Miljöprogram för Landstingsservice byggverksamhet och fastighetsförvaltning

Miljöprogram för Landstingsservice byggverksamhet och fastighetsförvaltning 2011 2014 Upprättad av: Soraja Nadimpour Miljöansvarig Landstingsservice Landstinget Uppsala Uppdaterat 2011 06 13

INNEHÅLL 1. INLEDNING... 2 2. BYGG OCH FASTIGHETSSEKTORNS MILJÖPÅVERKAN... 3 3. LANDSTINGSERVICE SPECIFIKA MILJÖMÅL... 4 4. LANDSTINGETS MILJÖPOLICY... 6 5. PROJEKTLEDNINGSAVDELNING... 7 6. AFFÄRSOMRÅDEN... 8 7. FASTIGHETSUTVECKLING, TEKNIK; ALLMÄNSERVICE...9 10 BILAGOR 1 Mall för Mall för projektspecifikt miljöprogram Små projekt 2 Mall för projektspecifikt miljöprogram Stora projekt 3 Mall för miljökonsekvensbeskrivning 4 Avfallshantering styrande dokument 5 Rivningsplan och Avfallshanteringsplan 6 Avfallsrapport för byggprojekt 7 Avvikelseblankett materialval 8 Projektledarens egenkontroll checklista 9 Miljörondsprotokoll projektledare 10 Innemiljö Checklista 11 Checklista Fastighetsgranskning vid överlåtelse 1

1. INLEDNING Landstinget i Uppsala är miljöcertifierat enligt ISO 14 000 och detta miljöprogram är ett styrande dokument i ledningssystemet för Landstingsservice. Miljöprogrammet för byggnation och förvaltning beskriver de miljökrav som ställs vid byggnation och förvaltning och skall inte blandas ihop med landstingets miljöprogram som beskriver landstingets generella miljömål som landstinget antar vart fjärde år. 2. BYGG OCH FASTIGHETSSEKTORNS MILJÖPÅVERKAN Landstingsservice betydande miljöaspekter är: Användning av värme Användning av el Användning av kyla Användning av material Avfall Transport 2.1 LANDSTINGETS GENERELLA MILJÖMÅL SOM OMFATTAR BYGGVERKSAMHET OCH FASTIGHETSFÖRVALTNING Energianvändning (värme, kyla, ånga och el) År 2014 ska: Transporter Energianvändningen (Värme, el, ånga och kyla ) i Landstinget i Uppsala län vara minst 20 procent lägre per kvadratmeter än 2010. Energianvändningen för uppvärmning 1 vara högst 60 kwh/m2 vid nybyggnation och högst 70 kwh/m2 vid större ombyggnationer. År 2014 ska: 1. 70 % av de transportfordon som köps eller leasas drivas med icke fossila bränslen 2. Utsläppen av fossil koldioxid från tjänsteresor 2 vara 15 % mindre per anställd jämfört med 2010. 3. Utsläppen av fossil koldioxid från resor till och från arbetet vara 4 % mindre per anställd jämfört med år 2010. 1 Fastighetsdelen är inkluderad men inte verksamheten. 2 Med tjänsteresor menas tåg, flyg, egna fordon, leasade fordon, egen bil i tjänsten och hyrbil. 2

Avfall År 2014 ska: 1. Andelen avfall som återvinns ha ökat till 33% av den totala avfallsmängden. 2. Den totala mängden avfall vara 5 % mindre än 2010. Kemikalier År 2014 ska: 1. 20 % av kemikalierna på landstingets avvecklingslista ha fasats ut. 2. 100 % av golvmattor vid ny och ombyggnation vara ftalat och PVC fria i torra utrymmen och fria från särskilt farliga ftalater i våta utrymmen. 3. 85 % av nyinstallerade VA rör vara ftalat och PVC fria. 2.2 LANDSTINGSSERVICE SPECIFIKA MILJÖMÅL OCH KRAV SOM OMFATTAR BYGGVERKSAMHET OCH FASTIGHETSFÖRVALTNING Energi För att nå energimålet: Energi användningen i Landstingets fastigheter ska begränsas genom effektiv värme, kyl och elanvändning, under såväl förvaltning som byggnation. Drivmedel till reservkraft: Landstingsservice ska köpa in det drivmedel som ger minst utsläpp av föroreningar. Energiuppföljning ska göras regelbundet i alla fastigheter. Analys av data ska ligga till grund för effektiviseringsåtgärder. Avfall Andelen materialåtervunnet byggavfall ska vara 10 % av byggavfallsvolymen. Årligen lämnas statistik på totala avfallsmängden, mängden miljöfarligt, brännbart, deponi och andelen/mängden återvunnet avfall. Entreprenören ska använda Landstingsservice mall för rapportering av byggavfalls statistik. Skapa förutsättningar för sina hyresgäster att källsortera sitt avfall (hushållsavfall). Skapa förutsättningar för att byggavfall sorteras. Byggmaterial Val av byggvaror ska ske utifrån ett livscykelperspektiv. Byggvaror ska vara miljögranskade innan de bestäms i projektering eller köps in. Granskningen görs med hjälp av SundaHus Miljödata som tillhandahålls av Landstingsservice. I första hand väljs byggvaror som har helhetsbedömningen A eller B. Varor med bedömningen C får inte användas utan projektledarens godkännande. Användning av byggavfall med andra bedömning än A och B ska dokumenteras och orsaken till detta förklaras, i Landstingsservice avvikelserapport. Avvikelserapporten skickas till projektledare för bedömning. Bilaga nr. 7. 3

Avvikelse ska rapporteras till Landstingsservice miljöansvarig. Golvmattor: Torrutrymme; 100 % av golvmattor vid ny och ombyggnation vara ftalat och PVC fria Våtutrymme, golvmattor ska vara fria från särskilt farliga ftalater. VVS rör: ska minst 85 procent av nyinstallerade VA rör vara ftalat och PVC fria. Dokumentation: Dokumentation ska göras av valda material och använd mängd. Ambitionen är att på sikt även redovisa placering av byggmaterialen i byggnaden. SundaHus Miljödata ska användas för dokumentation av valda byggmaterial. Projektledare har ansvaret för att all miljödokumentation efter avslutat byggprojekt erhålls. Byggmaterial innehållande PVC ska undvikas. Kemikalier Miljö och hälsostörande ämnen som klassificerats som utfasningsämnen symboliseras med U i SundaHus Miljödata och ska fasas ut. SundaHus Miljödata ska användas, se Byggmaterial ovan. Förekomst av särskilt farliga ämnen enligt Kemikalieinspektionens definition ska inte överstiga specificerade haltgränser enligt rapporten Miljöklassning av byggnader. Sanering av PCB haltiga fogar ska ske i samband med fönsterbyte. Leverantörer Leverantörer ska ha ett aktivt miljöarbete och kunna redovisa detta. Deras produkter ska vara registrerade i SundaHus databas. Innemiljö Byggnaderna ska utformas så att det är en god inomhusmiljö, utan risk för negativ hälsopåverkan och med hänsyn till verksamhetskrav. Om det finns indikationer på hälsoproblem som kan bero på byggnader ska dessa utredas och åtgärdas. Byggprojekt ska genomföras så att framtida fuktproblem undviks. Detta säkerställs genom fuktsäkerhetsprojektering. Fastighetsförvaltare har ansvaret att alla åtgärder i samband med innemiljöfrågor uppdateras i byggnadens dokumentation. Övrigt Utsläpp till mark, luft, dagvatten och övrigt vatten till följd av spill och läckage ska begränsas under såväl fastighetsdrift som byggnation. 4

