UTKAST Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR MÅLARE 2013 Föreskrift 34/011/2013 Föreskrifter och anvisningar 2013:39
Föreskrifter och anvisningar 2013:39 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR MÅLARE 2013 Föreskrift 34/011/2013
Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2013:39 ISBN 978-952-13-5616-2 (hft.) ISBN 978-952-13-5617-9 (pdf) ISSN-L 1798-8977 ISSN 1798-8977 (print) ISSN 1798-8985 (online) www.utbildningsstyrelsen.fi Kopijyvä Oy, Esbo 2014
Innehåll 1 Fristående examina... 7 1.1 Anordnande av fristående examina... 7 1.2 Avläggande av fristående examen... 7 1.3 Grunderna för fristående examen... 7 1.4 Personlig tillämpning i fristående examen... 8 1.5 Bedömning av yrkesskickligheten i fristående examen... 8 1.6 Betyg... 9 1.7 Utbildning som förbereder för fristående examen... 9 2 Uppbyggnaden av yrkesexamen för målare... 9 2.1 Kunnande som ska visas i yrkesexamen för målare... 9 2.2 Examensdelar och examens uppbyggnad... 10 3 Yrkesskicklighet som krävs i yrkesexamen för målare och bedömningsgrunder... 12 3.1 Byggnadsmålning... 13 Krav på yrkesskicklighet... 13 Bedömning (krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier)... 13 Krav på yrkesskicklighet... 13 Sätten att påvisa yrkesskicklighet... 17 3.2 Spacklingsarbeten... 18 Krav på yrkesskicklighet... 18 Bedömning (krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier)... 18 Sätten att påvisa yrkesskicklighet... 22 3.3 Målning av fasader... 22 Krav på yrkesskicklighet... 22 Bedömning (krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier)... 23 Sätten att påvisa yrkesskicklighet... 27 3.4 Tapetsering... 27 Krav på yrkesskicklighet... 27 Bedömning (krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier)... 28 Sätten att påvisa yrkes skicklighet... 30 3.5 Ytbehandling av golv... 31 Krav på yrkesskicklighet... 31
Bedömning (krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier)... 31 Sätten att påvisa yrkesskicklighet... 34 3.6 Sprutmålning... 35 Krav på yrkesskicklighet... 35 Bedömning (krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier)... 35 Sätten att påvisa yrkesskicklighet... 37 3.7 Specialmålning... 38 Krav på yrkesskicklighet... 38 Sätten att påvisa yrkesskicklighet... 41 3.8 Ytbehandling av fasader... 42 Krav på yrkesskicklighet... 42 Bedömning (krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier)... 42 Sätten att påvisa yrkesskicklighet... 45 3.9 Putsning av fasader... 45 Krav på yrkesskicklighet... 45 Bedömning (krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier)... 46 Sätten att påvisa yrkesskicklighet... 49 3.10 Plattsättning i våtrum... 49 Krav på yrkesskicklighet... 49 Bedömning (krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier)... 49 Sätten att påvisa yrkesskicklighet... 53 3.11 Målning vid nybyggnad... 54 Krav på yrkesskicklighet... 54 Bedömning (krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier)... 54 Sätten att påvisa yrkesskicklighet... 57 3.12 Spackling i fuktiga utrymmen... 57 Krav på yrkesskicklighet... 57 Bedömning (krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier)... 57 Sätten att påvisa yrkesskicklighet... 60
1 Fristående examina 1.1 Anordnande av fristående examina Examenskommissionerna som tillsätts av Utbildningsstyrelsen och består av representanter för arbetsgivare, arbetstagare, lärare och vid behov självständiga yrkesutövare ansvarar för anordnandet och övervakningen av fristående examina samt utfärdar examensbetyg. Examenskommissionerna gör ett avtal om anordnande av fristående examina med utbildningsanordnarna och vid behov med andra sammanslutningar och stiftelser. Fristående examina kan inte anordnas utan giltigt avtal med examenskommissionen. 1.2 Avläggande av fristående examen Fristående examen avläggs genom att examinanden vid examenstillfällen i praktiska arbetsuppgifter visar det kunnande som förutsätts i examensgrunderna. Varje examensdel ska bedömas skilt för sig. Bedömningen görs som ett samarbete mellan representanter för arbetsgivare, arbetstagare och undervisningssektorn. Inom branscher där det är vanligt med självständiga yrkesutövare tas även denna part i beaktande vid valet av bedömare. Bedömningen godkänns slutligen av examenskommissionen. Examensbetyg kan beviljas då examinanden har avlagt alla examensdelar som krävs med godkänt vitsord. 1.3 Grunderna för fristående examen I examensgrunderna fastställs vilka delar och eventuella kompetensområden som hör till examen, uppbyggnaden av examen, den yrkesskicklighet som krävs i de olika examensdelarna, bedömningsgrunderna (föremålen och kriterierna för bedömningen) samt sätten att visa yrkesskicklighet. En examensdel utgör ett delområde inom yrket som går att avskilja från den naturliga arbetsprocessen till en självständig helhet som kan bedömas. Kraven på yrkesskicklighet som beskrivs i de olika examensdelarna koncentrerar sig på de centrala funktionerna och verksamhetsprocesserna inom yrket samt på yrkespraxis inom den aktuella branschen. De omfattar även färdigheter som allmänt behövs i arbetslivet, till exempel sociala färdigheter. Före målen och kriterierna för bedömningen är härledda ur kraven på yrkesskicklighet. Föremålen för bedömningen anger de kunskapsområden som man vid bedömningen fäster särskild vikt vid. Definitionen av dessa föremål underlättar också bedömningen av den aktuella arbetsprocessen. Bedömningen ska täcka alla de föremål för bedömning som beskrivs i examensgrunderna. Kriterierna för bedömningen bestämmer den kvalitativa och kvantitativa nivån på en godkänd prestation. Sätten att visa yrkesskicklighet innehåller preciserande anvisningar om avläggandet av examen. Yrkesskickligheten visas i allmänhet i autentiska arbetsuppgifter. Sätten att visa yrkesskicklighet kan innehålla direktiv för bl.a. hur en examensprestation vid behov kan kompletteras så att alla krav på yrkesskicklighet blir beaktade. 7
