E-II. Diffraktion på grund av ytspänningsvågor på vatten



Relevanta dokument
E-I Sida 1 av 6. Diffraktion på grund av spiralstruktur (Total poäng: 10)

EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER

Experimentell deltävling 7 juli Allmänna instruktioner

Linnéuniversitetet. Naturvetenskapligt basår. Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.

Polarisation laboration Vågor och optik

Handledning laboration 1

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

I 1 I 2 I 3. Tentamen i Fotonik , kl Här kommer först några inledande frågor.

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT

Tentamen i Fotonik , kl

Laboration 1 Fysik

Böjning. Tillämpad vågrörelselära. Föreläsningar. Vad är optik? Huygens princip. Böjning vs. interferens FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Fotonik , kl

Solar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1.

Uppgift 1: När går en glödlampa sönder?

Tentamen i Fotonik , kl

Diffraktion och interferens

Tentamen i Fotonik , kl

Linköpings Universitet IFM - Kemi Yt- och Kolloidkemi - NKEC21 NOP/Kontaktvinkel_10.doc. Lab. 1 Mätning av ytspänning och kontaktvinkel

EXPERIMENTELLT PROBLEM 1 BESTÄMNING AV LJUSVÅGLÄNGDEN HOS EN LASERDIOD

Kundts rör - ljudhastigheten i luft

Laboration i Geometrisk Optik

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Tisdagen den 17 juni 2008 kl 9-15

Ljusets polarisation

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Mekanik II

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt

Laboration Svängningar

a) Ljud infalier fran luft mot ett tatare material. Ar stralarna A och B i fas elier ur fas precis vid gransytan?

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Lösningsförslag

Diffraktion och interferens

PROV I FYSIK KURS B FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

Kaströrelse. 3,3 m. 1,1 m

FAFF Johan Mauritsson 1. Föreläsningar. Våglära och optik. Världens minsta film. Projekten

Diffraktion och interferens

Tentamen i Våglära och optik för F

OSCILLOSKOPET. Syftet med laborationen. Mål. Utrustning. Institutionen för fysik, Umeå universitet Robert Röding

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2013

Laboration 1 Mekanik baskurs

Final i Wallenbergs Fysikpris

Vågrörelselära och Optik VT14 Lab 3 - Polarisation

Introduktion. Torsionspendel

Materiel: Kaffeburk med hål i botten, stoppur, linjal, vatten, mm-papper.

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t 2π T x. s(x,t) = 2 cos [2π (0,4x/π t/π)+π/3]

Repetitionsuppgifter i vågrörelselära

Varje laborant ska vid laborationens början lämna renskrivna lösningar till handledaren för kontroll.

Ljusets böjning & interferens

BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik mars :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

3. Mekaniska vågor i 2 (eller 3) dimensioner

Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

M6x16 (Bild 6.1.) M8 (Bild 6.2.) M8x25

Vågrörelselära och optik

Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi

Chalmers Tekniska Högskola och Mars 2003 Göteborgs Universitet Fysik och teknisk fysik Kristian Gustafsson Maj Hanson. Svängningar

Institutionen för Fysik Polarisation

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p)

Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta

Laboration 1: Gravitation

Ljusets böjning & interferens

APPARATER PÅ ELEKTRONIKLABBET

1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick.

Luft. film n. I 2 Luft

Tentamen i Fysik för K1,

Tentamen i Optik för F2 (FFY091)

AUTOMATISK LASERNIVÅ. Modell: ALL-100

Fotoelektriska effekten

Diffraktion och interferens

Uppgift 1-9. Endast svar krävs. Uppgift Fullständiga lösningar krävs. 120 minuter för Del B och Del C tillsammans. Formelblad och linjal.

I detta experiment krävs ingen felkalkyl om inget annat sägs! Den experimentella utrustningen beskrivs i Appendix A.

Experiment Swedish (Sweden) Studsande kulor - En modell för fasövergångar och instabiliteter

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

WALLENBERGS FYSIKPRIS

1.1 Mätning av permittiviteten i vakuum med en skivkondensator

Laboration i Fourieroptik

LJUSETS DIFFRAKTION. 1 Inledning. Ljusets diffraktion

CINEMA SB100 strömförsörjd soundbar-högtalare

PLANCKS KONSTANT.

