Ta greppet om kassaflödet!

December 2009 Ta greppet om kassaflödet! Ibland kan det kännas som om någon har hällt bromsvätska i företagets betalningsströmmar. Det går trögt att få in pengar, lagret växer och leverantörerna kräver att få betalt. Här finns de sämsta betalarna I genomsnitt betalar svenska företag sina leverantörer tre dagar efter förfallodatum. Men det finns en sektor som utmärker sig som dålig betalare nämligen offentlig verksamhet. Det visar Soliditets Betalningsindex. Läs mer på sidan 6 Åtta av tio svenskar sparar på bankkonto Stämmer detta på ditt företag är det hög tid att granska hur företagets kassaflöden ser ut. Läs mer på sidan 3 Så tjänar du pengar på e-handel men få vet vilken avkastning de skulle kunna få Svenska folket fortsatte att spara, trots finanskrisen. Och den vanligaste sparformen är fortfarande bankkonto. Det visar en undersökning om svenska folkets sparbeteende som gjordes av Nordea tidigare i höstas. Men sparandet sker lite på måfå. En tredjedel vet inte vilken avkastning de kan kräva. Läs mer på sidan 7 E-handelns omsättning ökar för varje år. Inte konstigt att många företag därför överväger att börja sälja på nätet. Men det är mycket att tänka på innan du kan slå upp portalen till din egen webbshop. Inte minst hur du ska säkra betalningen. Läs mer på sidan 4 och 5 Notiser Snart blir det billigare att starta aktiebolag Finansministern hotar reglera betalningar Ungas vanligaste skulder: Böter och skadestånd Så slipper du köpa ny kassaapparat Färre barn berörs av vräkningar Läs mer på sidan 8 Övrigt Konkurser - sidan 5 Vårens kurser och frukostseminarier - sidan 9 Nyckeltal - sidan 10 Viktiga datum - sidan 11 Svea Ekonomi AB, Box 100, 169 81 Solna. Telefon 08-735 90 00. www.sveaekonomi.se

Det händer på Svea Ekonomi Svea Ekonomis VD Lennart Ågren: I det här numret av Update Det må råda bistra tider på många håll, men handeln märker knappast av någon lågkonjunktur. Ökar mest gör näthandeln, och allt fler handlare sätter upp egna webbshoppar. Det märker vi här på Svea Ekonomi många ringer och frågar hur man ska göra med betalningarna. Läs vår pedagogiska steg-för-steg-artikel och lär dig mer. Vet ni förresten vilka som är sämst i Sverige på att betala sina räkningar i tid? Jo, offentlig verksamhet! För ett och ett halvt år sedan hade offentlig verksamhet lägst andel sena betalare. I dag är det den sektor som har högst andel dåliga betalare. Jonas Åkerman, vice vd på Soliditet berättar mer om betalningsmoralen. Sena betalningar påverkar likviditeten negativt för många företag, särskilt de små. Visst finns det många åtgärder man kan ta till för att få sina kunder att betala snabbare anlita Svea Ekonomi, till exempel. Men minst lika viktigt är det att trimma företagets balansräkning. Per Arvidsson vid Lunds Universitet berättar hur man gör. Det och mycket mer finns att läsa i det här numret av Update, som blir årets sista. God jul och Gott nytt år! Här kan du kontakta oss Huvudkontor Sverige: Svea Ekonomi AB Solnavägen 102 A Box 100, 169 81 Solna Tel. 08-735 90 00 Fax. 08-735 48 17 info@sveaekonomi.se Svea Inkasso AB Solnavägen 102 A Box 101, 169 81 Solna Tel. 08-735 90 00 Fax. 08-83 95 69 inkasso@sveaekonomi.se Regionkontor Sverige: Göteborg: Otterhällegatan 12 B Box 2149 403 13 Göteborg Tel. 031-17 25 45 Fax. 031-711 18 16 Åseda: Skolgatan 8 Box 116 360 70 Åseda Tel. 0474-488 50 Fax. 0474-716 68 Helsingborg: Kullagatan 8 252 20 Helsingborg Tel. 042-38 74 09 Fax. 042-38 74 02 Övriga kontor: Danmark: Incassoservice Danmark A/S Tel. +45 70 27 25 00 Fax. +45 70 27 25 01 www.incassoservice.dk Svea Finans A/S Torvestrædet 3 DK-3450 Allerød Tel. + 45 7020 3300 Finland: Parkerhouse Finans Finland Metsänneidonkuja 6 SF-02120 Espoo Tel. +358 9 7255 5360 Svea Perintä Tel. +358 9 4242 300 Fax. +358 9 4242 3097 Svea Perintä Tel. +358 3 5124 400 Fax. +358 3 512 4411 Svea Rahoitus Tel. +358 9 4242 3030 Fax. +358 9 4242 3031 www.svea.fi Norge: Svea Finans/Svea Inkasso Tel. +47 21 54 24 00 Fax. +47 21 54 24 01 www.sveafinans.no Svea Finans NUF Tel. +47 73 93 06 00 Fax. +47 73 93 06 01 www.sveafinans.no Estland: Svea Finantseerimine Oü Tel. +372 6 7994 22 Fax. + 372 6 7994 24 info@svea.ee Schweiz: Parkerhouse Finans AG Balz Zimmermann-Str.7 Postfach 8058 Zürich-Flughafen Schweiz info@parkerhouse.ch Tel. +41 (0)43 321 25 02 Fax. +41 (0)43 321 24 85 Holland: Parkerhouse Finans Netherlands Reeuwijkse Poort 107b Postbus 16 NL-2810 AA Reeuwijk Tel. + 31 182 624 400 Tyskland: Parkerhouse Finans GmbH Insterburger Str. 7 D-60487 Frankfurt am Main Tel. +49 (0) 69 7103 306 0 Fax. +49 (0) 69 7103 306 12 info@parkerhouse.de Svea Ekonomi AB, Box 100, 169 81 Solna. Telefon 08-735 90 00. www.sveaekonomi.se Sidan 2

