Kommunstyrelsens arbetsutskott 2 oktober 2003 Plats och tid för sammanträdet Beslutande Övriga deltagare Utses att justera Justeringens plats och tid Bällstarummet, Kommunalhuset, Vallentuna torsdagen den 2 oktober 2003 kl 9.00-12.00 Sten-Åke Adlivankin (m), ordförande Gunnel Orselius-Dahl (fp), vice ordförande Elisabeth Rydström (c) Lars-Bertil Ohlsson (kd) Hans Strandin (s) Jaana Tilles (s) Kommundirektör Kjell Johansson Chefsekonom Ove Olsson Kommunsekreterare Anna Lindholm Hans Strandin (s) Kommunledningskontoret, Vallentuna Sekreterare Anna Lindholm Paragrafer 102-120 Ordförande Sten-Åke Adlivankin Justerande Hans Strandin BEVIS Justeringen har anmälts till kommunstyrelsen 1 (41)
Innehållsförteckning: Motion Förhandla om lönesänkningar för de som tjänar mest...3 Utdelning ur Stiftelsen KG Zetterlunds stipendiefond...5 Motion Komplettering av planutredningsunderlaget för Hagaskolan med en simhall.6 Revisionsrapport, intern kontroll avseende efterlevnad av redovisningslagen fakturahantering...7 Månadsuppföljning augusti 2003...9 Anläggningstaxa för Vatten och Avlopp...10 Handikappidrottsföreningar bidrag...12 Förslag till åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Stockholms län...15 Citybanan i Stockholm. Järnvägsutredning för pendeltågstunneln. Yttrande...20 En modern nationell storstadspolitik. Yttrande...22 Fler kärnor - remissvar...23 Stockholmsregionens samspel med sin nära omgivning. Yttrande...26 Interreg III C-projekt Strategic Development and co-operation between airport regions in Europe /STRAIR. Förslag...29 Riktlinjer för distans/mobilt arbete för förtroendevalda i kommunstyrelsen...33 Riktlinjer för distans/mobilt arbete för anställda i Vallentuna kommun...35 Information om pågående organisationsöversyn muntlig information...37 Förlängd försöksverksamhet med lokala styrelser med elev- respektive föräldramajoritet till juni 2007...38 Omorganisation av utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen...40 Förfrågan om ombildning av bostadsrätt Åby Gärde...41 Sid 2 (41)
Motion Förhandla om lönesänkningar för de som tjänar mest AU 102 Dnr 2003.066 024 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige avslå motionen. Ärendet Demoex föreslår i motionen att kommunfullmäktige beslutar att förhandla med alla kommunanställda som har en månadslön över 25.000 kronor om en lönesänkning enligt formeln: (Månadslön x 0.8) + 5000 = ny lön. Avsikten med åtgärden uppges vara att uppnå besparingseffekter för kommunen. I motionen anges bl.a. att Som en jämförelse tjänar Vallentuna kommuns tjänstemän över femtusen kronor mer i månaden än riksgenomsnittet. Kommunstabens synpunkter Löneläget i kommunen Uppgiften om att Vallentuna kommuns tjänstemän skulle tjäna 5000 kr över ett riksgenomsnitt för tjänstemän har kommunen inte tidigare träffat på. Kommunen gör återkommande uppföljningar av lönerna för kommunens anställda. Kommunförbundets lönestatistik för kommuner inom stockholmsregionen visar att Vallentuna i stort har likvärdiga löner med andra kommuner i Stor-Stockholm. Beroende på Vallentunas storlek och ett relativt sett längre avstånd till regionkärnan ligger lönerna för vissa yrkesgrupper snarare lägre än i vissa mer centralt belägna kommuner. Kommunen använder inte begreppet tjänstemän vid lönejämförelser eller i andra sammanhang. Jämförelser görs utifrån vilka yrkesgrupper anställda tillhör eller den funktion och det ansvar t.ex. ledare har. Individuell lönesättning Vallentuna kommun har sedan flera år tillämpat individuell lönesättning. Varje anställd lönesätts vid en årlig löneöversyn. Lönesättningen utgår från fullmäktiges fastställda policy för lönebildning. Även vid nyanställning tillämpas en individuell lönesättning. Fullmäktige policy är bl.a. att Lönebildningen är ett av de viktigaste verktygen för att trygga personalförsörjningen. Lönebildningen används för att kommunen på kort och lång sikt ska kunna rekrytera och behålla kompetenta medarbetare. 3 (41)
Forts 102 Det är viktigt för kommunen - liksom för varje annan arbetsgivare - att med lönen som ett instrument kunna knyta duktiga och kompetenta medarbetare till sig. Detta gäller speciellt i Vallentuna under de närmaste åren då många anställda kommer att gå i pension. Vissa yrkesgrupper är redan idag svåra att få tag på. För att stimulera anställda att ge god service med hög kvalitet är det viktigt för kommunen att genom en resultatanknuten lönesättning visa på möjligheten till ett positivt löneutfall på kort sikt eller på längre sikt. Kommunens möjligheter att rekrytera/behålla bra medarbetare är beroende av ingångslönerna men också vilken löneutveckling som medarbetaren kan förvänta sig senare i anställningen. Lönespannen för olika grupper ger signaler om kommunens intresse av att satsa på duglighet, erfarenhet och ökad kompetens. Det enskilda anställningsavtalet Lönen är en del i det enskilda anställningsavtalet, som träffats mellan arbetsgivare och arbetstagare. Arbetsgivaren kan inte ensidigt försämra eller sänka överenskomna lönevillkor. Löner över 25.000 kronor/månad Av kommunens ca 1.400 medarbetare har ca 180 anställda löner över 25.000 kronor per månad. Av dessa är ca 70 lärare. Ca 50 är ledare - varav 15 är rektorer och 10 är ledare inom vården. 15 är sjuksköterskor, logopeder, psykologer och kuratorer.. I övrigt ingår specialister inom ekonomi, PA, IT, teknik, fritid, kultur, skola, vård och omsorg. Beslutsgång Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med kommunstabens förslag. Handlingar i ärendet 1. Motion från Demoex, daterad 26 maj 2003 - Förhandla om lönesänkningar för de som tjänar mest 4 (41)
Utdelning ur Stiftelsen KG Zetterlunds stipendiefond AU 103 Dnr 2003.026 046 Beslut Fredrik Åkerlind beviljas stipendium ur KG Zetterlunds stipendiefond med 1 400 kr. Ärendet Enligt bestämmelserna för KG Zetterlunds stipendiefond skall utdelning ske till en eller flera duktiga och ordentliga ungdomar inom Vallentuna kommun. Enligt bokslut för 2002 uppgår fondens kapital till 35 tkr, varav 1 400 kr kan utdelas. Tre ansökningar om stipendium ur ovannämnda fond har inkommit. Kommunstaben föreslår att Fredrik Åkerlind är den som beviljas stipendiumet. Beslutsgång Arbetsutskottet beslutar i enlighet med kommunstabens förslag. 5 (41)