1.4 Personlig tillämpning i fristående examen Utbildningsanordnaren sörjer för den personliga tillämpningen vid ansökningen till en fristående examen och utbildning som förbereder för en fristående examen, vid avläggandet av examen och vid förvärvandet av den behövliga yrkesskickligheten. Den personliga tillämpningen ska följa bestämmelserna om studerandes rättigheter och skyldigheter i 11 i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (952/2011) Utbildningsstyrelsen har utfärdat en särskild föreskrift om personlig tillämpning (43/011/2006). 1.5 Bedömning av yrkesskickligheten i fristående examen Vid bedömningen av yrkesskickligheten är det viktigt att ingående och noggrant granska hur examinanderna har visat att de kan det som förutsätts i examensgrunderna i kraven på yrkesskicklighet för den aktuella examensdelen. Vid bedömningen tillämpas de bedömningskriterier som fastställts i examensgrunderna. Bedömarna ska mångsidigt använda sig av olika och i första hand kvalitativa bedömningsmetoder. Används endast en metod, blir resultatet inte nödvändigtvis tillförlitligt. Vid bedömningen beaktas bransch- och examensspecifika särdrag i enlighet med examensgrunderna. Om examinanden har tillförlitliga dokument om tidigare visat kunnande, granskar bedömarna hur de motsvarar kraven på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Bedömarna föreslår för examenskommissionen att dokumenten erkänns som en del av examensprestationen. Examenskommissionen fattar det slutliga beslutet om erkännande av tidigare visat kunnande som tillförlitligt utretts. Bedömningen av yrkesskicklighet är en process, där insamlingen av bedömningsmaterial och dokumenteringen av bedömningen spelar en viktig roll. Representanter för arbetslivet och för lärarna gör på trepartsbasis en noggrann och mångsidig bedömning. ska klart och tydligt få veta hur bedömningsgrunderna tillämpas i deras eget fall. ska också ges möjlighet att själv bedöma sina prestationer. Examensarrangören gör upp ett bedömningsprotokoll över examensprestationen för den aktuella examensdelen, som undertecknas av bedömarna. Till en god bedömningsprocess hör också att efter detta ge examinanden respons på prestationerna. Det slutliga bedömningsbeslutet fattas av examenskommissionen. Bedömare De personer som bedömer examinandens yrkesskicklighet ska ha god yrkeskunskap inom det aktuella området. Examenskommissionen och examensarrangören kommer överens om bedömarna i avtalet om anordnande av fristående examen. Rättelse av bedömning kan inom lagstadgad tid anhålla om rättelse av bedömning av den examenskommission som ansvarar för den aktuella examen. En skriftlig begäran om rättelse riktas till examenskommissionen. Examenskommissionen kan efter att ha hört bedömarna besluta om en ny bedömning. Det går inte att genom besvär söka ändring av examenskommissionens beslut som gäller rättelse av bedömning. 8
1.6 Betyg Examenskommissionen beviljar examensbetyg och betyg för en eller flera avlagda examensdelar. Betyg över deltagande i förberedande utbildning ges av utbildningsanordnaren. Utbildningsstyrelsen har utfärdat direktiv om vilka uppgifter som ska framgå ur betygen. Betyg för en eller flera examensdelar ges på begäran. Examensbetyget, liksom betyget för en eller flera avlagda examensdelar, undertecknas av en representant för examenskommissionen och en representant för examensarrangören. En anteckning om avlagd fristående examen i ett av Utbildningsstyrelsen godkänt yrkesbevis är ett intyg över avlagd examen som är jämförbart med ett examensbetyg. Examensarrangören skaffar och undertecknar yrkesbeviset. Yrkesbeviset är avgiftsbelagt för examinanden. 1.7 Utbildning som förbereder för fristående examen Det går inte att ställa förhandsvillkor om deltagande i utbildning på dem som deltar i fristående examina. Examina avläggs ändå huvudsakligen i samband med förberedande utbildning. Utbildningsanordnaren beslutar om innehållet i och anordnandet av utbildningen som förbereder för fristående examen i enlighet med examensgrunderna. Utbildningen och examenstillfällena ska planeras utgående från examensdelarna. Den som deltar i utbildning som förbereder för fristående examen ska ges möjlighet att delta i examenstillfällen och avlägga fristående examen som en del av utbildningen. I utbildning som förbereder för fristående examen ska också bestämmelserna i 11, 13, 13 a och 16 i ovannämnda lag beaktas. 2 Uppbyggnaden av yrkesexamen för målare 2.1 Kunnande som ska visas i yrkesexamen för målare De som avlägger yrkesexamen för målare visar att de har den kompetens som en erfaren yrkesperson har och som behövs för att självständigt utföra byggnadsmålning, spackling eller fasadmålning. Dessutom kan de beroende på valfria examensdelar utföra sprutmålning, tapetsering, ytbehandling av golv, plattsättning i våtrum eller ytbehandling av fasader. De kan göra ett snyggt arbete enligt kvalitetskraven och med den arbetstakt som förväntas av en erfaren yrkesperson samt sörja för säkerheten och miljöskyddet. Det som har påverkat byggnadsmålningsarbetena mest har varit att byggnadsdelarna, de kompletterande byggnadsdelarna och tillbehören kommer färdigmålade till byggobjektet eller så fattas endast ytfärgen. Målarens arbete har blivit enklare och det går snabbare. Kraven på effektivitet och produktivitet har lett till att vissa målare har specialiserat sig på målning av fasader eller på spackling av vägg- och takytor. Det krävs allt oftare att målaren självständigt klarar av arbetshelheter, kan planera arbetsmomenten, behärskar materialåtgången och kan beräkna kostnader. Arbetssättet ska vara totalekonomiskt förnuftigt och produktiviteten är viktig. 9
De som har avlagt yrkesexamen kan göra ytbehandlingsarbeten enligt arbetsbeskrivningar, med de målnings- eller spacklingssystem som krävs och enligt kvalitetskraven. De kan hantera ytbehandlingsmaterial och göra val som gäller dem. De känner till de egenskaper hos materialen som ska ytbehandlas som har betydelse för ytbehandlingen och kan ta hänsyn till egenskaperna samt förbehandla de ytor som ska ytbehandlas. De kan se till att förhållandena är goda vid målning, såsom belysning, dammfrihet och fuktighet. De kan också utvärdera sitt arbete med avseende på kvalitetskraven och utföra de kvalitetssäkringsmätningar som behövs. De kan arbeta på en arbetsplats i enlighet med praxis i företagsverksamhet på ett kostnadseffektivt och produktivt sätt. Dessutom kan de sörja för arbetarskyddet, den personliga skyddsutrustningen, välbefinnandet i arbetet, miljövården och i alla situationer för säkerheten i arbetet. 2.2 Examensdelar och examens uppbyggnad Yrkesexamen för målare består av tolv examensdelar. Examen är uppbyggd på tre sätt enligt kompetensområde. 2.2.1 Examensdelar 3.1 Byggnadsmålning 3.2 Spacklingsarbeten 3.3 Målning av fasader 3.4 Tapetsering 3.5 Ytbehandling av golv 3.6 Sprutmålning 3.7 Specialmålning 3.8 Ytbehandling av fasader 3.9 Putsning av fasader 3.10 Plattsättning i våtrum 3.11 Målning vid nybyggnad 3.12 Spackling i fuktiga utrymmen 2.2.2 Kompetensområden I yrkesexamen för målare finns tre kompetensområden: A. Byggnadsmålning B. Spacklingsarbeten C. Målning av fasader A Byggnadsmålning Kompetensområdet Byggnadsmålning består av en obligatorisk och fem valfria examensdelar. För att få hela examen avlagd ska den obligatoriska examensdelen och en valfri examensdel avläggas. Obligatorisk examensdel: 3.1 Byggnadsmålning Valfria examensdelar: 3.4 Tapetsering 3.5 Ytbehandling av golv 3.6 Sprutmålning 3.7 Specialmålning 10
