Sveriges krig i Afghanistan

Sveriges krig i Afghanistan och några frågor om det

Omslagsfoto: Lasse Bengtsson, Svenska Afghanistankommittén, flyktinglägret Charahi Qambar vid Kabul, januari 2012. Befolkningen bestod av flyktingar från striderna i Helmand provinsen och södra Afghanistan. Den afghanska regeringen vägrade erkänna dem som flyktingar och gav inget bistånd. Kopior kan beställas till självkostnadspris. Föreningen Afghanistansolidaritet, 2013, Fraktflygargatan 5, 128 30 Skarpnäck, afghanistansolidaritet@gmail.com

Landet där Sverige för krig Det land där svenska trupper varit stationerade i över tio år är på många sätt i botten på all internationell statistik över utveckling och ekonomi. Det är ett av de fattigaste länderna i världen. Har den lägsta medelinkomsten men den högsta barnadödligheten och den högsta mödradödligheten. Det har den kortaste, förväntade medellivslängden. Afghanistan har en befolkning på cirka 30 miljoner innevånare... tror man. Den enkla sanningen är att ingen har kunnat företa någon ordentlig folkräkning. Afghanistan har också haft en sällsynt brutal historia sedan 1978, icke minst genom främmande stormakters inblandning. Det började när det afghanska kommunistpartiet grep makten genom en statskupp 1978. De möttes av ett uppror på landsbygden. I slutet av 1979 invaderade Sovjetunionen för att stötta upp den alltmer fallfärdiga regimen. Revolten mot kommunistregimen i Kabul blev en revolt mot den Sovjetiska ockupationen. Ett långt gerillakrig rasade till dess de - 3 -

sovjetiska trupperna drog sig ur landet 1989. De lämnade efter sig ett härjat land. Flera miljoner afghaner hade blivit flyktingar. En miljon har dödats. I synnerhet de södra provinserna var hårt härjade. Det borde ha varit den punkt när återuppbyggnaden av landet kunde inledas. Istället började ledarna från gerillakriget urarta allt värre. Många av gerillaledarna, och en del av de miliser som den sovjetiska armén upprättat övergick till att bli provinshärskare och lokala småpåvar. Krigsherrarnas tid hade börjat. Nästan som moderna feodalherrar delade de upp landet mellan sig. För stora delar av befolkningen betydde det att plågorna fortsatte och blev värre, mer nyckfulla. Somliga krigsherrar förde befäl över veritabla arméer och styrde delar av landet. Andra hade några dussin hejdukar och bossade över en dalgång eller en by. De kämpade mot varandra och livnärde sig på att plundra bondebefolkningen. Det krigsherrarna ville ha högg de helt enkelt för sig. Böndernas skördar, deras ägodelar, deras mark, ja till och med deras fruar och barn var lovligt byte. Den bofasta befolkningens liv var helvetiskt och det fanns inget hopp om att eländet skulle ta slut. Där och då vid mitten av 1990-talet föddes talibanrörelsen i de södra delarna av landet, de som bebos av folkgruppen pashtuner. Ledarna var vad som närmast kan betecknas som bypräster. De ledde ett veritabelt bondeuppror mot krigsherrar och kaos. Det ska ha börjat när bybor bad en av dem, mulla Omar, om hjälp mot den lokale krigsherren som kidnappat två flickor. Mulla Omar värvade trettio av sina religiösa studenter. De hade sexton gevär. De angrep krigsherrens bas. Mot alla odds intogs den, de befriade flickorna och hängde krigsherren. Kanske började det då. Fler och fler människor bad mullah Omar om hjälp. Rörelsen växte. 1. På den afghanska landsbygden välkomnade många talibanerna med öppna armar, dödströtta som de var på giriga krigsherrar och kaos. Enbart i Kabul beräknas 65 000 människor ha dödats i strider mellan de olika fraktionerna av krigsherrar under nittiotalet. Det var under den tiden som Usama bin Ladin etablerar al Qaidas högkvarter i Afghanistan. Han hade deltagit i kriget mot den sovjetiska ockupationen på åttiotalet. Han och hans organisation hade därefter flackat världen runt. Ett tag hade al Qaida haft sin bas i Sudan. Nu hade påtryckningarna blivit allt hårdare på den sudanesiska regeringen för att utelämna honom. Det var i det läget han inviterades att återvända till Afghanistan. Det var inte talibanerna som bjöd in honom. Det gjorde krigsherrarna. Att bin Ladin och al Qaida hamnande på talibanernas sida berodde helt enkelt på att talibanerna höll på att erövra Jalalabad i östra Afghanistan där han huserade. Usama bin Ladin blev helt enkelt tvingad att välja. Antingen byta sida från krigsherrarna till talibanerna eller lämna landet. Han bytte sida. 2. - 4 -