3. LANDSTINGETS MILJÖPOLICY Landstingsservice följer landstingets miljöpolicy och vision för miljöarbetet. Landstinget i Uppsala län med drygt 11 000 anställda bedriver förebyggande sjukvård, bassjukvård, högspecialiserad hälso och sjukvård inklusive tandvård. Det svarar även för allmänna kommunikationer mellan länets kommuner och utövar kulturell verksamhet. Verksamheten är omfattande och medför en stor miljöpåverkan genom många transporter, en betydande mängd avfall samt stor användning av energi, förbrukningsmaterial, läkemedel, kemikalier och lustgas. Många av utsläppen har även en negativ påverkan på människors hälsa. För att minska miljöpåverkan och hälsofarliga utsläpp är vår policy att: Förebygga föroreningar och hushålla med resurser. Upphandla varor och tjänster som ger minsta möjliga miljöpåverkan. Ta miljöhänsyn i varje handling och beslut i det dagliga arbetet. Ständigt förbättra verksamhetens miljöresultat och nå uppsatta mål. För Landstingsservice betyder det att (Landstingsservice handling) Den bebyggda miljön ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och bidra till långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser vilket konkretiseras genom att: Våra fastigheter erbjuder en god inomhusmiljö. Vi främjar hushållandet av energi och övriga resurser vid byggnation, renovering och drift. Vi fasar ut miljö och hälsostörande ämnen i byggvaror. Vi ställer miljökrav på entreprenörer och konsulter i projekt. I största möjliga utsträckning väljer vi sådana material, produkter, byggnads och installationstekniska lösningar som inte skadar miljö och hälsa. Vi verkar för en avfallsminskning, samt ökad återanvändning och återvinning av restprodukter. Vi tar hänsyn till kundernas behov och önskemål vid val av byggtekniska lösningar och miljöanpassar skötseln av den inre och yttre miljön av våra fastigheter. Vi använder kemikalier på ett sådant sätt att människor och miljö inte skadas. Vi källsorterar allt vårt avfall. 5

5. PROJEKTAVDELNINGEN 5.1 ORGANISATION Projektledaren ansvarar för genomförande av miljökraven och miljödokumentationen i projekt. Projektledare ska se till: Det ska skapas en miljömapp för varje projekt Att ett miljöprogram som följer Landstingsservice miljömål och krav finns under projektering. Att all miljödokumentation för projektet (miljökonsekvensbeskrivning, miljöinventering, materialval) sparas i projektets specifika miljömapp. Vilken sedan infogas i byggnadens dokumentation. Att entreprenören tar fram projektets specifika miljöplan enligt projektets miljöprogram. Projektledare ska fylla i projektledarens checklista för varje projekt Bilag 8 projektledarens egenkontroll.doc. I fylld checklista ska lämnas till Landstingsservice miljöansvarig efter avslutat projekt. 5.2 AVVIKELSER Avvikelser och korrigerande åtgärder gentemot projektets miljömål ska kontinuerligt dokumenteras samt rapporteras till och godkännas av Landstingsservice. UPPFÖLJNING Uppföljning i projektet beskrivs i projektets miljöprogram. Uppföljningen består i regel av att miljöfrågor tas upp på projekterings och byggmöten och i dialog med konsulter och entreprenörer. I större projekt görs dokumenterade revisioner, bilaga nr.9. Omfattningen ska beskrivas i projektets specifika miljöprogram. 5.3 DOKUMENTATION Miljöarbetet i projektet ska dokumenteras. I miljöprogrammet ska framgå vilka dokumentation som ska tas fram. All miljödokumentation ska sparas i projektets miljömapp och lämnas till Dokumentation enheten. Enheten ska spara informationen i specifik byggnads Miljödokument. 5.4 RUTINER FÖR SMÅ PROJEKT För mindre projekt gäller förenklade rutiner. Små projekt definieras som: Mindre hyresgästanpassningar och underhållsprojekt med en budget < 100 000 kr. Projektledaren går igenom projektets miljöpåverkan med hjälp av Mall för projektspecifikt miljöprogram Små projekt bilaga nr. 1. Projektledaren informerar entreprenören om projektets specifika miljökrav, materialval och avfalls dokumentation. Projektledaren signerar projektledare checklistan vid projektets slut bilaga nr. 8. 6

5.5 RUTINER FÖR STORA PROJEKT 5.5.1 Förstudie Projektets miljöambition: Landstingsservice beslutar om projektets miljöambition. Miljöutredningar: Landstingsservice samlar in underlag avseende tidigare utförda utredningar, samt bedömer behov av ytterligare miljöutredningar. Miljöorganisation för projektet: Landstingsservice beslutar om en miljösamordnare ska finnas för projektet. Det ska tas hänsyn till vattenskyddsområden: Projektledaren ansvarar för kontakten med länsstyrelsen och kommunen vid arbete inom vattenskyddsområde. Projektledaren har även ansvar för nödlägesrutinen om en olycka skulle ske. 5.5.2 Projektering Vid upphandling av konsulter och entreprenörer ska deras miljöarbete vara ett av utvärderingskriterierna. Projektledaren ansvarar för att informera konsulter om Landstingsservice miljömål och krav. Landstingsservice styrande miljödokument ska hämtas på http://qp1.lul.se/lsuproj Miljökonsekvensbeskrivning (MKB): Projektledaren ansvarar för att en MKB upprättas för projekt som inkluderar anmälnings eller tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken. MKB upprättas enligt Mall för miljökonsekvensbeskrivning bilaga nr. 3. Miljöprogram: Projektledaren upprättar ett projektspecifikt miljöprogram. Vid framtagande av miljöprogram ska Landstingsservice mall användas. Mall för projektspecifikt miljöprogram Stora projekt bilaga nr. 2. Konsulten väljer byggmaterial enligt Landstingsservice kriterier. SundaHus databas ska användas. 5.5.3 Produktion Vid upphandling av entreprenörer ska deras miljöarbete vara ett av utvärderingskriterierna. Projektledaren ansvarar för att informera entreprenörer om LSU:s miljökrav och projektets miljöprogram. Entreprenören ska hämta alla styrande miljödokument på http://qp1.lul.se/lsuproj Miljöplan: Entreprenörer ska upprätta projekt specifika miljöplan som beskriver hur de säkerställer att kraven i miljöprogrammet uppfylls. Avfallshantering: Entreprenören ska lämna avfallsstatistik enligt mallen för avfallsrapportering bilaga nr. 6. Rivning: Entreprenören ska ta fram rivning och dess avfallshanterings plan enligt Landstingsservice mall. bilaga nr. 5. 5.5.4 Uppföljning av miljöarbete i projekt och dokumentation Projektens miljöprogram följs upp av projektledaren och eventuella avvikelser dokumenteras. För uppföljning under projektarbete används miljöronddokument bilaga nr. 9. Projektledaren fyller vid slutet av projektet i Projektledarens egenkontroll checklista bilag nr. 8. Dokumenten sedan läggs till grund för utvärdering av Entreprenörens Kvalité och Miljöarbete. 7