Motion Komplettering av planutredningsunderlaget för Hagaskolan med en simhall AU 104 Dnr 2000.079 822 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen. Ärendet I en motion till kommunfullmäktige 2000-05-05 från Fritidspartiet i Vallentuna föreslogs att kommunstyrelsen skulle ges i uppdrag att komplettera underlaget för planeringen av Hagaskolan med innehållet en simhall med 8 banor. Motionen bereddes inom kommunstaben efter remiss till samhällsbyggnadsnämnden. Kommunstyrelsen föreslog kommunfullmäktige att avslå motionen. Kommunfullmäktiges beslut 2000-10-16 73 Ärendet återremitteras till kommunstyrelsen för att återupptas då en detaljplan för området föreligger. Kommunstabens synpunkter Sedan motionen inlämnades har förutsättningarna förändrats. Någon planering för en Hagaskola pågår inte för närvarande och torde inte bli aktuell inom överskådlig framtid. I det nu pågående arbetet med att ta fram en planutredning för centrala Vallentuna kommer däremot frågan om ett eventuellt markreservat för framtida etablering av simhall/badhus att belysas. Kommunstaben anser därför att ärendet avseende behandling av motionen nu kan avskrivas från vidare handläggning. Beslutsgång Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Handlingar i ärendet 1. Fritidspartiets motion 6 (41)
Revisionsrapport, intern kontroll avseende efterlevnad av redovisningslagen fakturahantering AU 105 Dnr 2003.072 007 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen beslutar överlämna kommunstabens synpunkter som svar till revisorerna på Komrevs revisionsrapport avseende efterlevnad av redovisningslagen vad gäller fakturahantering. Ärendet Revisorerna i Vallentuna har överlämnat en granskningsrapport upprättad av Komrev, gällande intern kontroll avseende efterlevnad av redovisningslagen, och begärt svar i form av kommunstyrelsens yttrande samt beslut om åtgärd. I rapporten anser Komrev att kommunens samlade verifikationsmaterial håller en relativt god standard men följande åtgärder rekommenderas: Samtliga nämnder skall i enlighet med attestreglementet fastställa behörighetsattestanter. Behörighetsattestanter skall användas mer konsekvent inom kommunen. Blanketten där fält finns för behörighetsattest skall användas. Underlag till både kassaverifikationer och bokföringsordrar bör förbättras. En uppstramning av rutinen bör ske när det gäller notering om syfte/ändamål och deltagare för fakturor som avser resor, kurser, konferenser och representation. Kommunstabens synpunkter Av rapporten framgår att vissa brister inom fakturahanteringen kan konstateras trots ett dokumenterat regelverk och återkommande utbildningsinsatser för berörd personal. Kommunledningskontoret, genom Konsult & Service Ekonomi, kommer därför att fortsätta med återkommande informations- och utbildningsinsatser för förvaltningarnas personal som arbetar inom området fakturahantering. Vad gäller kommunstyrelsens eget verksamhetsområde så har personalgrupperna inom kommunledningskontoret haft en genomgång av revisionsrapporten och de anmärkningar som avser kommunstyrelsen. Avsikten är också att genom fortlöpande insatser inom ramen för kommunstyrelsens interna kontrollplan nå effekter som i fortsättningen minimerar bristerna vid fakturahanteringen. 7 (41)
Forts 105 Beslutsgång Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med kommunstabens förslag. 8 (41)
Månadsuppföljning augusti 2003 AU 106 Dnr 2003.010 042 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen godkänner rapporten. Ärendet Kommunledningskontoret har sammanställt Månadsuppföljning (MU) efter åtta månader 2003 för samtliga nämnder. I rapporten redovisas bokförda belopp för perioden samt prognoser för helåret. Totalt prognostiseras ett underskott med -14,7 mkr vilket är knappt 2 mkr bättre än i uppföljningen efter 7 månader. Justeringar har gjorts i nämndernas budgetar för uteblivna arvodeshöjningar vilket sänkt ramarna med totalt ca 1,1 mkr. I realiteten är därmed prognosen 3 mkr bättre än föregående månad. Beslutsgång Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att notera informationen till protokollet. Handlingar i ärendet 1. Månadsuppföljning för kommunens samtliga nämnder 9 (41)
Anläggningstaxa för Vatten och Avlopp AU 107 Dnr 2003.085 406 Beslut Ärendet bordlägges. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden tillstyrker samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till ny anläggningstaxa för vatten och avlopp samt förslag till avgift för generalplaneanläggningar samt överlämnar ärendet till kommunfullmäktige för beslut. Av protokollet framgår dock att SBN AU har föreslagit en ändring i förhållande till förvaltningens förslag vilket inte tydligt framgår av SBN:s beslut men däremot framgår av bilaga 2, Utredning för ändrad VA-taxa i Vallentuna kommun. Samhällsbyggnadsnämndens förslag innebär en ny konstruktion för VA-taxans anläggningsavgifter. Anläggningsavgiften föreslås samtidigt höjas för småhus (typhus A) till 129 000 kr eller med ca 22 %. För flerbostadshus föreslås en sänkning med ca 6 % och för industrifastigheter en sänkning med ca 10 20 %. Jämförelse mellan nu gällande och föreslagen taxa framgår av reviderad Bilaga 2, daterad 2003-06-11. Förslaget till ny taxa grundas på underlag framtaget av Tyréns Infrakonsult. Kommunstaben har inte möjlighet att bedöma underlagets kvalitet men förutsätter att samhällsbyggnadsförvaltningen gjort en sådan prövning som underlag för sitt förslag till nämnden. Samhällsbyggnadsförvaltningens ursprungsförslag innebär en kraftig höjning av taxan för villor, 40 %, och en mindre höjning för flerbostadshus. Jämförelsen med nuvarande taxa framgår av ursprunglig Bilaga 2, daterad 2003-05-16. En beräkning av inkomsteffekten för det kommande exploateringsområdet Uthamra Strand visar att kostnadstäckningen endast blir 92 % trots den kraftiga taxehöjningen. Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott tillstyrkte förvaltningens förslag men med ändring av anläggningsavgiften för småhus till 129 000 kr i stället för förvaltningens förslag 147 800 kr och med motsvarande följdändring för flerbostadshus. En revidering av beräkningen för Uthamra Strand visar att täckningsgraden med den lägre höjningen sjunker till 82 % vilket innebär ett underskott med ca 5 miljoner kr för exploateringsområdets va-anläggningar. Kommunstabens synpunkter Kommunstaben konstaterar att det finns vägande motiv att införa en ny taxa för anslutning till kommunens VA-nät, bl a för att få kostnadstäckning vid utbyggnad inom nya exploateringsområden. 10 (41)