Ta greppet Ibland kan det kännas som om någon har hällt bromsvätska i företagets betalningsströmmar. Det går trögt att få in pengar, lagret växer och leverantörerna kräver att få betalt. Stämmer detta in på ditt företag är det hög tid att granska hur företagets kassaflöden ser ut. om kassaflödet Per Arvidson, lärare och forskare vid Lunds universitet. Per Arvidson är lärare och forskare vid Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Men han föreläser inte bara för studenter, utan inbjuds ofta av näringslivet för att berätta om sina teorier kring hur företag bör arbeta med sina kassaflöden. Tricket är att känna till hur balansräkningen är uppbyggd. Det är där man hittar de poster som påverkar ditt kassaflöde, säger Per Arvidson. För att företaget ska tjäna pengar måste man givetvis arbeta med resultaträkningen, men minst lika viktigt är att trimma företagets balansräkning. Med det menas att antalet poster i balansräkningen ska bli färre det är nämligen de som kostar företaget pengar. Tre konton är centrala, två på intäktssidan och ett på skuldsidan: Lager. Ett stort lager binder upp pengar, därför bör företag alltid sträva efter så små lager som möjligt och korta ner tiden varorna ligger där. Kundfordringar. Detsamma gäller för kundfordringarna. Om dina kunder förlänger betalningstiderna betyder det att du i praktiken lånar ut pengar till dem. Om det inte går att snabba upp betalningarna, bör du i alla fall ta betalt för den långa krediten, menar Per Arvidson. Leverantörsskulder. Du ska betala dina leverantörer på betalningsdagen, inte tidigare. Det handlar om att omsätta så många gånger som möjligt. Ju fler omsättningar, desto kortare lagertider och desto bättre kassaflöde, säger Per Arvidson. Exempel: Om en kund brukar betala på 50 dagar, men du lyckas få ner det till 40 dagar har du ökat omsättningshastigheten på kundfordringarna, vilket stärker din likviditet. Kontentan blir alltså att det är viktigt att ha grepp om företagets kassaflöden. Du måste förstå kassaflödena och kunna räkna ut hur de kan förbättras för att öka lönsamheten. För att få en uppfattning om åt vilket håll kassaflödena är på väg måste man mäta dem kontinuerligt. Det handlar om att upptäcka och identifiera trender är det en normal säsongsförändring, eller ligger något annat bakom? Några allmänna nyckeltal för ett bra kassaflöde finns inte. Normerna ser olika ut i olika branscher och i olika länder. I Sverige är betalningstider på 30-40 dagar normalt, i andra länder kan det ligga kring 90 dagar. På något sätt måste man då se till att få betalt för den långa krediten. Så fort man upptäcker en trend som är på väg åt fel håll måste man vidta åtgärder, säger Per Arvidson. En del företag väljer att sälja sina fakturor eller köpa factoringtjänster, andra föredrar att agera på egen hand. Oavsett vilken väg man går är förutsättningen att man förstår hur viktig hanteringen av kassaflödena är och agerar därefter, menar Per Arvidson. Svea Ekonomi AB, Box 100, 169 81 Solna. Telefon 08-735 90 00. www.sveaekonomi.se Sidan 3

Så tjänar du pengar på e-handel Nästa steg är att teckna avtal med Posten, DHL eller annat distributionsföretag. Jämför priser och andra villkor noga, de kan skilja sig åt beroende på om du säljer till privatpersoner eller till andra företag. Det går att komma ner i fraktkostnad om du som företagare är med i föreningar som exempelvis Lessmore eller Puff. Då tillkommer en årsavgift, men skickar du många paket så lönar det sig. Så till det roligaste att få betalt Ju fler betalningsmöjligheter du kan erbjuda, desto större är chansen att kunden som är inne i din webbshop kommer att köpa något. Det handlar om att undanröja så många trösklar som möjligt för kunden. De flesta som handlar på nätet föredrar att betala antingen med kort eller mot faktura. Postförskott upplevs som dyrt, men det hindrar inte att du ändå ska erbjuda möjligheten. Om du ska få något sålt beror också på om kunderna upplever dig och din webbshop som ett seriöst företag. Det handlar om att skapa förtroende och då är öppenhet och ärlighet grundpelarna. Här är några tumregler: Var tydlig med företagets kontaktuppgifter. De ska alltid finnas