Åke Stenqvist
Svensk standard SS-EN 858 EN858 EN 858-1 EN 858-2 Definitioner Klass indelning Nominella storlekar Konstruktion Märkning Testning Kvalitetskontroll Dimensionering Installation Drift och underhåll 2003
Avsikten med det europeiska normarbetet är att garantera full rörelsefrihet för varuhandeln inom EU. Förutsättningar för detta är normens harmonisering (lika gällande för alla länder inom EU). Detta kungjordes i officiellt meddelande inom EU 2005-06-08 Tillverkare av avskiljaranläggningar skall sedan 2006-09-01 följa normen EN 858 del 1 om anläggningen är avsedd för försäljning till EU-land och då försedd med CE-godkännande. 2:9
Komponenter i avskiljarsystemet Tecken Restinnehåll olja vid test Slamfång S - Avskiljare klass II II 100 mg/l Avskiljare klass I I 5 mg/l Provtagningsbrunn P -
Vad säger SS EN 858 om drift och underhåll
Vid installation av provtagningsbrunn i mark gäller kompletterad DIN 4034-1 Provtagningsbrunnen resp. avskiljaren måste vara öppen upptill för att kunna se genomflödet visuellt. Öppningen utformning måste vara så utformad att det går att ta prov ur fristråle. Genom att ha den föreslagna nedsänkningen i provtagningsbrunnen, utesluts provtagning ur eventuellt stillastående, uppblandat avloppsvatten Provtagningsanordning, med enligt bild 1 avbildad nedsänkning enligt DIN 4034-1, uppfyller nämnda krav och tjänar också luftnings och inspektionsschakt för rörinstallationen. Betäckningar för provtagningsbrunnen måste motsvara kraven i DIN SS-EN 124 och i motsats till resterande delar av avskiljaranläggningen är luftningsöppning tillgodosedd
Provtagningsstället måste vara åtkomligt och så utfört att det endast kan ta emot avloppsvatten som kommer från avskiljarinstallationen För att säkerställa vederbörlig provtagning och för att det skall vara möjligt att göra en täthetsprovning av avskiljaranläggningen skall minimimåtten enligt bild 1 följas. Mellan in- och utlopp skall göras en försänkning på minsta 160 mm. Om inte detta är möjligt måste försänkningen vara minst 30 mm.
Krav 160 mm
Anmärkning 3 Det finns många möjligheter att göra fel vid provtagningen. Provet och därmed analysresultatet blir felaktigt. Som regel är felet vid provtagning större än analysfelet. På grund av detta skall provtagning endast utföras av personer som är ackrediterade. 2:13
Månatliga kontroller utförs av sakkunnig : Mätning av skikttjocklek av avskiljd olja Mätning av slamlagrets tjocklek i slamfånget Kontroll av den automatiska avstängningsventilen och egen kontroll av larmanordning Synkontroll av vattenståndet före och efter koalesatorn, när avskiljaren arbetar, för att upptäcka igensättning av koalesatorduken. Specialkonstruktioner skall kontrolleras mot tillverkarens drifts- och underhållsanvisningar Upptäckta fel skall omgående åtgärdas, stora avlagringar skall tas bort Driftsjournalen skall föras.
