Syfte och mål Utrymning och människors beteende vid brand Karl Fridolf Syftet är att kursen Byggnadstekniskt brandskydd I (bl. a.) ska: Ge goda kunskaper i att dimensionera det byggnadstekniska brandskyddet enligt BBR:s schablonregler Ge kompletterande kunskaper om människors beteende vid utrymning Ge kompletterande kunskaper om utrymning för personer med funktionshinder Syfte och mål Upplägg Efter genomgången kurs ska studenten (bl. a.) kunna: Dimensionera byggnadstekniskt brandskydd enligt BBR:s schablonregler Självständigt och kritiskt granska brandskyddsdokumentationer utförda med schablonmetoder för olika typer av byggnader Utföra schablonbaserad brandteknisk dimensionering med beaktande av behovet hos personer med olika typer av funktionshinder Byggregler och dimensioneringsmetoder Teorier och modeller om människors beteende vid brand Panik Beteendesekvenser Roller och regler Riskperception Anknytningsteori Återkoppling Utgångspunkt Byggregler och dimensioneringsmetoder Samhället ställer brandtekniska krav vid uppförandet av nya byggnader! PBL (1987:10) 2 kap. 4 1 p. Inom områden med sammanhållen bebyggelse skall bebyggelsemiljön utformas med hänsyn till behovet av skydd mot uppkomst och spridning av brand samt mot trafikolyckor och andra olyckshändelser 1
Utgångspunkt Utgångspunkt Samhället ställer brandtekniska krav vid uppförandet av nya byggnader! Samhället ställer brandtekniska krav vid uppförandet av nya byggnader! BVL (1994:847) 2 2 p. Byggnadsverk som uppförs eller ändras skall, under förutsättning av normalt underhåll, under en ekonomiskt rimlig livslängd uppfylla väsentliga tekniska egenskapskrav i fråga om säkerhet i händelse av brand BVF (1994:1215) 4 4 p. Byggnadsverk skall vara projekterade och utförda på sådant sätt att personer som befinner sig i byggnadsverket vid brand kan lämna det eller räddas på annat sätt Utgångspunkt Utgångspunkt Samhället ställer brandtekniska krav vid uppförandet av nya byggnader! Samhället ställer brandtekniska krav vid uppförandet av nya byggnader! BBR kap. 5: Utrymning vid brand 5.31 Allmänt: Byggnader ska utformas så att tillfredställande utrymning kan ske vid brand När vi bygger byggnader måste vi skapa förutsättningar för människor att kunna utrymma i händelse av brand Byggregler Byggregler Skillnad mellan preskriptiva och funktionsbaserade byggregler. Skillnad mellan preskriptiva och funktionsbaserade byggregler. 1. Preskriptiva byggregler Föreskriver och reglerar i detalj en byggnads utformning Anger inte någon förväntad säkerhetsnivå Medger små/inga möjligheter till alternativa utformningar, teoretiska beräkningar eller anpassningar av brandskyddet till nya eller ovanliga situationer 1. Preskriptiva byggregler 2. Funktionsbaserade byggregler Innehåller tydligt formulerade målsättningar Funktionskraven är kvantifierade Alla lösningar som uppfyller funktionskraven tillåts Dagens byggregler i Sverige är, i sin grundform, funktionsbaserade. 2
Dimensioneringsmetoder Dimensioneringsmetoder Funktionsbaserade byggregler erbjuder två dimensioneringsmetoder: Funktionsbaserade byggregler erbjuder två dimensioneringsmetoder: 1. Förenklad dimensionering Krav och allmänna råd i byggreglerna följs Fördel: Okomplicerad, erbjuder enkla lösningar, tidseffektiv Nackdel: Baserad på tradition, ej applicerbar på komplicerade byggnader, begränsar bl. a. arkitekten 1. Förenklad dimensionering 2. Analytisk dimensionering Dimensionering sker med hjälp av t.ex. beräkningar för att verifiera att erforderlig säkerhet uppnås (funktionsmålen) Fördel: Kostnadseffektiv, smartare lösningar, bibehållen säkerhet Nackdel: Tids- och kunskapskrävande Byggregler Byggregler Exempel på funktionsbaserade byggregler: Exempel på funktionsbaserade byggregler: BBR 5:332 I en utrymningsväg ska gångavståndet till närmaste trappa som leder till annat våningsplan eller utgång som leder till gata eller motsvarande inte vara längre än att utrymningen kan ske snabbt. Allmänt råd: Längsta gångavstånd kan fastställas med utgångspunkt från den verksam- het som ska bedrivas i byggnaden. Gångavståndet bör normalt inte över- stiga 30 meter, om utrymning kan ske i två riktningar. BBR 5:341 Utrymningsvägar ska utformas med sådan rymlighet och framkomlighet att de kan betjäna det antal personer de är avsedda för. Allmänt råd: Bredden i utrymningsvägar bör inte understiga 0,9 meter. I utrymnings- vägar från brandceller som är avsedda för fler än 150 personer bör bredden inte understiga 1,2 meter. Dimensioneringsmetoder Övningsexempel 1 Förutsättningar för utrymningsdimensionering: Förenklad dimensionering inte alltid lämplig (även om tillåten). 1. Rekommendationerna för förenklad dimensionering följs 2. Hela, eller delar av, BBR 5:3 verifieras enligt analytisk dimensionering Beräknat utrymningsförlopp jämförs med förväntat brandförlopp (RSET/ASET) Idag kommer ni att få underlag för att kunna genomföra detta 1. Byggherre ställer speciella krav på sin byggnad och byggnadens funktion 2. Vissa verksamheter där det är sannolikt att många inte hinner utrymma Människan Byggnadens utformning Branden Diskutera i mindre grupper: Vilka verksamheter? 3