på första sidan och vara lätta att hitta. Företagets namn, organisationsnummer och telefonnummer inte bara ett mobilnummer, utan även fast telefon. Det måste vara lätt att få kontakt med företaget bakom webbshopen. Dina kontaktuppgifter ska vara lätta att hitta oavsett på vilken sida i webbshopen kunden befinner sig. Mailadresser och telefonnummer överallt, alltså. E-handelns omsättning ökar för varje år. Inte konstigt att många företag därför överväger att börja sälja på nätet. Men det är mycket att tänka på innan du kan slå upp portalen till din egen webbshop. Inte minst hur du ska säkra betalningen. Googla på ordet webbshop och du kan nästan höra hur det smäller till i datorn. Över 20 000 träffar och många av dem handlar om företag som säljer färdiga e-handelslösningar eller på andra sätt kan hjälpa företag komma igång med sin e-handel. Det första man ska ta ställning till är om man ska köpa en färdig e-handelslösning eller bygga något eget. Om du väljer en färdig lösning betalar du en summa per månad, i hyra, så att säga. Då köper du ett skal, innehållet står du själv för. Fördelen är att det går relativt snabbt och att du alltid har tillgång till support om något krånglar. Väljer ditt företag i stället att bygga en egen lösning är säkerheten A och O så att du som säljer säkert får betalt och för att dina kunder inte riskerar att deras uppgifter kapas. Frakt- och köpvillkor ska vara tydliga och lättbegripliga. Inga finstilta, långa, oläsliga texter som löper över hela skärmbredden. Använd gärna Fråga-Svar-modellen. E-handel lyder under lagen om distanshandel. Du hittar den enklast på Konsumentverkets hemsida, www.konsumentverket.se. Berätta på din hemsida att kunderna skyddas av denna lag. Din trovärdighet höjs ytterligare ett snäpp om du dessutom länkar till informationen om distanshandel på Konsumentverkets hemsida. Fakta om e-handel Den genomsnittlige e-handelskunden är en man under 44 år. Han e-shoppar kvällstid mellan kl 18.00 och 22.00 i början av veckan och han köper för det mesta cd- och dvd-skivor, kläder och/eller hemelektronik. Han handlar för upp till ca 1 000 kr och betalar med kreditkort eller faktura. Källa: UC Text: Annika Rosell, journalist på Editor i Stockholm AB Svea Ekonomi AB, Box 100, 169 81 Solna. Telefon 08-735 90 00. www.sveaekonomi.se Sidan 4

Starta e-handel så här får du betalt Konkurserna fortsätter sjunka Företagskonkurserna sjönk för andra månaden i rad, rapporterar UC. Under november sjönk antalet företagskonkurser med 5 procent. Det är andra månaden i rad som konkurserna sjunker. Det är framför allt Stockholms län som leder nedgången. Men sett till hela 2009 är konkursökningen fortfarande stor jämfört med 2008 - plus 28 procent. Sverige följer därmed i stort den globala konkursutvecklingen. För nästa år spår UC i sin prognos att företagskonkurserna i landet ökar med 5 procent. I absoluta tal uppgick antalet företagskonkurser i november till 607 stycken. Stockholms län noterade en månadsminskning på hela 14 procent och stod därmed numerärt för merparten av konkursnedgången. Den kraftiga konkursuppgången från förra hösten har mattats av och läget stabiliserats i de flesta branscher. Allt fler upptäcker fördelarna med e-handel, antingen som komplement till sin vanliga försäljning, eller som ensam försäljningskanal. För kunderna är det ett bekvämt sätt att handla. För dig som e-handlare gäller det att säkra betalningarna. Vi erbjuder olika sätt att implementera betalningslösningen, antingen genom en webservice-lösning där man bygger in den i e-butikens kassa, eller genom hostad lösning där ett fönster öppnas hos oss, säger Mats Wickström, ansvarig för produkt- och affärsutveckling på SveaWebPay. Hostad (uttalad på engelska), betyder inte att datorn har fått hosta, utan att ett nytt fönster öppnas på kundens skärm, där kunden hamnar hos SveaWebPay medan betalningen utförs. Mats Wickström menar att det är viktigt för en e-handlare att kunna erbjuda kunderna flera betalningssätt. Kort och faktura är de vanligaste, medan direktbetalning (konto till konto) via internetbank kan bli ganska dyrt för e-handlaren själv. Då krävs nämligen att man tecknar ett speciellt inlösenavtal med de fyra storbankerna, säger Mats Wickström. Det hjälper inte att man redan har ett inlösenavtal för sin fysiska butik, för e-handeln krävs särskilda inlösenavtal, och de kostar pengar. Vid kortbetalning kommer kunden att länkas till vår PCI-certifierade