Forts 107 Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag innebär en kraftig höjning av taxan för villor och Vallentuna kommer med detta förslag att få en av de högsta taxorna i landet. Trots detta kommer man inte att nå full kostnadstäckning i ett exploateringsområde som Uthamra Strand, ett område som förmodligen kommer att bli mycket attraktivt med höga fastighetsvärden. När samhällsbyggnadsnämnden nu föreslår en nästan halverad taxehöjning jämfört med förvaltningens förslag så blir naturligtvis utfallet ännu sämre. Med hänsyn till den ansträngda ekonomi kommunen kommer att ha under överskådlig tid är det - enligt stabens mening - nödvändigt att få en anläggningstaxa på en nivå så att man inte behöver fortsätta att skattefinansiera delar av va-nätets utbyggnad. Kommunstaben föreslår därför att kommunfullmäktige ska fastställa anläggningsavgifter enligt samhällsbyggnadsförvaltningens förslag. Även det ekonomiska utfallet av detta förslag visar dock svårigheten att utan skattesubvention få kostnadstäckning för va-anläggningarna vid en så gles exploateringsgrad som hittills varit ambitionen inom den politiska majoriteten i Vallentuna kommun. Kommunstabens förslag till beslut Kommunstyrelsen tillstyrker samhällsbyggnadsförvaltningens förslag och föreslår kommunfullmäktige besluta: 1. Taxa för anläggningsavgifter vid anslutning till Vallentuna kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning fastställs i enlighet med samhällsbyggnadsförvaltningens förslag, bilaga 1, daterad 2003-05-16. 2. Taxan träder i kraft 2004-01-01. 3. Avgift för generalplaneanläggningar tas ut vid exploatering med 25000 kr för enskilt småhus, med 17000 kr per lägenhet i gruppbyggda småhus och med 12000 kr per/lgh i flerbostadshus. Yrkanden Sten-Åke Adlivankin yrkar att ärendet bordlägges så att ytterligare tid ges att sätta sig in i ärendet. Beslutsgång Ordförande Sten-Åke Adlivankin ställer proposition på yrkandet och finner att arbetsutskottet bifaller det. Handlingar i ärendet 1. Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till taxa för anläggningsavgifter vid anslutning till Vallentuna kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning 2003-05-16. 2. Samhällsbyggnadsnämndens förslag reviderad 2003-06-11 11 (41)
Handikappidrottsföreningar bidrag AU 108 Dnr 2003.082 805 Arbetsutskottets förslag Arbetsutskottet överlämnar ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande. Ärendet Stockholms Handikappidrottsförbund och Föreningen Storstockholms Kultur- och Fritidschefer (FSKF) har gemensamt fått i uppdrag av KSL:s styrelse att bl.a. lyfta fram och utreda ett antal frågor rörande regionalt samarbete. En arbetsgrupp har fått i uppdrag att utreda och lämna förslag på att pröva en gemensam stödmodell för handikappidrotten i länet. Arbetsgruppen har inriktat sitt arbete mot att försöka finna en lämplig modell för ett gemensamt verksamhetsbidrag till handikappidrottsföreningar i Stockholms län. Problemet är att förutsättningarna för att kunna bilda handikappidrottsföreningar är olika i våra olika kommuner. Mindre kommuner kan exempelvis ha för få handikappade för att själva kunna bilda olika specialföreningar. Tillgången till anpassade lokaler spelar också en roll. Detta innebär att några kommuner med goda etableringsförutsättningar får dra ett tyngre lass än andra genom att flera föreningsmedlemmar kommer från andra kommuner och därigenom belastar dessa kommuners kostnader för lokaler och föreningsbidrag. En enkät som genomförts i samtliga länets kommuner utom Nykvarn och Södertälje visar, att 560 tkr årligen betalades ut i verksamhetsbidrag till länets handikappidrottsföreningar 2001. Om detta belopp fördelas på alla innevånare i de aktuella kommunerna blir bidraget 0,37 kr per medborgare. Arbetsgruppen föreslår därför att varje kommun ska bidra med 0,50 kr per innevånare och år och att dessa medel skall överföras till Stockholms Handikappidrottsförbund, som sedan administrerar bidraget efter normer fastställda av medlemskommunerna. Arbetsgruppens förslag Arbetsgruppen föreslår, att ett gemensamt/generellt verksamhetsbidrag införs för handikappidrottsföreningarna i länet. Medlemskommunerna betalar ett årligt belopp, som baseras på antalet innevånare i respektive kommun multiplicerat med ett visst belopp. Beloppet för 2003 föreslås vara 0,50 kr. Bidragsbeloppets storlek föreslås omräknas vart tredje år. 12 (41)
Forts 108 Kommunerna betalar in sina bidragsbelopp till Stockholms Handikappidrottsförbund, som fördelar bidraget efter normer fastställda av medlemskommunerna tillsammans. Samtliga handikappidrottsföreningar ansöker om bidrag hos Stockholms Handikappidrottsförbund. Gruppen föreslår vidare att handikappidrottsföreningarna skall vara anslutna till Stockholms Handikappidrottsförbund för att vara godkända för statligt aktivitetsstöd. Fritidskontorets yttrande Förutsättningen för att kunna bedriva handikappidrott med ett brett urval av föreningar som representerar olika idrottsgrenar kräver samverkan över kommungränserna där alla medverkande kommuner tar ett gemensamt ansvar. Ambitionen att hitta ett enhetligt verksamhetsbidrag för länets handikappidrottsföreningar är ett steg i rätt riktning. Förslaget att beräkna varje kommuns bidrag till en samlad bidragspott utifrån antalet kommuninnevånare kan dock slå väldigt fel. För Vallentunas del skulle detta innebära ett bidrag på ca 13.000 kronor per år. I dag finns en handikappidrottsförening i kommunen som 2002 erhöll ett bidrag på 1.350 kronor. Vissa kommuner har en utbyggd fritidsverksamhet för sina funktionshindrade medborgare där handikappidrottsföreningarnas verksamhet utgör en del av ett större utbud medan utbudet i andra kommuner i stort sett omfattas av handikappidrottsföreningarnas verksamhet. I Vallentuna har exempelvis de funktionshindrade ett 20- tal olika fritids- och idrottsaktiviteter att välja mellan. För att åstadkomma en rättvisare beräkning av det kommunala verksamhetsbidraget bör varje kommun i stället betala i förhållande till antalet aktiva deltagare i de olika handikappidrottsföreningarnas verksamhet. Stockholms Handikappidrottsförbund administrerar bidraget och debiterar respektive kommun utifrån andelen aktiva medlemmar i respektive förening, vilket borde vara enkelt att hantera med dagens teknik. Fritidskontorets förslag Vallentuna kommun stöder förslaget att ta fram ett kommungemensamt verksamhetsbidrag för länets handikappidrottsföreningar samt att Stockholms Handikappidrottsförbund administrerar detsamma förutsatt att bidragsnorm och ersättningsnivåer godkänts av samtliga kommuner beräkningsgrunden för det kommunala bidraget skall vara andelen aktiva föreningsmedlemmar rån respektive kommun. 13 (41)
