Ansökan. Det ansökande bolaget har framfört följande motiveringar till uppförandet av en kraftverksenhet:



Relevanta dokument
Enligt ansökan kommer inkapslingsanläggningens kapacitet att räcka till också för det använda kärnbränslet från kraftverksenheten Lovisa 3.

Ö 2/2010 rd. Statsrådets principbeslut av den 6 maj 2010 om Teollisuuden Voima Oyj:s ansökan om byggandet av en kärnkraftverksenhet

Statsrådets principbeslut av den 6 maj 2010 om Posiva Oy:s ansökan om att slutförvaringsanläggningen för använt kärnbränsle skall uppföras utbyggd

Detta principbeslut kompletterar statsrådets tidigare principbeslut Ö 2/2010 rd av den 6 maj 2010 om buggandet av ett kärnkraftverk

Posiva Ab UTLÅTANDE Olkiluoto /815/ EURAJOKI

Teknologiska forskningscentralen VTT UTLÅTANDE TEM/2401/ / ÖVERSÄTTNING

El till stabilt pris för årtionden

Varför ny kärnkraft i Finland den politiska synen på saken

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Fortum Power and Heat Oy. Ansökan om principbeslut för byggandet av kärnkraftverksenheten Lovisa 3

ANSÖKAN OM DRIFTTILLSTÅND. för kärnkraftverksenheterna Olkiluoto 1 och Olkiluoto 2

Program för miljö konsekvensbedömning sammanfattning. Utbyggnad av kärnkraftverket i Olkiluoto med en fjärde kärnkraftverksenhet

O2 Finland Oy. Vindkraftspark i Rajamäenkylä, program för miljökonsekvensbedömning

STRÅLSÄKERHETSCENTRALENS UTLÅTANDE OM BYGGANDET AV KÄRNKRAFTVERKSENHETEN OLKILUOTO 3

Lag om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program

Utbyggnad av slutförvaringsanläggning för använt kärnbränsle. Sammanfattning av programmet för bedömning av miljökonsekvenser

Fingrid. Kraft med ansvar.

Strålsäkerhetscentralens utlåtande om drifttillstånd för kärnkraftverksenhet Olkiluoto 3

RP 293/2018 rd. I denna proposition föreslås det att gruvlagen ändras så att Natura 2000-bedömningen och miljökonsekvensbeskrivningen

Regeringen Miljödepartementet Stockholm

OM 3/58/2007. Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde

El- och värmeproduktion 2010

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 51/2002 rd. användningen av utsläppsgränsvärdet i tillståndsvillkoren.

Strålsäkerhetscentralens föreskrift om beredskapsarrangemang vid kärnkraftverk, motiveringspromemoria

REVIDERING AV DE RIKSOMFATTANDE MÅLEN FÖR OMRÅDESANVÄNDNINGEN

Utfärdat i Helsingfors den 8 december Ansökan

Begäran om utlåtande TEM/2955/ / och

Kriterier gällande kärnkraftverkets förläggningsplats

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Fingrid i korthet. Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät

Landskapslag (2006:82) om miljökonsekvensbedömning 1 kap. Allmänna bestämmelser kap. Miljökonsekvensbedömning 3.

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN AV FENNOVOIMA AB:S KÄRNKRAFT- VERKSPROJEKT: KONTAKTMYNDIGHETENS UTLÅTANDE

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen angående spannmålslånemagasin och utsädesfonder.

El- och värmeproduktion 2011

Svensk författningssamling

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner

Utkast Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2020.

RP 193/1998 ni PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Energiskaffning och -förbrukning 2012

RP 88/2008 rd. I denna proposition föreslås att lagen om användningen av vissa internationellt skyddade beteckningar ändras.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

DET NYA KÄRNKRAFTVERKET VARFÖR I LOVISA OCH VARFÖR JUST NU

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste

Miljökonsekvensbedömningsprogram. ett kärnkraftverk. Sammanfattning

Mot ett rent elsystem

Statsrådets förordning

Energiskaffning och -förbrukning

RP 35/2015 rd. I denna proposition föreslås det att avfallsskattelagen ändras.

Ansökan om byggnadstillstånd i enlighet med kärnenergilagens (990/1987) 18 för uppförande av kärnkraftverket Hanhikivi 1

Sverigedemokraterna 2011

RIKSDAGENS SVAR 95/2004 rd

RP 277/2006 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 september 2007.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 71/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om Folkpensionsanstalten

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Alternativ för avloppsvattenhanteriingen i Vichtis Program för miljökonsekvensbedömning, sammandrag

Energiförbrukning 2010

RP 84/2013 rd. Lagen avses träda i kraft senast den 1 januari

Energiskaffning och -förbrukning 2011

MARKNADSANALYS AV DET STÖDBERÄTTIGAE OMRÅDET ÅLAND, PROJEKTOMRÅDE 2 (SOTTUNGA)

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

En allmänt hållen utredning om en utbyggnad av slutförvaringsanläggningen. kärnbränsle för kärnkraftverksanläggningen

KYSELYLOMAKE: FSD2783 ENERGIA-ASENNETUTKIMUS 2011 QUESTIONNAIRE: FSD2783 ENERGY ATTITUDES OF THE FINNS 2011

RP 307/2010 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke. Genom den föreslagna lagen

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

RP 94/2012 rd. Det föreslås samtidigt att lagen om temporärt. för skatteåren 2009 och 2010 upphävs.

RP 2/2019 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice ändras.

De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2020.

Lagen om tillsyn över utlänningars företagsköp

El- och värmeproduktion 2009

MARKNADSANALYS AV STÖDBERÄTTIGANDE AV PROJEKTOMRÅDET ÖSTRA NYLAND, LAPPTRÄSK (6)

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent

BESKRIVNING AV DETALJPLANEÄNDRING TOMT 14 I KVARTER 1, EN DEL AV KEMIRAVÄGEN OCH EN DEL AV OUTOKUMPUVÄGEN I STADSDEL 43

Strålsäkerhetscentralens föreskrift om beredskapsarrangemang vid ett kärnkraftverk, motiveringspromemoria

El- och värmeproduktion 2013

Statens energimyndighets författningssamling

MARKNADSANALYS AV DET STÖDBERÄTTIGADE OMRÅDET EGENTLIGA FINLAND, PROJEKTOMRÅDE 11 (KIMITOÖN)

Statsrådets förordning

El- och värmeproduktion 2012

Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor

ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan Mariehamn Tfn (018) 25127, fax (018) Hemsida:

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 18/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 augusti 2013.

Svensk författningssamling

RP 6/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa bestämmelser om magistraternas behörighet

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 17/2008 rd. jordbruk, stöd för djurens välbefinnande. I denna proposition föreslås att lagen om. kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket

RP 303/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Statsrådets förordning

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1.2. Objekt f'ör beviljande av räntestödslån


Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om bostadsbidrag

Svensk författningssamling

RP 256/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 25 i konkurrenslagen

MARKNADSANALYS AV DET STÖDBERÄTTIGADE OMRÅDET ÖSTERBOTTEN, PROJEKTOM- RÅDE 23 (PEDERSÖRE KOMMUN)

Transkript:

1 (13) Statsrådets principbeslut av den 6 maj 2010 om Fortum Abp:s och Fortum Power and Heat Oy:s ansökan om att få uppföra en ny kärnkraftverksenhet och att få uppföra eller bygga ut de kärnanläggningar som behövs på samma anläggningsplats för att enheten ska kunna drivas Ansökan I sin ansökan, daterad 5.2.2009, anhåller Fortum Abp och Fortum Power and Heat Oy om ett sådant principbeslut av statsrådet som avses i 11 i kärnenergilagen (990/1987) om att det är förenligt med samhällets helhetsintresse att uppföra en ny kärnkraftverksenhet och att bygga ut eller uppföra de kärnanläggningar som behövs på samma anläggningsplats för att enheten ska kunna drivas. Kraftverksenheten ska ha en lättvattenreaktor med en termisk effekt på högst 4 600 megawatt och enhetens nettoeleffekt ska vara 1 000 1 800 megawatt. Om kraftverksenheten ska producera också fjärrvärme ska dess eleffekt vara 800 1 600 megawatt och fjärrvärmeeffekt ca 1 000 megawatt. Kraftverksenheten föreslås bli uppförd på det av Fortum Power and Heat Oy ägda kraftverksområdet på ön Hästholmen i Lovisa och det är fråga om kärnkraftverkets tredje enhet. Den nya kraftverksenhetens planerade tekniska drifttid är sextio år. Det projekt som ansökan avser omfattar också utbyggnad eller uppförande av sådana kärnanläggningar på samma anläggningsområde som har samband med den nya kraftverksenhetens drift. Kärnanläggningarna behövs för lagring av färskt kärnbränsle, mellanlagring av använt kärnbränsle samt för hantering, lagring och slutförvaring av låg- och medelaktivt driftavfall samt rivningsavfall. Sökanden har föreslagit att det använda kärnbränslet ska slutförvaras i den slutförvaringsanläggning som Posiva Oy planerar att bygga. Fortum Abp och Fortum Power and Heat Oy har preciserat sin ansökan om principbeslut den 30 november 2009. Ansökan har preciserats så att principbeslut anhålls endast för det ansökande bolagets, Fortum Power and Heat Oy:s, räkning. Det ansökande bolaget har framfört följande motiveringar till uppförandet av en kraftverksenhet: Drifttillstånden för Fortums nuvarande kraftverksenheter i Lovisa löper ut vid utgången av år 2027 (Lovisa 1) och år 2030 (Lovisa 2). Ett principbeslut om en ny kärnkraftverksenhet bör fattas i detta skede med tanke på långa tillståndsprocesser och byggnadstider samt för att kapacitet ska kunna reserveras hos anläggningsleverantörerna. Projektet Lovisa 3 ligger i linje med regeringens klimat- och energistrategi och ger en möjlighet att ersätta en stor del av sådan el- och värmeproduktion som baserar sig på fossila bränslen. Kärnkraften representerar sådan ny koldioxidfri basenergi som behövs för att energiförsörjningen ska kunna tryggas och den nationella konkurrenskraften ska kunna säkerställas. Landets beroende av importerad energi minskar i och med att en ny kärnkraftverksenhet byggs.

2 (13) Projektet Lovisa 3 ökar utbudet på koldioxidfri el på den nordiska elmarknaden och den växande elmarknaden inom Östersjöområdet, ökar konkurrensen och minskar koldioxidutsläppen från energiproduktion. En kärnkraftverksenhet som producerar el och fjärrvärme möjliggör en minskning av koldioxidutsläppen. Dessutom kommer värmebelastningen på havet i närheten av kraftverksområdet att minska betydligt. Om en ny kärnkraftverksenhet byggs i Lovisa skapas det inom området för flera år framåt flera tusen arbetsplatser som har samband med bygget. De fasta arbetsplatserna leder till en permanent ökning av den utbildade arbetskraften. Projektet har en betydande effekt på utvecklingen av den nya staden Lovisa, som bildas till följd av kommunsammanslagningar, och dess servicestruktur. Projektet lindrar konsekvenserna av strukturomvandlingen inom industrin i Kymmenedalen. Det ansökande bolaget konstaterar dessutom följande i sin ansökan: Projektet genomförs utan ekonomiskt stöd från samhället. Vid genomförandet av projektet kan den existerande infrastrukturen vid kraftverket i Lovisa utnyttjas. Tillräckning finansiering för projektet kan ordnas. Fortum skaffar den finansiering som behövs för kraftverksenheten Lovisa 3 som en del av Fortum-koncernens finansiering. Tack vare sin starka finansiella struktur och avkastningen från affärsverksamheten kan Fortum skaffa det lånekapital som behövs. Priset på el som produceras med kärnkraft kan förutsägas och är stabilt. Variationerna i bränslekostnaderna påverkar inte priset på den el som produceras eftersom huvuddelen av kostnaderna består av kärnkraftverkets kapitalkostnader. Kärnkraftverksenhetens preliminära kostnadskalkyl är 4 6 miljarder euro. Enheten som producerar både el och fjärrvärme bli knappast mycket dyrare. Kraftverksenheten Lovisa 3 planeras och konstrueras samt upprätthålls och drivs så att ingen skada orsakas på människor, miljö eller egendom. Projektet genomförs så att det uppfyller kraven i den finska lagstiftningen och myndigheternas föreskrifter. Den nya kärnkraftverksenhetens tilltänkta förläggningsplats är invid sökandens två nuvarande kraftverksenheter. Området har planlagts som ett kärnkraftverksområde, det uppfyller de krav som ställs på ett kärnkraftverksområde och området har i drygt 30 års tid använts för produktion av el med kärnkraft. Resultaten av förfarandet för bedömning av den planerade kärnkraftverksenhetens miljökonsekvenser och de utlåtanden som erhållits tas i beaktande vid planeringen och genomförandet av projektet. Den nya kärnkraftverksenhetens bränsleförsörjning kan tillgodoses på ett distribuerat sätt så att flera tillförselkällor används eller på ett centraliserat sätt så att möjligheten att genomföra ett omfattande internationellt anbudsförfarande och säkra tillräcklig leveranssäkerhet utnyttjas. Målet är att säkerställa att alla skeden är certifierade i enlighet med internationella

3 (13) standarder och att lagstiftningen och internationella organisationers anvisningar och förfaranden iakttas. I kärnavfallshanteringen ska samma planer, metoder och avfallsanläggningar användas som används vid de nuvarande kraftverksenheterna. På anläggningsplatsen finns redan nu i bruk sådana slutförvaringsutrymmen för låg- och medelaktivt driftavfall som kan byggas ut så att de kan tillgodose även den nya enhetens behov. Avsikten är att det använda bränslet ska deponeras i den slutförvaringsanläggning på Olkiluoto som planeras bli byggd av Posiva Oy som ägs av Teollisuuden Voima Oyj och Fortum Power and Heat Oy. I Posivas planer för anläggningen har också det använda bränslet från den nya kärnkraftverksenhet som avses i denna ansökan beaktats. Posiva har inlämnat en separat ansökan om statsrådets principbeslut om att få uppgöra slutförvaringsanläggningen för använt bränsle på så sätt utbyggd att också det använda bränsle som uppkommer vid Lovisa 3 kan slutförvaras i anläggningen. Den totala kapaciteten hos den slutförvaringsanläggning som ska byggas skulle då uppgå till 12 000 ton uran. Förberedelserna inför byggandet av kärnkraftverksenheten Lovisa 3 och själva byggnadsarbetet beräknas ta ca tio år. Lovisa 3 skulle vara i kommersiell drift år 2020. Enligt Fortum Power and Heat Oy:s utredningar finns det på marknaden flera alternativa typer av kärnkraftverk som lämpar sig för att bli uppförda i Finland antingen som sådana eller med genomförbara ändringar. Den nya enheten skulle kunna vara en anläggning med antingen en kokvattenreaktor eller en tryckvattenreaktor. Den planerade kraftverksenheten skulle kunna vara antingen ett kondenskraftverk som producerar endast el eller en samproduktionsanläggning som producerar både el och värme. Utgångspunkten vid planeringen, byggandet och driften av den nya kärnkraftverksenheten är att i enlighet med kärnenergilagen uppföra en kärnkraftverksenhet av hög kvalitet som är säker och som inte orsakar skada på människor, miljö eller egendom. Den nya kärnkraftverksenheten konstrueras så att den uppfyller de internationellt avancerade säkerhetskrav som gäller i Finland. De direkta och indirekta konsekvenser som den planerade kärnkraftverksenheten medför för människorna, naturen och den bebyggda miljön har bedömts i enlighet med lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning. Projektets miljökonsekvensbeskrivning har inlämnats till kontaktmyndigheten i april 2008. Genom projektet Lovisa 3 höjs landets självförsörjningsgrad i fråga om energi och minskas landets beroende av importerad utländsk energi. Projektet Lovisa 3 ersätter sådan produktionskapacitet som tas ur drift efter år 2020 och som består av kraftverk som utnyttjar fossila bränslen och av kärnkraftverken i Lovisa. Alla elköpare har tillgång till el som produceras av Fortum. Om projektet Lovisa 3 realiseras leder detta till ökad konkurrens och ett ökat marknadsutbud på koldioxidfri el som är konkurrenskraftig i fråga om produktionskostnaderna.