12
13
SEXMÅNADERS kontroll som utförs av fackkunnig: Kontroll av eventuell koalesator mot igensättningar, om vattenståndet före och efter koalesatorn uppvisar tydlig höjdskillnad, och för skador. Rengör eller byt ut koalesatorn enligt tillverkarens anvisningar om det är nödvändigt Tömning och rengöring av avskiljaren om så erfordras (t.ex. vid mycket slam) Rengöring av utloppsrännan i provtagningsbrunnen, om så erfordras
Beroende på faktiskt flöde av slam och olja, kan serviceintervallerna förlängas till högst 12 månader på användarens eget ansvar, om avskiljaranläggningen uteslutande används: För avskiljning av olja i förorenat dagvatten Vidtagna säkerhetsåtgärder vid platser och ytor som kan komma i kontakt med olja En servicerapport skall omfatta bedömda, föreskrivna och genomförda arbeten
Förlängning av tömnings- och rengöringsintervallen för avskiljaranläggningen från gällande 6 månader upp till 5 år Om det finns: Bevis på anläggningens driftsskick Anläggningens täthet Anläggningens dimensionering Daglig driftsjournal för underhåll och service Att daglig driftsjournal förs
Definition Sakkunnig Som sakkunnig anses utövarens personal eller tredje person, som på grund av sin utbildning, sin kännedom och praktiska arbete skaffat sig erfarenhet så att han kan genomföra bedömningar och provningar inom aktuellt sakområde. Definition Fackkunnig Fackkunnig person skall vara neutral, expert eller från annan institution, som bevisligen har fackkunskap om drift, service och inspektion av avskiljareanläggningar och som även har utrustning för att prova avskiljareanläggningar. Dokumentationsbevis för genomgången utbildning. Det är inte alla som kallar sig fackkunniga som också är fackkunniga i önskad kvalitetsnivå
Den väsentliga tyngdpunkten hos den fackkunnige måste vara den personliga kompetensen inom det speciella området avskiljarteknik Personlig lämplighet (oberoende, suverän) Insatt i och med bevisad kompetens inom fackområdet avskiljarteknik Har materiell utrustning Ständigt uppdaterad kompetens Frivilligt delaktig i ett kontrollsystem bestående av egen- och externkontroll
Allmänt om egenkontroll Det är verksamhetsutövarens ansvar att ha en fungerande egenkontroll och syftet är att ge verksamhetsutövaren kontroll över verksamheten samt kunskap om dess risker och miljöpåverkan. Genom att bedriva tillsynen så att den stärker verksamhetsutövarens egenkontroll kommer verksamhetsutövarens kunskap att öka och kontrollen över verksamheten att bli bättre. Generellt är det viktigt att ta reda på om verksamhetsutövaren har kontroll över vilka risker för miljön och vilken miljöpåverkan som verksamheten medför och vad som görs för att begränsa dem. NATURVÅRDSVERKET FAKTA: O l j e av sk i l j a r e 19
Vad säger SS EN 858 om 5-års besiktning? Kapitel 6 Med intervaller på maximalt 5 år skall avskiljarsystemet tömmas och en allmän kontroll som täcker in följande objekt skall utföras: - Systemets täthet - Hållfasthetsmässigt skick - Inre beläggningar om sådana finns - Skick på inbyggda delar - Skick på elektriska enheter och installationer - Kontroll av inställning för automatisk avstängningsenhet, t. ex. flottörer - Dokumentation av rengöring och underhåll skall finnas och visas för myndigheterna på begäran och skall innehålla anteckningar om särskilda händelser (t. ex. reparationer, olyckor).
Besiktning enligt DIN 1999-100 Tysk följdnorm till EN-858
Restnormen DIN 1999-100 Tillämpningskrav på avskiljaranläggningar i enlighet med DIN EN 858-1 och 858-2 Genom normerna DIN EN 858-1 och 858-2, avskiljaranläggningar för lätta vätskor, kunde inte alla krav i medlemsländerna inom CEN göras enhetliga. De normer, som inte hade angetts i europanormen, är på grund av byggnads- och vattenrättsliga bestämmelser fortfarande gällande. De för Tyskland erforderliga kraven är upptagna i restnormen DIN 1999-100. Så därför skall DIN EN 858-1, DIN EN 858-2 och DIN 1999-100 användas tillsammans för att säkerställa hittills gällande säkerhetsnivå. 1:5
Vid 5-års besiktning måste minst följande punkter provas, kontrolleras och protokollföras Uppgifter om: Ort Användare (företag eller privatperson) Anläggningens komponenter (utrustning) Vem som är uppdragsgivare Vem som är kontrollant Ansvarig myndighet
Kontroll av: - Säkerhet mot läckage av olja från avskiljaranläggningen resp. ur inspektionshalsen. - Förhöjning, oljan får inte nå betäckningen - Flottörventil. - Alarmutrustning. - Kontrolldimensionering - Täthetsprovning Generell översyn av anläggningens skick och täthet
-Systemets täthet
Provning i normalfall Provning för såväl nyanläggning som alla andra anläggningar som motsvarar förutsättningar för specialprovning. A 1. Provning av anläggningskomponenterna vid vattenstånd 100 mm över tilloppsrör. 2. Vattenförlusten > 0,5 l/h provtid för ovannämnda område. 3. Anläggningen anses otät. B 1. Provning av anläggningskomponenterna vid vattenstånd 100 mm över tilloppsrör. 2.Vattenförlusten < 0,5 l/h provtid i ovannämnda provområde. 3.Uppdämning av anläggningskomponenterna till 20 mm under betäckningens underkant 4. Vattenförlusten < 0,5 l/h provtid vid uppdämning enligt pkt.3 5. Anläggningen anses vara tät.