leverantör, alltså ett företag som är godkänt av kortföretagen och får hantera kortnummer. E-handlaren är aldrig inblandad i den här delen. Fakturalösningen kan också göras smidig för dig som e-handlare. Väljer kunden en fakturalösning kan man antingen överlåta fakturan till Svea Ekonomi (fakturaköp) och få pengarna direkt, eller använda sig av Sveas factoringeller fakturaadministration. De flesta väljer att sälja sina fakturor till oss för att säkra betalningen. Praxis är att man då lägger på en fakturaavgift som täcker hela kostnaden, säger Mats Wickström. Stockholms län med sin stora representation av detaljhandels- och privata tjänsteföretag gynnas särskilt av den nu sakta tilltagande efterfrågan, säger Roland Sigbladh, marknadschef på UC. Ackumulerat fram till november är konkursökningen fortfarande betydande, plus 28 procent jämfört med 2008. Vi kommer att stanna vid cirka 7 000 företagskonkurser i år, vilket är ungefär 1 500 fler än förra året och i nivå med 2003, som är toppnotering för konkurser på 2000-talet. Med tanke på finanskrisen och det snabba konjunkturfallet från förra hösten var denna utveckling väntad. Konkursnivån är inte på något sätt dramatisk ur ett längre historiskt perspektiv, säger Roland Sigbladh. Stor konkursökning även globalt Den globala konkursutvecklingen i år påminner om den svenska. Antalet företagskonkurser i världen beräknas under 2009 stiga med 33 procent enligt kreditförsäkringsbolaget Euler Hermes, som UC talat med. Konkurserna ökar kraftigt på några av de viktigaste svenska exportmarknaderna, som USA, Storbritannien och i de nordiska länderna. Under 2010 förväntas antalet konkurser ligga kvar på samma höga nivå som under 2009. I Västeuropa förväntas konkurserna öka något. För att hejda en pågående ökning av konkurser krävs i allmänhet en ekonomisk tillväxt på mellan 2 och 3 procent, säger Alexis Spanos, Sverigechef på Euler Hermes. Mindre konkursökning att vänta nästa år För Sveriges del bedömer UC att företagskonkurserna kommer att fortsätta att öka 2010. Allt fler positiva konjunktursignaler kommer nu, bland annat ökad orderingång och produktion inom tillverkningsindustrin, ökad försäljning för detaljhandeln samt en stigande efterfrågan på tjänster. Å andra sidan är det ekonomiska läget fortfarande svagare än normalt och för bland annat byggsektorn ser vändningen ut att dröja. Sysselsättningen förväntas minska ytterligare vilket håller tillbaka konsumtion och investeringar, säger Roland Sigbladh. Han fortsätter: Dessutom har vi osäkerhetsfaktorn med de cirka 4 500 företag som fått uppskov med sin skatteinbetalning. Många av dessa har en svag likviditet och kan få akuta problem när återbetalning ska ske under nästa år. Sammantaget blir vår konkursprognos för 2010 en ökning med 5 procent. Svea Ekonomi AB, Box 100, 169 81 Solna. Telefon 08-735 90 00. www.sveaekonomi.se Sidan 5

Här finns de sämsta betalarna Soliditets Betalningsindex visar en dramatisk förändring hos den offentliga sektorn. För ett och ett halvt år sedan hade offentlig verksamhet lägst andel sena betalare. I dag är det den sektor som har högst andel dåliga betalare. Det är mer än en tillfällighet, säger Jonas Åkerman, vice vd på Soliditet. Betalningsdisciplinen har försämrats avsevärt och jämfört med andra branscher är förändringen anmärkningsvärd. Problemet med långa betalningstider betydde att många företag har haft problem med likviditeten under finanskrisen. I våras gick därför EU-kommissionen ut och krävde lagstiftning som skulle tvinga alla offentliga myndigheter och företag att betala inom 30 dagar. Och för några veckor sedan var det finansminister Anders Borg som i en intervju hotade med en sådan lagstiftning i Sverige. (Se notis på sidan 8.) Jag tror inte att lagstiftning är den bästa vägen, säger Jonas Åkerman. Det bästa för en väl fungerande kreditgivning är om man kan få fram en självreglering, det skulle alla vinna på. Jonas Åkerman, vice vd på Soliditet I genomsnitt betalar svenska företag sina leverantörer tre dagar efter förfallodatum. Men det finns en sektor som utmärker sig som dålig betalare nämligen offentlig verksamhet. Det visar Soliditets Betalningsindex. Varje vecka sammanställer kredit- och affärsinformationsföretaget Soliditet fakturainformation från Sveriges leverantörer. Uppgifterna sammanförs till ett Betalningsindex, som visar hur enskilda företag och branscher sköter sina betalningar. Han menar att den lagstiftning som finns i dag med möjlighet att ta ut dröjsmålsränta och lämna skulden till inkasso borde vara tillräcklig. Problemet är snarare att det kan finnas en ängslan för att stöta sig med en kund genom att visa sig tuffare när det gäller att kräva in pengar, säger han. Visserligen ser vi att många företag har skärpt sina rutiner de senaste åren, men fortfarande är det många som inte utnyttjar de möjligheter lagen ger dem. Generellt kan företagen bli mycket bättre än i dag på att se över sitt cash flow, säger Jonas Åkerman. % Svea Ekonomi AB, Box 100, 169 81 Solna. Telefon 08-735 90 00. www.sveaekonomi.se Sidan 6