Det nya kriget Den amerikanska marinkåren under husundersökning maj 2004 Foto: korpral Jemssy Alvarez Jr Det krig som Sverige deltar i ha rasat i elva år. USA inledde ett bombkrig den 7 oktober 2001 efter 11 september attentaten. Den amerikanska regeringen hävdade att den hade bedrev folkrättsligt rätt till självförsvar och att man har stöd av FN. Det är ett missförstånd. När det amerikanska angreppet började hade FN tagit två resolutioner med anledning av 11 september attentaten. De hade numren 1368 och 1373. Ingen av de resolutionerna gav den amerikanska regeringen rätt att gå till angrepp mot andra länder efter behag. Om något manade resolutionerna till polissamarbete för att få fast attentatsmännen bakom 11 september. USA ingick partnerskap med de afghanska krigsherrarna. Det amerikanska flygvapnet bombarderade talibanstyrkorna. Krigsherrarna hade bitit sig fast i landets nordöstra hörn. Med stöd av amerikanskt flyg och specialstyrkor gick de nu till motoffensiv och började lägga under sig landet igen. Mazar e-sharif föll den 8-9 november. Den 12 november utrymde talibanerna Kabul. Kandahar den 6 december. Det var den sista stora stad de kontrollerade. Först då började större amerikanska förband dyka upp på marken tillsammans med krigsherrarnas styrkor. Kort sagt: samma krigsherrar som tidigare plundra, härjat och skövlat landet, som inviterat bin Ladin till att upprätta sitt högkvarter i Afghanistan var nu Amerikas bästa vänner. Snart skulle de bli svenska soldater bästa vänner också. - 5 -

Har inte den afghanska regeringen bjudit in Sverige att skicka trupper? Svaret på den fråga är enkelt och brutalt: Nej. Det finns ingen inbjudan. I flera av regeringens beslut hänvisas till att Sverige inviterades att skicka trupper av den afghanska regeringen. Den sägs i debattartiklar och tal från politiker. 4. Det låter tryggt och förtroendeingivande. Verkligheten är tristare. En journalist bad att få se inbjudan till Sverige, något man har rätt till enligt offentlighetsprincipen. Utrikesdepartementetspersonal letade länge och väl i sina arkiv och förklarade sen att de helt enkelt inte hade den. Det finns ingen inbjudan, varken från den här eller någon tidigare afghansk regering. Dessutom hävdade tjänstemännen irriterade att regeringen aldrig försökt påstå något sånt. 5 (Vilket är just vad den har. Ofta och ivrigt.) Kort sagt: politiker och tjänstemän har ljugit om att det finns en inbjudan... och därefter försökt ljuga om att de ljugit om saken. Den enda inbjudan som någon lyckats gräva fram är ett brev den brittiska regeringen skickade till den svenska när den internationella styrkan skulle sättas samman. Det finns några uttalande från den USA -stödda regeringen i Kabul om att den välkomnar den koalition de svenska trupperna är en del av. Men det finns ingen afghansk invitation speciellt riktad till Sverige. - 6 -