Forts 108 Kommunstabens synpunkter Kommunstaben stöder i allt väsentligt fritidskontorets synpunkter och tillstyrker därför att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med fritidskontorets förslag. I det aktuella ärendet kan det vara motiverat med en lösning där kommunerna bidrar till verksamheten i relation till hur många aktiviteter som handikappade från kommunen deltar i. Principiellt är det dock tveksamt med en utveckling där allt fler beslut inom det kommunala kompetensområdet fattas av andra än kommunens valda politiker. Kommunstabens förslag till beslut Kommunstyrelsen överlämnar fritidskontorets synpunkter till KSL, vilket innebär följande svar på remissen. Vallentuna kommun stöder förslaget att ta fram ett kommungemensamt verksamhetsbidrag för länets handikappidrottsföreningar, som administreras av Stockholms Handikappidrottsförbund, under förutsättning att: bidragsnorm och ersättningsnivåer godkänts av samtliga kommuner beräkningsgrunden för det kommunala bidraget skall vara andelen föreningsmedlemmar från respektive kommun. Kommunstyrelsen beslutar vidare att kostnaden för bidrag till handikappidrotts-föreningar även i fortsättningen ska täckas inom fritidsnämndens budget. Beslutsgång Arbetsutskottet överlämnar ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande. 14 (41)
Förslag till åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Stockholms län AU 109 Dnr 2003.084 419 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen beslutar att, som remissvar till Miljödepartementet, anta kommunstabens förslag till yttrande om förslag till åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i länet. Ärendet Vallentuna kommun har av Miljödepartementet fått Länsstyrelsens i Stockholms län förslag till åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Stockholms län på remiss. Remissen skall besvaras senast den 15 oktober 2003. Kommunstaben har inhämtat yttrande från myndighetsnämnden för teknik och miljö. Myndighetsnämnden för teknik och miljö sammanträdde den 4 september 2003. Vid sammanträdet riktades långtgående kritik mot länsstyrelsens förslag till åtgärdsprogram, vilket inte godtogs. Nämnden beslöt att ge dess ordförande i uppdrag att tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen utforma nämndens förslag till kommunstyrelsen, grundat på diskussionerna i myndighetsnämnde. Bakgrund Förutsättningen för åtgärdsprogrammet har varit att det skall gå att förena med Stockholmsregionens tillväxt. Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid skall klaras 1 januari 2006 enligt svensk lagstiftning. Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid överskrids idag och kommer med stor sannolikhet att överskridas år 2006 på ett antal gator och vägar i länet om inga åtgärder vidtas. Detta gör det nödvändigt att upprätta ett åtgärdsprogram för Stockholmsregionen. Enligt Länsstyrelsen är den enda möjligheten att klara miljökvalitetsnormen i Stockholms län till 2006 att genomföra en kombination av 15 åtgärder, varav åtta huvudåtgärder. De åtta huvudåtgärderna är: 1. Tillfällig höjning av skrotningspremien i länet 2. Höjd fordonsskatt för personbilar utan katalysator 3. Miljözon för personbilar utan katalysator 4. Skärpta krav i miljözonen 5. Miljöavgifter (Trängselavgifter) 6. Översyn av parkeringspolitiken 7. Ökad kontroll av förmånsbeskattning av fri parkering 8. Genomfartsförbud för tunga fordon på Hornsgatan 15 (41)
Forts 109 Kommunstabens förslag till yttrande Vallentuna kommun anser att det innebär betydande svårigheter att genomföra samtliga åtta förslag till huvudåtgärder för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid till 2006. Vad gäller miljöavgifter (trängselavgifter) finns det en stor opinion i länet mot detta förslag. Kommunen anser därför att andra mer långsiktiga åtgärder måste genomföras. Dessa kommer inte att leda till att normen klaras till 2006, men medför en hållbar sänkning av kvävedioxidhalten åren därefter. Bland de åtgärder som bör genomföras snarast är sådana trafiksatsningar som avlastar Stockholms innerstad. Utökade resurser för detta behöver anslås i de statliga infrastrukturplanerna. Väginvesteringar som är angelägna är bl a förbifart Stockholm (Norrortsleden - Västerleden), Älgviken Fors, Norra länken, Södertörnsleden och tvärförbindelser som Vallentuna Trafikplats/Grana-Hammarby. Det är också mycket angeläget med kraftiga satsningar på kollektivtrafiken. Både in mot stadskärnan, mellan befintliga och nya regionala kärnor samt till Arlanda. Den spårbundna trafiken behöver förbättras och byggas ut med bl a Citybanan, utbyggnad av pendeltågssystemet med och en ny förbindelse till Arninge, upprustning av Roslagsbanan, Mälarbanan och Nynäshamnsbanan och utbyggnad av tvärspårvägar. Dessutom behöver länet resurser för förbättring i den kollektiva busstrafiken med fler bussfiler, ökad turtäthet och bättre omstigningspunkter mellan olika trafikslag, bl a fler infartsparkeringar. Härtill kommer fortsatt teknisk utveckling av bilar och bränsle. Vallentuna kommun instämmer i Länsstyrelsens farhågor att om reglerna för miljökvalitetsnormen tillämpas alltför strikt så skulle det innebära att knappast något ytterligare byggande kan ske i länet. Kommunen anser därför att reglerna måste ses över och att de statliga anslagen för förbättring av trafikinfrastrukturen måste utökas. Detta är nödvändigt för att inte Stockholmsregionens långsiktigt hållbara tillväxt ska hotas och att den internationella konkurenskraften ska försämras. Myndighetsnämndens för miljö och teknik yttrande Samtliga åtta huvudåtgärdsförslag för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid till 2006 kan inte genomföras. Detta betyder att hela åtgärdsprogrammet faller. Andra åtgärder måste tillkomma. Dessa är av mera långisktig karaktär och kommer inte att leda till att normen 16 (41)