Om täthetskraven innehållits under en erforderlig stabiliseringstid, gäller detta som en godkänd täthetsprovning om erforderlig mätnoggrannhet hållits. Vid överskridande av tillåten vattenmängd, måste otäta områden lokaliseras och sektionsvis täthetsprovning göras. Beträffande föreskrivna säkerhetsåtgärder, hänvisas till godtagna olycksfallsförebyggande föreskrifter och säkerhetsregler. Innan arbetet får påbörjas skall alla risker, ex.vis farliga ämnen, elektriska installationer eller explosiv atmosfär utredas och nödvändiga åtgärder för arbetssäkerhet och hälsorisk genomföras.
Särskilda villkor I enstaka fall vid befintliga anläggningar, om lokala myndigheter så medger, kan kraven på täthet anses vara uppfyllda om kraven enligt restnormen, 15.3.1. avseende behållaren uppfylls, och därutöver bevisligen säkerställs att: Inget vatten kan tränga in i oprövat område av avskiljaren Inget bakvatten kan framträda i avskiljare Vätskenivån i avskiljareanläggningen inte kan stiga över behållardelen, om flottörventilen stänger
Täthetsprovningen skall utföras av den fackkunnige. Den fackkunniges bevis på erforderlig kvalifikation skall kontrolleras av uppdragsgivaren. Genomförande och resultat av täthetsprovningen skall avfattas som en rapport och dokumenteras.
-Systemets täthet -Hållfasthetsmässigt skick
-Systemets täthet -Hållfasthetsmässigt skick -Inre beläggningar om sådana finns
-Systemets täthet -Hållfasthetsmässigt skick -Inre beläggningar om sådana finns -Skick på inbyggda delar
-Systemets täthet -Hållfasthetsmässigt skick -Inre beläggningar om sådana finns -Skick på inbyggda delar -Skick på elektriska enheter och installationer
-Systemets täthet -Hållfasthetsmässigt skick -Inre beläggningar om sådana finns -Skick på inbyggda delar -Skick på elektriska enheter och installationer - Kontroll av inställning för automatisk avstängningsenhet, t.ex. flottörer
-Systemets täthet -Hållfasthetsmässigt skick -Inre beläggningar om sådana finns -Skick på inbyggda delar -Skick på elektriska enheter och installationer - Kontroll av inställning för automatisk avstängningsenhet, t. ex. flottörer Dokumentation av rengöring och underhåll skall finnas och visas för myndigheterna på begäran och skall innehålla anteckningar om särskilda händelser (t. ex. reparationer, olyckor).
Kompletta och tillräckliga anteckningar i driftsjournalen Bekräftelse (kvitto) på föreskriven tömning av avskiljaranläggningen Kompletta och gällande erforderliga tillstånd och handlingar, (godkännandehandlingar, avloppsritning, drifts- och underhållsinstruktion osv.) Faktiskt avloppsflöde (källa, mängd, innehåll (substans), tillsatta tvätt- och rengöringsmedel, fullgörande av ställda krav vid utslagsställena för att undvika stabila emulsioner Beräkning av normstorlek, lämplighet och kapacitetsbedömning av avskiljaranläggningen i förhållande till avloppsflödet I samband med 5-års-kontrollen skall provningsprotokoll upprättas, med upplysning om anläggningens status och eventuella brister. Eventuella brister skall avhjälpas i samråd med berörda myndigheter.
