RÅD OCH RIKTLINJER för uteserveringar i Västerviks kommun



Relevanta dokument
15. Råd och riktlinjer för uteserveringar i Västerviks kommun Dnr 2015/

Riktlinjer för uteserveringar i Norrtälje kommun

Uteserveringar. Råd och riktlinjer. Antagen av miljö- och samhällsnämnden

Handläggningsrutin för uteserveringar. Fastställd av Samhällsnämnden

Råd och Regler för uteserveringar i Mariestad, Töreboda och Gullspång. Vid ansökan kan du följa manualen på sidan 7.

Uteserveringar i Borås Stad

Råd och riktlinjer för uteserveringar. På offentlig plats inom Arboga stadskärna

Råd och riktlinjer för UTESERVERINGAR I ÄNGELHOLM ÄNGELHOLMS KOMMUN

RÅD OCH RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR

Riktlinjer för uteserveringar på gator, torg och andra allmänna platser Fastställd av kommunstyrelsen , 102

Uteserveringar i Ljungby kommun

Fråga oss dekal räkning

Riktlinjer för uteserveringar i Växjö Centrum.

Riktlinjer för uteserveringar i Svedala kommun

Kvalitetskrav för uteserveringar

Göteborgs uteserveringar Råd och regler

Riktlinjer. Uteserveringar i Luleå kommun

Villkor för uteserveringar

Uteserveringar. i Kungsbacka innerstad. Gäller från och med 2017 KUNGSBACKA KOMMUN. Uteserveringar i Kungsbacka innerstad 1

Riktlinjer för utformning av uteserveringar i Halmstads kommun

REGLER FÖR UTESERVERINGAR

Funderar du på en uteservering i år? Här finns information och kontaktuppgifter

Uteserveringar. i Kungsbacka innerstad. Kungsbacka kommun. Uteserveringar i Kungsbacka innerstad 1

Riktlinjer för uteserveringar i Hudiksvall

Uteservering i Umeå kommun Information och riktlinjer om ansökan och utformning

Guide och riktlinjer. för uteserveringar i Falkenberg

RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR I LJUSDALS KOMMUN ljusdal.se

Antagen av Byggnadsnämnden Riktlinjer för uteserveringar i Varbergs innerstad

Uteserveringar POLITISKA RÅD OCH RIKTLINJER FÖR. Antagen av tekniska nämnden Reviderad av tekniska nämnden

Riktlinjer för uteserveringar. Perstorps kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagen:

Uteserveringar på offentlig plats i centrala Trollhättan

Uteserveringar i Borås Stad

Förord. Innehåll. Råd 12 Tillståndsansökan 13 Ansökan 13 Viktiga kontakter 14

Riktlinjer för utformning av gatumiljöer i Arvika stadskärna

Malmö stadsmiljöprogram Riktlinjer för uteserveringar i Malmö

REGLER FÖR UTESERVERINGAR

Bestämmelser för Uteserveringar. på offentlig plats i Sundsvalls stenstad. Stadsmiljöprogram för Sundsvalls stenstad Bilaga 3. Revidering

Uteserveringar och markupplåtelse. Regler, råd och rekommendationer

Antagen av Byggnadsnämnden Riktlinjer för serveringar med tidsbegränsade bygglov i Varbergs Innerstad

Råd och riktlinjer för uteserveringar i Västerås

RÅD OCH RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR POLITISKA RÅD OCH RIKTLINJER FÖR. Uteserveringar. Antagen av tekniska nämnden

KARLSKOGA KOMMUN

Policy för uteserveringar i Strömstad

Riktlinjer för uteserveringar i Eslövs kommun

Uteserveringar i Avesta centrum

Riktlinjer för. uteserveringar. Eslövs kommun

Offentlig miljö i Arvika

Uteserveringar ETT SAMARBETE MELLAN HELSINGBORGS STAD CITYSAMVERKAN POLISMYNDIGHETEN

Utformning för en tillgänglig och användbar utemiljö

Uteserveringar. Tillsammans skapar vi ett attraktivt Gävle!