Forts 109 klaras till 2006 men väl att få betydelse för hållbar sänkning av kvävedioxidhalten åren därefter. Bland de åtgärder som kan komma ifråga är väginvesteringar såsom för kringfart Stockholm (Västerleden-Norrortsleden), Södertörnsleden, Norra länken, Österleden, satsningar på spårbunden trafik såsom pendeltågssystemet, Citybanan, Mälarbanan och Nynäshamnsbanan samt upprustning av Roslagsbanan och Saltsjöbanan, vidare förbättring i den kollektiva busstrafiken med fler bussfiler och ökad turtäthet, ökat antal infartsparkeringar. Härtill kommer fortsatt teknisk utveckling av bilar och bränsle. Myndighetsnämndens för miljö och teknik kommentarer till Länsstyrelsens åtgärdsprogram Syftemålet med Länsstyrelsens åtgärdsprogram är naturligtvis gott. Alla önskar vi oss ren frisk luft oavsett var i länet vi bor. Förorenat vatten och förorenad mark kan vi undvika, men luft måste vi ständigt andas. Länsstyrelsens förslag till program baseras på det faktum att Sverige fastlagt att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid skall klaras under 2006, medan gränsvärdena för kvävedioxid enligt EU-direktivet skall klaras senast 2010. Sannolikt har Sverige här tagit på sig ett större engagemang än vad man kan hålla. Enda möjligheten enligt Länsstyrelsen att klara miljökvalitetsnormen i Stockholms län till 2006 är att genomföra en kombination av 15 åtgärder, varav åtta huvudåtgärder. De åtta huvudåtgärderna är: Tillfällig höjning av skrotningspremien i länet Höjd fordonsskatt för personbilar utan katalysator Miljözon för personbilar utan katalysator Skärpta krav i miljözonen Miljöavgifter (Trängselavgifter) Översyn av parkeringspolitiken Ökad kontroll av förmånsbeskattning av fri parkering Genomfartsförbud för tunga fordon på Hornsgatan Länsstyrelsen säger själv att det råder osäkerhet om såväl åtgärdernas effekter som deras genomförande. För att med säkerhet klara miljökvalitetsnormen år 2006 krävs därför att åtgärdsprogrammet genomförs i sin helhet. Man befarar också att om reglerna kring miljökvalitetsnormer tillämpas alltför strikt skulle detta innebära att knappast något ytterligare byggande kan ske i länet. 17 (41)
Forts 109 Personbilar utan katalysatorer står för en hög andel av kvävedioxidutsläppen i förhållande till sitt antal. Det är därför positivt att rikta åtgärder mot dessa. Det är en riktig tanke att man med höjda skrotningspremier kan minska antalet personbilar utan avgasrening i syfte att minska halterna kvävedioxid. Åtgärdsförslaget innebär en höjning av skrotningspremien från 1 700 kr till 10 000 kr att gälla under 2005 och i Stockholms län. Kostnaden för staten kan här springa upp till ett miljardbelopp. Höjs fordonsskatten samtidigt för samtliga bilar utan avgasrening med ca 1 500 kr uppkommer ingen kostnad för staten. Sannolikheten för att få igenom riksdagsbeslut i detta hänseende synes liten. Idag har kommuner enligt trafikförordningen rätt att utge föreskrifter om miljözoner för den tunga trafiken. Ställs även krav på att endast personbilar med avgasrening får trafikera en miljözon bör utsläppen av kväedioxider minska där. Härför behövs en lagändring och kommunen kan ge ut nya lokala trafikföreskrifter. Frågan om införande respektive försökverksamhet med miljöavgifter/trängselavgifter har idag i hög grad blivit politiskt kontroversiell. De framförda argumenten för respektive mot miljö- /trängselavgifter är väl kända. Med hänvisning till argumenten mot trängselavgifter förordas att trängselavgifter inte skall införas, inte ens med motiveringen att de skulle minska kvävedioxidhalter. Länsstyrelsen föreslår att man ska göra en översyn av parkeringar i innerstaden. Det bör då tänkas på att minskat antal parkeringsplatser i Stockholms innerstad i vissa fall kan leda till onödig biltrafik. Till exempel kan försvårande för boende i innerstaden att parkera sina bilar leda till ökad trafik då innerstadborna tvingas ta bilen till jobbet. Fri parkering vid arbetsplatsen är generellt en skattepliktig förmån. Efterlevnaden av denna regel är låg. Skattemyndigheten har inte resurser att granska detta förhållande särskilt. Man gör andra prioriteringar. Förslaget skulle ge dåligt utbyte. De stora kvävedioxidutsläppen på Hornsgatan inger bekymmer. Genomfartsförbud för tung trafik skulle medföra att halten av kvävedioxid sjunker kraftigt eftersom den tunga trafiken står för en betydande del av utsläppen. Detta får vägas mot att den tunga trafiken flyttar till angränsande gator och att busstrafik och leveranser till fastigheterna inte tillåts. Här borde överenskommelser mellan kommun, köpmän, transportörer, de boende m fl kunna ge lösningar. 18 (41)
Forts 109 Samtliga åtta huvudåtgärdsförslag för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid till 2006 kan sålunda inte genomföras. Detta betyder att hela åtgärdsprogrammet faller. Andra åtgärder måste tillkomma. Dessa är av mera långisktig karaktär och kommer inte att leda till att normen klaras till 2006 men väl att få betydelse för hållbar sänkning av kvävedioxidhalten åren därefter. Bland de åtgärder som kan komma ifråga är väginvesteringar såsom för kringfart Stockholm (Västerleden-Norrortsleden), Södertörnsleden, Norra länken, Österleden, satsningar på spårbunden trafik såsom pendeltågssystemet, Citybanan, Mälarbanan och Nynäshamnsbanan samt upprustning av Roslagsbanan och Saltsjöbanan, vidare förbättring i den kollektiva busstrafiken med fler bussfiler och ökad turtäthet, ökat antal infartsparkeringar. Härtill kommer fortsatt teknisk utveckling av bilar och bränsle. Beslutsgång Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med kommunstabens förslag. 19 (41)
Citybanan i Stockholm. Järnvägsutredning för pendeltågstunneln. Yttrande AU 110 Dnr 2003.094 532 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen beslutar att anta UNO-ledningsgrupps yttrande till Banverket angående Citybanan i Stockholm, järnvägsutredning för pendeltågstunnel. Ärendet Banverket har sänt ärendet på remiss med inbjudan till bl a kommunerna att lämna synpunkter. UNO ledningsgrupp har genom gruppens ordförande i Danderyd, Gunnar Oom, antagit följande yttrande till Banverket. Kommunstaben föreslår kommunstyrelsen att anta UNO ledningsgrupps yttrande. Bakgrund Den formella hanteringen vid byggande av järnväg är kortfattat följande steg: Förstudie Järnvägsutredning Regeringsprövning Järnvägsplan. I rubricerat ärende har Banverket kommit till steg 2: järnvägsutredningen. Synpunkter på utredningen kan lämnas till Banverket senast 5 september 2003. UNO kommunernas yttrande Nordostkommunerna UNO lämnar här följande gemensamma svar. Kommunerna kan även komma att avge egna separata yttranden. Tillkomsten av pendeltågstunneln genom city är mycket viktig för regionen och för landet och är samtidigt en förutsättning för tillkomsten av en pendeltågslinje till nordost. UNO-kommunerna kritiserade förstudien till pendeltågstunneln eftersom den inte tog hänsyn till en kommande pendeltågslinje till nordostsektorn. Inom kort blir en av regionplane- och trafikkontoret beställd Idéstudie pendeltåg Solna Arninge klar. Från idéstudien är följande citat hämtat: En pendeltågsgren som den bästa kollektivtrafiklösningen för nordostsektorns utveckling, bekräftas i den översiktliga utvärdering som gjorts av olika kollektivtrafikscenarier. Det är därför mycket tillfredsställande att konstatera att Banverket i föreliggande järnvägsutredning nu har integrerat en pendeltågslinje till Täby Arninge i det kommande järnvägsnätet för Stockholm Mälardalen. 20 (41)