Provningsrapporten måste minst innehålla följande: Brukaren av den provade avskiljaranläggningen Provdatum Kontrollantens namn Anläggningsdata, minst: Anläggningens plats Anläggningens beståndsdelar Tillverkare Typbeteckning Provmärkning Allmänna byggnadstekniska tillstånd
Resultat av den visuella bedömningen av avskiljaranläggningen Beskrivande översikt av anläggningens konstruktion och funktion Typ av täthetsprovning Komplett täthetsprovning Provning av enstaka komponenter Normal provning, se 15.6.2.1. Speciell provning, se 15.6.2.2. De genom mätning av omfattande vattenytorna liksom den därav resulterande provtiden och den största tillsatta vattenmängden Tiden mellan provningens början och slut och den inledande stabiliseringstiden (om erforderligt) Provningsrapporten måste lämnas till brukaren. Han måste bevara den, tillsammans med de övriga anteckningar över egenkontrollen, åtminstone till nästa kontroll och på begäran överlämna den till lokal myndighet
Dimensionering Dimensioneringsformel NS = (Qr + Fx x Qs) x Fd Fd = densitetsfaktor Qs = summa normflöden från anslutna tappställen Densitetsfaktor Fd för lätta oljor: Klass I-avskiljare Fd 1 = <0,85 g/cm 3 Fd 1,5 = 0,85-0,90 g/cm 3 Fd 2 = >0,90-0,95 g/cm 3 Klass II-avskiljare Fd 1 = <0,85 g/cm3 Fd 2 = 0,85-0,90 g/cm3 Fd 3 = >0,90-0,95 g/cm3 39 2003
Densitet g/cm3 Kombination Upp till 0,85 Densitetsfaktor fd 0,85-0,90 Densitetsfaktor fd 0,90-0,95 Densitetsfaktor fd S-II-P 1 2 3 S-I-P 1* 1,5* 2* S-II-I-P 1** 1** 1** *För gravmetrisk klass I avskiljare och fd för klass II avskiljare **För klass I och klass II avskiljare
Tillsyn Vilka utsläpp till vatten har anläggningen? Är oljeavskiljaren kopplad till spill- eller dagvattenledning? Vilken reningsutrustning för utsläpp till vatten finns på anläggningen? Vad händer om det sker ett stort utsläpp, finns rutiner? Vilka förebyggande åtgärder har vidtagits? 41
Förebyggande åtgärder Finns avloppsritningar? Känner verksamhetsutövaren till under vilka brunnslock oljeavskiljaren ligger? Om det är flera brunnslock för oljeavskiljaren: Känner verksamhetsutövaren till: - var på oljeavskiljaren de olika brunnslocken sitter? - var prov tas på utgående vatten? Är brunnarna märkta? Hur sköts oljeavskiljaren? Finns skötselrutiner? När skedde senaste rengöring av inre delar? Filter? Kan dokumentation på senaste tömningen uppvisas? Finns tömningsavtal? När skedde senaste besiktning av avskiljaren Hur vet verksamhetsutövaren att oljeavskiljaren fungerar? Finns möjlighet att ta representativa prover på utgående vatten från oljeavskiljaren? Hur kontrolleras larmanordning? 42
Kemikalier och metaller 1. Vilka kemikalier är lämpliga för oljeavskiljare? 43 2003
44
Kemikalier och metaller 1. Vilka kemikalier är lämpliga för oljeavskiljare? 2. Hur tar man reda på om kemikalien är lämplig? 45 2003
Tillverkare av rengöringsmedel skall tillhandahålla en försäkran som anger att produkten inte innehåller organiskt förenade halogensammansättningar eller BTX-aromater. Endast rengöringsmedel som bildar temporärt stabila emulsioner med lätta vätskor och sedan bryts ned efter rengöringsprocessen skall användas. En bruksanvisning skall också följa med, tillsammans med en beskrivning av effekterna vid blandning med andra rengöringsmedel, speciellt med avseende på separeringsprocessen. 46
Standarden EN-858 1. När började den gälla och vilken juridisk status har den? 2. Hur tillämpbar är denna på äldre oljeavskiljare? 47 2003
Standarden EN-858 1. När började den gälla och vilken juridisk status har den? 2. Hur tillämpbar är denna på äldre oljeavskiljare? 3. Kan man använda tillämpbara delar av EN-858 på äldre OA? 48 2003
Kontroll och underhåll 1. Hur kontrolleras slam- och oljenivå på ett bra sätt? 49 2003
Kontroll och underhåll 1. Hur kontrolleras slam- och oljenivå på ett bra sätt? 2. Hur kontrolleras larm? 50 2003
Kontroll och underhåll 1. Hur kontrolleras slam- och oljenivå på ett bra sätt? 2. Hur kontrolleras larm? 3. Generellt hur ofta ska VU göra kontroller? 51 2003
