BIBELN DEN KRISTNA VÄRLSDÅSKÅDNINGENS GRUND Bibel = Biblia (böckerna), grammata (skrifterna) Boksamling, med 66 böcker (39 + 27) Skriven under tiden mella 900 f.kr och 150 e.kr. Samlad till en kanon dvs normerande skrift - GT c. 100 e.kr. - NT:n c. 400 e.kr. - Valkriterierna för NT:s böcker var bl.a 1) apostoliskt ursprung (eller apostolisk auktoritet) 2) användning i församlingarna 3) samstämmighet med kyrkans muntliga tradition - apokryferna är böcker som inte togs med i bibelns kanon Fördelning: - GT: 1) Historiska böcker (1.Mos-Est) 2) Poetiska- och visdomsböcker (Job-Klag) 3) Profetiska böcker(jes-mal) - NT: 1) Evangelium 2) Historiskbok (Apg) 3) Undervisning (breven) 4) Profetisk bok (Upp) Bibelns böckers uppkomst Berättelserna fördes i början vidare genom muntlig tradition Hebreerna blev skrivkunniga c. 1200 f.kr. Alla urprungstexter har försvunnit, det finns massvis med kopior av NT:s texter, av GT:s texters tidiga versioner finns det få kopior, efterson man brukade förstöra det slitna exemplaret efter att det kopierats Av antikens texter återstår överlägset mest kopior av NT:s texter Texten har bevarats nära på oförandrad genom åren tackvare noggran kopiering pga att teksterna hålls för heliga GT: - skriven på hebreiska som konsonant skrift c. 900-150 f.kr. (delar på arameiska t.ex Daniels och Hesekiels böcker) - de äldsta bevarade papyrus rullarna från c. 200 f.kr - det berömdaste GT textfyndet gjordes i Qumran 1947, då de sk Dödahavsrullarna hittades i bergsgrottor med delar av nästan alla GT:s böcker (inte Esters bok, men bla hela Jesajas rulle). Esseer samfundet gömde rullarna c. 70 e.kr dp Romarna kväste ett judeuppror och församlingen troligtvis utrotades. NT: - skriven på grekiska (urprungligen utan mellanrum med stora boktäver) - det finns massvis med manusript (över 5000 på grekiska, räknar man med de latinspråkiga och koptiska exemplaren, c. 20000st) - de äldsta NT kodexen är från c. 200-300 e.kr - det äldsta NT fragmentet är Joh.18:31-33, 37-38 från 124 e.kr. - skrevs antingen som bokrulle på papyrus (vass) eller pergament (djurhud) eller som kodex (bok) Bibeltolkning Om en skrift är helig avgör alltid samfundet som använder den Skrifterna innehåller: Samfundetshistoria Anvisningar för riterna Regler Berättelser om gudarna Urprung: Direkt uppenbarelse an Gud Skriven av en helig persn Uppkommit under en lång tid skriven av många människor Bibeltolkning
Allegorisk tolkning Symbolisk tolkning, tidigare kyrkans officiella tolkning Konservativ tolkning Bibeln är tillförlitlig, trots oklarheter Fundamentalistisk tolkning Bibeln dikterad av den helige ande, ofelbar. Om vetenskapen och bibeln står i konflikt har vetenskapen fel. Frälsningshistorisk tolkning Människorna som skrivit bibeln har varit inspirerade av den helige anden men påverkade av sin egen tid.frälsningsläran är det väsentliga och framträder trots tidsbundeten. Ev. Luth. kyrkans officiella linje under 1900-talet Existentialistisk tolkning Bibelns historicitet irrelevant. Budskapet ger tröst i människans meningslösa liv. Levnadsvisdom och etik. Ett liv befriat från skuld. 1900-tals filosofi. Samhällsinriktad Man ser ett politiskat budskap och uppfattar Jesus som en gestalt som kämpar för de svaga i samhället. Ex. Befrielseteologi - Mot social ojämlikhet, främst i latinamerika. Polemisk tolking Medvetet försök att avslöja bibelns motsägelser och otillförlitlighet. Slutet av 1900-talet Historisk-kritisk Vetenskapligt perspektiv. 