Uteserveringar. Råd och riktlinjer

Uteserveringspolicy. för. Hedemora kommun

VARUEXPONERING RÅD OCH ANVISNINGAR VID ANSÖKAN OM TILLSTÅND

Villkor vid användning av offentlig plats för uteserveringar

Mölndals centrum. regler & råd för. Uteserveringar. En vägledning vid bygglovsprövning

Stadsbyggnadsförvaltningen. UTESERVERINGAR på offentlig plats i centrala Trollhättan

Riktlinjer för uteserveringar

Riktlinjer för uteserveringar i Eslövs kommun

Riktlinjer för uteservering. Markaryds. Kommun. Antagna av kommunstyrelsen , 131. Gäller fr.o.m

Uteserveringar i Helsingborgs stad

Kvalitetskrav för uteserveringar i Örebro

Örebros uteserveringar

uteserveringar på offentlig plats i Täby

Bilaga 2 - lov och tillstånd

Uteliv i Gävle. Så här ansöker du om tillstånd för uteservering på allmän platsmark

Riktlinjer för skyltning på offentlig plats

Riktlinjer för nyttjande av offentlig plats

Råd och riktlinjer för uteserveringar i Askersund

Riktlinjer för skyltning på offentlig plats i Eslövs kommun

Råd och regler Uteserveringar och försäljningsytor på gator och torg i Höörs kommun

Malmö stadsmiljöprogram Riktlinjer för uteserveringar i Malmö

Trelleborg Trelleborg Citysamverkans Förslag till uteserveringspolicy i Trelleborg 2015 Varför behövs en policy och riktlinjer?

Riktlinjer för skyltning på offentlig plats i Eslövs kommun

Uteserveringar. Riktlinjer för uteserveringar i Skövde

Uteserveringar. Halmstads kommun. ett vägledande dokument med råd och riktlinjer. Byggnadskontoret. ENTRÈ 1 m. ENTRÉ 1 m. 6.0 m. 4.5 m FRITT MÅTT FRÅN

Säsongslov uteserveringar Bygglov eller inte?

Miljö- och byggnämnden Antagen , 12. Dnr 2014-M0364 RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR

UTESERVERINGAR I UPPSALA

Tillfälliga parker får bara finnas på gator med en maximal lutning på 5 procent eller 1:20. Man kan mäta lutningen genom att använda

GÖTEBORGS UTESERVERINGAR RÅD & REGLER

Uteserveringspolicy i Kristinehamns kommun

Riktlinjer för uteserveringar i Strömstad

Villkor vid användning av offentlig plats - Tillfällig park

Villkor vid användning av offentlig plats - Tillfällig park

Villkor. Tillfälliga parker är till för att öka utrymmet för vistelse i den offentliga miljön, genom att fördela om utrymmet.

Råd och anvisningar för UTESERVERINGAR. Delprogram om stadsmiljö i Karlshamn

Varuexponering i Helsingborgs stad

S TA D E N S UTESERVERINGAR ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN

Riktlinjer för markupplåtelse i Oxelösunds kommun. Antagen av Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden , 23

Riktlinjer för uteserveringar

Riktlinjer och bestämmelser för Uteservering på Gotland

Gestaltningsprogram för Ronneby stadskärna. Helena Sandberg, planarkitekt David Gillanders, stadsarkitekt Karin Svensson, planarkitekt

KRISTIANSTADS KOMMUN FÖRSLAG TILL RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR I KRISTIANSTAD REMISSUTGÅVA

Förslag till riktlinjer för uteserveringar i Kristianstad, reviderad remissutgåva,

Se nästa sida. Miljö- och byggnadsnämndens kansli 27 maj Sofie Westerlund. Lennart Petersson. Ingvar Ahlström. Miljö- och byggnadsnämnden

STADENS UTESERVERINGAR

ARVIDSJAURS KOMMUN RIKTLINJER UPPLÅTELSE AV OFFENTLIG PLATS

Uteserveringar. Riktlinjer för uteserveringar i Skövde

Riktlinjer markupplåtelse och uteserveringar Kommunstyrelsen x KA 2014/135 Sid 1/7

Riktlinjer för uteserveringar i Kristinehamn

Transkript:

RÅD OCH RIKTLINJER för uteserveringar i Västerviks kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-04-06 55 Framtagna av Tekniska nämnden, Miljö- och byggnadsnämnden och Utskottet för folkhälsa och samhällsskydd 1

Bakgrund Västervik är en utpräglad sommarstad där mycket händer under några intensiva sommarveckor. Vår stad har ett fantastiskt allmänt uterum, våra gator och torg med närhet till vatten. Det har under de senaste åren blivit allt vanligare med uteserveringar, framför allt kring Fiskaretorget och längs gågatorna ligger de tätt och bidrar positivt till sommarens folkliv. Uteserveringarna är betydelsefulla i stadsmiljön och är en viktig del av vår attraktiva sommarstad och därför är det särskilt viktigt att det finns riktlinjer för utformningen. Västerviks stadskärna är relativt liten och koncentrerad där mycket ska få plats på liten yta. Målet är att skapa ett så vackert och funktionellt stadsrum som möjligt där uteserveringarna inordnas i hela stadsmiljön. Västerviks stadskärna är utpekat som ett område av riksintresse för Kulturmiljö i Kalmar län vilket gör det särskilt viktigt att utemiljön gestaltas med omsorg. Kommunen äger gatumarken och ansvarar för stadens utseende och tillgänglighet. Det som kan tillåtas på den allmänna gatumarken är i första hand uteserveringar som inte kräver bygglov. Uteserveringar eller anordningar som kräver bygglov kommer att hanteras restriktivt. Råd och riktlinjer sammanfattar de krav som Västerviks kommun ställer på utformningen av uteserveringar som inte kräver bygglov. 2

Utformning Uteserveringarna ska vara tillgängliga för alla, även för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Genom att följa reglerna för avgränsningar, passageavstånd och genom övrig utformning blir staden mera tillgänglig. Alla ska ha glädje av stadens uteserveringar och både personer med nedsatt rörelse och/eller orienteringsförmåga ska känna sig välkomna. Uteserveringarna ska ligga direkt utanför en byggnad och utformas så att den ansluter till fasadindelning, byggnadens stil och komposition och de ska anpassas till de utrymmen som restaurangen disponerar när det gäller köks-, förvarings- och toalettutrymmen. Markupplåtelse i anslutning till restauranger avser endast serveringsutrymme, inte tillagning. Bord och stolar ska placeras direkt på gatumarken. Det är viktigt att underhållet och renhållningen håller en hög standard för en positiv och tilltalande helhetsverkan för serveringen. I nära anslutning till de flesta uteserveringarna finns det bostäder. Därför är det viktigt att verksamheten på uteserveringarna sköts och anpassas så att störningar inte uppstår. Angöring och varuleveranser mm ska kunna ske på ett trafiksäkert sätt. Framkomlighet för räddningstjänstens fordon måste finnas. 3

Möbleringszon Storlek och läge Uteserveringen ska placeras direkt mot fasaden. Den får inte blockera eller täcka över brunnar, brandposter, kopplingsskåp etc. Om en uteservering ligger fri från byggnaden ska avståndet till husliv och ev utskjutande trappsteg vara minst 1,8 meter så att gångtrafiken kan passera utan större olägenheter. Fotgängare ska kunna passera obehindrat utanför en uteservering. Minsta fria bredd ska vara 1,5 meter. 4

Uteserveringens golv Uteserveringarna tillhör gatan och är en del av stadens uterum. Golvet är trottoaren eller torgbeläggningen som finns. Serveringarna ska därför utföras utan uppbyggda golv och möblerna ska placeras direkt på marken. Ju mindre fasta anordningar som används, desto bättre. Trätrallar och plastmattor är helt främmande inslag i stadsmiljön. Uppbyggda golv eller upplag får heller inte finnas. Trägolv får endast användas i undantagsfall för att ta upp en större höjdskillnad då stolar och bord inte kan ställas på ett säkert sätt. Tillgänglighetskravet måste alltid beaktas. Är det kraftiga nivåskillnader på gatumarken passar antagligen inte platsen för en uteservering. En prövning på plats av varje enskilt fall är en förutsättning för att få tillstånd till golv. Uppbyggda golv och upplag kan utgöra gömställen för skadedjur. 5