Månatliga kontroller utförs av sakkunnig : Mätning av skikttjocklek av avskiljd olja Mätning av slamlagrets tjocklek i slamfånget Kontroll av den automatiska avstängningsventilen och egen kontroll av larmanordning Synkontroll av vattenståndet före och efter koalesatorn, när avskiljaren arbetar, för att upptäcka igensättning av koalesatorduken. Specialkonstruktioner skall kontrolleras mot tillverkarens drifts- och underhållsanvisningar Upptäckta fel skall omgående åtgärdas, stora avlagringar skall tas bort Driftsjournalen skall föras. 52
Kontroll och underhåll 1. Hur kontrolleras slam- och oljenivå på ett bra sätt? 2. Hur kontrolleras larm? 3. Generellt hur ofta ska VU göra kontroller? 4. Hur ofta behövs tömning av slam- och oljeavskiljare? 53 2003
Tömning vid behov: Olja, när 80 % av lagringsvolymen är nådd och/eller Slam, när 50% av lagringsvolymen är nådd 54
Kontroll och underhåll 1. Hur kontrolleras slam- och oljenivå på ett bra sätt? 2. Hur kontrolleras larm? 3. Generellt hur ofta ska VU göra kontr0ller? 4. Hur ofta behövs tömning av slam- och oljeavskiljare? 5. Vad kostar det att tömma en oljeavskiljare? 6. Varför ska OA fyllas på med vatten efter tömning? 7. 5-års besiktningen. Vem får utföra den? 8. Vilka frågor bör vi som jobbar med tillsyn ställa? Vad är intressant att veta? Hur ser en driftjournal ut? 55 2003
Frågeställning Finns ritningar på byggnad och avloppsnät. Är det ett nybygge eller ombyggnad. Vilken typ av lokal kommer vattnet från. Är det enbart ett garage eller förekommer tvättning. Vilken typ av tvätt förekommer. ( Personbilar, lastbilar, entreprenadmaskiner etc. ) Vilken frekvens har man på tvättningen. Skall man ha manuell eller automattvätt. Hur många tappställen finns. Finns provtagning på vattnet.
Frågeställning Vilka utsläpp till vatten har anläggningen? Är oljeavskiljaren kopplad till spill- eller dagvattenledning? Vilken reningsutrustning för utsläpp till vatten finns på anläggningen? Förekommer skäroljor och/eller avfettningsmedel i verksamheten? Vad händer om det sker ett stort utsläpp, finns rutiner? Vilka förebyggande åtgärder har vidtagits? 57
Förebyggande åtgärder Finns avloppsritningar? Känner verksamhetsutövaren till under vilka brunnslock oljeavskiljaren ligger? Om det är flera brunnslock för oljeavskiljaren: Känner verksamhetsutövaren till: - var på oljeavskiljaren de olika brunnslocken sitter? - var prov tas på utgående vatten? Är brunnarna märkta? Hur sköts oljeavskiljaren? Finns skötselrutiner? När skedde senaste rengöring av inre delar? Filter? Kan dokumentation på senaste tömningen uppvisas? Finns tömningsavtal? När skedde senaste besiktning av avskiljaren Hur vet verksamhetsutövaren att oljeavskiljaren fungerar? Finns möjlighet att ta representativa prover på utgående vatten från oljeavskiljaren? Hur kontrolleras larmanordning? 58
Normförslag EDIN 1999-101 Avskiljaranläggningar för lätta vätskor innehållande biodiesel samt tillståndsregler Fastställande av ytterligare krav för avskiljaranläggningar innehållande biodiesel, såsom fettsyremetylester Normförslaget gäller endast i kombination med EN 858-1, EN 858-2 och DIN 1999-100
ACO Nordic:s hemsida www.aco-nordic.se
Utrustning som behövs för besiktning: För säkerhets- och olycksfallsrisk: Avspärrningsskydd Gasvarningsutrustning Ventilationsfläkt för att evakuera gaser ur avskiljaren Trebensställning Säkerhetssele Arbetsskor och skyddskläder Syrafasta handskar Stege Uppblåsbara rörproppar Ex-skyddad ficklampa Gnistfria verktyg Ballonger för att proppa ledning
Godkända besiktningsmän för 5-års besiktning av oljeavskiljarsystem Företag Person Övrigt ACO Nordic David Andersson Certifierad 2009 av LGA Academie ControTech Mats Jönsson Gått utbildning 2010 anordnad av ACO Drivmedelsteknik Lennart Hellring Gått utbildning 2010 anordnad av ACO Eko Tec AB Håkan Hedby Gått utbildning 2010 anordnad av ACO Ragn-Sells Manfred Lavicka Gått utbildning 2010 anordnad av ACO Ragn-Sells Peter Gommel Gått utbildning 2010 anordnad av ACO