3.10 Plattsättning i våtrum B Spacklingsarbeten Kompetensområdet Spacklingsarbeten består av en obligatorisk och sex valfria examensdelar. För att få hela examen avlagd ska den obligatoriska examensdelen och en valfri examensdel avläggas. Obligatorisk examensdel: 3.2 Spacklingsarbeten Valfria examensdelar: 3.6 Sprutmålning 3.8 Ytbehandling av fasader 3.9 Putsning av fasader 3.10 Plattsättning i våtrum 3.11 Målning vid nybyggnad 3.12 Spackling i fuktiga utrymmen C Målning av fasader Kompetensområdet Målning av fasader består av en obligatorisk och fem valfria examensdelar. För att få hela examen avlagd ska den obligatoriska examensdelen och en valfri examensdel avläggas. Obligatorisk examensdel: 3.3 Målning av fasader Valfria examensdelar: 3.5 Ytbehandling av golv 3.6 Sprutmålning 3.8 Ytbehandling av fasader 3.9 Putsning av fasader 3.11 Målning vid nybyggnad 11
3 Yrkesskicklighet som krävs i yrkesexamen för målare och bedömningsgrunder Den yrkesskicklighet som krävs i examensgrunderna visas på basis av den av examenskommissionen godkända planen för anordnande av yrkesexamen för målare i autentisk verksamhet vid examenstillfällen som ordnas enligt principen om personlig tillämpning. Vid dessa tillfällen påvisar examinanderna heltäckande den yrkeskompetens som krävs i examensgrunderna. Vid examenstillfällena visar examinanderna sin förmåga att tillämpa sitt kunnande i varierande situationer och arbetsmiljöer. De visar också sin förmåga att bedöma och lära sig av erfarenheter samt att förbättra och börja använda nya arbetssätt. Examinandernas yrkesskicklighet bedöms vid examenstillfällen av bedömare som har fått introduktion i bedömningsuppgiften. Examinanderna ska också ges möjlighet att själva bedöma sina prestationer. Bedömarna bedömer och dokumenterar det kunnande som examinanderna har visat, och detta gör de med avseende på examens krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier. I en god bedömningsprocess ingår också respons till examinanderna. Responsen kan ges till exempel efter att bedömningsförslaget har getts. Examinanderna kan ges möjlighet att komplettera sina examensprestationer muntligt. Bedömarna antecknar under samtalet sina observationer i en bedömningsblankett. På detta sätt säkerställs att examensprestationerna är heltäckande och bedömningen tillförlitlig. Denna möjlighet kan ges i samband med att examinanderna avlägger en examensdel eller efter att alla examensdelar är avlagda. Bedömningen i yrkesexamen för målare görs separat för varje examensdel genom att jämföra examinandens yrkesskicklighet med kraven på yrkesskicklighet i examensdelen. Ett trepartsorgan ger examenskommissionen ett skriftligt förslag till hur examensdelen ska bedömas efter att examensprestationerna är slutförda enligt examensgrunderna och på ett heltäckande och tillförlitligt sätt. Trepartsorganet består av representanter för arbetsgivare, arbetstagare och lärare. 12
3.1 Byggnadsmålning Krav på yrkesskicklighet kan självständigt utföra inomhusmålning i renoverings- och nybyggnadsobjekt enligt byggritningar och arbetsbeskrivningar samt enligt de allmänna kvalitetskraven på byggnader (MaalausRYL) och arbetsmetoder som baserar sig på god arbetspraxis (Ratu). Bedömning (krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier) Krav på yrkesskicklighet kan planera och genomföra en arbetshelhet bestående av både reparationsoch nymålning enligt de allmänna kvalitetskraven för byggnader (MaalausRYL) och med god arbetspraxis (Ratu) och välja ändamålsenliga arbetsredskap för varje arbetsfas. behärskar arbetshelheten från inledning av arbetet till överlämnande av det färdiga arbetet, arbetar systematiskt och ser till att arbetet är totalekonomiskt förnuftigt. kan arbeta på en byggarbetsplats i ett arbetslag enligt praxis inom arbetslivet och känner till arbetarskyddsbestämmelserna och arbetsavtalspraxisen. Arbete på en byggarbetsplats Beaktande av arbetarskyddet, säkerheten och hälsan kan arbeta självständigt, systematiskt och enligt de tekniska dokumenten för arbetsplatsen kan arbeta i ett arbetslag tar hänsyn till de övriga som arbetar på arbetsplatsen anpassar sig till nya situationer och löser problem handlar kostnadsmedvetet och energieffektivt. känner till arbetarskyddsbestämmelserna för det egna arbetet och följer dem känner till bestämmelserna och anvisningarna om samarbete på byggarbetsplatser och följer dem har de kunskaper och färdigheter som krävs för att få arbetssäkerhetskortet hanterar elutrustning och elkablar omsorgsfullt och på ett säkert sätt och ser till att de fungerar använder den personliga skyddsutrustning som krävs på rätt sätt och håller den i skick ser till att arbetet inte leder till olägenheter för andra ser till att belysningen är tillräcklig behärskar säkerhetsfrågorna vid heta arbeten i sådan omfattning att det motsvarar de kunskaper och färdigheter som krävs för kortet för heta arbeten 13