Åtta av tio svenskar sparar på bankkonto men få vet vilken avkastning de skulle kunna få Svenska folket fortsatte att spara, trots finanskrisen. Och den vanligaste sparformen är fortfarande bankkonto. Det visar en undersökning om svenskens sparbeteende som gjordes av Nordea tidigare i höstas. Men sparandet sker lite på måfå. En tredjedel vet inte vilken avkastning de kan kräva. Män och kvinnor sparar på olika sätt. Män jagar hög avkastning, kvinnor trygghet. Kanske är det därför män lyckas bättre i uppgång, medan kvinnors placeringar brukar klara sig bättre i det långa loppet. Nordeas undersökning Så sparar vi i upp- och nedgång, som publicerades i höstas, visar att bankkontot fortfarande är den vanligaste sparformen. Hela 81 procent av de tillfrågade uppgav att de har en del av sitt sparande på bankkonto. På andra plats kom fonder (65 procent) och på tredje pensionssparande. Fler kvinnor än män pensionssparar. Kännedomen om vilken avkastning man får på sitt sparande var ganska låg. Hela 33 procent svarade att de inte kunde uppge vilken avkastning som skulle göra dem nöjda. Medan finanskrisen rasade som värst förra hösten var det många som förskräckt sålde sina aktiefonder och flyttade pengarna till trygga räntefonder eller bankkonton. De allra flesta sparare är ganska trogna mot de sparformer de har valt. När man väl har hittat en sparform, håller man fast vid den oavsett hur det går på börsen eller om räntan svänger. Det stämmer väl med bilden av våra genomsnittliga sparare, säger Helene Bodlander, ansvarig för Svea Direkt. De flesta sätter in en summa och låter den stå kvar. Det är få av våra sparare som gör många transaktioner. I så fall handlar det snarare om nya insättningar, inte uttag. Nordeas undersökning visar samma sak. Majoriteten av de tillfrågade uppgav att de höll fast vid sin sparplan, trots finanskrisen. Även om det fanns grupper som hade passat på att byta till riskfria ränteplaceringar. Åldersgruppen 55+ hörde dit, liksom personer boende i södra Sverige. Också det verkar stämma på våra sparare, säger Helene Bodlander. Majoriteten är över 55 år och det är en liten övervikt för kvinnor. Helene Bodlander, ansvarig för Svea Direkt En gång i månaden redovisar Fondbolagens Förening statistik över hur vi svenskar har tagit ut och satt in pengar i olika fonder. I oktober förra året konstaterade Fondbolagens Förening att privatsparare gjorde stora uttag ur aktiefonder, medan räntefonderna visade nettoinflöden. Men räntesparande är inte bara något att ta sin tillflykt till i orostider. Eftersom det aldrig går att förutse när nästa kris kommer ser kloka sparare till att alltid ha en andel av sitt sparande på trygga räntebärande konton. Det enda som skulle kunna få oss att byta sparform i hög utsträckning är förändringar i vår livssituation, enligt undersökningen. Hur ska man då fördela sparandet mellan aktiefonder (eller aktier) och räntesparande? Jo, det finns en tumregel som säger att du ska ha lika stor andel räntesparande som din ålder. Den som är 35 år kan nöja sig med 35 procents räntesparande. Medan den som är 45 bör flytta över 45 procent av sitt sparande till bank eller i räntefonder. Svea Ekonomi AB, Box 100, 169 81 Solna. Telefon 08-735 90 00. www.sveaekonomi.se Sidan 7