Forts 110 Av järnvägsutredningen framgår att järnvägssystemet kan inrymma direkttåg från Täby- Arninge till både Nynäshamnslinjen och till Södertäljelinjen. Av utredningen framgår också möjligheten att införa snabbpendeltåg mellan Täby Arninge och Södertälje. Att dessa möjligheter redovisas är mycket positivt och helt i linje med de krav som nordostkommunerna tidigare framfört. Järnvägsutredningen redovisar också hur många arbetsplatser som kan nås inom 60 minuters restid från större orter i länet. I denna redovisning finns Täby centrum med. En ökning från ca 500000 arbetsplatser till ca 1100000 arbetsplatser redovisas vid fullt utbyggd infrastruktur. Även om huvuddelen av denna ökning beror på en ökning av antalet arbetstillfällen i länet, är det en tydlig redovisning av hur viktig infrastrukturen är för utveckling av den regionala kärnan Täby centrum Arninge. En pendeltågslinje till nordost med stationslägen inom den regionala kärnan kommer att påtagligt förstärka funktionen som regional kärna. UNO-kommunerna har vid ett flertal tillfällen påtalat hur viktiga infrastrukturfrågorna är för nordostsektorns utveckling. Nu när utbyggnaden av Norrortsleden har påbörjats så kommer en förbättring för den vägbundna trafiken snart att uppnås. Det är lika viktigt med förbättringar av den spårbundna trafiken, därför är det mycket angeläget att planering för pendeltågslinjen till Arninge fortsätter och genomförs så snabbt som möjligt. Det bör vara fullt möjligt att planeringsmässigt klara av en utbyggnad av pendeltågslinjen så att den kan öppna för trafik ett eller ett par år efter pendeltågstunnelns öppnande. UNO-kommunerna stöder byggandet av en pendeltågstunnel genom Stockholms city och har ingen erinran på järnvägsutredningen. UNOkommunerna framhåller också vikten av att planeringen för pendeltågslinjen till nordostsektorn genomförs så att trafiken till nordost kan öppnas snarast efter det att pendeltågslinjen i city står färdig. Beslutsgång Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med kommunstabens förslag. 21 (41)
En modern nationell storstadspolitik. Yttrande AU 111 Dnr 2003.051 219 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen beslutar att anta UNO-ledningsgrupps yttrande till Regionplane- och trafikkontoret angående remisshandlingen En modern nationell storstadspolitik. Ärendet Regionplane- och trafiknämnden har remitterat En modern nationell storstadspolitik till kommuner, regionala organ m fl för yttrande senast den 1 oktober 2003. Remisshandlingen finns tillgänglig på Regionplane- och trafikkontorets webbplats http://www.rtk.sll.se/. Region- och trafikplanekontoret (RTK) har utrett förutsättningarna för och behovet av en sammanhållen nationell politik för att bättre tillvarata storstadsregionernas möjligheter att bidra till tillväxt och välfärd. Storstadsregioner kan under förutsättning att de ges goda utvecklingsmöjligheter utgöra drivkrafter för utveckling och tillväxt i hela landet. Syftet med en storstadspolitik är att lyfta fram de rikspolitiska åtgärder som krävs för att storstäderna ska kunna fylla sin roll för den nationella utvecklingen. Viktiga områden är infrastrukturen i transportsektorn, den högre utbildningen och forskningen, det nationella utjämningssystemet mm. UNO ledningsgrupp har den 2 oktober 2003 antagit nedanstående yttrande till Regionplane- och trafikkontoret. UNO kommunernas yttrande UNO-kommunerna instämmer i behovet av att statsmakten utvecklar en sammanhållen nationell storstadspolitik för att bättre ta till vara storstadsregionernas möjligheter att bidra till tillväxt och välfärd i hela landet och uppmanar Stockholms läns landsting att aktivt verka för att staten utvecklar en modern nationell storstadspolitik. Beslutsgång Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med kommunstabens förslag. 22 (41)
Fler kärnor - remissvar AU 112 Dnr 2003.050 211 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen beslutar att anta UNO-ledningsgrupps yttrande till Regionplane- och trafikkontoret angående rapporten Flera kärnor. Ärendet Stockholms läns landstings Regionplane- och trafiknämnd beslöt 2003-03-17 att utan eget ställningstagande uppdra åt Regionplaneoch trafikkontoret att sända ut rapporten Flera kärnor på remiss. Kontoret har sänt ärendet på remiss till berörda aktörer. Remisshandlingen finns tillgänglig på Regionplane- och trafikkontorets webbplats http://www.rtk.sll.se/. UNO ledningsgrupp har den 2 oktober 2003 antagit nedanstående yttrande till Regionplane- och trafikkontoret. Bakgrund En viktig del i den regionala utvecklingsplanen RUFS 2001 är att utveckla regionen så att den blir flerkärnig. I Flera kärnor sammanfattas ett fördjupat kunskapsunderlag inför det fortsatta arbetet. Berörda aktörer bereds nu genom remissen möjlighet att lämna synpunkter på underlaget och på strategier för genomförande. Rapporten kommer tillsammans med remissinstansernas synpunkter även att utgöra ett av underlagen för uppföljning och aktualitetsprövning av RUFS. UNO kommunernas yttrande Inledning Inom ramen för UNO samarbetet antogs hösten 2001 en avsiktsförklaring i syfte att stärka UNO kommunernas samarbete för att utveckla E18 stråket med Arninge som en regional kärna. Samtliga sex UNO-kommuner har i respektive kommuns kommunfullmäktige och/eller kommunstyrelse antagit den gemensamma avsiktsförklaringen. Avsiktsförklaring UNO kommunerna är överens om att fortsätta samverka för att utveckla E18 stråket med Arninge som en regional kärna med bostäder, arbetsplatser, högskola mm till gagn för nordostregionens utveckling och tillväxt. Nordostkommunernas gemensamma kraftsamling kring utvecklingen av den regionala kärnan innebär också ett ansvarstagande för utvecklingen och tillväxten inom Stockholmsregionen. 23 (41)