6. AFFÄRSOMRÅDEN 6.1 ENERGI Energianvändning avläses månadsvis. Ett flödesschema möjliggör analys för att utvärdera resultatet och ett åtgärdsplan skall leda till minskad energianvändning. 6.2 AVFALL Avfall som uppstår inom landstingets byggnader (egna och inhyrda) ska hanteras enligt följande Avfallshandböcker : Avfallshantering inom Landstinget i Uppsala, styrande dokument Avfallshantering vid Akademiska sjukhuset, styrande dokument Avfallshantering vid Lasarettet i Enköping l, styrande dokument 6.3 KEMIKALIER Alla kemikalier ska beställa via Tekniska förrådet som kontinuerligt uppdaterar Kemia databasen och tar fram statistik på använd mängd kemikalier. 6.4 INNEMILJÖ Lanstingsservice vill skapa bästa möjliga innemiljö för sina hyresgäster. Hantering av klagomål om innemiljön sker genom checklista innemiljöproblem bilaga nr.10. All dokumentation skall sparas i byggnadens specifika Miljödokumentation. Förvaltningens Miljöansvarig ansvarar för: Att sammanställa all inkomna miljöavvikelser som kommer in från hyresgäster via olika aktörer. Att utifrån inkomna avvikelser i samråd med förvaltare tar fram åtgärdsplan för specifik byggnad. Att följer upp åtgärdsplanen för byggnaden. Att dokumentationen av alla miljöutredningar och saneringsarbeten sker digitalt Att uppdaterar byggnadens miljödokumentation. 8

6.5 HYRESGÄSTENS MILJÖMÅL OCH ÖNSKEMÅL Det ska tas hänsyn till hyresgästernas önskemål om speciella miljökrav. 6.6 KÖP OCH FÖRSÄLJNING AV FASTIGHETER Miljöbedömning av fastigheter ska göras vid köp och försäljning. Vid miljöbedömning av fastigheter ska Checklista Fastighetsgranskning vid överlåtelse användas bilaga nr.11. 7 FASTIGHETSPLANERING Vid planering av lokaler ska Landstingsservice mål för Energihushållning beaktas. Lokalerna ska utformas så att verksamheten får utrymme för att källsortera sitt avfall. 8 Teknikavdelningen 8.1 VATTENVERK Landstingsservice äger två vattenverk, Akademiska vattenverk och Wik vattenverk. Vattenverken är dokumenterade enligt Livsmedelföreskrifter. Dokumentationen omfattar bl.a. egenkontrollprogram. Dokumentationen ska revideras årligen. All dokumentation finns digitalt. Landstingsservice Miljöansvarig har ansvaret för revidering av dokumentation och myndighetskontakter som gäller vattenverken. Teknikavdelningen har ansvaret för genomförandet av åtgärdsplan och åtgärder av avvikelser. 8.2 Köldmedium och drivmedel Årlig rapportering om användning av köldmedium och dess mängd lämnas in till tillsynsmyndigheter, i enlighet med tillsynsmyndigheternas krav. Driftchefen har ansvaret för rapporteringen. 9

8.3 Energianvändning i byggnader Teknikavdelningen har ansvar för energioptimering av byggnader. Avdelningen har ansvar för framtagande av årliga energiplan och statistik över förvaltningens energiförbrukning. 9. Allmänservice Vid köp och leasning av transporter ska Landstigets miljömål beaktas. Hantering av avfall från hyresgästernas verksamhet ska ske enligt Landstingets avfallshandbok. Transportchefen har ansvar för framtagande av statistik för smittförande avfall. Städning ska ske enligt Landstingets syrande dokument. 10

Bilaga 1 MALL FÖR PROJEKTSPECIFIKT MILJÖPROGRAM SMÅ PROJEKT Landstingsservice "Förnamn efternamn" Tfn "Ditt telefonnummer" E post "personlig adress"@lul.se Projekt: Mottagarnamn: Adress Postnr postort Datum: Checklistan används i små projekt. Landstingsservice projektledare går igenom listans punkter före start: Syftet med detta miljöprogram är att hantera miljöfrågorna även vid mindre ombyggnationer/hyresgästan. passningar. I större byggprojekt ska ett projektspecifikt miljöprogram tas fram. CHECKLISTA Information Projektledaren ska informera konsulter och entreprenörer om Landstingsservice Miljöprogram 3 samt landstingets miljöpolicy. Buller Ljudnivån på entreprenörers maskiner och arbete ska tillämpas till verksamheten. Avfall Avfall ska sorteras enligt Landstingsservice styrande dokument, Landstingsservice Miljöprogram bilaga 4 Avfallsmängder i fraktioner ska rapporteras. Vid rapportering ska Landstingsservice mall användas. Miljöprogram bilaga 6. Vid behov av rivningsplan enligt PBL, ska Landstingsservice mall användas. Miljöprogram bilaga 5. För transporter av farligt avfall ansvarar entreprenören för att begära in och sammanställa tillstånd för detta. Innemiljö Påverkas inneklimatet (värme, kyla, luftomsättning.). Om Ja, säkerställ att klimatkrav uppfylls. Landstingsservice Miljöprogram. Tillfredställande uttorkning av konstruktioner ska ske. Det handlar om tillräcklig med torkning. Tätskikt i våtrum ska utföras av företag auktoriserat av GVK. KLART/SIGN 3 Entreprenören får ta del av Landstingsservice styrande dokument via länken http://qp1.lul.se/lsuproj. Användarnamn; Läsa information lösenord; hemligt 1

CHECKLISTA KLART/SIGN Energi Påverkas fastighetens energiförbrukning av projektet? Om Ja, välj varor/produkter med energi klass A eller som lägst B. Byggvaror/kemikalier Vid val av byggvaror ska SundaHus Miljödata 4 användas. Byggvaror av miljöklass A och B ska användas. För användning av byggvaror av miljöklass C eller produkter som inte finns med i Sunda Hus krävs projektledarens godkännande. Men då ska väl dessa ändå sammanställas som avvikelser. För använda byggvaror ska byggvarudeklarationer finnas. På arbetsplatsen ska en kemikalieförteckning finnas tillgänglig för kemiska produkter. Säkerhetsdatablad ska finnas på arbetsplatsen för kemiska produkter. Informationen ska uppdateras fortlöpande. Alla märkningspliktiga produkter ska förvaras tillsammans med information om hantering vid eventuellt tillbud. Hantering av kemiska produkter på byggarbetsplatsen ska ske enligt lagstiftade krav. Mark Om förorening i mark påträffas ska anmälan till kommunens miljökontor göras. Vid behov av upprättande av MKB 5 enligt kommunens bestämmelser, ska Landstingsservice mall användas. Se Miljöprogram bilaga 3. Egenkontroll Har entreprenören system för egenkontroll? Nödlägesberedskap: Vid miljöolycka ska alltid beställaren och kommunens miljökontor kontaktas genast. Vid risk för utsläpp, läckage, brand eller explosion kontaktas räddningstjänsten. Avvikelse från ovan ställda krav ska dokumenteras med motivering och förslag till åtgärd eller alternativ. Avvikelse ska godkännas av projektledaren innan arbete påbörjas. Projektörer och entreprenörer ansvarar för att dokumentation som visar att ovanstående krav har uppfyllts. Slutdokumentationen levereras senast i samband med slutbesiktningen till Landstingsservice. Landstingsservice projektledare: Underskrift: Projektavdelningen Slottsgränd 3 75185 Uppsala tfn 018 611 00 00 fax 018 69 58 18 pg 112810 7 bg 5844 3318 org nr 232100 0024 www.lul.se 5 Miljökonsekvensbeskrivning 2

