1 Ny analys från Teknikföretagen visar Företag som satsar på design är mer lönsamma Ett konsekvent investerande i design är rejält lönsamt, även på lång sikt. Skillnaden i lönsamhet mellan företag som satsar respektive de som inte satsar på design kan vara så hög som 50 procent eller mer, enligt en undersökning från Teknikföretagen. Viktigt att notera är att skillnaden i lönsamhet kvarstår under många år. Teknikföretagen har nu mätt effekten över sju år. Den positiva skillnaden är ännu mer markant när vinstmarginalerna jämförs. I samband med att Teknikföretagen nu öppnar för nomineringar till Stora Designpriset 2012 - utmärkelsen som för tionde året belönar design som resulterat i kommersiell framgång - presenteras nya analyser som visar att företag som satsar på design är klart mer lönsamma än de som inte gör det. Teknikföretagen har under flera år undersökt kopplingen mellan lönsamhet och design i företagen. Arbetet inleddes 2003 med en omfattande studie 1 där hela 1300 företag tillfrågades om attityder, lönsamhet och designmognad. I denna undersökning medverkade runt 300 teknikföretag vars lönsamhet och vinstmarginaler sedan har utvärderats för åren 2006, 2007 och 2008. Utvärderingarna av lönsamheten har därmed gjorts tre, fyra och fem år efter det att företagen lämnat sina svar om i vilken omfattning de satsar eller inte satsar på design. Nyckeltalen för år 2010 är nu tillgängliga och med dessa som grund har företagen i 2003 års studie återigen analyserats, nu utifrån de resultat de presterat under en hel femårsperiod, åren 2006 t o m 2010. En uppföljare till 2003 års studie genomfördes 2007/2008 2, nu med närmare 1 000 företag. Därmed finns två av varandra oberoende undersökningar där företagens designsatsningar kan jämföras med de ekonomiska resultat de sedan presterat. Eftersom en sådan utvärdering först bör göras några år i efterhand är det här 2010 års ekonomiska resultat som är av intresse att analysera närmare. 1 Svenska företag om design, attityder, lönsamhet och designmognad QNB Analys & Kommunikation AB på uppdrag av SVID och Teknikföretagen, maj 2004. 2 Svenska företag om design 2008. QNB nu med SVID, teknikföretagen och Svensk Teknik och Design (STD) som uppdragsgivare. En kortversion Design för bättre affärer finns bl a på http://www.teknikforetagen.se/hem/publicerat/publikationer/design-for-battre-affarer/
2 50 procents bättre lönsamhet efter sju år för företag som satsat på design Teknikföretagen kan nu visa att företag som år 2003 sagt sig använda design strategiskt/innovativt också sju år senare visat sig ha en lönsamhet (här mätt som avkastning på totalt kapital) 2010 som är mer än 50 procent bättre (eller 13,4 procent jämfört med 8,7 procent) än de företag som sju år tidigare inte satsat på design. Så stor är också skillnaden i genomsnitt över hela mätperioden, oräknat krisåret 2009 (inräknat år 2009 är skillnaden i snitt 45 procent per år, de senaste fem åren). Särskilt intressant är också att notera att företag som satsat på design haft en hög och mycket jämn nivå på lönsamheten över åren, även här undantaget krisåret 2009. I följande tabeller redovisas skillnaderna i lönsamhet och rörelsemarginaler flera år efter det att företagen i de två undersökningarna (2003 respektive 2007/2008) antingen hävdat att de använder design strategiskt/innovativt eller inte alls. Tabell 1: Lönsamhet (avkastning totalt kapital) år för år för två grupper av företag 2006 11,0% 14,2% 2007 10,9% 14,7% 2008 4,2% 12,4% 2009 (7,6%) (6,8%) 2010 8,7% 13,4% Genomsnitt fem år 8,5% 12,3% Bas är här 2003 års undersökning Avkastning Totalt kapital (genomsnitt ingående/utgående balans)= Resultat före räntekostnader/totalt kapital Materialet har som framgår ovan även prövats mot 2009 års resultat, men här kunde inte några signifikanta skillnader mellan företag som satsat respektive inte satsat på design påvisas. Nivåerna på såväl kapitalavkastning som rörelsemarginalerna var 2009 likartade för båda grupperna.