4 (13) Den energiproduktion som sker vid Lovisa 3 har en betydande roll också i minskningen av utsläpp inom de sektorer som inte omfattas av systemet med utsläppshandel. Fortum har en lång erfarenhet av kärnkraftsteknik samt av planeringen, byggandet, driften och upprätthållandet av kärnkraftverk. Kärnkraftsverksamheten sysselsätter över 600 personer. Till ansökan har bifogats nedanstående utredningar enligt 24 i kärnenergiförordningen: 1) handelsregisterutdrag 2) kopia av bolagsordningen och bolagsavtalet samt av aktieägarregistret 3) utredning om den sakkunskap som sökanden förfogar över 4) utredning om kärnanläggningsprojektets allmänna betydelse samt behovet därav, i synnerhet med tanke på landets energiförsörjning samt dess betydelse för driften av landets övriga kärnanläggningar och deras kärnavfallshantering 5) utredning om sökandens ekonomiska verksamhetsbetingelser och kärnanläggningsprojektets företagsekonomiska lönsamhet 6) en allmänt hållen finansieringsplan för kärnanläggningsprojektet samt a) generell beskrivning av den planerade kärnanläggningens tekniska funktionsprinciper, b) utredning om de säkerhetsprinciper som kommer att följas, c) generell utredning om ägande- och besittningsförhållandena på kärnanläggningens tilltänkta förläggningsplats, d) utredning om bosättning och annan verksamhet samt om planläggningsarrangemang på kärnanläggningens tilltänkta förläggningsplats och i dess närmaste omgivning, e) utredning om den tilltänkta förläggningsplatsens lämplighet för sitt ändamål med beaktande av de lokala förhållandenas inverkan på säkerheten, skydds- och beredskapsarrangemangen samt kärnanläggningens inverkningar på den närmaste omgivningen, f) konsekvensbeskrivning enligt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/94) samt utredning om de grunder för planeringen som sökanden ämnar följa för att undvika miljöskador och begränsa miljöbelastningen, g) generell plan för kärnbränsleförsörjningen, h) generell utredning om sökandens planer och tillbudsstående metoder för att ordna kärnavfallshanteringen. Behandlingen av ansökan och åtgärder som föregått beslutsfattandet Hörande Hörande av allmänheten enligt 13 i kärnenergilagen Sökanden har delat ut den allmänt hållna utredningen om kärnkraftverksprojektet, som sökanden har upprättat och som arbets- och näringsministeriet har granskat, till varje hushåll i Lovisa stad och dess grannkommuner samt i Pyttis kommun. Den allmänt hållna utredningen har varit allmänt tillgänglig på de platser som har nämnts i de offentliga kungörelser om projektet som arbets- och näringsministeriet har publicerat. Arbets- och näringsministeriet har publicerat en kungörelse om att projektet är anhängigt på de kommunala anslagstavlorna i Lovisa stad och Lappträsks, Liljendals, Pernå, Pyttis och Strömfors kommuner den 15 april 2009. Ministeriet har dessutom publicerat en kungörelse om att projektet är

5 (13) anhängigt i följande tidningar: Borgåbladet, Etelä-Suomen Sanomat, Helsingin Sanomat, Hufvudstadsbladet, Kymen Sanomat, Loviisan Sanomat, Uusimaa och Östra Nyland. Ett sammandrag av de skriftliga åsikter som skickats till ministeriet ingår i bilaga 1 till detta beslut. Sammandrag av de utlåtanden som givits och åsikter som framförts i samband med förfarandet vid miljökonsekvensbedömning har bifogats till det utlåtande om miljökonsekvensbeskrivningen som arbets- och näringsministeriet avgett i egenskap av kontaktmyndighet. Ett sådant offentligt möte för allmänheten som kärnenergilagen förutsätter ordnades i Lovisa den 19 maj 2009. Sammandrag av de åsikter som framfördes vid mötet ingår i bilaga 1 till detta beslut. Utlåtanden som begärts med anledning av ansökan om principbeslut Arbets- och näringsministeriet har i enlighet med 12 i kärnenergilagen inhämtat utlåtande om den ursprungliga ansökan av miljöministeriet, stadsfullmäktige i Lovisa stad och av Lovisas grannkommuner. I enlighet med 25 i kärnenergiförordningen har ministeriet begärt utlåtande om ansökan av följande parter: inrikesministeriet, försvarsministeriet, länsstyrelsen i Södra Finlands län, Östra Nylands förbund och Nylands miljöcentral. Arbets- och näringsministeriet har dessutom begärt utlåtande också av följande instanser: kommunikationsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, utrikesministeriet, finansministeriet, Finlands miljöcentral, organisationskommissionen Lovisa 2010, Pyttis kommun, Akava rf, Finlands Näringsliv EK, Finsk Energiindustri rf, Fennovoima Ab, Fingrid Abp, Helsingfors Energi, Helsingfors stad, Försörjningsberedskapscentralen, Östra Nylands räddningsverk, föreningen Loviisan puolesta För Lovisa ry, Västra Finlands miljötillståndsverk, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter r.f. MTK, Miljöringen rf, Natur och Miljö rf, Posiva Oy, Pro Saaristo, Finlands Fackförbunds Centralorganisation r.f. (FFC), Greenpeace Finland, Finlands naturskyddsförbund, Företagarna i Finland rf, Teollisuuden Voima Oyj, Tjänstemannacentralorganisationen rf (FTFC), Säkerhetsteknikcentralen, Nylands TE-central, dåvarande Nylands arbetarskyddsdistrikt, WWF Finland. Sammandrag har gjorts av samtliga inkomna utlåtanden. Sammandragen ingår i bilaga 1 till detta beslut. Meddelande till de svenska myndigheterna I enlighet med den överenskommelse mellan Finland, Danmark, Norge och Sverige om riktlinjer för kontakt i säkerhetsfrågor beträffande kärnanläggningar vid gränserna mellan dessa länder (FördrS 19/1977), som ingåtts den 15 november 1976, har myndigheterna i Sverige underrättats om projektet. Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, har avgett ett utlåtande på deras vägnar. En redogörelse för utlåtandet ingår i det sammandrag av utlåtandena som utgör bilaga 1 till detta beslut. Preliminär säkerhetsuppskattning I enlighet med 12 i kärnenergilagen har arbets- och näringsministeriet av Strålsäkerhetscentralen inhämtat en preliminär säkerhetsuppskattning av projektet enligt 25 2 mom. i kärnenergiförordningen. Strålsäkerhetscentralen har till sin säkerhetsuppskattning fogat ett utlåtande av den delegation som avses i 56 2 mom. i kärnenergilagen (kärnsäkerhetsdelegationen). Den preliminära säkerhetsuppskattningen utgör bilaga 4 till detta beslut. Enligt den preliminära

6 (13) säkerhetsuppskattningen uppfyller målsättningarna och grunderna för planeringen av anläggningsalternativet de finska säkerhetskraven och utredningar som är tillräckliga med tanke på behandlingen av principbeslutsansökan har gjorts i fråga om den nya kärnkraftverksenhetens tilltänkta förläggningsplats och dess omgivning. Strålsäkerhetscentralen har också avgett ett utlåtande om projektet. Ett referat av utlåtandet liksom också ett referat av kärnsäkerhetsdelegationens utlåtande ingår i det sammandrag av utlåtanden som utgör bilaga 1 till detta beslut. Övriga utredningar Som en bilaga till sin ansökan om principbeslut har Fortum Abp och Fortum Power and Heat Oy tillställt arbets- och näringsministeriet en miljökonsekvensbeskrivning beträffande projektets tilltänkta förläggningsplats som upprättats i enlighet med lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994). Också Pöyry Energy Oy har deltagit i genomförandet av bedömningen av miljökonsekvenserna av utbyggnaden av kärnkraftverket i Lovisa. I egenskap av lagstadgad kontaktmyndighet har arbets- och näringsministeriet avgett utlåtande om beskrivningen och dess tillräcklighet samt bifogat utlåtandet till principbeslutets beredningsmaterial. I sitt utlåtande konstaterade arbets- och näringsministeriet att konsekvensbeskrivningen uppfyller kraven på innehåll enligt lagen och förordningen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning och att den har behandlats på det sätt som förutsätts i den nämnda lagen och förordningen. Ministeriet konstaterade vidare att vissa sakhelheter som behandlats vid förfarandet för miljökonsekvensbedömning kräver ytterligare utredning. Fortum Power and Heat Oy har inlämnat de ytterligare utredningar som krävdes till arbets- och näringsministeriet. I enlighet med 34 i förvaltningslagen har arbets- och näringsministeriet bett det ansökande bolaget att inkomma med ett bemötande med anledning av utlåtandena, åsikterna och den preliminära säkerhetsuppskattningen. Ett referat av bemötandet ingår i det sammandrag av utlåtandena som utgör bilaga 1 till detta beslut. Arbets- och näringsministeriet har för behandlingen av ansökan om principbeslut till statsrådet avfattat en sådan särskild översikt över kärnavfallshanteringsmetoder som förutsätts enligt 26 1 mom. i kärnenergiförordningen samt en sådan särskild utredning om kärnanläggningens betydelse för landets energiförsörjning som förutsätts enligt 26 2 mom. i kärnenergiförordningen. Översikten utgör bilaga 2 och utredningen bilaga 3 till detta beslut. Lagrum som tillämpats vid beslutsfattandet I 14 1 mom. i kärnenergilagen föreskrivs att innan statsrådet fattar ett i 11 nämnt principbeslut ska statsrådet konstatera - att den planerade kärnanläggningens förläggningskommun i sitt i 12 nämnda utlåtande tillstyrkt uppförandet av kärnanläggningen, och att - sådana omständigheter inte har framkommit som visar att det inte finns tillräckliga förutsättningar för att uppföra anläggningen så som i 6 förutsätts.