Bilaga 2 MALL FÖR PROJEKTSPECIFIKT MILJÖPROGRAM STORA PROJEKT 1 Inledning 2 Orientering om projektet 3 Organisation 4 Generella krav 4.1 Landstingsservice generella miljömål 4.2 Hyresgästens miljömål och önskemål 4.3 Projektets specifika miljökrav 5 Projektets miljöorganisation 6 Utredningar och myndighetskontakter 7 Projektrutiner 7.1 Konsulters och entreprenörers miljöarbete 7.2 Övriga miljökrav i projektet 7.3 Markföroreningar 7.4 Schaktmassor 7.5 Vattenskyddsområde 7.6 Byggmaterial 7.7 Radon 7.8 Grönytor 7.9 Byggnad utvändigt 7.10 Fuktskydd 7.11 Städning 7.12 Emissioner 7.13 Belysning 7.14 Golv 7.15 Material i våtrum 7.16 Trycken och handtag 7.17 Flamskyddsmedel 7.18 Funktioner 7.19 VVS VA 7.20 VVS ventilation 7.21 Energi 7.22 Mediamätning 7.23 Elektromagnetiska fält 7.24 El 7.25 Avfall 7.26 Brandskydd 7.27 Buller 7.28 Transporter 1

1. INLEDNING Följande miljöprogram är avsett att användas av Landstingsservice i samband med nybyggnad och större ombyggnader. Programmet är projektspecifikt. Syftet med programmet är att styra miljöfrågorna genom hela projektet. Projektledaren ansvarar för att miljöprogrammet upprättas i projektet med hjälp av denna mall. 2. ORIENTERING OM PROJEKTET Ge en kort beskrivning 3. ORGANISATION Orientering för projektets organisation fylls i av projektledaren Projektledare: Beställarens miljöansvarig: Konsulter: 4. GENERELLA KRAV 4.1 LANDSTINGETS GENERELLA MILJÖMÅL Energianvändning (värme, kyla, ånga el) År 2014 : ska energianvändningen för värme, el, ånga och kyla vara 20 % lägre per kvadratmeter än förut, jämfört med 2010. Transport År 2014: 1. ska 70 % av de transportfordon som köps eller leasas drivas med icke fossila bränslen. Avfall 2. ska utsläppen av fossil koldioxid från tjänsteresor 6 vara 15 % mindre per anställd jämfört med 2010. 3. ska utsläppen av fossil koldioxid från resor till och från arbetet vara 4 % mindre per anställd jämfört med år 2010. År 2014: 1. ska andelen materialåtervunnet avfall 7 ha ökat till 33 % av den totala avfallsmängden 8. 2. ska den totala mängden avfall 9 vara 5 % mindre än 2010. 6 Med tjänsteresor menas tåg, flyg, egna fordon, leasade fordon, egen bil i tjänsten och hyrbil. 2

Kemikalier År 2014: 1. ska 20 % av kemikalierna på landstingets avvecklingslista ha fasats ut. 2. ska 100 % av golvmattor vid ny och ombyggnation vara ftalat och PVC fria i torra utrymmen och fria från särskilt farliga ftalater i våta utrymmen. 3. ska 85 % av nyinstallerade VA rör vara ftalat och PVC fria. 4.2 HYRESGÄSTENS MILJÖMÅL OCH ÖNSKEMÅL Om hyresgästen/brukaren har några önskemål så tas dessa upp här. 4.3 PROJEKTETS SPECIFIKA MILJÖKRAV Om projektet har några ytterligare miljökrav beskrivs dessa här. 5. PROJEKTETS MILJÖORGANISATION Miljöansvarig i respektive konsult och entreprenörsorganisation ska namnges i den egna miljöplanen, se 7.2. 6. UTREDNINGAR OCH MYNDIGHETSKONTAKTER Förteckning över de utredningar som är utförda i projektet/berör projektet: Förteckning över de utredningar som kommer att utföras i projektet. Följande myndighetskontakter är tagna avseende miljö: Följande myndighetskontakter kvarstår avseende miljö: 7. PROJEKTRUTINER 7.1 MILJÖSTYRNING I PROJEKTET MILJÖPROGRAMMET Detta miljöprogram beskriver mål och krav för projektet. Miljöprogrammet är projekt anpassat och baserat på Landstingsservice miljöprogram. Miljöprogrammet ska bifogas förfrågningshandlingarna vid upphandling av konsulter och entreprenörer. 7 Med materialåtervunnet avfall menas att avfall återvinns genom materialutnyttjande, återanvändning, regenerering, eller andra processer som syftar att utvinna sekundära varor, exempelvis plast, metall och papper. 8 I snitt materialåtervinns 25 % av det avfall som landstingen i Sverige producerar. 9 Mätt per DRG, diagnosrelaterade grupper, som är ett system för att dela in patienter i likartade grupper (patientklassificeringssystem) och används för verksamhetsstyrning i sjukvården. 3

KOMMUNIKATION Miljöfrågor ska vara en stående punkt vid projekterings och byggmöten. Projektledaren eller miljösamordnaren ansvarar för att informera konsulter och entreprenörer om LSU:s miljökrav. UPPFÖLJNING OCH REVISIONER Det är viktigt att ställda miljökrav följs upp under projekterings och produktionsskedet. Detta kan göras i samband med projekteringsmöten, byggmöten, miljöronder, separata miljömöten eller i form av revisioner. Revisioner ska utföras i alla stora projekt. Projektledaren beslutar om i vilken omfattning revisioner ska göras i projektet. Dessa utförs av projektledaren, projektets miljösamordnare eller annan anlitad revisor. Revisioner dokumenteras i revisionsrapporter. 7.2 KONSULTERS OCH ENTREPRENÖRERS MILJÖARBETE Respektive konsult och entreprenör ansvarar för att miljölagstiftning och miljöprogrammets krav uppfylls. Entreprenörer ska redovisa hur de beaktar kraven i en egen miljöplan samt i form av egenkontroll. MILJÖPLANER Entreprenörer ska tidigt före byggstart redovisa miljöplanen för projektledaren. Miljöplanen ska överensstämma med detta miljöprogram. Entreprenörens miljöplan ska ange: miljöorganisation och miljöansvarig, internt miljöarbete, materialval, hantering av avvikelser, dokumenterad miljökontroll och hur mål och krav identifieras och säkerställs genom projekteringen Entreprenörers miljöplan ska omfatta: miljöorganisation och miljöansvarig, materialval, internt miljöarbete, hantering av avvikelser, dokumenterad miljökontroll och hur mål och krav säkerställs under produktionsarbete samt hur det säkerställs att de som arbetar på entreprenörens uppdrag uppfyller miljökraven. GRANSKNING OCH EGENKONTROLL Granskning av föreskrivna varor görs av konsulter. Granskning av icke föreskrivna varor görs av entreprenörer. Vid entreprenörens eventuella önskemål om utbyte om varor måste entreprenören utföra granskning innan godkännande/avslag från beställaren. Landstingsservice har tecknat en verksamhetslicens för SundaHus Miljödata. Detta innebär att alla som arbetar med bygg och fastighetsprojekt har tillgång till databasen. Vid val av material ska SundaHus Miljödata användas 10. AVVIKELSEHANTERING Avvikelser lämnas av konsulter och entreprenörer om de önskar avvika från de krav som anges i miljöprogrammet. Önskan om avvikelse samt motiv ska rapporteras till projektledaren för godkännande/avslag. Projektledare ska i sin tur rapportera avvikelser till Landstingsservice 10 Projektledare lämnar namn på konsulter och entreprenörer som är involverade i projektet till Landstingsservice miljöansvarig för att ordna inloggningskonton. 4