Laboration 1: Gravitation

Laborationer i OPTIK och AKUSTIK (NMK10) Augusti 2003

Tentamen i Optik för F2 (FFY091)

Laboration 1: Gravitation

Tentamen i Vågor och Optik 5hp F, Q, kandfys, gylärfys-programm, den 11. juni 2010

Bestämning av friktion

ett uttryck för en våg som beskrivs av Jonesvektorn: 2

räknedosa. Lösningarna ska Kladdblad rättas. vissa (1,0 p) frånkopplad. (3,0 p) 3. Uppgiften går. Faskonstanten: 0

1. Betrakta en plan harmonisk elektromagnetisk våg i vakuum där det elektriska fältet E uttrycks på följande sätt (i SI-enheter):

för gymnasiet Polarisation

Ljudets och ljusets böjning och interferens

Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet.

Institutionen för Fysik Polarisation

(ii) Beräkna sidoförskjutningen d mellan in- och utgående strålar, uttryckt i vinklarna θ i och tjocklekar t i. (2p)

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik

Transkript:

Q Sida 1 av 6 Diffraktion på grund av ytspänningsvågor på vatten Inledning Hur vågor bildas och utbreder sig på en vätskeyta är ett viktigt och välstuderat fenomen. Den återförande kraften på den oscillerande vätskan beror dels på gravitationen och dels på ytspänningen. För våglängder mycket kortare än en kritisk våglängd, c, är effekten från gravitationen försumbar, och då behöver man bara ta hänsyn till ytspänningen ( densiteten och g tyngdaccelerationen)., där σ är ytspänningen, ρ I detta problem ska du studera ytspänningsvågor med våglängder kortare än c. Ytspänning är en egenskap som gör att en vätskeyta beter sig som ett uttöjt membran. När ytan störs kommer störningarna att utbreda sig som en våg på membranet. En eldriven vibrator används för att skapa dessa vågor. När en laserstråle infaller nästan parallellt med ytan kommer vågorna att bete sig som ett reflektionsgitter och skapa ett diffraktionsmönster. Ytspänningsvågor dämpas (deras amplitud avtar gradvis) när de utbreder sig. Denna dämpning beror på vätskans viskositet, en egenskap som i sin tur beror på att närliggande vätskelager motverkar relativ rörelse mellan varandra. Mål Använda diffraktion från ytspänningsvågor på vatten för att bestämma ytspänningen och viskositeten hos ett vattenprov. Utrustning [1] Ljusmätare (ansluten till en ljussensor) [2] Ljussensor monterad på ett digitalt skjutmått placerad på ett skärmfäste [3] Datorplatta (används som sinusvåggenerator) [4] Digital multimeter [5] Vibratorns styrlåda [6] Träplattform [7] Spår för att flytta ljussensorn [8] Likspänningsaggregat [9] Insexnyckel (sexkantnyckel), mättejp och plastlinjal Figur 1: Träplattformens utrustning [10] Linjal och ryttare med vibratorns positionsmarkör [11] Vibrator [12] Vattentråg [13] Plastskydd [14] Ställning för justering av vibratorns höjd [15] Laserkälla 2 (Våglängd L = 635 nm, 1nm = 10-9 m) [16] Vattenprov för experimentet [17] Mätcylinder (500 ml) Figur 2: Vibrator och laserkälla

Q Sida 2 av 6 Beskrivning av utrustningen a) Datorplattan som en sinusvåggenerator [18]: På/Av-knapp [19]: Höj volymen [20]: Sänk volymen [21]: Uttag för laddare [22]: Utgång för ljudsladd till vibratorns styrlåda [5] OBS Figur 3: Knappar och uttag på plattan Ha alltid laddaren ansluten till datorplattan. Tryck en gång på På/Av-knappen för att visa startskärmen. Håll alltid volymen på max med knappen Höj volymen [19]. Tryck och dra ikonen [23] för att låsa upp Tryck på ikonen [24] för att starta sinusvåggeneratorn Figur 4: Startskärm på datorplattan [25]: Vågformstyp (håll den alltid inställd på SIN ) [26]: Amplitudreglage [27]: Frekvensreglage [28]: Inställd frekvens (Hz) [29]: Statusvisare/knapp OFF sinusvåggeneratorn är AV ON sinusvåggeneratorn är PÅ Figur 5: Sinusvåggeneratorn För att variera frekvensen Tryck på fältet som visar den inställda frekvensen [28] (Fig. 5) för att öppna ett numeriskt tangentbord. Använd bakåtknappen [30] för att ta bort frekvensvärdet Fyll i önskad frekvens och tryck på Finished -knappen [31] Figur 6: Skärm för att ställa in frekvensen För att variera amplituden Använd amplitudreglaget [26] på datorskärmen eller vrid på knappen [33] på vibratorns styrlåda [5] för att variera amplituden.

