Miljögifter i slam och utgående vatten



Relevanta dokument
miljögifter i slam Mats Tysklind Kemiska institutionen Umeå universitet

Enskilda avlopp som källa till läkemedelsrester och kemikalier Karl-Axel Reimer, Södertälje kommun Helene Ejhed, IVL Svenska Miljöinstitutet

Resultatrapport - screening av miljögifter 2014

Miljöövervakning av slam Redovisning av resultat från 2009 års provtagning (inklusive en sammanfattning av åren )

Provtagning av läkemedelsrester i rå- och dricksvatten, SLL 2017

Riskbedömningar av läkemedelsutsläpp

Provtagning av läkemedelsrester i avloppsvatten, SLL 2017

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik

Problem vid Analyser. - hur vet vi att reningen ger rätt effekt? av Jörgen Magnér (Forskare IVL)

Kemikalier i enskilda avlopp ett problem? Patrik Andersson Kemiska Institutionen

Screening av miljögifter och läkemedel vid Trelleborgs avloppsreningsverk

IVLs arbete som tredjepartsgranskare av miljöinformationen på ww.fass.se. av Jörgen Magnér (PhD in Applied Environmental Science)

Biologisk rening, primärt för enskilda avlopp. Malmö 20 januari,

Miljöövervakning av utgående vatten & slam från svenska avloppsreningsverk

Rening i våtmarker försök i Halland

Mats Tysklind Kemiska institutionen, Umeå universitet

SATSNINGAR PÅ ÖKAD ÖVERVAKNING AV FARLIGA ÄMNEN

Alternativa källor och spridningsvägar - Dimensionering av problemet med emissioner från varor

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

Miljöindikatorer inom ramen för nationella läkemedelsstrategin (NLS)

Läkemedelsrester och andra skadliga ämnen i avloppsreningsverk - koncentrationer, kvantifiering, beteende och reningsalternativ

Biologisk avloppsvattenrening primärt för enskilda avlopp Marint Centrum Simrishamn

Div of Industrial Electrical Engineering and Automation (IEA) Dept of Measurement Technology and Industrial Electrical Engineering (MIE) Faculty of

MILJÖGIFTER I VÅRA KLÄDER PÅVERKAN I PRODUKTIONSLAND OCH I ANVÄNDARLEDET. Lisa Lundin Kemiska Institutionen

Organiska föreningar i slam En sammanställning av tidigare forskning. Maritha Hörsing

Läkemedel - förekomst i vattenmiljön, förebyggande åtgärder och möjliga reningsmetoder. Stockholm Vattens projekt. Bakgrund. Ingår i projektet:

Bio P nätverket Var kom det ifrån och vart är vi på väg?

Reningsteknik läkemedel och viss kunskap om mikroplast

Anna Maria Sundin NAM18, Linköping 31 januari 2018

Contracting division of Läckeby Water Group. Anaerob behandling av industriella avloppsvatten Daniel Ling 27 Januari 2011

Miljöövervakning av slam Redovisning av resultat från 2008 års provtagning (inklusive en sammanfattning av åren )

Ozonförsök för rening av läkemedelsrester vid Himmerfjärdsverket

Estelle Larsson Doktorand i miljövetenskap 11/25/2011 1

Utmaningar i morgondagens vattenrening

Verksamhet. 10 vattenverk (VV) 19 avloppsreningsverk (ARV) 120 pumpstationer 230 mil rörnät

Energieffektiv vattenrening

Emissions of Dioxins in Municipal Solid Waste Incineration. Professor Stellan Marklund Umeå University Sweden

Är aeroba granuler något för svensk avloppsrening? Britt-Marie Wilén Institutionen för Bygg- och miljöteknik Avdelningen för Vatten Miljö Teknik

Bilaga 2. Förslag på ämnen för övervakning

Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB

RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin

Ekotoxikologisk utvärdering av avancerade reningstekniker för att ta bort läkemedel från avloppsvatten

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?

Vad gör de i Europa med slammet och hur bra blir det?

Verktyg för att bestämma polycykliska aromatiska föreningars tillgänglighet och mobilitet. Anja Enell

Läkemedel och miljö. Marie-Louise Ovesjö

Läkemedelsrester i avloppsvatten

PFAS och PFOS - problem i vatten. Karin Norström

Kläder vad kommer ut från tvättmaskiner?