1. bibeln betraktas som historiskt dokument. 2. Man söker ursprungstexter och det ursprungliga innehållet. 3. Allt ska ifrågasättas. Man accepterar att bibeln inehåller fel och motsägelser. De historiska böckerna Moseböckerna Pentateuken - En bok i fem delar Genesis, Exodus, Leviticus, Numericus, Deuteronomicus Ur deuteronomistiska historieverket kommer också Josua, Domarboken, Samuelsböckerna och Konungaböckerna Kronistiska historieverket: Krönikeböckerna, Esra, Nehemja, Rut och Ester. Rut och Ester kvinnligt perspektiv Vem skrev Moseböckerna? 1) Vetenslapens JEDP-källteori: (J) Jahvisten, c. 900 f.kr använde gudsnamnet Jahve (E) Elohisen, c. 700 f.kr använde gudsnamnet Elohim (D) Deuteronomium, lagbok funnen c. 620 f.kr (5 Mos o Jos, Dom, Sam, Kon) (P) Prästboken, s. 500 f.kr innehåller insturktioner för präster, lagar och kataloger (större delen av 1.-4. Mos) - redaktorn R sammanställdec. 400 f.kr. - teorin får stöd av att det finns två en aning olika versioner av skapelsen och syndafloden - Mose inte nödvändigtvis en historisk person (Egyptens historia känner inte till honom) 2) Mose själv (c. 1200 f.kr.) - fundamentalistisk syn - argument: - Jahve/Elohim -namnen beroende på användning (Jahve Israels Gud, Elohim Gud skaparen) - Mose var skrivkunnig, Gud beföll honom att nedteckna händelserna - Moseböckerna påstås ha en egyptisk ton (Cirkel argument jag tror på Gud för att bibeln berättar om Gud, jag tror på bibeln för att bibeln är Guds ord) TaNaK Toran (lagen): Moseböckerna Neviim (profeterna): Josua, Domarboken, 1 Samuelsboken, 2 Samuelsboken, 1 Konungaboken, 2 Konungaboken, Jesaja, Jeremia, Hesekiel, Hosea, Joel, Amos, Obadja, Jona, Mika, Nahum, Habackuk, Sefanja, Haggaj, Sakarja, Malaki Ketuviim (skrifterna): Psaltaren, Ordspråksboken, Job, Höga visan, Rut, Klagovisorna, Predikaren,Ester, Daniel, Esra, Nehemja, 1 Krönikeboken, 2 Krönikeboken Profeterna Profeterna förutspådde framtiden men var också sin tids samhällskritiker Profeterna har inte själva nedtecknat sin profetior, de har dokumenterats av åhörarna, ofta har också
tolkningar av profetiornas uppfyllelse tagist med. Profeterna varnade folket för avgudadyrkan och annat förfall Profeterna kritiserade sociala orättvisor Profeternas uppskattning berodde på hur väl man tyckte deras profetior slagit in. Ibland misste profeter sin betydelse och glömdes bort. I kristendomen ses profetiorna dels som tidlös samhällskritik, dels som vittnesmålom Jesu tillkommelse Också för muslimerna har profeterna stor betydelse, Muhmmed såg Noa, Abraham, Mose och Jesus som sina förgångare. Jesajas bok är skriven under c. 300 års tid, och består av tre olika kälor. (kap 1-39, 40-55, o 56-66) Amos, samhällskritik, talar för jämnfördelning av tillgångarna, och varnar för främmande element i gudstjänsten Poetiska böcker Psaltaren, judiska församlingens bön- och psalmbok, hymner, klagosånger och tacksägelsepsalmer. Sammanställdes c. 200 f.kr Höga visan, religiös och/eller erotisk text, rikligt bildspråk.200-300 f.kr http://runeberg.org/bibeln/22_05.html http://bibeln.se/sokindex.jsp Vishetslitteratur Ordspråksboken, aforismer och råd för det dagliga livet, allmänmänskligt och universellt, viktigt att skilja mella visdom och dårskap. Job, den oskyldiges lidande genomgående tema, ursprunglien