTVG 4% DAT 3% ARB 8% SEB 5% FUB 11% AUB 8% KUP 5% PRJ 1% APR 11% ANST 22% AVP 22% Förberedelse för ett arbete eller annat program Aktiviteter inom vägledning eller platsförmedling ingår i programmet förberedande insatser och tillkom i sin nuvarande utformning augusti Syftet med insatsen är att genom vägledning underlätta för den arbetssökande i sitt val av arbete eller utbildning. Utifrån en individuellt behovsanpassad planering och med handlingsplanen som styrinstrument, deltar arbetssökande i olika vägledande och platsförmedlande aktiviteter. Dessa aktiviteter kan komma ifråga före deltagande i annat arbetsmarknadspolitiskt program, inför ett arbete eller vilket är mest vanligt ingå som en del av aktivitetsgarantin. Aktiviteter enskilt och/eller i grupp Arbetsförmedlingen informerar de arbetssökande om förmedlingens olika servicekanaler och tjänster. Syftet är att den arbetssökande ska känna till de verktyg och den service som erbjuds av arbetsförmedlingen. Arbetssökande som behöver utveckla sina färdigheter i att söka arbete har möjlighet att inom ramen för insatsen få information och introduktion om servicen på arbetsförmedlings tjänster på Internet. Här kan också finnas former för aktivt och förbättrat arbetssökande, gruppvis i så kallade jobbsökaraktiviteter eller enskilt. Vidare kan arbetssökande få stöd och information så att de kan göra ett övervägt yrkesval utifrån deras förutsättningar och arbetsmarknadens behov. Aktiverande inslag av yrkesvägledning med ett utnyttjande av datorstödda informations- och vägledningsprogram, ofta kombinerat med yrkesvalskurser och enskilda vägledningssamtal, är ett stöd för att vidga perspektiven i en valsituation, t.ex. inför val av arbetsmarknadsutbildning. Förutom jobbsökaraktiviteter och vägledning i grupp kan studiebesök eller kortare arbetspraktik på företag ingå, dvs. inslag i vägledande syfte som avser att stärka sökande i sitt beslut om yrkesinriktning. Regelverk Regelverk för budgetåret 2005 Lag (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program Förordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program Förordning (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten Förordning (1996:1100) om aktivitetsstöd AMS föreskrifter (AMSFS 2001:19) om aktivitetsstöd AMS föreskrifter (AMSFS 2000:4) för tillämpning av förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program AMS allmänna råd (AMSFS 2001:2) om tillämpning av förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program AMS administrativa föreskrifter (AMSFS 2001:3) om handläggningen av ärenden om arbetsmarknadspolitiska program 17