Behövs det inte soldater i Afghanistan för att stoppa terrorism? Som skäl för angreppet på Afghanistan förklarade den amerikanska regeringen att al Qaida hade sin bas i landet. Ett problem är bara att ingen riktigt vet hur många al Qaida medlemmar som egentligen fanns där. Från Reuters finns en uppgift om att de på sin höjd fanns 200 al Qaida medlemmar i hela världen på den tiden. Den grupp som genomförde 11 september attentaten levde i Hamburg, inte Afghanistan. I en intervju från 2010 förklarade dåvarande CIA chefen Leon Panetta: Jag tror att antalet al Qaida faktiskt är relativt litet. Som mest uppskattar vi det till 50-100. Kanske ännu färre. 6. Möjligen kan olika sorters frivilliga tillkomma. Det var alltså vad chefen för Amerikas underättelsetjänst gissade då och det med stöd av CIA och de enorma mängder information den samlar in. Det skulle med andra ord troligen finnas relativt få al Qaida medlemmar i Afghanistan. Terrornätverket återfinnes lättare i andra länder, i Jemen, Irak och Somalia. Minröjning i Afghanistan 2011. Foto: Joakim Hallberg, Försvarsmakten - 7 -

Deltar Sverige i en FN insats? En rad regeringar, både borgerliga och socialdemokratiska bedyrar att de svenska trupperna deltar i en FN operation av ungefär samma typ som de tidigare gjorde i Cypern, Sinai halvön, Libanon och på Balkan. Det skulle med andra ord vara en ny variant av de blå baskrarna. På den punkten har en rad regeringar försökt blanda bort korten. Sanningen är snarare att FN inte har något att göra med den allians som de svenska trupperna ingår i. En gång om året brukar FN:s säkerhetsråd ge den mandat åt att upprätthålla säkerheten och skydda regeringen i Kabul. Det är allt. Den allians som den svenska kontingenten är del av -ISAF- upprättades i december 2001 på förslag från Storbritannien och USA. 3. De första två åren leddes den av generaler från försvarsalliansen NATO. Efter 2003 släppte man alla försök att hävda att det handlade om någon slags neutral, internationell styrka. Den allians de svenska trupperna är en del av blev nu öppet en del av försvarsalliansen NATO. År 2008 togs ytterligare ett viktigt steg som passerade med gäspning. Då blev befälhavaren för de amerikanska trupperna i Afghanistan också chef för den internationella styrkan. Han sitter med dubbla hattar (som uttrycket lyder). Han är både chef för den amerikanska expeditionskåren och för ISAF. Man kan lugnt säga att den allians den svenska styrkan ingår i snarare fungerar som ett bihang till Amerikas militära insats i Afghanistan än som någon internationell, fredsbevarande styrka. FN operationer, sådana som Sverige traditionellt deltagit i, är helt enkelt en annan typ av företag. De är organiserade av FN och FN:s säkerhetsråd bestämmer vad soldaterna ska göra. Krypskytt, Sar e-pul, juni 2012 Foto: Johannes Tolf, Försvarsmakten. - 8 -

Måste det inte finnas trupper för att biståndet ska nå fram? Det argumentet hörs ofta i debatten. Det måste finnas utländska trupper i Afghanistan, annars når inte biståndet fram. Det finns två stora problem med det resonomanget. Först och främst är många av de humanitära problem som biståndet skulle avhjälpa en följd av krigföringen. Människor dödas, såras, blir flyktingar. Hela samhället trasas sönder. För det andra hotar den militära insatsen att bli gökungen som äter biståndet ur boet. Det kostade två miljarder kronor om året att hålla cirka 500 svenska soldater i Afghanistan. Det är i alla fall den officiella siffran. (Den verkliga kostnaden är kanske högre enligt en rapport från Riksrevisionsverket.) miljoner. Sveriges civila bistånd är på cirka 500 Det slutar inte där. Förutom att den militära insatsen slukar stora summor finns idéer om att använda det civila biståndet för militära syften också. Biståndspengar och hjälparbetare skulle i så fall utnyttjas för att stödja trupperna. Biståndsprojekt skulle enligt de tankarna startas för att göra koalitionen och den USA-stödda regeringen i Kabul populär. 7. Periodvis har politiker och militärer varit mycket förtjusta i den idén. 8. USA införde systemet med så kallade Rekonstruktionsgrupper. (PRT-grupper). De var militärt ledda grupper där militära insatser och bistånd samordnades. Flyktinglägret Charahi Qambar vid Kabul januari 2012. Foto: Lasse Bengtsson, Svenska Afghanistankommittén Bistånd styrs till områden som bedöms som strategiskt viktiga, inte dit behoven finns. 9. Biståndspengarna används ofta för att betala krigsherrar man vill få på koalitionens sida eller för att människorna ska lämna militär information. I ett redan splittrat land leder det till att motsättningarna ökar ytterligare. Dalgångar och byar splittras i de som gynnas av biståndet och de som blir utan. Ofta kan följden bli att de senare ansluter sig till talibanerna. 10. Ett annat stort problem är att det hotar att dra in hjälparbetare och deras projekt i krigföringen på koalitionens sida. Därmed skulle de automatiskt bli måltavlor för motsidan. Många frivilliga biståndsorganisationer kämpar emot och försöker hålla sig på avstånd från den militära insatsen. Att arbeta tillsammans med militärer leder ofta till misstänksamhet bland vanligt folk. Både mot biståndsarbetare och de som får hjälp av dem. 11. - 9 -