Markiser och parasoll som tak Uteserveringarna bör vara sommarlätta med luftiga tak. Utan särskilt tillstånd får de förses med skydd i form av tygmarkiser eller tygparasoller. Parasoller eller markiser får inte placeras så att de i någon del hamnar utanför den upplåtna markytan. Avståndet mellan underkant parasoll/markis och gatuplanet får inte var lägre än 2,30 meter. Markiserna ska vara fribärande och stöd får inte förekomma. Uteserveringen upplevs då som en tillbyggnad av fastigheten och blir inte den del av gaturummet som målet med stadens uteserveringar är. Varken parasoller eller markiser får ha reklamtext. Reklam får endast förekomma på markisens eller parasollens nedhäng och ska vara diskret. Företagets/restaurangens namn ska framhållas i första hand. Reklamparasoller och liknande material från rikstäckande företag är inte designade för att passa i vår stadsmiljö. 6

Serveringars inhägnande Meningen med uteserveringar är att de är ute i det fria och egentligen ska de inte inhägnas. Med hänsyn till synskadade krävs alltid en avgränsning som ska vara stadsmässig. Serveringar får inramas av staket eller pollare med hängande rep eller kedjor. Hela staketet ska placeras inom den yta det finns markupplåtelse för. Staketen ska vara så enkla som möjligt, genomsiktliga och får inte förses med reklam. Avskärmningarna bör vara utförda av målat järn med en ram och mycket gles fyllning inom ramen. Ramens ovansida får inte vara högre än 1.10 m. En nedre tvärslå ska finnas 15 35 cm ovanför mark för att synskadade inte ska riskera att falla in i uteserveringen. Staketen ska målas i diskret kulör, anpassad till platsen. Pollare ska vara utförda av svartmålat järn Rep ska vara av naturmaterial och ha en diameter av minst 30 mm. Blomlådor får endast placeras inom uteserveringen, ej utanför. Vindskydd som spänns utanpå eller innanför staket är inte tillåtet eftersom lättheten försvinner och uteserveringen tar för mycket visuell plats i gaturummet. Vindskydd med reklam tolkas som skylt och kräver bygglov. Tryckimpregnerade eller målade trädgårdsstaket och plastmaterial får inte förekomma eftersom de är främmande i stadsmiljön. 7

Möbler Alla möbler måste placeras inom serveringens avgränsning. Stolar och bord bör väljas med omsorg och vara av lätt karaktär för att passa in i gatumiljön. Helgjutna vita plastmöbler rekommenderas inte i Västerviks centrum, de passar inte i stadsbilden. Caféstolar i smide, metall, trä eller rotting passar bättre. Möblerna ska vara enkla, hela och rena och vara anpassade för att stå ute. Vita möbler bör undvikas eftersom de reflekterar starkt ljus och blir irriterande. Trebenta möbler passar där markbeläggningen är lite ojämn eftersom stolar och bord med tre ben kan vara lättare att få att stå stadigt. Möbleringen och avgränsningen runt uteserveringarna ska anpassas efter lokalernas utrymningsvägar som inte får blockeras. Städning Uteserveringen och närområdet ska hållas rent och snyggt, vilket innebär daglig städning. Närområdet är angränsande ytor som ordinarie renhållning inte kommer åt, även uteserveringens kortsidor och de ytor som bildar hörn vid kortsidorna. Städning ska utföras direkt efter stängning innan personalen går hem samt kontinuerligt under öppettiden. Det är inte tillåtet att sopa ut fimpar och annat skräp utanför serveringen. Allt eget skräp ska tas omhand. 8