7 (13) Enligt 6 i kärnenergilagen ska användningen av kärnenergi vara säker och får ej orsaka skada på människor, miljö eller egendom. I 14 2 mom. i kärnenergilagen föreskrivs att om statsrådet har konstaterat att i 1 mom. stadgade förutsättningar föreligger, ska statsrådet pröva principbeslutet utgående från samhällets helhetsintresse och beakta kärnanläggningens fördelar och nackdelar, varvid avseende ska fästas speciellt vid 1) om kärnanläggningen behövs med tanke på landets energiförsörjning, 2) hur lämplig kärnanläggningens tilltänkta förläggningsort är och anläggningens inverkan på miljön samt vid 3) hur kärnbränsleförsörjningen och kärnavfallshanteringen är ordnade. Förutsättningarna för principbeslutet och hur de uppfylls Utlåtandet från Lovisa stad Stadsfullmäktige i Lovisa stad har den 13 maj 2009 avgett ett utlåtande om projektet. I utlåtandet tillstyrker stadsfullmäktige uppförandet av den föreslagna kärnkraftverksenheten på kraftverksområdet i Lovisa. Stadsfullmäktiges beslut om Lovisa stads tillstyrkande utlåtande har vunnit laga kraft den 26 februari 2010. Kraven i 6 i kärnenergilagen och hur de uppfylls Vid den preliminära säkerhetsuppskattning som Strålsäkerhetscentralen har gjort har det inte framkommit några omständigheter som skulle tyda på att det inte föreligger förutsättningar för att de anläggningsalternativ som presenteras i ansökan om principbeslut kan förmås att uppfylla finländska säkerhetsföreskrifter. Inget av de anläggningsalternativ som presenteras i ansökan uppfyller dock som sådant samtliga säkerhetskrav. Arten och omfattningen av behövliga ändringar varierar stort beroende på anläggningstyp. I fråga om vissa typer av anläggningar räcker det med relativt små systemtekniska ändringar medan andra anläggningstyper kräver mer omfattande konstruktionsmässiga ändringar. Enligt miljökonsekvensbeskrivningen och de kompletterande utredningarna är kärnkraftverksenhetens miljökonsekvenser obetydliga och anläggningen medför inte någon skada för människors hälsa. Med stöd av den preliminära säkerhetsuppskattningen från Strålsäkerhetscentralen, givna utlåtanden, miljökonsekvensbedömningen och de utredningar enligt 24 i kärnenergiförordningen som sökanden bifogat till sin ansökan konstaterar statsrådet att det inte framkommit sådana omständigheter som visar att det inte föreligger tillräckliga förutsättningar för att uppföra en ny kärnkraftsverksenhet eller att bygga ut eller uppföra de kärnanläggningar på samma anläggningsområde som behövs för att enheten ska kunna drivas så som det förutsätts i 6 i kärnenergilagen.

8 (13) Prövningen i samband med principbeslutet Statsrådet har konstaterat att det i ansökan avsedda projektets förläggningskommun, Lovisa stad, har tillstyrkt genomförandet av projektet inom kommunens område och att det inte framkommit sådana omständigheter som visar att projektet inte kan genomföras på det sätt som 6 i kärnenergilagen förutsätter. I enlighet med 14 i kärnenergilagen har statsrådet prövat principbeslutet utgående från samhällets helhetsintresse och beaktat kärnanläggningens fördelar och nackdelar. Sökanden har föreslagit att det använda kärnbränsle som uppkommer vid den nya kärnkraftverksenheten ska slutförvaras i den slutförvaringsanläggning som Posiva Oy planerar att bygga. Ett separat beslut ska fattas om Posiva Oy:s ansökan om principbeslut beträffande detta. Principbeslutet Det är inte förenligt med samhällets helhetsintresse att det på kärnkraftsverksområdet på Hästholmen i Lovisa uppförs en ny kärnkraftverksenhet Lovisa 3 och att de kärnanläggningar som behövs på samma anläggningsplats för att enheten ska kunna drivas uppförs eller byggs ut enligt anläggningsbeskrivningen i ansökan vad gäller de viktigaste driftsprinciperna och säkerhetsgarantierna. Motivering till principbeslutet Projektets verkningar på energiförsörjningen De mål som statsmakten uppställt när det gäller funktionen av den öppna finländska elmarknaden inbegriper tryggande av tillgången på el, säkerställande av att elpriset hålls på en rimlig nivå, tryggande av en tillräckligt hög självförsörjandegrad när det gäller eltillförsel samt säkerställande av att miljökonsekvenserna av elproduktionen hålls på en godtagbar nivå. Målen baserar sig på statsrådets klimat- och energistrategi på lång sikt från november 2008, på klimat- och energistrategins uppdaterade uppskattningar av utbud och efterfrågan år 2009 samt på gjorda utredningar liksom på de utlåtanden som avgetts och åsikter som framförts med anledning av ansökan. År 2009 sjönk elförbrukningen till ca 81 terawattimmar, särskilt på grund av omstruktureringarna och konjunkturfluktuationerna inom den finländska skogsindustrin. Efterfrågan på el beräknas dock öka under detta årtionde och det kommande årtiondet. Enligt de nyaste uppdaterade uppskattningarna beräknas elförbrukningen öka så att eltillförselkapaciteten kunde dimensioneras enligt 98 terawattimmar med tanke på år 2020. För att Finland skulle vara självförsörjande i fråga om eltillförsel skulle det med tanke på läget år 2020, utöver den vindkraft, den biobaserade elproduktion och den samproduktion av el och värme som ska främjas i enlighet med de klimat- och energipolitiska målen, behövas ny elproduktion motsvarande högst två stora kärnkraftverksenheter. Byggandet av högst två nya kärnkraftverksenheter i Finland kommer att på lång sikt öka leveranssäkerheten i fråga om el, eftersom det i så fall är möjligt att vid behov ersätta en del av