RAPPORT. BEHOV AV AVANCERAD RENING VID AVLOPPSRENINGSVERK - Finns det recipienter som är känsligare än andra? MILJÖ INDUSTRI

Retention of metals and metalloids in Atleverket treatment wetland Sylvia Waara & Tatsiana Bandaruk

Regeringsuppdrag om återföring av fosfor

Varifrån kommer partiklarna?

Reduktion av läkemedelsrester

Undersökningar av mikroplast bakgrund, problembeskrivning och resultat från svenska vatten

Renare mark Sarah Josefsson Institutionen för vatten och miljö Sveriges lantbruksuniversitet

Screening av farliga ämnen reningsverk, deponier och dagvatten

De 10 tårna i ChEmiTecs fotavtryck!

Borttagning av läkemedelsrester i renat avloppsvatten

Läkemedel det nya miljögiftsproblemet?

Johan Nordgren, Andreas Matussek, Ann Mattsson, Lennart Svensson, Per-Eric Lindgren Division of Medical Microbiology/Molecular Virology Department of

Emma Fältström 11/ MIKROPLASTER I KRETSLOPPEN

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen

Miljöövervakning av slam Redovisning av resultat från 2004 och 2005 års provtagningar

SOIL PNEC calculator

Regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter

Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB

Miljögifter i livsmedel intag och halter

BIONÄRING = torkat hygieniserat organiskt slam med lämpligt innehåll av växtnäring.

PCB Sammansättning, namngivnig och analys. Magnus Bergknut Kemiska Institutionen Umeå Universitet

Miljöövervakning av utgående vatten & slam från svenska avloppsreningsverk

Miljöövervakning av utgående vatten & slam från svenska avloppsreningsverk

Bröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar

Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån

Talarmanus till presentation Giftfri förskola och miljögifter i vardagen

Estelle Larsson Membrane Extraction Group Division of Organic Chemistry 9/16/2010 1

Föroreningar i trafikdagvatten

små avlopp i kretslopp

Grundrapport AMM 12/11. Ghayda Fakhri Fouad, kemist, fil.mag Katja Hagström, yrkeshygieniker, fil.dr

PFAS i dricksvatten. - förekomst och rening. Philip McCleaf, Lutz Ahrens, Karin Wiberg

Stark ställning i Norr erfarenheter från Marksaneringscenter Norr (MCN) Mats Tysklind

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Screening av takmaterial för identifiering av föroreningskällor till dagvatten. Alexandra Andersson Wikström

Miljöövervakning av utgående vatten & slam från svenska avloppsreningsverk

Kartläggning av läkemedelsrester i avlopps- och dricksvatten. Provtagning vid Akademiska sjukhuset, Uppsala och Lasarettet i Enköping hösten 2005.

Sammanställning av slamanlyser inom ReVAQ år

IWA 12 th world congress on. Guadalajara, Mexico. Jan Moestedt Utvecklingsingenjör, Svensk Biogas FoU

Tillämpad forskning med spets visst går det! Och med fördel tillsammans med branschen

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Systemperspektiv vid läkemedelsrening Seminar: Läkemedelsrening och mikroföroreningar NAM 2017, Växjö

Vilka halter av miljöfarliga ämnen hittar vi i miljön?

Slam på åkrar. Ska vi ta tillvara slammets innehåll av fosfor? Ulrika Olofsson

Slamspridning på åkermark

Innemiljö på fartyg. Sarka Langer. IVL Svenska Miljöinstitutet AB Klimat och hållbara samhällssystem. SAN-konferens Sarka Langer

Stefan Börjesson & Christina Greko Enh för djurhälsa och antibiotikafrågor

Karakterisering av fosfors bindning till slam beroende på fosforavskiljningsmetod i huvudströmmen

Monitorering av läkemedel i Helge å

Transkript:

Miljögifter i slam och utgående vatten Mats Tysklind Kemiska institutionen Umeå universitet Mats.tysklind@chem.umu.se Seminarium: Slam och kretslopp - slam som produktionsresurs i svenskt jord- och skogsbruk? Stockholm, 27 ebruari 2013