Forts 112 Nordostkommunerna har därmed tagit på sig ett stort ansvar för att åstadkomma ett stort bostadsbyggande och många nya arbetsplatser. Samtidigt är nordostsektorn den del av Stockholmsregionen som har lägst kollektivtrafikstandard. Vi förutsätter därför att kraftfulla satsningar genomförs såväl på kollektivtrafikanläggningar som i vägsystemet. Utveckling av den regionala kärnan Nordostkommunerna kommer under hösten 2003 att ytterligare intensifiera arbetet med att utarbeta en vision, strategi och ett handlingsprogram för utveckling av nordostsektorn med kärnan Täby C Arninge -Rosenkälla. Inriktningen är att ge kommuninvånarna inom nordost högre livskvalitet genom ökad närhet till arbete inom kunskaps och tillväxtföretag, till högre utbildning samt till kommersiell och offentlig service mm. Infrastruktur Rapporten Flera kärnor klargör att avgörande villkor för att utveckla en yttre kärna är hög tillgänglighet till knutpunkter i trafiksystemet och att det är väl utbyggt i både radiell riktning och på tvären. Tvärförbindelser underlättar rekrytering av arbetskraft. Rapporten menar också att i deras roll som centrum bör de ha en tydlig roll som bytespunkter i det spårbundna kollektiva trafiksystemet inom regionen och ha en hög inomregional tillgänglighet i det överordnande vägsystemet. På vägsidan är Norrortsleden samt förbifart Stockholm mycket viktiga för att påtagligt förbättra tvärförbindelserna inom regionen. På kollektivtrafiksidan är en ny pendeltågslinje mellan Solna och Arninge den överlägset bästa järnvägslösningen för utvecklingen av nordostregionen. Detta bekräftas i en pågående idéstudie som utförs av Region- och trafikplanekontoret. Banverkets järnvägsutredning För Citybanan i Stockholm visar dessutom tydligt vilken stor betydelse infrastrukturen har för den inomregionala tillgängligheten, vilket förutsätter bra stationslägen inom den regionala kärnan i nordost. Tillgänglighet till Arlanda I Flera kärnor lyfts tillgängligheten till Arlanda fram som avgörande för den yttre kärnans utveckling att bli ett attraktivt centrum för näringsliv och vetenskap. Tillgången på järnvägsstation och direkta förbindelser med Arlanda, liksom tillgängligheten i omlandet, blir viktiga faktorer som i praktiken kan komma att avgöra kärnornas framtida rollfördelning. 24 (41)
Forts 112 Nordostsektorns förbindelser med Arlanda är dåliga. Inte minst gäller detta kollektiva transporter. Direktförbindelser saknas. UNO-kommunerna har sedan länge yrkat att tillgängligheten till Arlanda måste förbättras. Såväl spårförbindelserna som förbättrade vägförbindelser, är av vital betydelse för en fortsatt utveckling inom nordostsektorn. För utbyggnaden av spårförbindelserna till Arlanda bör parallellt utredas förutsättningarna för en förlängning av dels Roslagsbanans Vallentunagren, dels den planerade pendeltågslinjen till Arninge. Kollektivtrafikstandarden i nordostsektorn är undermålig. Ett sätt att relativt snabbt förbättra kollektivtrafiken till Arlanda är att inrätta en stombusslinje via Arninge. Förbättrade vägförbindelser mellan nordostsektorn och Arlanda bör utredas ytterligare. Ett första steg är att, i enlighet med RUFS, snarast bygga ut den planerade nya sträckningen för Väsbyvägen mellan Grana och Hammarby samt bygga en ny trafikplats i Vallentuna centrum. Förbättrade vägförbindelser mellan länets norra delar är också angeläget. Riksväg 77 och länsväg 273 bör ingå i en analys. I detta sammanhang bör behovet av högkvalitativ busstrafik beaktas. Förslagsvis som en stombusslinje Norrtälje Rimbo Arlanda. Beslutsgång Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med kommunstabens förslag. 25 (41)
Stockholmsregionens samspel med sin nära omgivning. Yttrande AU 113 Dnr 2003.083 106 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen beslutar att anta UNO-ledningsgrupps yttrande till Regionplane- och trafikkontoret angående rapporten Stockholmsregionens samspel med sin nära omgivning. Ärendet Stockholms läns landstings Regionplane- och trafiknämnd beslöt 2003-05-12 att utan eget ställningstagande uppdra åt Regionplaneoch trafikkontoret att sända ut rapporten Stockholmsregionens samspel med sin nära omgivning ett diskussionsunderlag om den funktionella regionen på remiss. Remissvar ska lämnas till nämnden senast den 1 november 2003. Remisshandlingen finns tillgänglig på Regionplane- och trafikkontorets webbplats http://www.rtk.sll.se/. UNO ledningsgrupp har den 2 oktober 2003 antagit nedanstående yttrande till Regionplane- och trafikkontoret. Bakgrund Landstingsfullmäktige antog i maj 2002 den regionala utvecklingsplanen RUFS 2001 som regionplan för Stockholms län. I remissen av RUFS framförde flera remissinstanser önskemål om en djupare diskussion om Stockholmsregionens samspel med sin omgivning. Regionplane- och trafikkontoret har tagit fram rapporten om regionens samspel med sin omgivning som underlag för en diskussion inför den aktualitetsprövning av RUFS som ska genomföras under 2005. UNO kommunernas yttrande Sammanfattning Rapporten hänvisar till den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS, där det framhålls att det är viktigt att de interna sambanden inom Stockholmsregionen inte försämras, att en strategi läggs fast som innebär att regionen både kan utvecklas och hållas ihop. I RUFS sägs också att storleken på Stockholmsregionen har betydelse för dess attraktion och möjlighet att erbjuda ett mångsidigt utbud. Storleken är även viktig i ett internationellt perspektiv. Nordostsektorns samarbete genom de sex UNO kommunerna innebär en strategisk kraftsamling på att utveckla sektorn och därigenom förstärka Stockholmsregionen. 26 (41)
Forts 113 I den process för aktualisering av RUFS som nu inleds är det viktigt att nordostsektorns utvecklingspotential uppmärksammas och ges goda förutsättningar för fortsatt utveckling. Kommunikationerna är då av avgörande betydelse både när det gäller förbindelser inom sektorn som bra tillgänglighet till de övergripande trafikstrukturerna. Inledning Rapporten diskuterar funktionella regioner med utgångspunkt från det urbana centrat. I rapporten betraktas de regionala kärnorna som en del av omlandet för noden Stockholms stad. Vidare sägs att tre olika typer av nodfunktioner håller ihop storregionen, nämligen arbetsmarknaden, varu- och tjänstemarknaden samt information/kunskap och beslutsfattande. UNO- kommunerna delar detta synsätt och den bild som ges i rapporten om sambandet mellan nod och omland. UNO kommunernas samarbete inom nordostsektorn innebär en kraftsamling för att utveckla E18 stråket med den regionala kärnan Täby C Arninge - Rosenkälla genom att arbeta för att avsevärt förbättra transportapparaten i samt till/från sektorn, skapa förutsättningar för en avsevärt utökad arbetsmarknad inom nordostsektorn samt verka för att åstadkomma ett bostadsbyggande för närmare 100 000 invånare. Ovanstående är de viktigaste drivkrafterna och motiven för det alltmer intensifierade samarbetet mellan de sex kommunerna. Under senare år har samarbetet även börjat omfatta den operativa verksamheten inom kommunerna, t ex upphandlingsverksamhet, FoU, personalpool etc. Den formen av samarbete kan komma att få mycket stor omfattning inom de närmaste åren. I rapporten frågas om remissinstansernas syn på olika former för samverkan över kommungränser. UNO- kommunerna har inget svar på hur sådant samarbete ska organiseras rent generellt. Olika samarbetsprojekt kräver olika samarbetsformer och olika konstellationer av kommuner. I infrastrukturfrågor finns dock en stark koppling till de stora trafikstråken och de kommuner som finns längs dessa. 27 (41)