9 (13) elimporten genom den inhemska produktionskapaciteten. Utbyggnaden av kärnkraften skulle för sin del bidra till att elpriset hålls på en rimlig nivå. Om fler än en ny kärnkraftverksenhet ska anslutas till elnätet medför detta betydande tilläggsinvesteringsbehov när det gäller stamnätet och förbindelserna till utlandet jämfört med de nuvarande investeringsplanerna i fråga om stamnätet. Uppförandet av fler än en ny kärnkraftverksenhet förutsätter extra förstärkningar i landets interna stamnät mellan norra och södra Finland för att elmarknadens funktionsförmåga inte ska försämras jämfört med nuläget. Överbelastningen av överföringsförbindelserna till utlandet förutsätter i alternativet med två nya enheter att överföringskapaciteten från södra Finland till Sverige utökas. I överföringsnätverken i Baltikum och Skandinavien finns det inte beredskap att utöver de gränsförbindelser som ingår i de nuvarande nätverksplanerna dessutom ha betydande överföringsförbindelser från Finland till grannländernas nätverk. Tilläggsinvesteringarna höjer kostnaderna för stamnätsöverföringar för samtliga elanvändares del. Alternativet till investeringarna i nätverket skulle vara en betydlig försämring av elmarknadens funktioner. Förbindelserna till utlandet skulle bli överbelastade och det skulle troligtvis uppstå brist på reglerande kapacitet. Överbelastningen av Finlands interna stamnät skulle medföra risk för att landet måste delas in i olika priszoner. Statsrådet konstaterar att byggandet av högst två nya kärnkraftverksenheter skulle bidra till en minskning av växthusgasutsläppen och främja funktionen hos elmarknaden. Förläggningsplatsens lämplighet och projektets miljökonsekvenser En bedömning av huruvida ön Hästholmen i Lovisa lämpar sig som förläggningsplats för kärnkraftverk gjordes och platsen godkändes redan i samband med beslutet att bygga de två nuvarande kraftverksenheterna. Platsens lämplighet som förläggningsplats för en ny kärnkraftverksenhet har granskats vid förfarandet för miljökonsekvensbedömning. I planläggningen finns det beredskap för byggandet av en ny kärnkraftverksenhet. Enligt Strålsäkerhetscentralen har med tanke på behandlingen av ansökan om principbeslut tillräckliga utredningar gjorts om den nya planerade kärnkraftverksenhetens förläggningsplats på Hästholmen och dess omgivning när det gäller bosättningen inom området, markanvändningen och planläggningen för området samt förhållandena på förläggningsplatsen och deras inverkan på den planerade kraftverksenhetens säkerhet samt genomförandet av skydds- och beredskapsarrangemang. Enligt strålsäkerhetscentralens uppfattning är förhållandena på förläggningsplatsen inte förenade med några sådana negativa drag som skulle hindra byggandet av en ny kärnkraftverksenhet, och de övriga kärnanläggningar som har samband med enhetens drift och som nämns i ansökan så att de uppfyller säkerhetskraven, eller hindra genomförandet av skydds- och beredskapsarrangemangen. I samband med förfarandet för miljökonsekvensbedömning har det konstaterats att de lokala miljöolägenheter som projektet medför kommer att vara ringa. Projektets mest påtagliga konsekvens skulle vara de ändringar i form av uppvärmning av havsområdet kring förläggningsplatsen som kylvattnet orsakar.

10 (13) I det utlåtande om miljökonsekvensbeskrivningen som arbets- och näringsministeriet avgett i egenskap av kontaktmyndighet konstaterade ministeriet att miljökonsekvensbeskrivningen för kärnkraftverksenheten Lovisa 3 uppfyller kraven på innehåll enligt lagen och förordningen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning och att den har behandlats på det sätt som förutsätts i lagstiftningen. I sitt utlåtande konstaterade ministeriet dock att trots att beskrivningen i stora drag var tillräcklig fanns det dock på vissa punkter behov av ytterligare utredningar. Fortum Power and Heat Oy inlämnade de krävda utredningarna till arbets- och näringsministeriet den 28 november 2008. Arbets- och näringsministeriet konstaterar att utredningarna är tillräckliga. Ytterligare utredningar krävdes bl.a. om följande sakhelheter: miljökonsekvenserna av anläggningen för samproduktion av el och värme, de sammantagna effekterna av kylvattnet från flera reaktorer och revidering av Natura 2000-bedömningen. Av remissinstanserna ansåg bl.a. miljöministeriet och Nylands miljöcentral att de utredningar som gjorts är tillräckliga med tanke på principbeslutsskedet. På grundval av det ovanstående konstaterar statsrådet att den föreslagna förläggningsplatsen på Hästholmen lämpar sig för genomförande av projektet. Statsrådet konstaterar dessutom att med tanke på genomförandet av projektet har den planerade förläggningsplatsen den fördelen att det tack vare de befintliga kärnanläggningarna på området redan finns sådan infrastruktur som stöder byggandet och driften av samt säkerhetsarrangemangen för den planerade kraftverksenheten. De beredskapsarrangemang som den nya kraftverksenheten kräver kan också genomföras så att de redan existerande arrangemangen kompletteras och utvidgas. Ordnandet av kärnbränsleförsörjningen och kärnavfallshanteringen Statsrådet anser att kärnbränsleförsörjningen kan tillgodoses tillförlitligt genom ett decentraliserat arrangemang som baserar sig på flera leverantörer på det sätt som anges i ansökan. Kärnbränsleförsörjningen och kärnmaterialkontrollen i samband med den kan ordnas i enlighet med kärnenergilagen och de internationella avtalsförpliktelser som Finland har ingått. Användning av kärnenergi kräver ett tillstånd enligt kärnenergilagen, och enligt nämnda lag ansvarar tillståndshavaren för säkerheten i användningen av kärnenergi. Tillståndshavaren ska vidare sörja för att alla avfallshanteringsåtgärder som gäller det kärnavfall som uppkommer vid driften av anläggningen vidtas och göra vederbörliga förberedelser för åtgärderna samt svara för alla kostnader för åtgärderna. Statsrådet fattade ett principbeslut beträffande projektet för byggande av ett slutförvar för använt kärnbränsle den 21 december 2000. Enligt principbeslutet kunde man i anläggningen hantera och där slutförvara det använda kärnbränsle som uppkommer i samband med driften av kraftverksenheterna Olkiluoto 1, Olkiluoto 2, Lovisa 1 och Lovisa 2. År 2002 fattade statsrådet ett principbeslut om att slutförvaringsanläggningen för använt kärnbränsle får uppföras på så sätt utbyggd att det använda kärnbränsle som uppkommer vid driften av Teollisuuden Voima Oyj:s tredje kärnkraftverksenhet (Olkiluoto 3 som är under byggnad) kan hanteras och slutförvaras i anläggningen. Enligt Strålsäkerhetscentralen har det inte framkommit något som skulle hindra att det låg- och medelaktiva avfall samt det använda kärnbränsle som uppkommer vid driften av den nya kärnkraftverksenheten kan hanteras på ett säkert sätt på den nuvarande anläggningsplatsen.

11 (13) Detsamma gäller för hanteringen av det använda kärnbränsle som uppkommer vid den nya kärnkraftverksenheten på samma sätt som sker i fråga om de existerande anläggningarna. Den nya kraftverksenheten kan också i stor utsträckning stödja sig på den infrastruktur som redan finns på anläggningsplatsen. En ny kärnkraftverksenhet medför en ökning i mängden av kärnavfall som uppkommer i Finland. Statsrådet anser att kärnavfallet dock kan hanteras och lagras samt slutförvaras på ett säkert sätt om man tillämpar de metoder som redan är i bruk. Ett separat beslut ska fattas om Posiva Oy:s ansökan om principbeslut beträffande slutförvaringen av använt kärnbränsle. Andra samhälleliga konsekvenser av projektet Statsrådet konstaterar att uppförandet av en ny kärnkraftverksenhet inte har några direkta statsekonomiska konsekvenser eftersom genomförandet av projektet inte kräver statlig finansiering eller statsstöd. Byggandet av en kärnkraftverksenhet är ett stort projekt när det gäller kraven på, omfattningen av och längden av projektet. I byggnadsskedet har projektet, som kräver tiotusentals årsverken, betydande sysselsättningseffekter, särskilt med tanke på den regionala ekonomin i Lovisanejden och Kymmenedalen. Projektets ekonomiska effekter och sysselsättningseffekter under drifttiden är också betydande på förläggningsorten och inom den omgivande ekonomiska regionen. Övervakningen av kärnsäkerheten och kärnsäkerhetsexpertis Byggandet av en ny kärnkraftverksenhet förutsätter att tillsynsmyndigheternas, särskilt Strålsäkerhetscentralens, resurser utökas och att den forskning som stöder dess verksamhet stärks. Kostnaderna för myndighetstillsynen ska bäras av den projektansvarige. Statsrådet anser att Finland med tanke på lagstiftningens och säkerhetskravens tidsenlighet samt sakkunskapens tillräcklighet har en allmän beredskap att utöka användningen av kärnkraft och sörja för en effektiv övervakning av den. Sökandens förmåga att genomföra projektet Strålsäkerhetscentralen konstaterar i sitt utlåtande att byggandet av ett nytt kärnkraftverk är ett mycket krävande projekt som kräver långvariga och omfattande förberedelser. Fortum Power and Heat Oy har lyckats väl med driften, moderniseringen och effekthöjningen av de två första kraftverksenheterna i Lovisa. Bolaget satsar målmedvetet på upprätthållandet och utvecklandet av personalens kompetens. Strålsäkerhetscentralen har granskat kritiskt den expertis och beredskap som sökanden förfogar över med tanke på hanteringen av de olika skedena i byggandet av kraftverksenheten Lovisa 3. Den nya anläggningens leveranssätt har en stor betydelse för i vilken omfattning och i hur hög grad den sakkunskap som sökandens egen organisation förfogar över behövs. Statsrådet anser att Fortum Power and Heat Oy i och med byggandet, driften och de redan genomförda moderniseringarna av de nuvarande kraftverksenheterna i Lovisa skaffat omfattande sakkunskap på kärnenergiområdet som kan utnyttjas också vid projektet för byggande av en ny anläggning.