Notiser Snart blir det billigare att starta aktiebolag Från och med april 2010 ska det bli billigare att starta aktiebolag. Då sänks nämligen kapitalkravet på nya aktiebolag från dagens 100 000 kr till 50 000 kr. Regeringen lämnade i november in en lagrådsremiss med förslag till ändrade kapitalkrav på den som vill starta aktiebolag. Enligt förslaget ska summan som krävs för att starta aktiebolag halveras från dagens 100 000 kr till 50 000 kr. Avsikten är givetvis att locka fler att starta eget, och då i aktiebolagsform. Däremot är det tveksamt om ändringen betyder fler arbetstillfällen. Alla är inte övertygade om det fina med en sänkning. Av remissinstanserna var exempelvis Ekobrottsmyndigheten tveksam och menade att kapitalkravet är en slags spärr, eftersom det kan försvåra för den som startar aktiebolag i oseriösa syften. Till de negativa hörde även Bolagsverket, som menade att antalet nystartade aktiebolag redan är högt och att dagens kapitalkrav därför knappast är något hinder för den som verkligen vill driva eget. Så slipper du köpa ny kassaapparat Lagen om kassaregister träder i kraft vid årsskiftet. Då måste alla företag som tar betalt med kontanter eller kort ha en kassaapparat med en certifierad kontrollenhet, eller åtminstone kunna visa Skatteverket att man har beställt en sådan. Men det finns ett sätt att slippa skaffa en ny, dyr kassaapparat utan att bryta mot lagen. Lagen om kassaregister gäller nämligen inte för fakturerad försäljning. Så här gör du: När du får betalt för en behandling eller vara skriver du ut en kontantfaktura till kunden, inte ett kvitto. Kontantfakturan ska innehålla samma uppgifter som en vanlig faktura: företagets namn och adress, kundens namn och adress, vad betalningen avser, pris, moms, och betalningstid. För kunderna är enda skillnaden att det står kontantfaktura i stället för kvitto på kvittensen. Du får betalt direkt. Det finns inget tak för hur mycket försäljning som får göras mot kontantfaktura. Finansministern hotar reglera betalningar Myndigheter och storföretag har dragit ut på betalningarna under finanskrisen. Det skapar likviditetsproblem hos små och medelstora företag. Nu har finansminister Anders Borg tröttnat och hotar med lagstiftning om inte de stora företagen bättrar sig. De stora företagen måste ta ansvar för likviditeten i de små och medelstora företagen, sa Anders Borg i en intervju i Dagens Industri. Han är heller inte främmande för att reglera betalningstiderna: Jag tycker det kan finnas skäl att fundera över frågan och se vilka regler som finns i andra länder. Frankrike och Tyskland har begränsningar för hur länge man får dra ut på betalningarna. Ungas vanligaste skulder: Böter och skadestånd Nej, det är inte sms-lånen som är den vanligaste orsaken till att ungdomar hamnar hos Kronofogden. Utan, för att den unge har obetalda böter eller skadestånd hängande efter sig. Skulder för brott är ofta ungdomars första skuld och kan vara början på en livslång skuldsättning som är svår att ta sig ur, säger Ann-Christine Svahn, kommunikatör på Kronofogden. För unga födda mellan 1992-1994 står brottsrelaterade skulder för upp till 86 procent av samtliga ungdomars skulder hos Kronofogden. Kronofogden vill öka ungdomars kunskaper om privatekonomi och vad överskuldsättning kan leda till. Man vill också få ungdomar som dömts till skadestånd att inse vikten av att betala snabbt. Brottsoffret får pengarna snabbare och den skadeståndsskyldige undviker att hamna hos Kronofogden. Men i dag är det krångligt att betala sitt skadestånd. Man måste exempelvis själv kontakta brottsoffret för att göra upp hur betalningen ska ske. Det upplevs som krångligt och svårt och gör att många ungdomar skjuter upp betalningen och då kanske får en betalningsanmärkning i onödan. Färre barn berörs av vräkningar Det är allt färre barn som berörs av att familjen mister sin bostad. Det visar ny statistik från Kronofogden. Under januari-september i år berördes 483 barn av vräkning, vilket är en minskning med 12 procent. Däremot har antalet vräkningar ökat. Minskningen av barn som berörs kan förklaras av det förebyggande arbete som görs av landets kommuner, säger Alena Koren, verksamhetscontroller på Kronofogden. Antalet personer som har vräkts har däremot ökat under 2009. Under de tre första kvartalen har 2 262 vräkningar genomförts, vilket är 1 procent fler än under samma period förra året. Antalet ansökningar om vräkningar var uppe i över 7 000. Det är de dåliga tiderna som nu syns i statistiken, säger Alena Koren. Svea Ekonomi AB, Box 100, 169 81 Solna. Telefon 08-735 90 00. www.sveaekonomi.se Sidan 8