Forts 113 Funktionella regioner I rapporten definieras den funktionella regionen utifrån flera begrepp i stället för enbart ur ett ekonomiskt perspektiv. Den menar att när den funktionella regionen avgränsas på rätt sätt är samband och utbyten inom regionen så stort som möjligt i förhållande till utbyte med andra regioner. Kostnader i tid, pengar och bekvämlighet för att förflytta sig är det som främst begränsar funktionella regioners geografiska storlek. De senaste årens satsningar på ett utbyggt kollektivtrafiknät speciellt för städerna Mälardalen har också visat på att snabba kommunikationer med god tillgänglighet har en mycket stor betydelse för ett ökat utbyte både mellan städerna och för utvecklingen av Stockholmsregionen. Nordostsektorn har många kvaliteter för både boende och företagsamhet som kan utvecklas för att stimulera tillväxt. Nordostsektorn är samtidigt den del av Stockholmsregionen som har lägst kollektivstandard. En satsning på kommunikationer såväl radiellt som på tvären är viktigt för att kunna utveckla nordostsektorn och därmed förstärka Stockholmsregionen som en stor och sammanhållen region. En utveckling av Stockholmsregionen som nod är viktig för att stärka Stockholms roll som storstad även i ett internationellt perspektiv. Arlanda beskrivs som en strategisk resurs för hela Östra Mellansverige. Tillgängligheten till Arlanda är en viktig lokaliseringsfaktor för många företag och hushåll. Nordostsektorns förbindelser med Arlanda är dåliga. Direktförbindelser saknas. Såväl spårförbindelser som förbättrade vägförbindelser är av vital betydelse för en fortsatt utveckling inom nordostsektorn. Beslutsgång Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med kommunstabens förslag. 28 (41)
Interreg III C-projekt Strategic Development and co-operation between airport regions in Europe /STRAIR. Förslag AU 114 Dnr 2003.096 142 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen beslutar att Vallentuna kommun ska delta i Interreg III C-projektet Strategic Development and cooperation between airport regions in Europe, under förutsättning att projektansökan godkänns. Vallentuna kommun förbinder sig att under tre år delfinansiera projektet med motsvarande 50 000 kr per år varav ca hälften i arbetstid. Ärendet Vallentuna kommun har genom kommunstaben blivit tillfrågad av Gardemoeregionen om att delta med övriga parter i Arlandaregionen i ett gemensamt Interreg III C projekt. Ansökan om projektmedel skickas in av Gardemoeregionen till Interregkansliet i slutet av september. Bakgrund I Vallentunas kommunplan 2004-2006 anges under Näringsliv och inriktningsmålet Tillgänglighet till arbetstillfällen åtagandet att kommunen ska Samverka med grannkommunerna för en utveckling av en regionkärna vid E18 stråket (Arninge Rosenkälla - Gillinge), och av E4 stråket med Arlanda. Initiativet Gardermoenregionen (sex kommuner och Oslo Teknopol) kring Oslos internationella flygplats har med andra liknande flygplatsregioner i Europa initierat frågan om ett gemensamt interregionalt EU-projekt inom ramen för det s k Interreg III C-programmet. En förfrågan om intresset av att medverka i ett sådant projekt har under våren 2003 lämnats till företrädare för Stockholmsregionen, bl a Arlandakommunerna Vallentuna, Upplands Väsby och Sigtuna till Arlanda flygplats. Syfte Den övergripande inriktningen för Arlandaregionens deltagare i projektet är att utveckla strategier för miljövänliga innovations- och näringslivssystem i flygplatsregioner. Inom projektets ram ska ett särskilt fokus riktas på att identifiera framgångsrika metoder och projektinriktade aktiviteter för hållbara innovations- och näringslivssystem i flygplatsregioner och att utveckla procedurer och former för erfarenhetsutbyte av denna information. 29 (41)
Forts 114 Stockholm-Arlandaregionens intresse I Arlandaregionen och inom ramen för pågående ABC-samarbete i stråket Stockholm Arlanda Uppsala har gjorts en avstämning bland berörda kommuner, landstingets regionplane- och trafikkontor samt företrädare för Luftfartsverket Arlanda kring intresset av att medverka i det aktuella Interreg III-projektet. Ett positivt intresse för att medverka i projektet har visats från tjänstemän från de s k Arlandakommunerna Vallentuna, Sigtuna och Upplands Väsby, samt från Luftfartsverket Arlanda, C-Framåt (Uppsala läns regionala samarbetsorganisation) och Regionplaneoch trafikkontoret (RTK). Vallentuna kommun har vid överläggningarna mellan intressenterna företrätts av kommunstaben. Regionplane- och trafikkontoret har förklarat att man är beredd att svara för den regionala samordningen inom Arlandaregionen. Kommunstaben anser, tillsammans med övriga parter i Arlandaregionen, att det inom projektets ram finns ett ömsesidigt behov och intresse av att medverka i projektet i huvudsak utifrån följande delregionala mål: Analys av olika näringsverksamheters relation till flygplatser Analys av flygplatsens inverkan på den regionala/lokala arbetsmarknaden Analys av kompetensbehov och kompetensutveckling Krav på flygplatsens planering för att stödja regional och lokal näringslivsutveckling. Strategier för flygplatsrelaterad näringslivsutveckling Föreslaget upplägg för Interrreg-projektet Gardemoeregionen föreslår att Interregprojektet delas upp i 5 komponenter/delar: 1. Projektledning Oslo Teknopol IKS ansvarar för detta med deltagande från övriga partners. 2. Erfarenhetsutbyte avseende planering i tidiga skeden av flygplatslokalisering Fokus ligger på att identifiera goda exempel på planering och ledning av flygplatslokaliseringsprojekt. Innovasjon Gardemoen ansvarar. Alla partners deltar. 30 (41)