miljösamprdnare. Avvikelserapportering ska utföras enligt Mall för rapportering av avvikelse (bilaga till Landstingsservice Miljöprogram). Avvikelserapportering ska också utföras om en olycka med påverkan på den yttre eller inre miljön inträffar. Vid risk eller konstaterad miljöskada skall även kommunens miljökontor kontaktas omgående. För denna rapportering ansvarar projektledaren Projektledaren sammanställer samtliga avvikelser i ett dokument som läggs in i projektdokumentationen. DOKUMENTATION Konsulter och entreprenörer ansvarar för att erforderlig dokumentation överlämnas kontinuerligt till projektledaren. Efter projektets slut ska projektledaren samla in följande miljödokumentation som används för framtida förvaltning av objektet: Miljöplaner och miljöchecklistor/egenkontrollplaner Energiberäkningar Protokoll från fuktmätningar Ev. miljöutredningar Förteckning över avvikelser gentemot Landstingsservice Miljökrav. Förteckning över föreskrivna och inbyggda material och produkter Byggvarudeklarationer Dokumentation från miljöronder Avfallsstatistik Transportdokument (tillstånd, tippsedlar) Miljökonsekvensbeskrivning i förekommande fall Sammanställning av erfarenheter Protokoll från miljöuppföljningar, så som miljörevisioner 7.3 ÖVRIGA MILJÖKRAV I PROJEKTET Här kan övriga miljökrav eller undantag redovisas. 7.4 MARKFÖRORENINGAR Markföroreningar ska kartläggas och åtgärder vidtas. Det råder anmälningsplikt om förorening påträffas. Projektledaren ansvarar för att anmälan sker. 7.5 SCHAKTMASSOR Hantering av förorenade schaktmassor ska ske på ett korrekt sätt. Möjligheten till att återanvända schaktmassor inom projektet ska beaktas. Hanteringen av länsvatten ska ske enligt myndighetskrav. 5

7.6 VATTENSKYDDSOMRÅDE Akademiska sjukhuset ligger inom vattenskyddsområde. Beakta Miljökontorets lokala regler för byggprojekt inom vattenskyddsområde. Hantering och lagring av petroleumprodukter skall så långt som möjligt undvikas. Inom inre skyddszon får hantering och lagring av petroleumprodukter och kemikalier inte förekomma utan dispens från länsstyrelsen. Inom yttre skyddszon skall petroleumprodukter och kemikalier hanteras och lagras på ett sådant sätt att hela volymen, vi läckage, förhindras att tränga ner mark. Detta innebär exempelvis att uppsamlingskärl måste rymma hela volymen på de produkter som lagras. Kontakta kommunen och länsstyrelsen för byggprojekt inom vattenskyddsområde. Särskild nödlägesberedskap krävs vid arbete inom detta område. Möjligheten till lokalt omhändertagande av lakvatten vid upplag av förorenade schaktmassor, ska utredas. 7.7 BYGGMATERIAL Projektdokumentationen ska ske genom registrering i SundaHus. Därigenom lagras information som byggvarudeklarationer, säkerhetsdatablad samt i förekommande fall drift och skötselinstruktioner. Mängd och placering ska anges i databasen. Alla byggvaror ska prövas mot SundaHus. Produkter med bedömningen A och B är godkända. Produkter med bedömningen C ska avvikelse rapporteras enligt bilaga 13 och kan godkännas av projektledare och Landstingsservice miljöansvarige. Ljusa väggar i garage reducerar behov av belysning. Vitvaror ska vara energisnåla enligt EU:s energimärkning. Använd vitvaror i klass A. Golvmattor vid ny och ombyggnation ska vara ftalat och PVC fria i torra utrymmen och fria från särskilt farliga ftalater i våta utrymmen. Nyinstallerade VA rör ska vara ftalat och PCV fria. För inomhusfärg ska lägst EU blommans krav uppfyllas. Färg ska vara godkänd av Astma och allergiförbundet. Projektera för fabriksmålning. Halogenfri elinstallation (svagström, starkström, hissar, ställverk etc.). Halogenfria kablar, installationsrör och dosor. Ej bromerade flamskyddsmedel i elmaterial. Elkanaler av aluminium eller plåt. Alternativ till tryckimpregnerat virke ska beaktas. Trycken och handtag på dörrar, fönster, skåp, lådor etc. bör utföras nickelfritt. Brandskyddsmassor utan bromerade och klorerade flamskyddsmedel. Virket skall vara FSC märkt. 6

7.8 RADON Radonrisk ska undersökas och eventuell risk ska hanteras. För mer info om underlag tas kontakt med LSU;S miljösamordnare. Vid nybyggnad bör radonhalten kunna minimeras till max 200 Bq/m³ i färdig byggnad. Radonsäkert utförande vid ombyggnad. Max 400 Bq/m³ säkerställs. Ovannämnda gränsvärde gäller för kontor. Riktvärde för bostäder vid nybyggnation och ombyggnation är 200 Bq/m³. 7.9 GRÖNYTOR Projektera med hänsyn till befintliga träd. Återskapa borttagna grönytor. Hårdgjorda ytor ska minimeras. 7.10 FUKTSKYDD En fuktskyddsbeskrivning ska upprättas av fuktsakkunnig. Byggnaden ska fuktsäkerhetsprojekteras enligt ByggaF eller motsvarande. 11 Utför fuktdimensionerande beräkningar med hjälp av TorkaS eller motsvarande. Uttorkning av byggfukt i betongen ska tas med i tidplanen. Identifiera risker för fuktproblem i byggskedet. Kontroll av fuktkvot ska göras innan inbyggnad och leverans. Relativa fuktigheten (RF) ska uppgå till maximalt 85 % i underliggande betongmaterial före applicering av ytskikt. Fuktmätningar ska utföras enligt RBK. Allt virke som ska byggas in eller målas ska vara torkat. En fuktkvot på max 18 % tillåts för inbyggt trä och 16 % för trä som ska målas. Skydda fuktkänsliga material mot nederbörd och annan påverkan under förvaring och byggnation. Entreprenören ansvarar för att sammanställa en fuktskyddsdokumentation enligt fuktskyddsbeskrivningen. 7.11 STÄDNING Städning ska projekteras enligt Miljöanpassad städhandbok LUL:s styrdokument. Entreprenören får ta del av Landstingsservice styrande dokument via länken http://qp1.lul.se/lsuproj. Användarnamn och lösenord erhålls från projektledaren. 11 Miljöklassad byggnad, nybyggnad, nivå Silver 7