Tolkning av byggritningar och tekniska dokument Kännedom om kollektivavtalet för målningsbranschen Beaktande av arbetsmiljön och miljövården Kommunikation, dokumentation och interaktion Smidigt arbete Användning och lagring av målarfärger och andra ämnen Användning av arbetsredskap kan agera och hjälpa i situationer som kräver första hjälpen på en byggarbetsplats använder ergonomiskt riktiga arbetsställningar. förstår märkningarna i byggritningar kan utifrån byggritningarna och arbetsbeskrivningen beräkna den tid som behövs för arbetet kan utifrån tekniska dokument göra upp en preliminär tidsplan för arbetet. känner till kollektivavtalets centrala innehåll kan räkna ut sin egen lön. ser till att det egna arbetsområdet är snyggt och att ordningen är god arbetar så att arbetsområdet inte i onödan blir smutsigt och så att det uppkommer så lite avfall som möjligt gör slutstädningen i arbetsobjektet enligt avtalet hanterar avfallen enligt anvisningar och avtal sörjer för miljövården enligt de givna anvisningarna. samarbetar med andra entreprenörer och arbetstagare kan göra upp de arbetsrelaterade dokumenten kan göra timrapporterna skriver vid behov meddelanden till andra arbetstagare eller användare. kan planera en arbetshelhet samt sitt dagliga arbete även i föränderliga arbetsmiljöer kan utföra en tillräcklig förundersökning av den yta som ska målas överlämnar arbetsfasen till följande i enlighet med de överenskomna rutinerna kan vid behov ge arbetslagets medlemmar instruktioner. känner till målarfärgernas och andra ämnens skadliga och farliga egenskaper lagrar målningsmaterialen enligt varudeklarationerna och säkerhetsdatabladen bedömer utifrån ritningar och arbetsbeskrivningar mängden målningsmaterial som kommer att behövas använder målarfärger och andra ämnen på ett ekonomiskt sätt. väljer de arbetsredskap som lämpar sig bäst för 14
Utvärdering av det egna arbetet och kännedom om de allmänna kvalitetskraven i MaalausRYL Arbetets framskridande arbetsfasen använder arbetsredskapen ändamålsenligt och effektivt ser till att arbetsredskapen är i funktionsdugligt skick under arbetet underhåller efter arbetet de redskap som han/hon använt förvarar arbetsredskapen korrekt. kan söka kvalitetskraven i MaalausRYL kan jämföra sitt arbete med den kvalitetsklass som krävs kan utvärdera sitt eget arbete och vid behov korrigera det. utför sitt arbete med den arbetstakt som förutsätts av en yrkesman och uppnår den överenskomna utseendeklassen utför arbetena enligt arbetsbeskrivningen kan vid behov föreslå avvikelser från arbetsbeskrivningen och utföra arbetet med en alternativ metod enligt kvalitetskraven arbetar systematiskt reagerar på förändringar och kan vid behov utföra arbetet på ett annat sätt är kostnadsmedveten och sörjer i allt beslutsfattande för att arbetshelheten är totalekonomiskt förnuftig. kan göra partiella spacklingar och helspacklingar samt slipning av målningsunderlag på väggar och tak för hand. kan behandla fogarna mellan gipsskivor eller motsvarande byggskivor på vägg- och takytor. Montering av fogremsa och spackling av fogar, skruvhuvuden och håligheter Elastisk kittning Spacklingsarbeten utför fognings- och spacklingsarbetet så att den ändamålsenliga remsan sitter fast i hela sin längd gör hörn och knutar raka spacklar skruvhuvuden och håligheter spacklar fogar jämna enligt utseendeklassen. utför elastiska kittningar av fogar/kontaktpunkter mellan olika underlagsmaterial i rätt arbetsfas gör kittningen jämnt och snyggt. följer arbetsbeskrivningen gör spacklingsarbetet så att när ytan målas kan man 15
Slipning och avlägsnande av damm mellan behandlingarna uppnå den utseendeklass som krävs gör spacklingen så att inget onödigt arbete behöver utföras. kan välja slippapper av rätt typ och rätt grovlek utför slipningen så att det inte syns några störande slipspår avlägsnar dammet så att det inte försämrar målarfärgens vidhäftning. kan göra för- och målningsbehandlingar av väggar och tak samt byggnadsdelar och utrustning för hand. Montering av skydd Förbehandingar i samband med målningsarbeten Målningsarbeten och uppfyllande av kraven i fråga om utseendeklass monterar skydden med hänsyn till att de områden som inte ska målas förblir rena de är noggrant monterade i kanterna de är av rätt material. följer arbetsbeskrivningen eller ger förslag till behövliga ändringar i den kan avlägsna färg enligt arbetsbeskrivningen gör den behövliga färgborttagningen med den metod som är lämpligast för objektet använder den tvättmetod och de tvättmedel som föreskrivs i arbetsbeskrivningen eller som är lämpligast för objektet och arbetsområdet tvättar så noggrant att hela ytan blir ren. planerar arbetsordningen utifrån ljusets riktning och så att arbetsfogarna inte syns utför målningsarbetena enligt arbetsbeskrivningen och de allmänna kvalitetskraven för byggnader (MaalausRYL) kan använda rätt målningsteknik för grängade tak kan använda rätt målningstekniker för målning av spegeldörrar och fönster. kan arbeta på arbetsplattformar och ställningar samt använda personlyft. Arbete på arbetsplattformar och ställningar känner till säkerhetsbestämmelserna för arbetsplattformar och ställningar och följer dem kontrollerar besiktningsmärkningarna på ställningar och arbetsplattformar, arbetar noggrant och använder 16
Användning av personlyft personlig skyddsutrustning vid behov. känner till säkerhetsbestämmelserna för personlyftar och följer dem kontrollerar besiktningsmärkningarna på personlyften känner till bruksanvisningen för personlyften och läser den vid behov använder personlyften omsorgsfullt och noggrant, men effektivt. Sätten att påvisa yrkesskicklighet visar sin yrkesskicklighet genom att utföra en målningshelhet inklusive fogbehandling i ett eller flera arbetsobjekt där det finns flera vägg- och takytor och hörn samt kompletterande byggnadsdelar eller utrustning som ska behandlas. Arbetsobjekten väljs så att yrkesskickligheten blir påvisad vid målning i både renoverings- och nybyggnadsobjekt enligt de ovan angivna kraven på yrkesskicklighet. utför arbetshelheterna helt självständigt väderförhållandena och arbetsbeskrivningarna. Utgångspunkten vid examenstillfället är att examinanden utför arbetshelheten med den arbetstakt som förutsätts av en yrkesman. Om det behövs ska påvisandet av yrkesskickligheten fortsättas i andra arbetsobjekt så att man kan bedöma om yrkesskickligheten uppfyller kraven på yrkesskicklighet. Till de delar som examinanden inte kan påvisa den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen genom att arbeta på en arbetsplats kan påvisandet kompletteras med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga metoder. Vid examenstillfället förutsätts att examinanden har ett gällande arbetssäkerhetskort eller ett intyg över godkänd utbildning för arbetssäkerhetskortet. 17