Varför deltar Sverige i kriget? Svenska soldater tilldelas NATO medaljen 2012, Camp Monitor, Shebergan Foto: Johannes, Försvarsmakten Ett enkelt svar på frågan varför Sverige deltar i kriget är att Svenska regeringen blev ombedd. Inte av FN eller den afghanska regeringen utan av den brittiska regeringen i slutet av 2001 och början av 2002. Försvaret tryckte på och ville delta. Dåvarande överbefälhavaren Johan Hederstedt berättade att han och hans kollegor gjorde allt för att kunna vara med. 12. Bland svenska politiker tyckte många bara det var bra att talibanerna fick på tafsen. I stort sett brydde sig de flesta inte. Det första beslutet att skicka en grupp på 45 svenska soldater till Afghanistans huvudstad Kabul gled närmast igenom med gäspningar som ett rent rutinbeslut. Det var sagt att de 45 soldaterna skulle ligga där i sex månader. När de sex månaderna gått förlängde regeringen helt sonika mandatet utan kommentar. Och så har det fortsatt. År efter år beslutade riksdagen rutinmässigt att förlänga styrkans mandat och att bygga ut den. Partierna har pratat sig samman på förhand, besluten glider igenom utan någon debatt. Många gånger har tjänstemännen i regeringskansliet helt sonika kopierat texten i förra årets proposition och klistrat in den i årets. Ingen ställde några frågor när den - 10 -

svenska styrkan hamnade under NATO:s befäl. Det ställdes inga frågor när styrkan 2006 förflyttades från Kabul till Mazar e-sharif i landets norra delar. Inte heller undrade någon vad som höll på att hända när den amerikanske befälhavaren i Afghanistan 2008 blev befälhavare för BÅDE de amerikanska trupperna och den internationella koalitionen. Frågan är varför? Från regeringen kommer mestadels en ström av svar som ofta talar om helt olika saker. Det handlar om att hjälpa de afghanska kvinnorna, att se till att biståndet kommer fram, bekämpa terrorism och mycket, mycket mer. Det finns å andra sidan försvarsforskare och politiker som mer eller mindre rent ut säger att det verkliga skälet är att regeringen vill få ligga bra till hos USA. Folkpartisten Allan Widman klagade rentav över beslutet att ta hem trupperna från Afghanistan hotade regeringens förbindelser med Amerika. Så länge kriget pågick och Sverige deltog, ja så länge hade svenska politiker och militärer en chans att få visst inflytande i NATO. Professor Gunnar Åselius från försvarshögskolan var ännu mer öppenhjärtigt. Afghanska flickors rätt att gå i skolan är helt enkelt inte en fråga som politiker skulle sätta in soldater för. Det handlar helt och hållet om att svenska politiker och militärer vill ha goda relationer till NATO och Amerika. Afghanistan är en ren bisak. 13. Enligt Åselius vill regeringen kvalificera Sverige som en pålitlig militär partner till USA/ NATO i framtida internationella operationer. Kriget i Afghanistan skulle i så fall vara ett slags inträdesprov. Den svenska kontingenten. Stationerad i Kabul fram till 2006. Därefter till Mazar e-sharif. Antalet svenska soldater i Afghanistan - 11 -