Q Sida 3 av 6 b) Vibratorns styrlåda, digital multimeter, likspänningsaggregat och deras anslutningar [32]: Uttag för att koppla in sladdar från multimetern [33]: Knapp för att variera amplituden från sinusvåggeneratorn [34]: Uttag för sladden till vibratorn [35]: USB-sladd som ska anslutas till likspänningsaggregatet [36]: Ljudsladd som ska anslutas till datorplattan [37]: Vibratorbricka Figur 10: Laserkälla 2 [15] (monterat på ett metallfäste) med sladd [42] [38]: Sladd från vibratorn Figure 8: Vibrator [11] [39]: AC/DC-läge [43]: Intensitetsswitch (håll den inställd på High ) [40]: Välj [44]: USB-uttag för USB-sladd från mätintervall vibratorns styrlåda [41]: Uttag för att [45]: Uttag för sladden till laserkälla 2 koppla in sladdar Figur 7: Vibratorns styrlåda [5] Figur 9: Digital multimeter [4] Figur 11: Likspänningsaggregatet [8] [36] [22] [38] [34] [41] [32] [35] [44] and [42] [45] Figure 12: Anslutningar mellan datorplattan, vibratorns styrlåda och likspänningsaggregatet c) Ljussensor och ljusmätare [46]: Circulär apertur (öppning) hos ljussensorn [47]: På/Av-knapp hos ljusmätaren [48]: A, B, C Känslighetsintervall hos ljusmätaren Figur 13: Ljussensor och ljusmätare En av skjutmåttets skänklar (jaw) passar i ett spår (slot) på ljussensorns baksida Fäst skruven med insexnyckeln Figur 14: Hur du monterar ljussensorn

Q Sida 4 av 6 Inledande justeringar Figur 15: Ta bort den högra spegeln Figur 16: Skruvben som vidrör träplattan Figur 17: Korrekt position av vibratorbrickan och svart reglage för att justera höjden. 1. Koppla ur laser 1 och koppla in laser 2 till likspänningsaggregatets uttag. Notera: Laser 2 har redan juserats till en specifik infallsvinkel. Rör inte laserkällan! 2. Ta bort den högra spegeln som användes i E-I genom att vrida skruven under träplattformen. 3. Ta bort skärmen som användes i E-I och montera ljussensorn i skärmfästet. Placera skärmfästet mellan ledskenorna [7]. 4. Placera träplattformen [6] så att skruvbenen rör vid träplattan som är fäst vid arbetsbordet (Fig. 16). 5. Fäll upp ena väggen av plastskyddet som täcker vibratorn och lasern. Häll exakt 500 ml av vattenprovet i tråget [12] med hjälp av mätcylindern [17]. 6. Sätt på lasern. Hitta den reflekterade laserpricken på ljussensorn. När du flyttar ljussensorn fram och tillbaka längs skenorna ska laserpricken röra sig vertikalt och inte i en vinkel mot lodlinjen. Med små justeringar i sidled av träplattformen och vertikala förflyttningar av ljussensorn kan du få laserpricken precis i mitten av öppningen. Intensiteten som visas av ljusmätaren kommer att vara maximal om laserprickens centrum träffar öppningens centrum. 7. Vibratorbrickan är redan monterad i den korrekta vertikala positionen. Använd INTE den svarta höjdjusteringsknappen [14] (Fig. 17). 8. Vibratorn kan flyttas fram och tillbaka horisontellt. Vibratorns positionsmarkör visar dess position på linjalen [10]. 9. Ha plastskyddet nerfällt när du mäter så skyddas vattnet från luftströmmar. Experiment Del C: Mätning av vinkeln mellan laserstrålen och vattenytan Figur 18: Mätning av vinkeln

Q Sida 5 av 6 Uppgift Beskrivning Poäng C1 Flytta ljussensorn i lämpliga steg längs skenorna. Notera förflyttningen i X-led och motsvarande förflyttning i Y-led hos laserpricken. Skriv dina värden i Tabell C1. (Välj lämpligt mätintervall 1.0 hos ljusmätaren.) C2 Plotta en lämplig graf (märk den Graf C1) och bestäm vinkeln i grader med hjälp av lutningen. 0.6 Del D: Bestämning av ytspänningen hos det utdelade vattenprovet Från diffraktionsteori kan man visa att där är vågtalet hos ytspänningsvågorna, w och L är våglängderna hos ytspänningsvågorna respektive lasern, och är vinkeln mellan centralmaximum och första ordningens maximum (Fig. 19). Vibrationsfrekvensen (f) hos vågorna relaterar till vågtalet k genom (1) (2) där, är vattnets densitet och q är ett heltal. Figur 19: Skiss av uppställningen 1. Fixera ljussensorn [2] (med hjälp av skruven vid skärmfästet) i positionen som visas i Fig. 1. Välj lämpligt mätintervall på ljusmätaren. Uppgift Beskrivning Poäng D1 Mät avståndet l 1 mellan ljussensorns öppning och vattentrågets yttre kant. Du kommer se en linje där lasern träffar vattenytan. Denna linjes centrum är laserstrålens infallspunkt. Mät avståndet l 2 mellan denna punkt och kanten. Beräkna L. Skriv ditt svar i svarsbladet. 0.3 2. Sätt vibrationsmarkörerna på positionen 7,0 cm längs den horisontella linjalen [10]. 3. Ställ in sinusvågens frekvens till 60 Hz och justera dess amplitud så att första och andra ordningens maximum i diffraktionsmönstret syns tydligt (förstoring i Fig. 19).