3.2 Spacklingsarbeten Krav på yrkesskicklighet kan självständigt och med en arbetskamrat utföra spacklingsarbeten i torra utrymmen inomhus och sprutning av grängat tak enligt de allmänna kvalitetskraven på byggnader (MaalausRYL) och enligt arbetsmetoder som baserar sig på god arbetspraxis (Ratu). Bedömning (krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier) Krav på yrkesskicklighet kan utföra spackling som en arbetshelhet med en arbetskamrat med metoder som överensstämmer med arbetsbeskrivningen, de allmänna kvalitetskraven (Maalaus RYL) och arbetsmetoderna enligt god arbetspraxis (Ratu) och skyddar då arbetsobjektet och omgivningen. kan arbeta på en byggarbetsplats i ett arbetslag enligt praxis inom arbetslivet och enligt arbetarskyddsbestämmelserna och arbetsavtalspraxisen. Arbete på en byggarbetsplats Beaktande av arbetarskyddet, säkerheten i arbetet och arbetshälsan 18 kan arbeta självständigt, systematiskt och enligt de tekniska dokumenten för arbetsplatsen kan arbeta i ett arbetslag kan ta hänsyn till de övriga som arbetar på arbetsplatsen anpassar sig till nya situationer och löser problem handlar kostnadsmedvetet och energieffektivt. känner till arbetarskyddsbestämmelserna för det egna arbetet och följer dem känner till bestämmelserna och anvisningarna om samarbete på byggarbetsplatser och följer dem har de kunskaper och färdigheter som krävs för att få arbetssäkerhetskortet ser till att spackelmaskinen, kompressorn och slangarna inte utgör en fara för de övriga arbetstagarna på arbetsplatsen hanterar elutrustning och elkablar omsorgsfullt och på ett säkert sätt och ser till att de fungerar använder den personliga skyddsutrustning som krävs på rätt sätt och håller den i skick ser till att arbetet inte leder till olägenheter för andra ser till att belysningen är tillräcklig
Tolkning av byggritningar och tekniska dokument Kännedom om kollektivavtalet för målningsbranschen Beaktande av arbetsmiljön och miljövården Kommunikation, dokumentation och interaktion Mottagande och överlämnande av arbetsobjekt Kunskap om underlagsmaterial kan agera och hjälpa i situationer som kräver första hjälpen på en byggarbetsplats använder ergonomiskt riktiga arbetsställningar. förstår märkningarna i byggritningar kan utifrån byggritningarna och arbetsbeskrivningen beräkna den tid som behövs för arbetet kan utifrån tekniska dokument göra upp en preliminär tidsplan för arbetet. känner till kollektivavtalets centrala innehåll, bl.a. entreprenadbestämmelserna och entreprenadprissättningen när det gäller spacklingsarbeten kan räkna ut sin egen lön utifrån entreprenadprissättningen. ser till att det egna arbetsområdet är snyggt och att ordningen är god arbetar så att arbetsområdet inte i onödan blir smutsigt och så att det uppkommer så lite avfall som möjligt gör slutstädningen i arbetsobjektet enligt avtalet hanterar avfallen enligt anvisningar och avtal sörjer för miljövården enligt de givna anvisningarna. samarbetar med andra entreprenörer och arbetstagare kan göra upp de arbetsrelaterade dokumenten kan göra timrapporterna skriver vid behov meddelanden till andra arbetstagare eller användare kan vid behov ge arbetslagets medlemmar instruktioner. kontrollerar det underlag som ska spacklas och gör en reklamation om det inte uppfyller kraven i de tekniska dokumenten kommer överens med beställaren om föravjämning om det behövs har städat upp arbetsplatsen efter spacklingen inför nästa arbetsfas utför och utvärderar sitt eget arbete så att det färdiga spacklingsarbetet uppfyller kraven i de tekniska dokumenten. känner till de olika underlagsmaterialens krav kan bedöma behovet av en föravjämning och mellanspackling kan bedöma hur många spacklingsomgångar som 19
Användning av arbetsredskap och material Utvärdering av det egna arbetet enligt god byggpraxis Arbetets framskridande 20 behövs för att uppfylla kvalitetskraven. kan till arbetsplatsen beställa maskiner och handverktyg som är lämpliga för det aktuella spacklingsarbetet använder spacklingsmaterial på ett ekonomiskt sätt, men så att kvalitetskraven uppfylls kan uppskatta hur mycket spackel som behövs för det aktuella arbetet. kan ta reda på kvalitetskraven t.ex. genom att söka i arbetsplatsens tekniska dokument (MaalausRYL, RTkorten) och jämföra sitt arbete med dem kan utvärdera sitt eget arbete och vid behov korrigera det. utför sitt arbete med den arbetstakt som förutsätts av en yrkesman och enligt kvalitetskraven utför arbetet enligt de tekniska dokumenten kan vid behov föreslå avvikelser från de tekniska dokumenten och utföra arbetet med en alternativ metod enligt kvalitetskraven arbetar systematiskt och förnuftigt med tanke på arbetet reagerar på förändringar och kan vid behov utföra arbetet på ett annat sätt. kan spackla i torra utrymmen manuellt och maskinellt samt göra grängade tak genom sprutning. kan använda och underhålla spacklingsmaskinen. Montering av skydd Val av spackel Användning och underhåll av spackelmaskinen monterar skydden med hänsyn till att de områden som inte ska målas förblir rena de är noggrant monterade i kanterna de är av rätt material. vet vilka typer av spackel som är vanligast vid spackling och känner till deras egenskaper och lämplighet för olika användningsobjekt använder rätt spackel för underlaget och användningsändamålet blandar spacklet till lämplig tjocklek med tanke på användningsändamålet. väljer och byter till rätt munstycke med tanke på spacklet ställer in lämplig spackelmatning sörjer för elsäkerheten vid idrifttagning och användning av spackelmaskinen rengör maskinen efter användning