Barnmorskor Foto: Christoffer Hjalmarsson Behövs inte svenska och andra soldater för de afghanska flickornas skull? När talibanerna hade makten över större delen av landet drev de en politik för att stoppa flickors och kvinnors rätt till utbildning och arbete. För många framstår de enbart som grymma och förryckta. Frågan är om det är så enkelt. Det är å andra sidan viktigt att hålla i minnet att talibanerna och deras ledare tillhörde de fattigaste av de fattigaste i landet. Många av dem har nästan aldrig varit utanför sina hem byar eller dalar. Den enda utbildning de fått var muslimskt religiös. I åratal hade de behandlats brutalt av främmande ockupationstrupper, sina egna eliter från huvudstaden och krigsherrar. När talibanerna intog större och större delar av landet försökte de helt enkelt ta vad de lärt sig från by livet och från koranskolor och tillämpa på landet i sin helhet. I omvärlden framstod de uteslutande som underliga. Det är nog riktigare att se dem som produkter av lika delar fattigdom och krig. Religionen var helt enkelt allt de fick ha kvar. Det kan dessutom vara värt att hålla - 12 -

i minnet att när det gällde kvinnoförtryck var talibanerna knappast var mycket annorlunda än krigsherrarna som föregick dem. När USA gick till angrepp mot landet 2001 kom en ström av högstämd retorik om kamp för att befria kvinnorna. Problemet är att den retoriken låter vacker från talarstolar i Amerika och Europa. För många afghaner låter samma tal misstänkt likt de bulletiner som ryssarna lät sprida när de ockuperade landet 1979. Är det möjligt att undervisa flickor även om talibanerna griper makten? Svenska Afghanistankommittén lyckades undervisa fler och fler flickor under 1980- och 90-talen genom diplomati och övertalning. De började sin verksamhet på den afghanska landsbygden under åren 1983-84. Under den tiden var det svårt att övertala föräldrar att över huvud taget skicka sina barn till skola. Att låta barnen utbildas av okända människor var en djupt främmande tanke för många människor på den afghanska landsbygden. Inledningsvis undervisade man bara pojkar. Sakta men säkert togs fler och fler flickor in. År 1993 undervisades 110 000 barn av vilka 16 000 var flickor. År 1996, året då talibanerna erövrade Kabul, gick 10 000 flickor i skolor som låg inne på talibankontrollerat område. 14. Hur kom det sig? Varför stängdes inte flickskolorna prompt. En av följderna av de krig som härjat landet sen 70 talet var att hela det statliga skolsystemet vittrat bort. Det fanns inga pengar för att bygga upp något nytt. I det läget föredrog talibanerna att inte röra den Svenska Afghanistankommitténs skolor. När Anders Fänge från Svenska Afghanistankommittén förhandlade med talibanregeringen sa de rentut till honom att de visste att kommittén fortsatte undervisa flickor. Det kunde de göra... förutsatt att de inte gjorde något väsen av saken. 15. Efter det amerikanska angreppet 2001 övergick talibanerna till att föra gerillakrig. En del konservativa talibaner betraktade skolor som utposter för den USA stödda regeringen i Kabul. Under det de första åren av det nya kriget angrep de skolor, elever och lärare ute på landsbygden. Det kallades slaget om skolorna och nådde sin kulmen 2006 men talibanledningen noterade att det var djupt impopulärt ute i byarna. Istället kom fler och fler lokala avtal mellan innevånarna i små byar och talibanledarna på platsen. Byborna skulle inte motsätta sig talibanerna om de fick ha sina skolor och kliniker ifred. 16. De t f i n n s till sist ingen säker lösning på problemet. Inget som man vet kommer att fungera i alla lägen. Men påståendena om att militär insats är det enda som fungerar är bevisligen falska. Förhandlingar har gjort verkan tidigare och kan göra det igen. Å andra sidan: hur många afghanska kvinnor och flickor kommer att dö eller skadas om inte kriget slutar? - 13 -