Vårens kurser och frukostseminarier I vår kommer Svea Kreditskolas populära utbildningar tillbaka. Tack vare den stora efterfrågan som varit under hösten så har kursutbudet ökat med flera tillfällen. Här hittar du användbara kurser i aktuella ämnen som hjälper er göra bättre affärer. Här är listan över vårens kurser och kursdatum: Kreditbedömning 1 En bred kurs som ger klara riktlinjer för det praktiska kreditarbetet och hur man gör en kreditbedömning. Avgift: 4 850 kr (exkl moms). 24 februari Göteborg 3 mars Malmö 9 mars Stockholm 18 mars Jönköping 15 april Stockholm 6 maj Malmö 3 juni Göteborg Kurserna hålls klockan 09.00 16.30. Kreditbedöming 2 En kurs som ger dig fördjupade kunskaper inom kreditbedömning samt en koppling till verksamheten som helhet. Avgift 4 850 kr (exkl moms). 11 mars Göteborg 23 mars Malmö 8 april Stockholm 18 maj Stockholm 25 maj Malmö 10 juni Göteborg Kurserna hålls klockan 09.00 16.30. Lönsammare och säkrare affärer I dag ställs höga krav på en säljare för att ta hem en affär. Målet med den här kursen är att deltagarna ska öka sin avslutsfrekvens och förbättra sin förhandlingssituation. Avgift: 4 850 kr (exkl moms). 2 mars Malmö 20 maj Stockholm 9 juni Göteborg Kurserna hålls klockan 09.00 16.30. Kreditbedömning av utländska företag Hur man bedömer och riskvärderar utländska företag. Skillnader och likheter mellan olika länder genom praktikfall. Översättning och förklaring av utländska begrepp i resultatoch balansräkningen. Avgift: 4 850 kr (exkl moms). 21 april Stockholm Kursen hålls klockan 09.00 16.30. Krav och inkasso 1 En grundläggande utbildning i hur man inkasserar utestående fordringar, vad lagen säger, allt om inkassoförfarandet samt kronofogdens och inkassobyråns arbete. Avgift 4 850 kr (exkl moms). 10 februari Stockholm 18 februari Stockholm 4 mars Göteborg 16 mars Malmö 7 april Stockholm 13 april Jönköping 20 april Göteborg 4 maj Malmö 27 maj Stockholm 8 juni Stockholm Kurserna hålls klockan 09.00 16.30. Krav och inkasso 2 Introduktion i de viktigaste rättsreglerna inom avtals- och köprätt. Vi lär dig undvika fallgropar i affärsförbindelser och domstolsprocesser. Avgift: 4 850 kr (exkl moms). 17 mars Stockholm 30 mars Malmö 22 april Göteborg 2 juni Stockholm Kurserna hålls klockan 09.00 16.30. Skräddarsydda kurser för företag Svea Kreditskola branschanpassar och skräddarsyr utbildningar för företag. Tillsammans resonerar vi oss fram till målsättning, innehåll och upplägg. Kontakta oss för offert. Frukostseminarier: Bättre affärer bättre lönsamhet Svea Ekonomis välbesökta frukostseminarier återkommer även i vår med träffar i hela landet. Vi talar om fördelarna med en modern och effektiv outsourcing av reskontran. Dessutom får du veta mer om hur du rationaliserar administrationen, optimerar reskontran, effektiviserar betalningsflödena och kontrollerar likviditeten. Här är datum för vårens frukostseminarier anmäl dig så fort som möjligt! 9 mars Eskilstuna 10 mars Stockholm 24 mars Gävle 25 mars Borlänge 14 april Haninge 15 april Göteborg 5 maj Stockholm 6 maj Kista 2 juni Södertälje 3 juni Göteborg Ovan seminarium är kostnadsfria. Frukost ingår. Seminarierna hålls klockan 08.30 10.30. Svea Ekonomi AB, Box 100, 169 81 Solna. Telefon 08-735 90 00. www.sveaekonomi.se Sidan 9

Nyckeltal 2010 Räntor, Svea Inlåning: (fr o m 14 juli 2009) Utlåning från: (blancolån, fr o m 14 juli 2009) 2,25% 8,7% Prisbasbelopp Prisbasbelopp 2010: Prisbasbelopp 2009: Prisbasbelopp 2008: Prisbasbelopp 2007: 42 400 kr 42 800 kr 41 000 kr 40 300 kr Förbehållsbelopp vid utmätning (per månad) Ensamstående Makar och jämställda Barn t o m det kalenderår då barnet fyller 6 år Barn fr o m det kalenderår då barnet fyller 7 år 4 204 kr 6 945 kr 2 230 kr 2 567 kr Referensräntan Riksbanken har fastställt referensräntan för perioden 1 juli 31 december 2009 till 0,5 procent. Enligt 9 räntelagen (1975:635; senast ändrad 2002:352) skall referensräntan fastställas halvårsvis genom särskilt beslut av Riksbanken. Referensräntan skall enligt denna paragraf motsvara den reporänta som Riksbanken tillämpade vid utgången av det gångna halvåret avrundat, om så behövs, till närmast högre halva procentenhet. Referensräntan ersatte diskontot den 1 juli 2002. 1 juli-31 dec 2009 0,5% 1 jan-30 juni 2009 2,0% 1 juli-31 dec 2008 4,5% 1 jan-30 juni 2008 4,0% 1 juli-31 dec 2007 3,5% 1 jan-30 juni 2007 3,0% 1 juli-31 dec 2006 2,5% 1 jan-30 juni 2006 1,5% Inkassoavgifter Lagstadgade avgifter Arvode Inkasso 160 kr Arvode Betalningsföreläggande 340 kr Påminnelseavgift 50 kr Upprättande av amorteringsplan 150 kr Arvode vid handräckning 375 kr Myndighetsavgifter Ansökningsavgift 300 kr Utmätningsansökan/exekutionsavgift (per år) 600 kr Stämning 450 kr Konkursansökan 500 kr Ansökan om företagsrekonstruktion 500 kr Svea Ekonomi AB, Box 100, 169 81 Solna. Telefon 08-735 90 00. www.sveaekonomi.se Sidan 10