Grängning av tak genom sprutning Spackling med grovspackel Spackling med finspackel Slipning underhåller maskinen vid behov och sätter den i skick för lagring. gör ett grängat tak av jämn kvalitet ta hänsyn till det naturliga ljuset vid val av sprutriktning gör avgränsningarna vid det grängade taket snygga och raka. använder arbetsredskapen professionellt, ergonomiskt och enligt användningsändamålet kan använda slipstål och spackelspadar samt utföra arbetet med grovspackel enligt kvalitetskraven gör inner- och ytterhörn raka använder ergonomiskt riktiga arbetsställningar. använder arbetsredskapen professionellt, ergonomiskt och enligt användningsändamålet kan använda slipstål och spackelspadar samt utföra arbetet med finspackel enligt kvalitetskraven ser till att inner- och ytterhörnen blir raka använder ergonomiskt riktiga arbetsställningar. kan välja slippapper av rätt typ och rätt grovlek gör de nödvändiga mellanslipningarna slipar den spacklade ytan så att den kan målas. kan göra fogningsbehandlingar av gipsskivor eller motsvarande byggskivor på vägg- och takytor Spackling av fogar och fastsättning av fogremsor i vått spackel med hjälp av spackel (under grovspacklet) Fastsättning av hörnremsa av papper eller metall i spackel med hjälp av spackel (under grovspacklet) gör fogningsarbetet så att den ändamålsenliga remsan sitter fast i hela sin längd. gör fogningsarbetet så att den ändamålsenliga remsan sitter fast i hela sin längd. kan arbeta på arbetsplattformar och ställningar samt använda personlyft. Arbete på arbetsplattformar och ställningar känner till säkerhetsbestämmelserna för arbetsplattformar och ställningar och följer dem kontrollerar besiktningsmärkningarna på ställningar och 21
Användning av personlyft arbetsplattformar arbetar noggrant och använder personlig skyddsutrustning vid behov. är förtrogen med säkerhetsbestämmelserna för personlyftar och följer dem kontrollerar besiktningsmärkningarna på personlyften känner till bruksanvisningen för personlyften och läser den vid behov använder personlyften omsorgsfullt och noggrant, men effektivt. Sätten att påvisa yrkesskicklighet visar sin yrkesskicklighet genom att enligt byggritningar och arbetsbeskrivningar utföra spacklingsarbetshelheter inomhus i vilka ingår fastsättning av fogremsor, utjämning med grov- och finspackel och slipning, avjämning med slipstål, användning av spackelmaskin och sprutning av grängade tak. Arbetsobjektet ska innehålla vägg- och takytor samt ytter- och innerhörn som ska spacklas. Arbetsbeskrivningen ska vara uppgjord enligt utseendeklass 2 (MaalausRYL). Under examenstillfället kan examinanden göra en spacklingsarbetshelhet med en arbetskamrat, men yrkesskickligheten visas dock i självständigt arbete utan hjälp eller råd från arbetskamraten. Utgångspunkten är att examinanden utför arbetshelheten med den arbetstakt som förutsätts av en yrkesman. Om det behövs fortsätts påvisandet av yrkesskickligheten i andra arbetsobjekt så att man kan bedöma om yrkesskickligheten uppfyller kraven på yrkesskicklighet. Till de delar som examinanden inte kan påvisa den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen genom att arbeta på en arbetsplats kan påvisandet kompletteras med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga metoder. Vid examenstillfället förutsätts att examinanden har ett gällande arbetssäkerhetskort eller ett intyg över godkänd utbildning för arbetssäkerhetskortet. 3.3 Målning av fasader Krav på yrkesskicklighet kan självständigt och i ett arbetslag utföra underhållsbehandling och förnyad behandling av fasader enligt byggritningar och arbetsbeskrivningar samt enligt de allmänna kvalitetskraven på byggnader (MaalausRYL) och enligt arbetsmetoder som baserar sig på god arbetspraxis (Ratu). kan utöver målningsbehandlingar av fasader med stenyta också göra ytbehandlingar av trä- och metallytor på kompletterande byggnadsdelar med behandlingskombinationer som överensstämmer med kraven. kan avlägsna gammal målarfärg och finputsa och rengöra de ytor som ska målas. kan skydda de ytor som ska inte ska behandlas samt arbetsområdet. 22
Bedömning (krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier) Krav på yrkesskicklighet kan planera arbetsfaserna i en arbetshelhet bestående av fasadmålning och välja lämpliga arbetsredskap för varje arbetsfas och vid behov behandlingskombinationer som är lämpliga för underlaget. kan arbeta på en fasadarbetsplats i ett arbetslag enligt praxis inom arbetslivet och känner till arbetarskyddsbestämmelserna och arbetsavtalspraxisen. Arbete på en byggarbetsplats Beaktande av arbetarskyddet, säkerheten i arbetet och arbetshälsan Tolkning av byggritningar och tekniska dokument kan arbeta självständigt, systematiskt och enligt de tekniska dokumenten för arbetsplatsen kan arbeta i ett arbetslag tar hänsyn till de övriga som arbetar på arbetsplatsen anpassar sig till nya situationer och löser problem handlar kostnadsmedvetet och energieffektivt. känner till arbetarskyddsbestämmelserna för det egna arbetet och följer dem känner till bestämmelserna och anvisningarna om samarbete på byggarbetsplatser och följer dem har de kunskaper och färdigheter som krävs för att få arbetssäkerhetskortet hanterar elutrustning och elkablar omsorgsfullt och på ett säkert sätt och ser till att de fungerar använder den personliga skyddsutrustning som krävs på rätt sätt och håller dem i skick ser till att arbetet inte leder till olägenheter för andra skyddar arbetsmiljön använder ergonomiskt riktiga arbetsställningar behärskar säkerhetsfrågorna vid heta arbeten i sådan omfattning att det motsvarar de kunskaper och färdigheter som krävs för kortet för heta arbeten kan agera och hjälpa i situationer som kräver första hjälpen på en byggarbetsplats. förstår märkningarna på byggritningar kan utifrån byggritningarna och arbetsbeskrivningen beräkna den tid som behövs för arbetet kan utifrån tekniska dokument göra upp en preliminär tidsplan för arbetet. 23
Kännedom om kollektivavtalet för målningsbranschen Beaktande av arbetsmiljön och miljövården Kommunikation, dokumentation och interaktion Kontroll av underlaget Användning och lagring av målarfärger och andra ämnen Användning av arbetsredskap Utvärdering av det egna arbetet enligt god byggpraxis känner till kollektivavtalets centrala innehåll kan räkna ut sin egen lön. sörjer för renhet och ordning på arbetsplatsen arbetar så att arbetsområdet inte i onödan blir smutsigt och så att det uppkommer så lite avfall som möjligt gör slutstädningen i arbetsobjektet enligt avtalet sörjer för miljövården hanterar avfallen enligt anvisningar och avtal ser till att arbetet inte leder till onödiga olägenheter för dem som bor i huset och för miljön. samarbetar med andra entreprenörer och arbetstagare kan göra upp de arbetsrelaterade dokumenten kan göra upp timrapporterna informerar de boende och andra människor om tidsplanen för arbetsplatsen och om de målade ytorna skriver vid behov meddelanden till andra arbetstagare eller användare kan vid behov ge arbetslagets övriga medlemmar instruktioner. känner till kraven på ytbehandlingen av olika underlagsmaterial kontrollerar att de ytor som ska målas i arbetsobjektet duger som underlag för målningen meddelar om skador i konstruktionen till en representant för beställaren. känner till målarfärgernas och andra ämnens skadliga och farliga egenskaper lagrar målningstillbehören enligt varudeklarationerna och säkerhetsdatabladen bedömer utifrån ritningar och arbetsbeskrivningar mängden målningstillbehör som kommer att behövas använder målarfärger och andra ämnen på ett ekonomiskt sätt. väljer de arbetsredskap som lämpar sig för arbetsfasen underhåller efter arbetet de redskap som han/hon använt förvarar arbetsredskapen korrekt. kan jämföra sitt arbete med den kvalitetsklass som krävs 24