7.12 EMISSIONER Lågemitterande material väljs. Träbaserade skivor ska, enligt KIFS 2008:2, inte avge mer än 0,124 mg/m 3 formaldehyd. Detta motsvarar klass E1 vid CE märkta produkter eller M1 (finsk materialklassning). Emissionsfaktor, EF, för TVOC (flyktiga organiska ämnen) efter 4 veckor enligt: Golvmaterial, avjämningsmassor, isolering: < 40 µg/m2, h. Vägg och takbeklädnader: < 200 µg/m2, h Färg och lack: < 10 µg/m2, h 7.13 BELYSNING Armaturer med ljuskällor av lysrörs eller urladdningstyp ska vara utrustade med elektroniskt förkopplingsdon. Belysningsarmaturer ska vara energieffektiva och ha lågt innehåll av kvicksilver. Närvarostyrning och dagsljusreglering av belysning där det är lämpligt vid nybyggnad samt om möjligt vid ombyggnad. Installerad Belysningseffekt skall vara Belysning kontor < 9 W/m2 Belysning korridor < 5 W/m2 Belysning källare < 3 W/m2 Driftutrymmen < 9 W/m2 7.14 GOLV För golvbeläggningar ska limning undvikas där så är möjligt. Vid läggning av nya golv ska den gamla mattan tas bort och limmet slipas bort. I torra utrymmen ska nya mattor vara ftalat och PVC fria. 7.15 MATERIAL I VÅTRUM Material i våtrumsväggar, tak och golv ska tåla hög fuktbelastning utan att skadas. Cementbaserade skivor (mineralfibercement) väljs framför t.ex. gipsskivor. Godkända tätskikt framgår av GVK:s säkra våtrum och BKR:s branschregler (flytande tätskikt, membran/duk eller plastmatta där de senaste två föredras). Montering av väggmatta horisontellt utan skarv alt. kakel eller klinker i klass VTv. Golvmattor ska vara Ftalatfria vid NY och ombyggnation. 8

7.16 FUNKTIONER Luftkvalitet: Klass Guld nybyggnation, och vid ombyggnation Klass Silver. Operativ temperatur: Guld nybyggnation, och vid ombyggnation Klass Silver. Buller: Klass Guld nybyggnation, och vid ombyggnation Klass Silver. Drag: Klass Guld nybyggnation, och vid ombyggnation Klass Silver. VVS VA Vattensnåla armaturer installeras. Duschhandtaget ska ha sil som ger stora vattendroppar/ej vattendimma som ger upphov till risk för inandning av Legionella. Enligt BBR ska cirkulationsledningar för tappvarmvatten utformas så att temperaturen på det cirkulerande tappvarmvattnet inte understiger 50 C i någon del av installationen. Projektering och utförande enligt "Branschregler Säker Vatteninstallation".12 Riskvärdering vid projektering. Ingen förläggning av kallvattenledning nära värmekällor. Tillräcklig isolering vid samlokalisering av kall och varmvattenrör. 13 Installation av utrustning för mätning/loggning av tappvattentemperaturer i utgående VV vid central, inkommande VVC vid central och respektive VVC slinga.14 Vid nybyggnation krävs Miljöklassad byggnad nivå Guld. WC med två spolningsmöjligheter installeras i nybyggnation. Sensorstyrda blandare och Elektronisk vattenfelsbrytare som larmar eller stänger av vattnet vid läckage. Installera vattenmätare för att mätning av kall och varmvattenförbrukning skall kunna ske på hyresgästnivå. Krav på armaturer: Diskbänksblandare med ett max flöde på 0,2 l/s (12 l/min) Tvättställsblandare med max flöde 0,1 l/s (6 l/min) Snålspolande WC stolar med högst 4 l/stor spolning och högst 2 l/liten spolning 7.17 VVS VENTILATION LCC analys ska utföras för att påvisa den mest lönsamma systemlösningen. Varvtalsstyrning och behovsstyrning av VVS system. Bästa möjliga återvinningssystem (energiverkningsgrad) ska användas. LCC analyser ska utföras för att påvisa lönsammaste alternativet. Projektera vid ombyggnation för < 40 µg/m3 kvävedioxid inomhus. 15 12 Miljöklassad byggnad, nybyggnad, nivå Brons 13 Miljöklassad byggnad, nybyggnad, nivå Silver 14 Miljöklassad byggnad, nybyggnad, nivå Guld 15 Miljöklassad byggnad, nivå Silver 9

Projektera vid nybyggnation Miljöklassad byggnad, nybyggnad, nivå Guld Lägsta uteluftsflöde motsvarande 0,35 l/s per m 2 golvarea samt ett summaflöde på 7 l/s, person. 16 Luftfilter av lägst klass EU7 ska användas vid nyproduktion samt nyinstallation. Vid upphandling av ventilationssystem ska anges att ventilationskanaler ska levereras förseglade samt att filter vid inflyttning ska vara oanvända. Rengöring av kanaler utförs på plats. En OVK med godkänt resultat ska genomföras. 7.18 ENERGI Vid nyproduktion och större ombyggnad: Simulering av byggnadens energianvändning ska utföras. Enkel energibalans ska presenteras. Energikraven för ny och ombyggnation är 60 resp. 70 kwh. Vid om och tillbyggnad inkl systemlösningar: Energianvändningen ska optimeras. Byggnader ska utformas så att energianvändningen blir låg. Beakta särskilt klimatskalet, köldbryggor, och värmeåtervinning. I befintliga byggnader ska energiskalet samt värme och ventilationssystemet energieffektiviseras. Byggnaden ska energideklareras Vid nybyggnad Utred möjligheten att använda förnyelsebara energikällor 10 % eller mer av byggnadens energi kommer från sol, miljömärkt vatten & vindkraft, och 50 % eller mer kommer från miljögodkänd biobränsle eldning, ej miljöklassad/ märkt vattenkraft, och mindre än 25 % av byggnadens energi kommer från icke förnyelsebara källor. 17 Energieffektiva fönster ska användas. Vid ombyggnad av ventilationssystem, värmesystem eller klimatskal ska VFT (verksamhets förlagd tid), maximalt tillåten värmeförlust (transmissionsförluster genom klimatskalet, luftutbyte genom ventilation och luftläckage) vara max 40 W/m 2 vid dimensionernade vinterutetemperatur. 18 Vid nybyggnad ska VFT, maximalt tillåten värmeförlust (transmissionsförluster genom klimatskalet, luftutbyte genom ventilation och luftläckage) vara max 25 W/m 2 vid dimensionerande vinterutetemperatur. 19 Solvärmelasttalet (maximalt värmetillskott baserat på bl.a. solavskärmning), SVL, < 32 W/m 2 20 Överväg alltid solavskärmning. Utforma byggnaden så att fasaden bidrar till avskärmningen. Undvik om möjligt direktverkande el till uppvärmning av byggbodar vid ombyggnationer. LCC borde kanske göras på mer än bara ventilationssystem och el. 16 Miljöklassad byggnad, nivå Brons 17 Miljöklassad byggnad, nybyggnad, nivå Silver 18 Miljöklassad byggnad, befintlig byggnad, nivå Silver 19 Miljöklassad byggnad, nybyggnad, nivå Guld 20 Miljöklassad byggnad, nivå Guld 10