Q Sida 6 av 6 Uppgift Beskrivning Poäng D2 Mät avståndet mellan andra ordningens maximum ovanför och nedanför centralmaximumet, och beräkna härifrån x 1. Skriv dina observationer i Tabell D1. Upprepa detta genom att öka 2.8 frekvensen i lämpliga steg. D3 Identifiera lämpliga variabler för att kunna rita en graf vars lutning ger värdet på. Anteckna variablernas värden i Tabell D2. Plotta grafen (märk den Graf D1) och bestäm q. Skriv ner 0.9 ekvation 2 med ett heltalsvärde på q. D4 Identifiera lämpliga variabler från ekvation 2 för att kunna rita en graf vars lutning ger värdet på. Anteckna variablernas värden i Tabell D3. Plotta grafen (märk den Graf D2) och bestäm. ( =1000 kg.m -3 ). 1.2 Del E: Bestämning av dämpningskonstanten och vätskans viskositet Ytspänningsvågorna dämpas på grund av vattnets viskositet. Vågamplituden, h, avtar exponentiellt med avståndet s från vibratorn, där h 0 är amplituden i vibratorns position och är dämpningskonstanten., (3) Amplituden h 0 kan experimentellt relateras till den pålagda spänningen (V rms ) över vibratorn som Dämpningskonstanten relaterar till vätskans viskositet enligt ( ). (4). (5) 1. Sätt vibratorns positionsmarkör på 8,0 cm. 2. Ställ in frekvensen på 100 Hz. 3. Justera ljussensorn med skjutmåttet så att första ordningens maximum träffar öppningen. 4. Justera amplituden hos sinusvågen (V rms ) så att ljusmätaren visar 100 i mätintervall A. Skriv ner motsvarande värde på V rms. 5. Flytta bort vibratorn från laserstrålens infallspunkt i steg om 0,5 cm och justera V rms så att ljusmätaren visar värdet 100. Skriv ner motsvarande värden på V rms. Uppgift Beskrivning Poäng E1 Skriv ner dina data för varje steg enligt punkt 5 i Tabell E1. 1.9 E2 Plotta en lämplig graf (märk den Graf E1) och bestäm dämpningskonstanten från dess lutning. 1.0 E3 Bestäm viskositeten hos det utdelade vattenprovet. 0.3

A CONTESTANT CODE Sida 1 av 6 Diffraktion på grund av ytspänningsvågor i vatten Del C: Mätning av vinkeln [C1] Mätning Nr. 1 2 3 4 5 6 Tabell C1 Poäng [C2] Graf C1 för att bestämma : som funktion av =

A CONTESTANT CODE Sida 2 av 6 Del D: Bestämning av vätskans ytspänning [D1]: Poäng l 1 = l 2 = L = [D2]: Mätning Nr. 1 2 3 4 5 6 Tabell D1 [D3]: Graf för att bestämma q: som funktion av

A CONTESTANT CODE Sida 3 av 6 Tabell D2 Mätning Nr. 1 Poäng 2 3 4 Lutning = 5 6 q = Ekvation 2: Bestämning av ytspänningen: [D4]: Graf för att bestämma : som funktion

A CONTESTANT CODE Sida 4 av 6 Mätning Nr. 1 Tabell D3 Poäng 2 3 4 Lutning = 5 6 Ytspänningen: =

A CONTESTANT CODE Sida 5 av 6 Del E: Bestämning av vattenprovets viskositet [E1]: Signalgeneratorns frekvens = Hz Poäng Tabell E1 Mätning Nr. 1 2 3 4 5 6 [E2]: Graf för att bestämma : som funktion av =

A CONTESTANT CODE Sida 6 av 6 [E3]: Bestämning av viskositeten : Poäng =