Arbetets framskridande kan utvärdera sitt eget arbete och vid behov korrigera det. utför sitt arbete med den arbetstakt som förutsätts av en yrkesman och enligt kvalitetskraven utför arbetena enligt arbetsbeskrivningen kan vid behov föreslå avvikelser från arbetsbeskrivningen och utföra arbetet med en alternativ metod enligt kvalitetskraven arbetar systematiskt reagerar på förändringar och kan vid behov utföra arbetet på ett annat sätt. kan självständigt och i ett arbetslag måla byggnaders fasader samt kompletterande byggnadsdelar och utrustning med arbetsmetoder som stämmer överens med de allmänna kvalitetskraven (MaalausRYL) och med god arbetspraxis (Ratu). kan vid behov avlägsna gammal färg, göra nödvändiga reparationer av ytor samt tvätta och rengöra underlaget om det behövs. kan skydda objekt som inte ska målas samt omgivningen och ta hand om avfallet. Montering av skydd Reparation av underlaget Borttagning av gammal färg Tvätt och rengöring Målning av träytor på fasader monterar skydden med hänsyn till att de områden som inte ska målas förblir rena de är noggrant monterade i kanterna de är av rätt material växter på gårdsområdet inte skadas. upptäcker skador i konstruktionen och informerar representanten för beställaren om dem kapar och slipar vid behov armeringsjärn och andra utskjutande delar ändamålsenligt och prydligt gör korrosionsskyddsbehandlingarna av armeringsjärn och andra stålkonstruktioner i underlaget på rätt sätt kan göra de fyllnadsarbeten som behövs på betongytor kan göra kittningar, fylla sprickor och spackla om det behövs. kan utföra stålborstning för hand och maskinellt till den renhetsgrad som krävs kan ta bort färg med färgborttagningsmedel och termiskt utan att skada andra ytor. rengör ytorna tillräckligt så att färgen fäster bra kan använda högtryckstvätt effektivt. 25
Målning av fasader med stenyta Målning av fasader med metallyta Målningsbehandlingar av dörrar, fönster och räcken använder arbetsredskapen rätt och enligt användningsändamålet kan utföra arbetena i rätt ordningsföljd gör avgränsningarna raka vid gränsytan mellan olika material utför målningsarbeten så att resultatet blir täckande och jämnt målar med lämplig mängd färg så att färgen inte rinner beaktar väderförhållandenas inverkan beaktar daggpunkten genom att ta hänsyn till fasadytans temperatur i förhållande till luftens temperatur och fuktighet, och kan vid behov mäta dem. använder arbetsredskapen rätt och enligt användningsändamålet kan utföra arbetena i rätt ordningsföljd utför de för- och eftervattningar som behövs utför målningsarbetena enligt den utseendeklass som anges i arbetsbeskrivningen beaktar väderförhållandenas inverkan och risken för daggbildning. använder arbetsredskapen rätt och enligt användningsändamålet kan utföra arbetena i rätt ordningsföljd utför målningsarbetena enligt den utseendeklass som anges i arbetsbeskrivningen beaktar väderförhållandenas inverkan och risken för daggbildning. använder arbetsredskapen rätt och enligt användningsändamålet kan utföra arbetena i rätt ordningsföljd utför målningsarbetena enligt den utseendeklass som anges i arbetsbeskrivningen beaktar väderförhållandenas inverkan och risken för daggbildning. kan arbeta på arbetsplattformar och ställningar samt använda personlyft Arbete på arbetsplattformar och ställningar är förtrogen med säkerhetsbestämmelserna för arbetsplattformar och ställningar och följer dem kontrollerar besiktningsmärkningarna på ställningar och arbetsplattformar arbetar noggrant och använder 26
Användning av personlyft personlig skyddsutrustning vid behov. är förtrogen med säkerhetsbestämmelserna för personlyftar och följer dem kontrollerar besiktningsmärkningarna på personlyften känner till bruksanvisningen för personlyften och läser den vid behov använder personlyften omsorgsfullt och noggrant, men effektivt Sätten att påvisa yrkesskicklighet Utgångspunkten vid examenstillfället är att examinanden genomför en arbetshelhet som består av fasadmålning självständigt eller i ett arbetslag med en arbetstakt som förutsätts av en yrkesman i en befintlig byggnad i ett objekt där fasader reparationsmålas enligt byggritningar och arbetsbeskrivningar och under beaktande av väderförhållandena. Även om arbetet utförs i ett arbetslag visar examinanden yrkesskickligheten i självständigt arbete utan hjälp och råd från arbetslagets övriga medlemmar. visar sin yrkesskicklighet genom att måla fasader med stenyta samt kompletterande byggnadsdelar och utrustning med trä- och metallyta (räcken, fönster, dörrar och tak för soptunnorna etc.) på en verklig byggarbetsplats. I arbetet ingår förbehandlingen. Dessutom visas yrkesskickligheten i borttagning av gammal färg och i småskaliga reparationer av fasadytor. Arbetshelheten ska vara så omfattande och mångsidig att man kan bedöma om kraven på yrkesskicklighet uppfylls. Om det behövs ska påvisandet av yrkesskickligheten fortsättas i andra arbetsobjekt så att man kan bedöma om yrkesskickligheten uppfyller kraven på yrkesskicklighet. Till de delar som examinanden inte kan påvisa den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen genom att arbeta på en arbetsplats kan påvisandet kompletteras med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga metoder. Vid examenstillfället förutsätts att examinanden har ett gällande arbetssäkerhetskort eller ett intyg över godkänd utbildning för arbetssäkerhetskortet. 3.4 Tapetsering Krav på yrkesskicklighet kan självständigt och i enlighet med väderförhållandena och arbetsbeskrivningarna tapetsera väggar med olika typer av tapeter med arbetsmetoder som stämmer överens med de allmänna kvalitetskraven för byggnader (MaalausRYL) och med god arbetspraxis (Ratu). kan tapetsera lägenheter med både rak och förskjuten mönsterpassning och byta en enskild tapetvåd samt laga och skarva tapeter. kan använda och underhålla de klistermaskiner eller handverktyg som används i arbetet. 27