Handlar inte kriget om att skapa demokrati? Kämpar inte svenska och andra främmande soldater för att skapa en demokrati i Afghanistan? Det kan vara värt att titta lite på hur den demokratin tillkom. Den första kärnan skapades under ett möte i Bonn i Tyskland 2001. USA och Storbritannien lät där samla 35 afghanska delegater för att skapa en tillfällig övergångsregering. Delegaterna var handplockade av USA. Redan inledningsvis upplystes de om att den amerikanska regeringen ville se Hamid Karzai väljas till ny president för Afghanistan. Afghanerna diskuterade med varandra och beslutade sig för att välja en viss Abul Sirai. Karzai hade knappt en kotte hört talas som vid den tiden. Amerikanska diplomater ingrep. Efter ytterligare ett tag meddelade delegaterna att de gjort ett misstag. Karzai blev president. Det började alltså med ganska oblyga diktat och påtryckningar från främmande makts sida när den afghanska demokratin upprättades. Valen som sedan genomförts, vare sig det handlade om presidentvalen 2004 och 2009 eller parlamentsvalen 2005 och 2010 måste betraktas som grundligt korrupta. I många fall handlade det om att de gamla krigsherrarna helt sonika köpt och hotat sig till röster eller trixat med rösträkningen. En som försökt protestera var den berömda afghanska kvinnosaksaktivisten Malalay Joya. Hon kastades ut från parlamentet efter att ha protesterat mot valfusket och anklagat de gamla krigsherrarna för att vara krigsförbrytare. I valet 2009 konstaterades att Hamid Karzai fuskat sig till en miljon röster. I ett läget när det skulle gå vidare till en andra valomgång ingrep den amerikanska utrikesministern Hillary Clinton och förklarade valet för avslutat. - 14 -

Kommer inte kriget att ta slut 2014? Svensk patrull väster om Mazar e-sharif 2012. Foto: Johan Lundahl/Combat Camera/Försvarsmakten. Under sitt toppmöte i Lissabon beslutade NATO att trupperna skulle tas hem 2014. Så då borde allt vara avgjort då? Det finns andra som tvärtom talar om att kriget kommer att fortsätta... på ett annat sätt. Vi drar oss inte ut. Vår närvaro bara ändrar form, förklarade den moderate riksdagsmannen Christian Holm under en paneldebatt på Folk och Försvar. Henrik Landerholm, svenska regeringen Höge representant i de norra provinserna uppgav att man satt i NATO högkvarteret i Bryssel och filade på planerna för fortsättningskriget efter 2014. Den amerikanska regeringen har skrivit avtal med den USA stödda regeringen i Kabul där Amerika får rätten att använda baser i Afghanistan fram till 2024. På NATO mötet i Chicago las strategin för tiden efter uttåget. USA och dess NATO allierade ska täcka kostnaderna för den afghanska regeringsarmén. Det sägs mycket tydligt från den Svenska regeringen och försvaret att man tänker delta i det sammarbetet också. Planerna för framtiden skulle i så fall - 15 -

vara den att större delen soldaterna från USA, NATO och Sverige hämtas hem. En del stannar kvar för att fungera som militärrådgivare och utbildare. De som blir kvar i Afghanistan försvinner från frontlinjen. I alla fall synbarligen. Istället övergår de till att hålla den afghanska regeringsarmén under armarna som rådgivare och stöder dem med flygräder. 17. Det kommer att bli något som kallas för krig genom ombud. USA och NATO kommer att fortsätta kriget mot talibanerna, den USA-stödda regeringen i Kabul är ombudet. Av de främmande trupper som ska stanna kvar kommer Sverige att bidra med 200. Både försvaret och regeringen är med på noterna. Faktum är att Sverige har närmast varit ivrigare än somliga av NATO:s kärnländer. Kanada, Holland och Frankrike har exempelvis beslutat att ta hem sina trupper i förtid. Sverige kommer däremot att följa NATO:s tidtabell slaviskt. Den svenska soldaternas närvaro i Afghanistan är en ren present från svenska regeringens sida, Sverige är inte medlem av alliansen och har egentligen inga skyldigheter att göra som NATO säger. - 16 -