dt det dt a Detection time Alarm time Available safe escape time (ASET) Required safe escape time (RSET) dt pre Premovement time Recognition time dt evac Evacuation time Response time dt mov Movement time Ignition Detection Alarm Evacuation complete Margin of safety Tenability limit dt det dt a Detection time Alarm time Available safe escape time (ASET) Required safe escape time (RSET) dt pre Premovement time Recognition time dt evac Evacuation time Response time dt mov Movement time Ignition Detection Alarm Evacuation complete Margin of safety Tenability limit 2011-03-14 Övningsexempel 1 1. Köpcentrum Available safe escape time (ASET) Kvadratiskt 60 meter Required safe escape time (RSET) Margin of safety En nödutgång i mitten, trappa ner under mark En utgång i sidan 2. Nattklubb under mark Alkohol Dålig överblickbarhet dt det dt evac Evacuation time dt pre Premovement time Recognition time dt a Alarm time Response time dt mov Movement time 3. Höga hus (Turning Torso) Detection time Ignition Detection Alarm Evacuation Tenability De allmänna råden inte applicerbara complete limit Available Safe Escape Time Required Safe Escape Time Tid mellan antändning och det tillfälle då något kritiskt förhållande uppstått Temperatur (max 80 C) Strålning (max 2,5 kw/m 2 ) Brandgaslagrets höjd (lägst 1,6 + 0,1 rumshöjd) Sikt (minst 5 m i brandrum, 10 m i utrymningsväg) Toxicitet (CO: < 2000 ppm, CO 2 : < 5%, O 2 : > 15%) Utrymningsförloppet delas in i tre faser 1. Varseblivningstid 2. Förberedelsetid (tolkning och förberedande handlingar) 3. Förflyttningstid t utrymning = t varseblivning + t förberedelse + t förflyttning Kan liknas vid en stimuli-responsmodell Stimuli Respons Svart låda Besluts- och reaktionstiden är väldigt svår att uppskatta! 4
Övningsexempel 2 Övningsexempel 2 Nattklubb med utrymningslarm ± 25 sekunder förberedelsetid Personerna kan antas umgås i grupper I lokalen finns två utgångar utanför bild, samma avstånd En huvudingång (t.v.) En nödutgång (t.h.) Övningsexempel 2 Är simuleringen realistisk? Varför/Varför inte? Diskutera i små grupper! En förutsättning i brandskyddstekniska beräkningar! Fördelar Enkel att använda Generar en utrymningstid (RSET) Nackdelar Tar liten hänsyn till verksamma processer och människors beteende Utrymning behandlas som ett flödesproblem Stora osäkerheter 5
2011-03-14 Människors beteende vid brand Människors beteende vid brand Byggregler och dimensioneringsmetoder Teorier och modeller om människors beteende vid brand Panik Beteendesekvenser Roller och regler Anknytningsteori Återkoppling Panik Panik Används ofta för att beskriva människors beteende vid brand Antogs tidigare kunna spridas i en grupp människor som en smittsam sjukdom Bidrog till lätta utredningar flyttade fokus Definition? An acute fear reaction marked by loss of self control which is followed by non-social and non-rational flight behaviour (Quarantelli, 1954) Idag vet vi att panik är ovanligt Vi ska därför inte dimensionera våra byggnader för att förhindra att det uppstår! Beteendesekvenser Beteendesekvenser Canter, Breaux and Sime (1980) Domestic, Multiple Occupancy and Hospital Fires Genomförde intervjuer med överlevande Varseblivningssätt Placering i byggnaden Beteenden Uppfattning Tidigare erfarenheter Undersökte kopplingen mellan olika typer av ageranden och beteenden Forskarna skapade s.k. decomposition diagrams Bröt ned beteendet i sekvenser Kopplade samman olika typer av beteenden 1