Presentationen: Introduktion kemikalieflödet Substanser löden ARV Avskiljning vs. Nedbrytning Tidstrender Slam jordsbruksmark & skogsmark Aspekter riskbedömning

Vision om uthålliga kretslopp

Vision om uthålliga kretslopp

Industry ospitals ouseholds ffices Traffic Sewage STP Public buildings Long range air transport Effluent Sludge Environment Schematic diagram of the mass flows of chemical substances derived from both internal and external milieus, via sewage systems to a sewage treatment plant (STP), then through effluent and sludge into the environment. 5

Emissioner tidigare, idag och i framtiden? Klassiska emissioner Produkter

Några exempel Kemikalieflödet Tillsatser i livsmedel: Sukralos: ca 10% rening/avskiljning i ARV (2 verk) IVL Rapport B1769, Januari, 2008 Kemikalier i varor: Källa: KemI

Ex: omerade flamskyddsmedel P

Kemikalieflödet hot mot mark och vatten?? ARV Teckning: Malmö kommun Vad klarar våra ARV? Var tar olika ämnen vägen? Nedbrytning/avskiljning?

lika tunga (Molekylvikt) Vattenlöslighet P Pentachlorophenol M w : 266.34 PBDE 209 M w : 959.17 CDD S w : 9.3 10-6 Tris(2-chloroethyl) phosphate S w : 5 597 lyktighet ettlöslighet N Ciprofloxacin : 5.1 10-19 N N 3 C 3 C C 3 3 C Si 3 C Si Si 3 C Si 3 C C 3 C 3 C 3 Si C 3 3 C Dodecamethyltetrasiloxane : 0.79 P Tris(2-chloroethyl) phosphate log K ow : 1.63 PBDE 209 log K ow : 12.11 PCB 118 C 3 C 3 C 3 C 3 Di-(2-ethylhexyl) phthalate PBDE 47 K S Perfluorooctane sulfonate (PS) P Tris(1,3-dichloro-2-propyl) phosphate C 3 C 3 Si C 3 C 3 Si C Si 3 3 C Si C 3 3 C Si Si C C 3 3 3 C C 3 Dodecamethylcyclohexasiloxane

Naturvårdsverket UmU och IVL screeningundersökning läkemedel (Dec. 2011)

Ulrika lofsson. Reningsprocesser i avloppsreningsverk - Slamkvalitet och reningseffektivitet av strukturellt varierande organiska föreningar. Doktorsavhandling Umeå universitet 2012.

Avloppsreningsverken inte avsedda för att rena industri- och hushållskemikalier! Screen Sand/fat Pre Primary Activated sludge Secondary A removal aeration B clarifier C treatment clarifier D G 10 h Thickener es 4 30 min 45 min 1.5 h 1.8 h 3.6 h 18 days Anaerobic digester E I Sludge silo 18 h Polymer Dewaterer J 2.5 h 20 min K Moving belt drier Thin layer drier A B C D E G I J K Sampling location Raw sewage water Aerated effluent Primary effluent inal effluent Sludge, primary clarification Sludge, secondary clarification External sludge Raw sludge Digested sludge Dewatered (digested) sludge Pellet

Resultat nationella screnningen (NV) 2011 In ARV Ytvatten Ut ARV isk Mats Tysklind, VA-Kem 2011 = >200ng/l = 21-200 ng/l = <20 ng/l

Mass flöde av antibiotika (Umeå ARV) N N N N 2 N C3 N N 2 3 C C 3

Läkemedel detekterade i slam från fyra ARV (Skövde, Stockholm, Uppsala, Umeå). Rapport dec 2011

Avskiljningseffektivitet (RE) Effluent, tot RE (%) C Influent, tot C 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 17 % Triclosan TBP TDCPP TBEP TPP EDPP DEP Ciprofloxacin PCB 77 PCB 105 PCB 118 PCB 156 PCB 167 PBDE 47 PBDE 99 MBT DBT Co Cu Ni Zn RE include mechanical, chemical and biological treatment

7 6 5 4 3 2 1 0 Metals Phthalates PCAs Siloxanes a Biocides Qs 4 NP Triclosan TCs b Pesticides BT Ps PAs PBDEs TCs Limonene b NSAIDs b CPs Adipates b I PCBs PCBz PCs W PCBs PCDD/s önskade ämnen i slam Group of compounds a n = 3 STPs b n = 2 STPs log Conc. (µg kg 1 d.w.)