12 (13) Fortum skaffar den finansiering som behövs för kraftverksenheten Lovisa 3 som en del av Fortumkoncernens finansiering genom lån och kassaflöden. Med hänsyn tagen till bolagets ekonomiska ställning vid tidpunkten för behandlingen av principbeslutsansökan anser statsrådet att kärnkraftverksenhetens finansiering kan ordnas på det sätt som Fortum Power and Heat Oy har föreslagit. På basis av erhållna utlåtanden, gjorda utredningar och sin egen bedömning anser statsrådet att Fortum Power and Heat Oy har förutsättningar för att uppföra den kärnkraftverksenhet som avses i ansökan. Samhällets helhetsintresse Statsrådet konstaterar att driften av sökandens nuvarande kärnkraftverk varit säker och att kraftverksenheterna har fungerat på ett pålitligt sätt och att sökanden har förutsättningar för att uppföra en ny kärnkraftverksenhet i enlighet med sin ansökan. Med beaktande av - att det inte framkommit sådana omständigheter som visar att Fortum Abp:s och Fortum Power and Heat Oy:s nya kärnkraftverksenhet som avses i den aktuella ansökan inte kan uppföras på ett säkert sätt, det inte framkommit sådana omständigheter som visar att den föreslagna kärnkraftverksenhetens tilltänkta förläggningsplats inte lämpar sig för genomförandet av projektet och att miljöbelastningen på förläggningsplatsen inte kan begränsas så att den hålls på en rimlig nivå, - att byggandet av en ny kärnkraftverksenhet skulle bidra till uppnåendet av de mål som uppställts i klimat- och energistrategin: att trygga tillgången på el, hålla elpriset på en rimlig nivå, säkerställa en tillräckligt hög grad av självförsörjning i fråga om eltillförsel samt att hålla elproduktionens miljökonsekvenser på en rimlig nivå, - att det kärnavfall som uppkommer vid den nya kärnkraftverksenheten kan hanteras, lagras och slutförvaras på ett säkert sätt när man använder de metoder som redan är i bruk eller som planeras bli tagna i bruk, - att den nya kärnkraftverksenhetens miljökonsekvenser under normal drift är acceptabla i förhållande till uppnådda fördelar och obetydliga i förhållande till konsekvenserna av andra alternativa produktionsformer, - att ett principbeslut om en ny kraftverksenhet inte är aktuellt med tanke på en fortsatt kontinuerlig drift av kraftverket, eftersom drifttillstånden för de nuvarande kraftverksenheterna vid kraftverket i Lovisa upphör att gälla först vid utgången av 2027 (Lovisa 1) respektive 2030 (Lovisa 2), - att Fortum Power and Heat Oy är ett bolag med ägarintresse i Teollisuuden Voima Oyj och får genom sitt ägarskap i TVO till sitt förfogande en betydande del av den elektricitet som produceras vid de nya enheterna vid kärnkraftverket i Olkiluoto (Olkiluoto 3 och 4),

13 (13) - statsrådet principbeslut om övriga aktuella kärnanläggningsprojekt vilkas syfte är att producera el till självkostnadspris bl.a. för det finska näringslivets behov, anser statsrådet att det inte är förenligt med samhällets helhetsintresse att en ny kärnkraftverksenhet uppförs på kraftverksområdet på Hästholmen i Lovisa och att de kärnanläggningar som behövs på samma anläggningsplats för att enheten ska kunna drivas uppförs eller byggs ut i enlighet med Fortum Abp:s och Fortum Power and Heat Oy:s ansökan om principbeslut. Avgift För detta beslut har en avgift på 84 100 euro tagits ut i enlighet med statsrådets förordning om avgifter för statsrådets beslut som sammanhänger med övervakningen av användningen av kärnenergi (1474/2001). Helsingfors den 6 maj 2010 Näringsminister Mauri Pekkarinen Överingenjör Jorma Aurela BILAGOR 1 Sammandrag av utlåtanden och åsikter 2 Översikt över kärnavfallshanteringen 3 Energiekonomisk bedömning med tanke på eventuell utbyggnad av kärnkraften 4 Strålsäkerhetscentralens preliminära säkerhetsuppskattning

BILAGA 1 29.4.2010 1 (23) Sammanfattning av utlåtanden och åsikter som framkommit vid offentligt hörande Innehållsförteckning 1 Remiss, information och offentligt hörande för ansökan om principbeslut 2 Lagstadgade utlåtanden 3 Övriga begärda utlåtanden 4 Övriga utlåtanden och åsikter som skriftligt lämnats till arbets- och näringsministeriet 5 Åsikter som framkom vid det offentliga hörandet i Lovisa 19.5.2009 6 Sökandens bemötande

BILAGA 1 29.4.2010 2 (23) 1 Remiss, information och offentligt hörande för ansökan om principbeslut Arbets- och näringsministeriet har i enlighet med 12 i kärnenergilagen begärt utlåtanden om ansökan om principbeslut från miljöministeriet, Lovisa stad och dess grannkommuner (Lappträsk, Liljendal, Pernå, Strömfors). Lappträsk kommun har inte lämnat något utlåtande. I enlighet med 12 i kärnenergilagen har ministeriet begärt en preliminär säkerhetsuppskattning gällande projektet från Strålsäkerhetscentralen. Strålsäkerhetscentralen har lämnat den begärda säkerhetsuppskattningen och utlåtandet samt till utlåtandet bifogat det utlåtande av kärnsäkerhetsdelegationen som förutsätts i 25 i kärnenergiförordningen. Enligt 25 i kärnenergiförordningen har ministeriet även begärt utlåtande om ansökan från följande: inrikesministeriet, försvarsministeriet, länsstyrelsen i Södra Finlands län, Östra Nylands förbund och Nylands miljöcentral. Ett referat av utlåtandenas innehåll finns under punkt 2. Arbets- och näringsministeriet har dessutom begärt utlåtande från följande parter: kommunikationsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, utrikesministeriet, finansministeriet, Finlands miljöcentral. Ministeriet har dessutom skickat ansökan om principbeslut för kännedom till följande organisationer för eventuellt utlåtande: AKAVA ry, Finlands näringsliv EK, Finsk Energiindustri rf, Fennovoima Oy, Fingrid Oyj, Helsingfors Energi, Helsingfors stad, Försörjningsberedskapscentralen, Räddningsverket i Östra Nyland, Loviisan puolesta För Lovisa ry, Västra Finlands miljötillståndsverk, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter (MTK), Miljöringen rf, Natur och Miljö rf, Posiva Oy, ProSaaristo, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC, Greenpeace Finland, Finlands Naturskyddsförbund, Företagarna i Finland, Teollisuuden Voima Oyj (TVO), Tjänstemannacentralorganisationen STTK, Säkerhetsteknikcentralen, Nylands TE-central, Nylands arbetarskyddsdistrikt, WWF Finland. Ett referat av utlåtandenas innehåll finns under punkt 3. Följande organisationer lämnade inget utlåtande: Fennovoima Oy, Helsingfors Energi, Loviisan puolesta För Lovisa ry, Västra Finlands miljötillståndsverk, Finlands miljöcentral, Tjänstemannacentralorganisationen STTK, Nylands TE-central. Kungörelse om ansökan om principbeslut publicerades 15.4.2009 i Borgåbladet, Etelä-Suomen Sanomat, Helsingin Sanomat, Hufvudstadsbladet, Kymen Sanomat, Loviisan Sanomat, Uusimaa och Östra Nyland. Kungörelsen och ansökan om principbeslut finns utlagda på arbets- och näringsministeriets webbplats www.tem.fi. Ansökan om principbeslut var offentligt framlagd 15.4 15.6.2009 på anslagstavlorna i Lovisa stad och i kommunerna Lappträsk, Liljendal, Pernå, Pyttis och Strömfors. Den sökande har distribuerat en allmänt hållen utredning om uppförandet av en kärnkraftverksenhet som har utarbetats av den sökande och granskats av arbets- och näringsministeriet till alla hushåll i Lovisa stad, dess grannkommuner och Pyttis kommun. Den allmänt hållna utredningen har funnits att få på de ställen som nämnts i arbets- och näringsministeriets offentliga kungörelser i anslutning till projektet. Arbets- och näringsministeriet ordnade ett offentligt hörande 19.5.2009 i Lovisa. En redogörelse för de fem utlåtanden som framfördes vid hörandet finns i punkt 5.