7.19 MEDIAMÄTNING Energimätare för värme, kyla och vatten ska installeras på byggnadsnivå. Elmätare ska installeras så att uppdelning av fastighetsel och verksamhetsel kan utföras. Mätarna ska kunna kopplas in till Landstingets SÖ system. Detta ska ske via Bussystem. 7.20 ELEKTROMAGNETISKA FÄLT Vagabonderande strömmar ska undvikas. Femledarsystem och låg utstrålande kablar ska användas. Magnetfält där människor stadigvarande vistas bör inte överstiga 0,2µT. (Avstånd från källan 0,5 1m) Elektriska fält< 10 V/m. Elschakt, ställverk och centraler placeras så långt som möjligt från ytor där personer stadigvarande vistas. Potentialutjämning ska utföras. 7.21 EL För pumpar, aggregat samt elmotorer ska LCC beräkningar göras. Varvtals och behovsstyrning av el system. Växellöst hissmaskineri ger minskad energiförbrukning och smörjolja behövs inte och ska däremot användas. 7.22 AVFALL Avfallshanteringsplanen ska upprättas enligt LSU:s mallar (Miljöprogrammet bilaga 4). I de fall en rivningsplan krävs enligt PBL ska Avfallshanteringsplanen innefatta även den informationen. Avfallshanteringsplanen ska godkännas av beställaren innan arbetena påbörjas. Vid framtagande av avfalls och rivningsplan skall Landstingsservice mall, bilaga 5 användas. Avfallshantering ska utföras enligt Avfallshantering styrande dokument, Landstingsservice Miljöprogram Bilaga 4. Entreprenören ska i samband med upprättande av Avfallshanteringsplan ta hänsyn till LUL:s och LSU:s mål att andelen materialåtervunnet byggavfall ska vara 10 %. Entreprenören ska redovisa avfallsmängder i fraktioner.för rapportering av avfallsmängder ska Landstingsservice blanketter användas, Bilaga 6. Entreprenören ska sammanställa tillstånd och rivningsdokumentation (tippkvitton och transportkvitton) och överlämna till beställaren. I det fall material klassat som farligt avfall, typ asbest, påträffas ska det i möjligaste mån avlägsnas, även om det inte direkt ingår i projektet. Underentreprenörer ska ange emballagemetod och återtagningsmöjlighet för sina produkter. Material ska levereras i returemballage. 11

7.23 BRANDSKYDD Landstingsservice riktlinjer för byggnadstekniskt brandskydd och organisatoriskt brandskydd ska tillämpas. 7.24 BULLER OCH ANDRA STÖRNINGAR Buller, luft och luktstörningar ska minimeras. Följande riktvärden för buller inomhus och utomhus ska inte överskridas. Utomhus Inomhus Vardag 07 19 Kväll 19 22, helg 07 19 Helg 19 22 Natt 22 07 Vardag 07 19 Kväll 19 22 Helg 07 19 Helg 19 22 Natt 22 07 60 dba 50 dba 45 dba 45 dba 35 dba 30 dba Entreprenören ska i miljöplanen beskriva vilka störningar som kan uppstå i omgivningen. Tidplan görs för förutsägbara störningar. Särskild information ges vid arbeten som är bullrande och vibrerande, dammspridande eller ger avgaser. Entreprenören ska dessutom ange hur de säkerställer att kraven i detta miljöprogram efterlevs. Vid nybyggnation Miljöklassad byggnad, nivå Guld och ombyggnation Miljöklassad byggnad, nivå Silver. 7.25 TRANSPORTER Minimera antalet transporter till och från, samt inom arbetsplatsen genom god samordning. Maskiner ska ha katalytisk avgasrening, partikelfilter och vara kopplade till motorvärmare. Hydraulolja ska vara miljövänlig. Maskiner ska uppfylla bullerkrav. Arbetsmaskiner ska genomgå regelbunden service. Spillberedskap ska finnas. Använd i största möjliga mån transportfordon som drivs med ickefossila bränslen. Vid användande av tunga lastbilar 21 inom uppdraget skall fordon som lägst uppfyller kraven i Euro IV (emission standard). Vid användande av lätta lastbilar 22 skall lastbilar som maximalt är 8 år gamla användas. 21 > 3,5 ton 22 <3,5 ton 12

7.26 KEMISKA PRODUKTER På arbetsplatsen ska en kemikalieförteckning finnas tillgänglig för kemiska produkter. Säkerhetsdatablad ska finnas tillgängliga på arbetsplatsen. Informationen ska uppdateras fortlöpande. Alla märkningspliktiga produkter ska förvaras tillsammans med information om hantering vid eventuellt tillbud. Hantering av kemiska produkter på byggarbetsplatsen ska ske enligt lagstiftade krav. 7.27 INOMHUSMILJÖ Vid nybyggnad ska en enkätundersökning utföras avseende inomhusmiljön. Enkäten ska utföras minst ett år efter att lokalen har tagits i bruk. 23 Vid nybyggnation ska dagsljusfaktorn beräknas. Dagsljusfaktorn utgör förhållandet mellan dagsljuset inomhus och utomhus. En detaljerad beräkning av dagsljusfaktorn utförs. Dagsljusfaktorn: > 1,2 %. 24 Alla andra faktorer ska uppfylla kriterier för Miljöklassad byggnad, nivå Guld. 7.28 NÖDLÄGESBEREDSKAP Vid miljöolycka ska alltid beställaren och kommunens miljökontor kontaktas genast. Vid risk för utsläpp, läckage, brand eller explosion kontaktas räddningstjänsten. 23 Miljöklassad byggnad (måste genomföras för att få nivå Guld) 24 Miljöklassad byggnad, nivå Guld 13

MALL FÖR MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BILAGA 3 Icke teknisk sammanfattning Inledning - Bakgrund - Syfte - Disposition - Avgränsningar - Planerad verksamhet Nulägesbeskrivning - Kommunala planer och program - Allmänt - Riksintressen - Omgivande verksamheter och bebyggelse - Geotekniska och geologiska förhållanden - Förekomst av föroreningar i mark - Grund och ytvattenstånd - Naturmiljö, kulturmiljö och friluftsliv - Landskapsbild - Naturresurser - System i plan och höjd Alternativredovisning - Nollalternativ - Sökt alternativ - Alternativredovisning Miljömål - Nationella miljömål - Regionala och lokala miljömål Miljökonsekvenser - Allmänt - Nollalternativ - Sökt alternativ anläggningsskedet - Sökt alternativ driftskedet - Alternativ utformning och lokalisering Åtgärder för att minska verksamhetens miljöpåverkan - Åtgärder under anläggningsskedet - Åtgärder under driftskedet Samråd Tidplan Källor 1