Blev det bättre av kriget? Flicka flyktinglägret Charahi Qambar vid Kabul januari 2012. Foto: Lasse Bengtsson, Svenska Afghanistankommittén Afghanistan sägs ha gjort framsteg sedan angreppet 2001. Men vad är resultatet av mer än elva års krig? Totala antalet dödade och sårade afghaner har inte säkert kunnat fastläggas. Vare sig NATO eller FN har fört någon statistik under de första åren 2001-2006 utan bara uppgett egna förluster. Washington Post 6 januari 2012 gjorde uppskattningen 100 000 dödade civila och militärer men troligen är mörkertalet större. Kriget har påverkat hela det afghanska samhället. Varje dag dör 200-250 barn av brist på mat, sjukvård och annat som är en följd av kriget. Varje dag kommer 400 afghaner som flyktingar till olika läger inom landet enligt Amnesty. Kriget har drivit 250 000 afghaner att fly ur landet och 500 000 är flyktingar i sitt eget land. Enbart huvudstaden Kabul har 35 000 personer som lämnat sina hem och bor i 30 slumområden runt staden. Den mest ansedda granskningen av situationen i Afghanistan görs av International Crisis Group (ICG), en Brysselbaserad tankesmedja. Sommaren 2011 sammanfattades läget som det värsta hittills under det mer än 10-åriga kriget. Världen hade misslyckats att skapa ekonomisk och politisk stabilitet. Kriget offer var fler än någonsin och den civila uppbyggnaden närmast obefintlig. Medellivslängden är under 45 år och barnadödligheten en av de högsta i världen. Opiumodlingen grasserar och landet är nu världens största leverantör av opium. Regimen i Kabul är en av värdens mest korrupta och landet klassades av den korruptions bevakande organisationen Transparency International 2012 som mest korrupt av 174 stater (Afghanistan delade bottenplatsen med två andra länder). Korruptionen bidrar till att biståndet inte går fram till de behövande. Mer än 60 miljarder dollar har getts i bistånd men inge kan säga vart pengarna tagit vägen. För den summan kunde man bygga tre nya Afghanistan förklarade en afghansk parlamentsledarmot under ett besök i Stockholm. - 17 -

Fotnoter 1. Talibaner av Ahmed Rachid, utgiven av Svenska Afghanistankommittén, 2000, sid 46-47. 2. Ghosts of Afghanistan av Jonathan Steele, Counterpoint, Berkley, 2011, sid 204-205. Ideella, ickestatliga hjälporganisationer ) att sköta återuppbyggandets muttrar och skruvar. ur The Threatning Storm; The Case for Invading Iraq Random House, New York, 2002, sid 202. 3. ISAF står för International Security Assistance Force. 4. Se exempelvis Ny strategi för Sveriges närvaro i Afghanistan debattartikel av försvarsminister Sten Tolgfors, utrikesminister Carl Bildt och biståndsminister Gunilla Carlsson, Svenska Dagbladet, 8 juli 2010. 5. Brev från Erik Lindfors, Departementsråd och biträdande enhetschef UD:s folkrättsenhet till Stefan Lindgren 13 december 2011. Svensk trupp saknar inbjudan till Afghanistan Stefan Lindgren, Newsmill, 23 juli 2010. 6. CIA: At most, 50-100 Al Qaeda in Afghanistan intervju med Jake Tapper, ABC news, 27 juni 2010. Leon Panetta: There May Be Fewer Than 50 Al Qaeda Fighters In Afghanistan Huffington Post, 27 juni 2010. 8. Den amerikanske utrikesministern och förre generalen Colin Powell kallade de civila hjälparbetarna för, force multiplier for us, such an important part of our combat team, ur The thin blue line av Conor Foley, Veso förlag, London, New York, sid 110. 9. Bland annat anses undernäringen bland barn i Afghanistan vara den värsta i världen, trots att landet är en av världens största biståndsmottagare och enligt Josephine Bassinette från Världsbanken är det just på grund av att biståndet huvudsakligen skickas till områden som anses militärt viktiga. Inte där behoven bedöms vara som störst. Ur Afghan child hunger among worst in world: report (Osignerad) AFP, 5 mars 2012. 10. A weapons system based on wishful thinking av Andrew Wilder, Boston Globe, 16 september 2009. 7. En som var mycket entusiastisk för modellen var Kenneth Pollack, medlem av nationella säkerhetsrådet under Bill Clintons presidentperioder. Det skulle vara mycket bättre för Förenta Staterna och för Irak om vi lät FN och NGO:s (Non Governmental Organizations, 11. Uppgift från Peter Brune, generalsekreterare i Svenska Afghanistankommittén under seminarium med Läkare Utan Gränser, 28 oktober 2010. Quick Impact, Quick Collapse; The Dangers of Militarized Aid in Afghanistan gemensamt uttalande från Svenska Afghanistan kommittén, Afghanaid, - 18 -