3 Resultaten 2009 och även bitvis redan 2008 var starkt påverkade av effekterna från finanskraschen. Så när produktionen föll kraftigt, eller med hela 30 procent och med en variation på mellan 10 och extrema 80 procent i olika delar av teknikindustrin, hade detta en inverkan på företagens resultat som då helt överskuggade andra faktorer. Resultaten för år 2009 redovisas därför inom parentes i samtliga tabeller. Även rörelsemarginalerna har varit på en hög och jämn nivå i företag som satsat på design till skillnad från de som inte gjort det. Se tabell 2 nedan. Skillnaden är här ännu tydligare än för jämförelsen av lönsamheten över perioden. Här är det hela två tredjedelar bättre rörelsemarginaler för de som satsat på design (10,0 procent jämfört med 6,0 procent i genomsnitt över fem år, dvs. även inräknat år 2009). Tabell 2: Rörelsemarginal år för år för samma grupper av företag 2006 9,2% 11,1% 2007 7,6% 11,9% 2008 1,2% 11,2% 2009 (5,8%) (5,2%) 2010 6,0% 10,7% Genomsnitt 6,0% 10,0% Bas är här 2003 års undersökning Rörelsemarginal = Resultat efter avskrivningar/omsättning Även undersökningen 2007/2008 visar att det lönar sig väl att satsa på design Uppföljaren till 2003 års studie som genomfördes 2007/2008 3, omfattade sammantaget cirka 1 000 bolag, varav närmare 300 teknikföretag. Därmed finns ytterligare en möjlighet att undersöka sambandet mellan lönsamhet och designsatsningar baserat på ett relativt stort antal företag. Den nyare studien ger följande resultat; 3 Svenska företag om design 2008. QNB nu med SVID, teknikföretagen och Svensk Teknik och Design (STD) som uppdragsgivare. En kortversion Design för bättre affärer finns bl a på http://www.teknikforetagen.se/hem/publicerat/publikationer/design-for-battre-affarer/
4 Tabell 3: Lönsamhet (avkastning totalt kapital) år för år (2007/2008 års undersökning) 2009 (7,6%) (6,6%) 2010 8,7% 13,2% Bas är här 2007/2008 års undersökning Avkastning Totalt kapital (genomsnitt ingående/utgåendebalans)= Resultat före räntekostnader/totalt kapital Som framgår ger de båda undersökningarna närmast samma resultat, trots att de gjorts helt oberoende av varandra. En jämförelse dem emellan visar också att det till en betydande del är samma företag som ingår i båda undersökningarna, företag för vilka de ekonomiska resultaten kunnat analyseras, se vidare det avslutande faktaavsnittet. Att vi därmed har tillgång till svar från samma företag i två helt oberoende undersökningar minskar påtagligt den risk som annars funnits att kopplingen mellan att de anger sig satsa på design eller ej minskar när avståndet i tid som till den första undersökningen ökat till hela sju år. Tabell 4: Rörelsemarginal år för år (2007/2008 års undersökning) 2009 (5,8%) (8,0%) 2010 6,0% 13,2% Bas är här 2007/2008 års undersökning Rörelsemarginal = Resultat efter avskrivningar/omsättning Som framgår ovan i tabell 4 ger den nyare undersökningen ännu tydligare skillnader i utfall vad gäller rörelsemarginalerna jämfört med undersökningen 2003.
5 Fakta om analyserna och referenser till de två undersökningarna I undersökningarna delades företagen in i fyra grupper, från de som sa sig inte använda design till de som använder design strategiskt. Se närmare rapporten Svenska företag om design, attityder, lönsamhet och designmognad QNB Analys & Kommunikation AB, maj 2004 respektive uppföljaren 2007/2008. I analyserna av eventuella skillnader i lönsamhet och vinstmarginaler har jämförelserna gjorts mellan de som hävdat att de använder design mer strategiskt och de som inte sagt att de inte alls uppmärksammar design i företaget. Frågorna ställdes på ett nära nog identiskt sätt i de två av varandra oberoende undersökningarna. Alternativen formulerades som följer 2007/2008; Respektive i undersökningen 2003; Av de i undersökningen 2003 ingående företagen har så sent som år 2010, dvs. sju år senare, 163 teknikföretag kunnat analyseras. Av dessa kvarvarande är det 17 procent som sagt sig inte satsa på design och 14 procent som hävdat att de använde design mer strategiskt/innovativt. Balansen mellan de två grupperna har därmed varit relativt intakt över åren, vilket i sig är bra vid en jämförelse dem emellan. Antalet företag som kvarstår i det underlag som analyserats har naturligtvis av olika skäl minskat år för år. Ett 20-tal företag har fallit bort årligen, men efter de sju åren fram till 2010 var ändå mer än hälften av de ursprungliga kvar. Från undersökningen 2007/2008, som var något mindre omfattande totalt och även i proportion till ingående teknikföretag, har 197 teknikföretag analyserats år 2010, dvs 2 á 3 år efter underökningen. Balansen mellan de två grupperna är också här nära den i undersökningen 2003. Eftersom de analyserade företagen till stor del är samma i båda undersökningarna kan utifrån den goda överensstämmelsen mellan resultaten i tabell 1 mot 3, respektive tabell 2 mot 4 konstateras att representanter för företagen i den senare undersökningen verifierat att kopplingen mellan uppgivna
6 designinsatser och lönsamhet upprätthållits. Risken fanns ju annars att osäkerheten mellan vad man hävdat i 2003 år undersökning och de resultat företagen presterar sju år senare varit alltför bristfällig. Resultaten lönsamhetsmässigt i de undersökta företagen är också i hög grad signifikanta i jämförelse med teknikföretag mer generellt. De två gruppernas olika resultat förhåller sig väl till respektive års genomsnitt för teknikföretag i allmänhet. Detta särskilt vad gäller avkastningen på totalt kapital där såväl genomsnitten som spridningen i lönsamhet i förhållande till teknikföretag sammantaget är mycket god. Undantaget är år 2009 som ju var särskilt starkt påverkat av finanskrisen. De undersökta företagen har däremot jämförelsevis högre rörelsemarginaler under mätperioden jämfört med ett genomsnitt för teknikföretag. Förklaringen är att bilindustrins genomgående låga marginaler under dessa år betydligt mer påverkat jämförelsematerialet än de i undersökningen ingående företagen. Kontaktperson: Anders Rune 2011-12-20