AVFALLSHANTERING STYRANDE DOKUMENT Bilaga 4 Detta styrande dokument är avsett för entreprenör i byggprojekt. Dokumentet omfattar krav på hantering av avfall vid rivning. Övriga krav avseende avfall framgår av projektets miljöprogram samt tillhörande bilagor. Det ska lämnas statistik på nedan nämnda avfalls slag. Basnivå för källsortering vid byggproduktion och hantering av farligt och icke farligt avfall: Återvunnet avfall ( plast, El avfall., Förpackningar, emballage, Skrot och metall, Lastbärare, fyllnadsmassor.. ). Brännbart Farligt avfall Deponi (utsorterat) eller Blandat avfall Gipsspill: Spill av gips kan återvinnas till nya gipsskivor. Plast: Installationsspill är rent avfall som kan återvinnas. Spill av PVC rör och PVC mattor kan återvinnas till nya produkter av samma slag. Förpackningar: För förpackningar gäller producentansvar. Lastbärare: Lastbärare (byggpallar) ska återanvändas. Farligt avfall Färg och lackavfall samt lim och fogmassor som innehåller organiska lösningsmedel/andra farliga ämnen, oljeavfall, förpackningar som innehåller rester av eller är förorenade av farliga ämnen definieras som farligt avfall. Anmälan av mellanlagring av farligt avfall ska göras till kommunens Miljökontor. Vid anmälan ska miljökontorets blankett användas. Anmälan för mellanlagring krävs inte om avfallet lagras på arbetsplatsen. Allt farligt avfall som uppstår ska sorteras i olika avfallsslag. 1

Farligt avfall, forts Vid sortering av olika sorters farligt avfall ska hänsyn tas till FA listan 25. Tillstånd ska sökas för transport av farligt avfall. Vid rapportering av farligt avfall ska namn på transportör och mottagare lämnas på blanketten. Farligt avfall ska skickas till godkänd mottagare. Misstänkta föroreningar i betong ska skickas till analys för fastställande av föroreningstyp. Vid hantering av avfall från rivning ska särskild hänsyn tas till påträffande av asbest, bly, PVC, CFC (freon) och el avfall. FA listan ska användas. Kommentarer: Entreprenören får gärna dela upp avfallet i fler fraktioner än vad som anges i detta dokument. Mindre uppdelning i fraktioner än enligt ovannämnda basnivå ska vara särskilt motiverad. Fraktionerna deponi eller Blandat avfall för eftersortering ska minimeras. Producentansvar för förpackningar ska användas. Alla avvikelser ska dokumenteras samt motiveras. 25 Avfallshantering vid byggande och rivning Kretsloppsrådets riktlinjer 2007 2

RIVNINGSPLAN OCH AVFALLSHANTERINGSPLAN Bilaga 5 Anvisningar redovisas på detta sätt. Kan raderas då planen fylls i. Datum Status Redovisning av materialinventering Rivningsplan Reviderad datum Slutredovisning av avfallshantering Uppgifter som ska lämnas i rivningsplan markeras på detta sätt med ljusgrått fält. Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning Adress Byggherre Adress Byggherrens kontaktperson Adress, telefon, mobiltelefon, e post Kvalitetsansvarig Adress, telefon, mobiltelefon, e post Materialinventering Materialinventering utförd, datum Se bilagor Materialinventering utförd av Adress, telefon, mobiltelefon, e post Bygglov/rivningslov, bygganmälan/rivningsanmälan Lov sökt, datum Lov beviljat, datum Bygganmälan, datum Rivningsanmälan, datum 3

Byggnad och verksamhet Byggnadstyp (t ex flerfamiljshus, industri, kontor) Byggår Ombyggnad år Byggnadsarea Antal våningar Huvudsakliga ingående byggmaterial (t ex trä, betong) Nuvarande användning/verksamhet (kan vara flera) Grund Stomme Tak Se bilaga Från och med år Tidigare användning/ verksamhet (kan vara flera) Från och med år Rivningens omfattning Beskriv rivningens omfattning, t ex hela byggnaden, del av byggnaden (vilken?), vatten och avlopp, ventilation m.m. eller beskriv ombyggnadens omfattning. Byggnadsarea som berörs av rivningen. Mark Risk för markförorening Oljetankar Inventering av markföroreningar Har utförts, datum Oljeavskiljare Annat: Ingen risk för markförorening Bilaga Kommer att göras Kommer inte att göras Entreprenaden (Fylls i då entreprenaden beställts) Entreprenör Platsansvarig Tel, e post Adress Ansvarig för avfallshanteringen Tel, e post Kortfattad beskrivning av entreprenadens omfattning Entreprenadform Startdatum Färdigställandedatum 4

FARLIGT AVFALL OCH ANNAT AVFALL SOM KRÄVER SPECIELL UPPMÄRKSAMHET Kretsloppsrådets dokument Söklista kan användas som hjälp vid inventering. Hantering av farligt avfall och övriga restprodukter beskrivs översiktligt i Kretsloppsrådets dokument Lista över farligt avfall (FA lista). I tabellen nedan lämnas information för entreprenaden. Fylls i efter materialinventering Fylls i av entreprenör Avfallsslag Avfallskod Anges för respektive avfallsslag Byggnadsdel / läge / hänvisning Bedömd mängd / omfattning 1 Hantering/ förvaring Borttagen mängd Transportör Återvunnet avfall Farligtavfall Brännbart avfall Deponiavfall övrigt 1 Mängder som ska ligga till grund för entreprenörens anbud redovisas i separat mängdförteckning där mängder FA redovisas. Kommentarer För den som lämnar uppgifter om inventering: Ange avfallsslag som ska återanvändas även avfallstyp som sökts men inte hittats vid materialinventering. Lämna hänvisningar till eventuella provanalyser. Lämna hänvisningar till kompletterande information på ritningar eller i andra dokument. För rivningsplan som ska lämnas in innan entreprenaden är beställd: Komplettera under denna rubrik med beställarens krav på hantering och slutlig behandling av varje redovisat avfallsslag. För entreprenören: Ange kontrollerade tillstånd för transportör respektive mottagare. Verifikationer ska finnas vid slutredovisning och hänvisas till från denna lista. Avvikelser ska kommenteras. Utrymmen som inte kunnat inventeras Beskriv här o/e markera på ritning. Mottagare SANERING Beskriv sanering om sådan ska genomföras. Observera att sanering ska anmälas till kommunens miljönämnd! ARBETSMILJÖRISKER VID DEMONTERING/SANERING OCH OMHÄNDERTAGANDE AV AVFALL Beskriv arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder som krävs. Hänvisa till aktuell arbetsmiljölagstiftning och andra källor för information. 5

MILJÖRISKER VID DEMONTERING/SANERING OCH OMHÄNDERTAGANDE AV AVFALL Beskriv miljörisker och skyddsåtgärder som krävs för att skydda miljön. Hänvisa till aktuell lagstiftning och andra källor för information. Kommentarer För rivningsplan som ska lämnas in innan entreprenaden är beställd: Komplettera under denna rubrik med beställarens krav på hantering och slutlig behandling av varje redovisat avfallsslag. Källsortering Ange eventuella material/produkter att återanvända. För entreprenören: Ange eventuell avvikelse från sortering i fraktioner enligt basnivån och eventuellt andra kompletterande uppgifter. Kommentera eventuella avvikelser beträffande mängder och omklassade fraktioner. Kärl/containrar och placering av dessa Redovisa även på ritning Logistik och rutiner Bilagor Övriga upplysningar Underskrift inventerare Underskrift byggherre Undertecknad byggherre förbinder sig att rivningsmaterial av olika slag kommer att hanteras enligt denna rivningsplan. Verifikationer/kvitton på lämnade avfallsslag kommer att kunna redovisas. Underskrift entreprenör (vid slutredovisning) Ort och datum Ort och datum Ort och datum Telefon Telefon Telefon Namnteckning Namnteckning Namnteckning 6