CARE, Oxfam, Norska flyktingkommittén och flera andra hjälporganisationer, 1 februari 2010. 12. Så hamnade Sverige i krig av Claes Lönegård i Fokus, 11 februari 2010. 13. Vad gör vi i Afghanistan? intervju med professor Gunnar Åselius professor vid Försvarshögskolan i God Morgon Världen, Sveriges Radio, 22 oktober 2010. Debatt: Folklig förankring krävs av Allan Widman, Dagens Industri 30 mars 2012. 14. Uppgift från Peter Hjukström Förbundssekreterare, Svenska Afghanistankommittén 1987-2001. 15. The Swede Who Convinced Taliban To Allow Girls Schools av Abubakar Siddique, Radio Free Europe, 26 januari 2012. 16. The Battle for the Schools; The Taleban and State Education rapport från Afghanistan Analysts Network, av Antonio Giustozzi och Claudio Franco, december 2011. 17. Afghanistan efter 2014-vad krävs för framgång seminarium av Folk och Försvar den 25 oktober 2012. Litteraturlista Sverige i krig igen - vägen in i Afghanistankriget av Lars-Gunnar Liljestarnd, Thage G Peterson, och Anders Ferm. En vitbok som redovisar svenska regeringars beslut som ledde Sverige in i kriget, folkrättsfrågorna mm. Kan beställas 36 kr via e-post :afghanistansolidaritet@gmail.com Vägen ut ur Afghanistan av Pierre Schori, Leopard förlag 2010. Boken tar upp frågan om Sverige, FN och kriget i Afghanistan och pekar ut en väg för fredlig lösning på kriget. Fortsatta civila- och biståndsinsatser till Afghanistan. Arbetsgruppens rapport till partiledarna inom ramen för överenskommelsen mellan Regeringen, Socialdemokraterna och Miljöpartiet de gröna, 29 augusti 2011, http://www.regeringen.se/content/1/ c6/17/38/58/2ce959d5.pdf Rapporten summerar målen för de civila insatserna i Afghanistan som de formulerats av regeringspartierna, socialdemokraterna och miljöpartiet. Svenska bidrag till internationella insatser, Riksrevisionen, Rir 2011:14, 29 mars 2011. http://www.riksrevisionen.se/pagefiles/10853/anpassad_11_14%20svenska%20bidrag%20till%20internationella%20insatser.pdf Riksrevisionen har granskat Sveriges deltagande i kriget i Afghanistan vad gäller, mål, uppföljning, genomförande och kostnader. ICG Aid and Conflict in Afghanistan Asia Report number 210, 4 augusti 2011.http:// www.crisisgroup.org/en/regions/asia/south-asia/afghanistan/210-aid-and-conflict-inafghanistan.aspx, Rapporten anses som den mest tillförlitliga och beskriver situationen i Afghanistan (politiskt, ekonomiskt och socialt) efter 10 års krig. På www.afghanistan.nu finns Föreningen Afghanistansolidaritets arkiv med artiklar sedan krigets början ( se Arkiv på hemsidan) - 19 -

Hur kom det sig att Sverige deltar i Afghanistankriget. Handlar det inte om en FN-insats? Det och många andra vanliga frågor och påståenden granskas här. Lä s o c k s å o m hur Sverige gick med i kriget. Broschyren Sverige i krig igen - vägen in i Afghanistankriget av Lars-Gunnar Liljestrand med förord av tidigare försvarsministern Thage G Peterson och efterord av tidigare FN-ambassadören Anders Ferm. Broschyren beskriver hur svenska regeringar och riksdagar steg för steg tog Sverige med i kriget. Skriften tar upp vad de svenska soldaterna gör i Afghanistan och NATO:s roll. Krigskostnaderna analyseras liksom motiven för regeringens deltagande i kriget. Broschyren kan beställas från Föreningen Afghanistansolidaritet, Fraktflygargatan 5, 128 30 Skarpnäck eller per e-post afghanistansolidaritet@ gmail.com. Beställning kan också ske genom att sätta in 36 kr på plusgiro 33 13 24-4.