Anaerob rötning 160 140 120 100 80 60 40 20 0 19 Triclosan TBP TDCPP TBEP TPP EDPP DEP Ciprofloxacin PCB 77 PCB 105 PCB 118 PCB 156 PCB 167 PBDE 47 PBDE 99 MBT DBT Co Cu Ni % Zn >100% means higher concentration in dewatered digested sludge than in primary sludge

Generellt ARV ARV har generellt högre avskiljningseffektivitet för s k hydrofoba ämnen (lipofila) än fallet för mer vattenlösliga (väntat) ög RE (>70%) norfloxacin, ciprofloxacin, triclosan, PBDE 47, EDPP and DBT Lipophilic compounds C 3 N N 3 C N N N N P Norfloxacin Ciprofloxacin Triclosan PBDE 47 EDPP 3 C Låg RE trimethoprim, de flesta organofosfater och vissa metaler Water soluble compounds N 2 N N N 2 3 C Trimethoprim C 3 C3 P TDCPP C 3 P C 3 C 3 TBEP 20

70 60 50 40 30 20 10 0 Qs TCs 4-NP Triclosan Siloxanes PCAs PBDEs Metals Limone Biocides BT PCBz Pesticides Ps Phthalates TCs NSAIDs PCs PAs Adipates % Återfinning av substanser i slam relativ användningsvolymer i samhället

Tidstrender 6000 5 175 700 Conc. µg kg -1 d.w. 5000 4000 3000 4 3 2 150 125 100 75 600 500 400 300 2000 50 200 1000 1 25 100 0 05 07 09 0 05 07 09 0 05 07 09 0 05 07 09 Norfloxacin PBDE 154 exabrominated diphenylether MD2M Decamethyltetrasiloxane PBDE 209 Decabrominated diphenylether lofsson et al 2012 22

rom source to exposure

Persistens (P) Bioackumulation (B) P (t½) Läkemedel lamskyddsmedel Klorfenolpreparat Dioxin - PCB PCs B (BC, log Kow)

rganiska ämnen i skogsgödslad mark

rom source to exposure

Läkemedel passerar ARV! g/vecka 1000 500 800 0 400 0 200 100 0 120 60 0 18 9 0 2500 Nor fl Cip Sulf Trim Doxy Lindberg et al. 2005 amp amoxpcv CefadMetroEryt Raw sewage inal effluent Sludge Stockholm enriksdal Göteborg Ryaverken Umeå Kalmar loda Källa: Aftonbladet

odin et al. Science 15 eb., Vol. 339, 2013

iskplasmamodellen (ugget et al., 2003) Log P PEC/ MEC Ratio: uman terap. konc./ iskplasma konc.

Results BC-studies Effekt ratio Levonogestrel: syntetisk progesteron p-piller uppmätt vatten 12 resp 8,5 ng/l effekter fisk ca 1 ng/l Levonorgestrel aloperidol Risperidone Cilazapril Verapamil Ketoprofen Diltiazem Meclozine Memantine Sertraline Diclofenac Tramadol rphenadrine Ibuprofen xazepam Naproxen Carbamazepine Safety factor www.mistrapharma.se 0.01 0.1 1 10 100 1000 10000 Effect ratio ick et al., 2010

Slutsatser Sammansättning och fördelning mellan slam/vatten generellt likartad hos alla ARV beroende av plats, storlek och anslutna verksamheter önskade ämnen från många diffusa källor snarare än tydliga punktkällor - Dock, förekomst av perfluorerade ämnen varierar mellan olika ARV (Textilindustri kan påverka halter i slam) - Dock, ARV med högra andel hushållsavloppsvatten har högre halter triclosan (ushållens produkter är vikitiga för triklosan och andra ämnen förekomst i slam) Tidsserieanalyser är möjliga för slam och tidstrender kan kopplas till användning i samhället Stora kunskapsluckor om organiska ämnens öde i markmiljön

Vision om uthålliga kretslopp