Beteendesekvenser Beteendesekvenser Stor osäkerhet i början Män misstolkade oftare de initiala signalerna från branden Män mer benägna att försöka släcka branden Kvinnor mer benägna att varna andra Personers roller betydelsefulla Panik eller irrationella beteenden observerades inte Baserat på vittnesmålen utvecklades en generell modell Receive information Interpret Ignore Investigate Prepare Instruct Explore Withdraw Act Evacuate Fight Warn Wait Roller och regler Roller och regler Beteendesekvenser beroende på en persons roll Exempel: Gäster Servitörer Exempel: Tunnelbanepassagerare Tågpersonal Exempel: Studenter Lärare Rollen är kopplad till regler Rollen innan en brand behålls ofta under branden Roller och regler Vad ser vi? Panik inträffar ej! Kunderna (inget ansvar) ignorerar inledningsvis branden Påtalar den för kassabiträdet först senare Kassabiträdet (ansvarig) Hämtar brandsläckare Inleder släckförsök Kunder fortsatt passiva Förälder (ansvarig för barn) reagerar snabbt Nödsituation Notera Tolka (definiera situationen) Anta ansvar Fatta beslut om handlande Agera Latané and Darley (1970) 2
Experiment Bjöd in manliga studenter Intervju om stadsliv Väntrum Enkät Irriterande rök En försöksperson, tre försökspersoner samtidigt, en försöksperson och två skådespelare Slutsatser Närvaron av andra hämmade rapporteringen av rök och viljan att utrymma Panik inträffade aldrig (i 42 försök) Ensamma försökspersoner noterade röken snabbare 63% efter 5 sekunder (1 person) 26% efter 5 sekunder (flera personer) Två typer av social påverkan 1. Informationell Söker information från andra Kopierar beteende 2. Normativ Handlar enligt de normer som finns Ovilja att sticka ut Exempel: Tre streck, varav ett längre än de andra Scenario 1: Två skådespelare gissade först Normativ social påverkan Försökspersonen rädd för att sticka ut Scenario 2: Ensam i bås, fick veta vad andra gissat Informationell social påverkan Försökspersonen accepterade andras handlingar som sanning 3
2011-03-14 Övningsexempel 3 Övningsexempel 3 1. Ni kommer nu att få se ett filmklipp på det inledande skedet av ett brandförlopp (t0 t1) 2. Ni får därefter se en filmsekvens (3 sekunder lång) av samma brandförlopp, men vid ett senare tillfälle (t2 t3) tid? t0 t1 t2 t3 3. Uppskatta tiden mellan t1 och t2 Övningsexempel 3 Upplägg Till vänster visas den sista bildrutan i filmen som du precis såg. Till höger om bilden visas en filmsekvens från ett senare skede i filmen. Försök att uppskatta tiden mellan bilden och filmsekvensen. Skriv ner ditt svar! Byggregler och dimensioneringsmetoder Teorier och modeller om människors beteende vid brand Panik Beteendesekvenser Roller och regler Riskperception Anknytningsteori Återkoppling Riskperception Riskperception En situation måste definieras som en risk för personen An event, i.e., a fire, that possibly could lead to consequences that have an impact on what people value Subjektivt Faktorer som påverkar upplevelsen av en risk och beslutsfattandet Situationsrelaterade Individrelaterade Före Under Tidigare olyckor fördröjd utrymning Nattklubb i Dublin, Irland 1981 48 döda Fotbollsarena i Bradford City, UK 1985 56 döda 1
Riskperception Anknytningsteori Implikationer Utrymning kräver att situationen definieras som risk Exponentiellt tillväxande bränder uppfattas linjärt Risken underskattas Riskreducerande åtgärder såsom utrymning fördröjs Vad kan vi göra? Ge information! Talade utrymningsmeddelanden Utvecklades av Jonathan Sime (1984) Förklarar 1. Varför människor väljer närmaste utrymningsvägen 2. Varför människor utrymmer tillsammans Anknytningsteori Anknytningsteori Exempel: The Summerland disaster Brand 1973 50 döda Analys av rörelsemönster i brandrummet The Marquee Showbar Dansgolv och scen Personal jobbade i baren, använde nödutgången dagligen Exempel: The Summerland disaster Valet av utrymningsväg påverkades av: 1. En persons roll, t.ex. personal eller besökare, och hans/ hennes kännedom om utgångar 2. En person koppling till individer i andra byggnadsdelar, t.ex. familjemedlemmar 3. Närheten till utrymningsvägar Anknytningsteori Återkoppling Hur få människor att använda nödutgångar? Design Blinkande lampor Ljudsystem Fler huvudingångar Tillåt användning av nödutgångar i daglig verksamhet Organisatoriskt brandskydd oerhört viktigt verktyg i brandskyddsprojektering För rimliga resultat krävs dock kunskap om människors beteende vid brand 2
2011-03-14 Återkoppling Återkoppling Ni har idag fått lära er att: Människors beteende i brand: Kan beskrivas som sekvenser Beror på roller och regler Påverkas av andra människor (social påverkan) Beror på om situationen uppfattas som en risk Är kopplat till familiaritet och kopplingar till byggnad och personer Sällan kan förklaras med ordet panik! Tack! Karl Fridolf karl.fridolf@brand.lth.se 046-288 48 34 3