Bedömning (krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier) Krav på yrkesskicklighet kan självständigt tapetsera väggar med olika typer av tapeter enligt de allmänna kvalitetskraven för byggnader (MaalausRYL). Tolkning av byggritningar och tekniska dokument Mottagande och överlämnande av arbetsobjekt Kunskap om tapeter För- och underarbeten Tapetsering kan läsa byggritningar och förstår de väggytor som ska tapetseras kan beräkna åtgången av tapeter utifrån byggritningarna och bedöma hur lång tid det egna arbetet kommer att ta. kontrollerar det underlag som ska tapetseras och gör en reklamation om det inte uppfyller kraven i de tekniska dokumenten kommer vid behov överens med beställaren om utjämning av underlaget överlämnar det korrekt utförda arbetet. känner till de olika tapettyper som används vid tapetsering och märkningarna på etiketterna är förtrogen med fästmaterialen och deras lämplighet för olika användningsobjekt. väljer de rätta arbetsredskapen, tapeterna och fästmaterialet skyddar tapetseringsområdets plana ytor och golvytor kan ta bort gamla tapeter med en lämplig metod förvarar tapetrullarna på rätt sätt under arbetet gör de underarbeten som behövs på underlaget. beaktar vid tapetsering märkningarna på tapetens etikett och instruktionerna om hur tapeten ska sättas upp väljer rätt typ av fästmaterial sätter upp tapeten lodrätt tapetserar över ytter- och innerhörn skär snygga och jämna kanter under taket applicerar fästmaterialet jämnt och snyggt med en klistermaskin eller för hand underhåller arbetsredskap och utrustning så att de förblir i användbart skick ser till att det inte finns klister på den färdiga ytan. 28
Passning av tapetvåderna mot varandra samt mönsterpassning Tapetsering av ytter- och innerhörn Skärning av kanter vid elarmaturer och rörgenomföringar Byte, lagning och skarvning av tapetvåder Utvärdering av det egna arbetet och kännedom om MaalausRYL Kännedom om kollektivavtalet för målningsbranschen tapetserar tapeter som ska sättas upp kant i kant snyggt så att skarvarna mellan våderna är av jämn kvalitet och så att inget klister syns på den färdiga ytan gör vid behov en genomskärning i tapetskarven så att den syns så litet som möjligt sätter upp tapeten genom att ta hänsyn till mönstren sätter upp tapeten i takkanten så att inte en del av mönstret fattas eller bryts av mitt i huvudmönstret tapetserar så att mönstret fortsätter snyggt över hörn (skärning av våden i längdriktning). gör överlappningen i ytterhörn enligt instruktionerna och beaktar ljusets riktning gör överlappningen i innehörn enligt instruktionerna. skär snygga kanter vid elarmaturer och rörgenomföringar ser till att elarmaturerna inte blir smutsiga under arbetet och rengör dem vid behov efter arbetet. kan byta en enskild tapetvåd så att det inte märks när arbetet är klart kan laga ett hål i en tapet så att lagningen inte märks när arbetet är klart kan skarva en tapetvåd så att skarven mellan tapetvåderna inte syns. kan söka kvalitetskraven i MaalausRYL kan jämföra sitt eget arbete med MaalausRYL kan utvärdera sitt eget arbete och vid behov korrigera det. känner till kollektivavtalets centrala innehåll kan räkna ut sin egen lön. kan helt självständigt tapetsera, från de inledande åtgärderna till överlämnande av det färdiga arbetet. ser till att arbetsplatsen är snygg, sörjer för arbetarskyddet och miljövården, ser till att arbetet utförs ekonomiskt förnuftigt och sörjer för kvaliteten. Beaktande av arbetarskyddet, säkerheten i arbetet och arbetshälsan använder den personliga skyddsutrustning som krävs på rätt sätt och håller den i skick använder lämpliga arbetsbockar och kontrollerar att de 29
Beaktande av arbetsmiljön och miljövården Arbetets framskridande Kvalitetssäkring är säkra att använda ser till att belysningen är tillräcklig använder ergonomiskt riktiga arbetsställningar. sörjer för renhet och ordning på arbetsplatsen arbetar så att arbetsområdet inte i onödan blir smutsigt gör slutstädningen i arbetsobjektet enligt avtalet tar hand om tapet- och limavfallet. utför sitt arbete enligt kvalitetskraven och med den arbetstakt som förutsätts av en yrkesman arbetar systematiskt arbetar så förnuftigt och noggrant att inget onödigt svinn uppstår reagerar på förändringar och kan vid behov utföra arbetet på ett annat sätt. känner till kvalitetskraven på det färdiga arbetet kontrollerar att vådernas kanter är snygga och sitter fast. Sätten att påvisa yrkes skicklighet visar sin yrkesskicklighet genom att i en lägenhet sätta upp tapeter med mönster, från undersökning av underlaget till färdig yta. På de väggar som ska tapetseras ska det finnas ytter- och innerhör samt detaljer, t.ex. elarmaturer eller rörgenomföringar. Vid examenstillfället ska yrkesskickligheten dessutom visas i borttagning av tapeter, byte av en enskild tapetvåd samt lagning och skarvning av tapeter. Utgångspunkten vid examenstillfället är att examinanden utför arbetshelheten med den arbetstakt som förutsätts av en yrkesman. Tapetseringen behöver inte göras i en lägenhet om en sådan inte är tillgänglig för examenstillfället. Det viktigaste är att examinanden vid examenstillfället tapetserar åtminstone ett rum eller en motsvarande helhet och att de andra ovannämnda kraven på yrkesskicklighet visas i samband med det eller på ett annat sätt, med arbetshelheter som är så stora som möjligt. Om det behövs ska påvisandet av yrkesskickligheten fortsättas i andra arbetsobjekt så att man kan bedöma om yrkesskickligheten uppfyller kraven på yrkesskicklighet. Till de delar som examinanden inte kan påvisa den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen genom att arbeta på en arbetsplats kan påvisandet kompletteras med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga metoder. 30