BILAGA 1 29.4.2010 3 (23) Vidare skickade ANM ett brev till Strålsäkerhetsmyndigheten SSM i Sverige. I brevet underrättade ANM i enlighet med det s.k. gränsreaktoravtalet SSM om de fem pågående principbeslutsprocesserna i Finland. Dessa är Fennovoima Oy:s, Teollisuuden Voima Oyj:s och Fortums kraftverksprojekt samt Posivas två projekt för utbyggnad av anläggningar för hantering av använt kärnbränsle. En redogörelse för utlåtandet av Strålsäkerhetsmyndigheten i Sverige finns i punkt 3. 2 Lagstadgade utlåtanden Lovisa stad Lovisa stad förordar projektet. Projektet avser ett område där två enheter redan är i drift och en ny enhet kan placeras i området både planmässigt och funktionellt. Projektet påverkar sysselsättningen, befolkningsstrukturen och ekonomin i regionen på ett positivt sätt. Av samfundsskatten i Lovisa stad är 80 % en följd av de befintliga kraftverken. De nuvarande anläggningarna bidrar med 25 30 % av den totala skatteintäkten. En ny anläggningsenhet skulle ytterligare förstärka regionens näringsliv och ekonomiska bas. Avvikande meningar lämnades om stadsstyrelsens förslag och stadsfullmäktiges beslut. Strålsäkerhetscentralen Enligt utlåtandet från Strålsäkerhetscentralen (STUK) uppfyller inte de anläggningsalternativ som beskrivs i ansökan de finländska säkerhetskraven. Enligt STUK:s bedömning kan man emellertid genom ändringar av anläggningsalternativens konstruktion uppfylla de finländska kraven på kärnsäkerhet. Karaktären och omfattningen av de ändringar som behövs varierar beroende på anläggningsalternativ. Vissa anläggningsalternativ kräver endast relativt små ändringar medan andra alternativ behöver mer omfattande konstruktionsändringar. För vissa anläggningsalternativ är de nödvändiga tekniska lösningarna öppna. STUK framhåller att Fortum planerar samproduktion av el och värme vid enheten Lovisa 3 och att anläggningen blir världens största produktionsenhet för fjärrvärme om planerna realiseras. Störningar i produktionen och överföringen av fjärrvärme är möjliga och effekterna av dessa på säkerheten vid kärnkraftverket bör granskas. De bör även beaktas i anläggningsenhetens grundkonstruktion. Enligt STUK:s uppfattning kan produktionen och överföringen av fjärrvärme realiseras så att aspekterna på strålsäkerheten i miljön och anläggningens kärnsäkerhet beaktas. Fortum har förutsättningar att skapa ett ledningssystem som är inriktat på säkerhets- och kvalitetshantering samt säkerhetskultur för byggandet av och driften vid anläggningsenheten Lovisa 3. Fortum har även framfört att bolaget anskaffar tillräcklig mängd kompetent personal i olika genomförandeskeden av projektet Lovisa 3. STUK har bedömt lämpligheten hos den planerade platsen för kärnkraftverksenheten Lovisa 3 samt förutsättningarna för genomförandet av säkerhets- och beredskapsarrangemangen, kärnavfallshanteringen och övervakningen av kärnmaterialen. Vid bedömningen av förläggningsplatsen fram-

BILAGA 1 29.4.2010 4 (23) kom inga omständigheter som kunde utgöra hinder för uppförandet av en ny kärnkraftverksenhet eller andra i ansökan angivna kärnanläggningar som berör enhetens drift på Hästholmen i Lovisa. Enligt 6 i kärnenergilagen ska användningen av kärnkraft vara säker och den får inte orsaka skada på människor, miljö eller egendom. I den preliminära säkerhetsuppskattningen framkom inga omständigheter som indikerar att förutsättningarna inte skulle vara tillräckliga för att bygga kärnkraftverksenheten Lovisa 3 på det sätt som kärnenergilagen 6 kräver. Kärnsäkerhetsdelegationen I utlåtandet från kärnsäkerhetsdelegationen framhålls att nödvändiga ändringar har gjorts i kärnenergilagstiftningen under de senaste åren och att lagstiftningen är mycket tidsenlig och täckande. Enligt delegationen har de anläggningsalternativ som avses i ansökan behandlats i den säkerhetsuppskattning av kärnkraftsenheten Lovisa 3 som har upprättats av STUK. Deras viktigaste säkerhetsmässiga drag har utvärderats. I säkerhetsuppskattningen granskas även säkerhets- och beredskapsarrangemangen, kärnavfallshanteringen och förläggningsplatsens lämplighet. Enligt delegationen har säkerhetsuppskattningen från STUK utarbetats på ett heltäckande och sakkunnigt sätt. Slutledningarna om förutsättningarna för att säkerhetskraven ska uppfyllas är väl motiverade och tillräckliga. Delegationen önskar framhålla att den mängd expertresurser som behövs i Finland för att garantera kärnsäkerheten påverkas i väsentlig grad av om flera samtidiga byggnadsprojekt som avser kärnkraftverksenheter pågår och om de enheter som byggs är av samma eller av olika typ sinsemellan eller jämfört med tidigare enheter. Vid planeringen av projekten ska beredskapen för olika situationer och behövliga satsningar beaktas. Miljöministeriet I utlåtandet från miljöministeriet framhålls att byggandet av ny kärnkraftverkskapacitet är motiverat för att kunna uppnå de mål för reducering av utsläppen av växthusgaser som anges i statsrådets redogörelse "Pitkän aikavälin ilmasto- ja energiastrategia" (Långsiktig klimat- och energistrategi). När projektets betydelse för samhällets totalintresse bedöms bör även klimat- och energistrategins övriga mål beaktas. Dessa är att effektivisera användningen av energi, stoppa ökningen av den totala energikonsumtionen och öka andelen förnybara energikällor. Målen ställer vissa ramvillkor för både de energisparåtgärder som den som genomför projektet vidtar och för den totala kärnkraftskapaciteten i Finlands energiproduktionssystem. I sin ansökan beskriver Fortum åtgärder som företaget har genomfört och avser att genomföra i syfte att förbättra energieffektiviteten, utveckla nya energitekniker och främja användningen av förnybara energikällor. Sökanden framför även lösningar för att utnyttja spillvärmen som fjärrvärme. Den sökande kan anses ha förbundit sig att uppfylla klimat- och energistrategins mål i detta avseende. Vid bedömningen av miljöeffekterna har däremot inte samproduktionens miljöeffekter bedömts. Miljöministeriets uppfattning är att de tekniska, ekonomiska och miljömässiga förutsättningarna för samproduktionen med tillhörande värmetransportförbindelse i fortsättningen bör utredas tillsammans med energiföretagen i huvudstadsregionen.