Ljud En uteservering påverkar ljudvolymen i omgivningarna, särskilt om restaurangen öppnar upp fönster och dörrar då musik spelas i restauranglokalen. Restaurangen får gärna spela musik för sina egna gäster men på offentlig plats utanför restaurangens område bör ljudnivån inte överskrida 60-65 dba för att klara 25 dba inomhus i bostäder nattetid. Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus ska följas. Uteserveringar/rökrutor vintertid Under vintertid gäller samma förutsättningar som under sommarsäsongen men det är nu ännu viktigare att de upplåtna ytorna sköts och anpassas till rådande väderlek. När serveringen inte är öppen ska eventuella markiser vara infällda. Vintertid ska staket eller annan avgränsning tas in efter stängningsdags. Helst ska det inte finnas någon avgränsning under vintersäsongen. Detsamma gäller för stolar och bord som ska tas in efter stängningsdags. Översnöade utemöbler hör inte hemma i gatumiljön. Vintertid är fastighetsägaren ansvarig för snöröjningen och halkbekämpningen på trottoaren utanför sin fastighet. Detta innebär att restaurangägare som ansöker om tillstånd för en uteservering ska bestämma gränserna för vem som ansvarar för vad när det gäller snöröjning och halkbekämpning tillsammans med fastighetsägaren. 9

Tillstånd - Så här ansöker du Ansökan om tillstånd för uteserveringar lämnas till Polismyndigheten Västervik som kontaktar kommunens tillståndslots som i sin tur samordnar ärendet gentemot övriga myndigheter. Innan du ansöker rekommenderar vi att tidigt kontakta respektive myndighet för råd och anvisningar om de tillstånd som krävs. Polismyndigheten Besöksadress: Breviksvägen 35 tel 114 14 Tillstånd för uteserveringar Teknisk service Besöksadress: Lunnargatan 1 tel 0490-25 71 60 Användning av allmän platsmark, markupplåtelse. Räddningstjänsten Besöksadress: Östersjövägen 4 tel: 0490-25 57 51 Brandskydd, brandfarlig vara och personsäkerhet. Miljö- och byggnadskontoret Besöksadress: Brunnsgatan 9 tel: 0490-25 40 00 Bygglov, serveringstillstånd, livsmedelshantering, hälsoskydd och tillstånd för brandfarlig vara, ex gasolvärmare. 10

Tillsyn, påföljder Tillsynen av tillstånden görs av alkoholhandläggaren där det finns serveringstillstånd. För övriga uteserveringar görs tillsynen av respektive myndighet. Se även kommunens Policy och riktlinjer för alkoholserveringstillstånd. För att få använda kommunens mark krävs ett avtal om markupplåtelse. Ett villkor för markupplåtelse är att Råd och riktlinjer för uteserveringar följs. Tillsynen sköts av markupplåtaren och uteserveringen kommer att besiktigas efter att den iordningställts. Om det som byggs på gatumark avviker från reglerna i denna skrift ska Miljö- och byggnadsnämnden ingripa med stöd av reglerna i Plan- och bygglagen om tomts anordnande (3 kap 17). Miljö- och byggnadsnämnden är också tillsynsmyndighet när det gäller bygglov, livsmedelshantering, störningar för omgivningen och sanitära frågor. Misskötsel kan komma att tas in i bedömningen vid kommande ansökningar om tillstånd. Vad du får göra på offentlig plats regleras i ordningslagen. Brott mot denna kan medföra böter. När tillståndet har gått ut ska uteserveringens samtliga delar vara bortplockade och platsen städad. 11

Vad gäller för bygglov? Vid prövningen av lov görs en bedömning av lämpligheten ur bl a stadsbildssynpunkt i det enskilda fallet. Uteserveringar och anordningar som kräver bygglov: Inhägnad som är högre än 1,1 meter Bar som har väggar högre än 1,1 meter Markiser monterade på en balk som bärs av fristående pelare Uppbyggda trägolv, om trägolvet överstiger 30 cm i höjd på någon punkt över marken Tillbyggnader på allmän platsmark tillåts inte. Tät avgränsning, fastspänd utmed staket, med reklam tolkas som skylt. Fast tak eller markis som inte är uppfällbar tillåts inte. Markiser med stöd tolkas som skärmtak, markiser med reklamtext räknas som skylt och bygglov för sådana medges inte. Väggar/fönster som kan dras för i samband med markistak och som gör att serveringen blir helt innesluten medges inte. Byggloven ges som tidsbegränsade bygglov eller säsongslov beroende på vad det är för åtgärd som kräver lov. Om bestämmelserna inte efterlevs lämnas inte nytt bygglov för nästa säsong. 12