Viktiga datum januari - mars 2010 Januari 18 Inbetalning av debiterad F-skatt eller SA-skatt för december 2009 ska vara bokförd på Skatteverkets konto. För företag med omsättning under 40 miljoner ska: Inbetalning av moms för november 2009 vara bokförd på Skatteverkets konto (gäller dig som redovisar moms varje månad). Inbetalning av arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för december 2009 vara bokförd på Skatteverkets konto. Skattedeklaration som avser moms för november 2009 ha kommit in till Skatteverket. Skattedeklaration som avser arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för december 2009 ha kommit in till Skatteverket. För företag med omsättning över 40 miljoner ska: Inbetalning av arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för december 2009 vara bokförd på Skatteverkets konto. 26 Inbetalning av moms för december 2009 ska vara bokförd på Skatteverkets konto. Skattedeklaration som avser moms, arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för december 2009 ska ha kommit in till Skatteverket. Februari 1 Kontrolluppgifter för inkomståret 2009 ska ha lämnats till Skatteverket. 5 Kvartalsredovisning av momsfria varuleveranser vid EG-handel för oktober - december år 2009. 12 Inbetalning av debiterad F- eller SA-skatt för januari 2010 ska vara bokförd på Skatteverkets konto. Lagstadgad tidpunkt för extra skatteinbetalning, som ska vara bokförd på Skatteverkets konto för att undvika kostnadsränta. Det gäller om du räknar med ett underskott av slutlig skatt på mer än 20 000 kronor. Fr o m den 13 februari räknas ränta. För företag med omsättning under 40 miljoner ska: Inbetalning av moms för oktober-december 2009 vara bokförd på Skatteverkets konto (gäller dig som har tremånadersmoms). Inbetalning av moms för december 2009 vara bokförd på Skatteverkets konto (gäller dig som redovisar moms varje månad). Inbetalning av moms för kalenderåret 2009 vara bokförd på Skatteverkets konto (gäller endast handelsbolag och andra som tilldelats helårsredovisning och som ska lämna skattedeklaration). Inbetalning av arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för januari 2010 vara bokförd på Skatteverkets konto. Skattedeklaration som avser moms för oktober-december 2009 ha kommit in till Skatteverket (gäller dig som har tremånadersmoms). Skattedeklaration som avser moms för december 2009 ha kommit in till Skatteverket. Skattedeklaration som avser moms för kalenderåret 2009 ha kommit in till Skatteverket (gäller endast handelsbolag och andra som tilldelats helårsredovisning). Skattedeklaration som avser arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för januari 2010 ha kommit in till Skatteverket. För företag med omsättning över 40 miljoner ska: Inbetalning av arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för januari 2010 vara bokförd på Skatteverkets konto. 26 Inbetalning av moms för januari 2010 ska vara bokförd på Skatteverkets konto. Skattedeklaration som avser moms, arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för januari 2010 ska ha kommit in till Skatteverket. Mars 12 Sista dag att betala underskott av slutlig skatt för de som fick sitt slutskattebesked i december 2009. Inbetalningen ska vara bokförd på Skatteverkets konto senast denna dag. Inbetalning av debiterad F- eller SA-skatt för februari 2010 ska vara bokförd på Skatteverkets konto. För företag med omsättning under 40 miljoner ska: Inbetalning av moms för januari 2010 vara bokförd på Skatteverkets konto (gäller dig som redovisar moms varje månad). Inbetalning av arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för februari 2010 vara bokförd på Skatteverkets konto. Skattedeklaration som avser moms för januari 2010 ha kommit in till Skatteverket (gäller dig som redovisar moms varje månad). Skattedeklaration som avser arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för februari 2010 ha kommit in till Skatteverket. För företag med omsättning över 40 miljoner ska: Inbetalning av arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för februari 2010 vara bokförd på Skatteverkets konto. 26 Inbetalning av moms för februari 2010 ska vara bokförd på Skatteverkets konto. Skattedeklaration som avser moms, arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för februari 2010 ska ha kommit in till Skatteverket. Svea Ekonomi AB, Box 100, 169 81 Solna. Telefon 08-735 90 00. www.sveaekonomi.se Sidan 11