BILAGA 1 29.4.2010 5 (23) Miljöministeriet framhåller att Fortum i sin ansökan har beskrivit fem anläggningsalternativ och enligt ministeriets uppfattning kan Fortum inte välja ett alternativ som inte är känt under behandlingen av ansökan om principbeslut. Miljöministeriet konstaterar att de tilläggsutredningar som gjorts om kylvattnets effekter är tillräckliga för behandlingen av principbeslutet. Grundliga fortsatta utredningar är emellertid nödvändiga för att klarlägga det bästa kylvattenarrangemanget för miljön liksom även den sammanlagda effekten av flera anläggningsenheter. I det utlåtande som miljöministeriet gav angående miljökonsekvensbedömningen framhöll ministeriet att den bedömning av Natura 2000-områdena i närheten av Hästholmen som utfördes enligt naturskyddslagen 65 bör kontrolleras på grund av osäkerheterna i modelleringen av kylvattnet. Utredningen är nödvändig för att de myndigheter som beviljar tillstånd och fastställer planer i enlighet med den metod som anges i naturskyddslagen 66 ska kunna kontrollera att projektet inte påtagligt försämrar de naturvärden som är grunden för valet av Natura 2000-området. Till följd av de många stegen i projektets tillståndsprocess är det rekommenderat att dessa frågor utreds i så tidigt stadium som möjligt. Sökanden har meddelat att bedömningen kommer att kontrolleras när projektplanerna preciseras. I detta skede är resultaten inte tillgängliga. Detta är inte i sig ett hinder för statsrådets behandling av ansökan om principbeslut. Miljöministeriet påminner om att de tillstånd och planer som projektet förutsätter kan godkännas utan det bedömningsförfarande som avses i 65 i naturvårdslagen endast om objektiva faktorer visar att projektet sannolikt inte medför konsekvenser som betydligt minskar naturvärdena i området. Beviljande av tillstånd förutsätter att detta bedömningsförfarande används för att se till att sådana konsekvenser inte förekommer. Beroende på resultaten av den pågående bedömningen kommer de ovan nämnda myndighetsbesluten för detta projekt eventuellt att förutsätta ett beslut från statsrådet i enlighet med 66 2 mom. i naturvårdslagen om att projektet ska genomföras av tvingande skäl på grund av ytterst viktigt allmänt intresse. Detta beslut förutsätter att alternativ saknas till det aktuella projektet och att den minskning av naturvärden som orsakas Natura 2000-nätverket kompenseras. Miljöministeriet påminner vidare om att de biotoper som utgjorde grunden till valet av Natura 2000- områden bör följas upp på ett sådant sätt att det vid en senare tidpunkt är möjligt att verifiera att slutsatserna av konsekvensbedömningen var korrekta. Enligt miljöministeriet ger de giltiga planerna möjlighet att uppföra en ny kraftverksenhet på ön Hästholmen. Ministeriet har inte heller kännedom om omständigheter som indikerar att den planerade förläggningsplatsen skulle vara olämplig med hänsyn till områdesanvändningen. Miljöministeriet har inget att anmärka på den plan för kärnavfallshanteringen som ingår i ansökan. Miljöministeriet anser att det är viktigt att Fortum kräver stränga miljö- och strålskyddsåtgärder av kärnbränsleleverantörerna. Med beaktande av de synpunkter som lagts fram i detta utlåtande ser miljöministeriet inget hinder för att ansökan om principbeslutet vidarebefordras för behandling till statsrådet.

BILAGA 1 29.4.2010 6 (23) Inrikesministeriet Inrikesministeriet har inga viktiga anmärkningar på principbeslutet med hänsyn till det egna verksamhetsområdet. Ministeriets räddningsavdelning föreslår att en bedömning utförs av ändamålsenligheten i att placera enheter med betydande elproduktionskapacitet nära varandra vid övervägningen av anläggningens förläggningsplats och att de multiplikatoreffekter koncentrationen orsakar vid en olycka beaktas i projektet. Inrikesministeriet anser att det är viktigt att det regionala räddningsväsendet och de enheter som ingår i räddningsväsendet har ett intensivt samarbete redan under planeringsstadiet. I projektet bör en bedömning utföras av projektets eventuella effekter på räddningsväsendets arrangemang både under byggnads- och driftskedet liksom av ett eventuellt behov av tilläggsresurser, förändrade regionala risker samt upprätthållandet av tillräcklig servicenivå och beredskap hos räddningsväsendet. I projektet är det viktigt att beakta skyddet för eller evakueringen av befolkningen vid en olycka samt de effekter på t.ex. trafikarrangemangen som beredskapen och genomförandet av dessa åtgärder medför. Försvarsministeriet Försvarsministeriet anser att det är viktigt att energitillgången tryggas långsiktigt, ekonomiskt och säkert. De aktuella ansökningarna om principbeslut avser ett långsiktigt arrangemang för energiförsörjningen. I sitt utlåtande framhåller försvarsministeriet att kärnkraftverksprojekten bör utgå från den bästa möjliga tekniken och de bästa förfarandena för miljön och säkerheten samt att kraftverken under hela livscykeln ska uppfylla de höga kvalitetskrav som ställs på dem. Södra Finlands länsstyrelse Södra Finlands länsstyrelse framhåller att dokumentationen visar att trafiken ökar betydligt jämfört med den nuvarande under uppförandet av projektet och vid årsunderhållen. Länsstyrelsen anser att en förbättring av trafiksäkerheten för den lätta trafiken är viktig innan byggverksamheten inleds åtminstone på de vägsträckor där den tunga trafiken ökar betydligt. Östra Nylands förbund Östra Nylands förbund ger utlåtandet med hänsyn till landskapets regionala utveckling och områdesanvändningen. Bland de tekniska frågorna framhåller förbundet slutförvaringsplatsen för använt kärnbränsle där Olkiluoto i Euraåminne har valts. Enligt förbundets utlåtande skulle en ny kärnkraftverksenhet på Hästholmen i Lovisa vara välkommen med tanke på landskapets regionala utveckling. Cirka 80 % av stadens andel av samfundsskatten bedöms komma via Fortum. Den nya anläggningen skulle förstärka stadens skatteintäktsgrund.

BILAGA 1 29.4.2010 7 (23) Förutom för Lovisa stad skulle kraftverksenheten vara till nytta för landskapet Östra Nyland och södra Kymmenedalen. Med hänsyn till områdesanvändningen anser Östra Nylands förbund att Hästholmen är en lämplig förläggningsplats för kärnkraftverksenheten. Nylands miljöcentral Nylands miljöcentral granskar i sitt yttrande den nya kärnkraftverksenhetens kylvatten och kylvattnets miljökonsekvenser liksom även bedömningen av dessa. Miljöcentralen anser att den tillgängliga informationen om kylvattnet är tillräcklig för ett principbeslut men framhåller dock att grundliga fortsatta utredningar är viktiga bl.a. för att klarlägga den för miljön bästa möjliga intags- och utloppsplatsen för kylvatten. Enligt de fortsatta utredningarna är en ytterligare preciserad konsekvensbedömning nödvändig för Naturabedömningen och handläggningen av miljötillståndet. Det är ytterst viktigt att även granska kylvattenarrangemangen för de befintliga kraftverksenheterna tillräckligt ingående i anslutning till den nya enhetens kylvattenarrangemang. Miljöcentralen anser att den för närvarande tillgängliga informationen inte är tillräcklig för en bedömning av de miljökonsekvenser som orsakas när flera anläggningar eller anläggningsenheter byggs och drivs samtidigt. Bedömningen av de samverkande effekterna kräver tilläggsutredningar. Miljöcentralen anser att samproduktion av el och värme är en för miljökonsekvenserna bättre lösning än ett kondenskraftverk. Därigenom är det möjligt att reducera koldioxidutsläppen och den värmebelastning som leds ut i havet, men genomförandet kräver omfattande utredningar liksom även att kommunerna i huvudstadsregionen deltar i projektet. Miljöcentralen framhåller vidare att centralen saknar information om hur distributionen av fjärrvärme från Lovisa skulle påverka huvudstadsregionens befintliga fjärrvärmesystem, anläggningsstruktur och försörjningsberedskap. Liljendal kommun Liljendal kommun förordar uppförandet av en ny kärnkraftverksenhet i Lovisa enligt ansökan från Fortum Power and Heat Oy. Pernå kommun Enligt Pernå kommunfullmäktige har invånarna regionalt större beredskap att acceptera uppförandet av ett nytt kärnkraftverk samt ombyggnad i anslutning till redan befintliga enheter. Pernå kommun anser att kärnkraftsverksamheten inte bör byggas ut på nya områden eftersom detta skulle ha negativa effekter för skärgården i Östra Nyland. Strömfors kommun Strömfors kommun förordar uppförandet av en ny kärnkraftverksenhet i Lovisa enligt ansökan om principbeslut från Fortum Power and Heat Oy. Inom området finns redan två kraftverksenheter i