två böcker, en som berättar historien en där vännerna diskuterar. Klagovisorna, skildrar israelernas kännslor inför krig, förstörelse och lidande Predikaren, pessimistisk, grekiskt infytande c. 200 f.kr Tomhet, idel tomhet,säger Predikaren,tomhet, idel tomhet,allt är tomhet.pred. 1:1 Apokryferna Septuaginta, GT:s yngsta del: Tobit, Judit, Ester enligt den grekiska texten, Första Mackabeerboken, Andra Mackabeerboken, Salomos vishet, Jesus Syraks vishet, Baruk, Jeremias brev, Tillägg till Daniel och Manasses bön (lutherska). Under den hellenistiska tiden talade många judar grekiska, därför översattes judiska texter till grekiska. Kristna började använda den grekiska versionen av gamla testamentet. Apokryferna är de texter som ine kom med i den hebreiska kanon. De används fortfarande av kristna samfund (och finns med i Bibel 2000). Nya testamentet Evangelierna Evangelium = glädjebudskap Jesu biografi: födelsen, dop, undervisning, lidande, död och uppståndelse Läran sammanställdes troligtvis småningom i Q-källan, som Matteus och Lukas evangelierna baserar sig på, skriften har sedan gått förlorad. Markus I Rom c. 70, skriven för icke-judar Betonar Jesu person och lidande enligt tradition skriven av Johannes Markus Petrus medhjälpare Matteus c. 80-90 för judar återknyter till profetiorna i GT skriven av lärjungen Levi Matteus Lukas Skriven c. 80-90 för Teofilos, en bildad grek som kommit till tro. Första delen av ett historiskt verk där apg utgör del 2 skriven av läkaren Lukas, Paulus med hjälpare Johannes 90-100 Teologiskt evangelium kärlekens evangelium Skriven av Johannes, Jesu lärjunge Apostlagärningarna Apostlagärningarna fortsätter där evngelierna slutar Apg är skrivet av samma person som skrev Lukas evangeliet I apostlagärningarna är Paulus huvudperson, han föds som Saul son i en framstående Fariséer familj Han börjar som förföljare av de kristna som han uppfattar som hädare Paulus omvändele sker på vägen till Damaskus, dit han är på väg för att skingra/utrota en kristen
församling Paulus är den som fastslår att judiska lagen inte gäller hedningar som blir kristna, det ställningstagandet befriar kristendomen från judendomen och gör att kristendomen kan börja utvecklas som en självständig religion. Paulus kommer också att bli den person som fastslår en stor del av den kristna läran Romarbrevet är Paulus viltigaste teologiska verk, i Romarbrevet fastslår Paulus att endast tro räcker för frälsning Breven Breven innehåller undervisning och råd för församlingarna eller enskilda kristna. Bara en liten del av breven har bevarats Romarbrevet, Korintierbreven, Galater-, Filisteer-, första Tesslonikerbrevet och Filemonbrevet anses vara äkta Paulusbrev (skrivna av Paulus) Efesier-, Kolosseer, 2. Tessaloniker brevet, Timoteus breven och Titusbrevet är sk. Pseudopaulusbrev, skrivna i Paulus namn men inte av Paulus själv. Utom Paulusbreven finns också Hebreerbrevet, Petrusbreven, Jakobsbrevet och Johannes breven, Dehär breven ansågs länge vara skrivna av Jesu lärjungar eller bröder, men breven är själva verket mycket yngre, de innehåller närmast etiska föreskrifter eller praktiska råd till församlingarna Uppenbarelseboken Apokalyptiskt verk Skriven på 90-talet av Johannes, som berättar att han är på ön Patmos och att han delar alla kristnas lidande Språket är kryptiskt och det finns mängder med talmystik vilket lett till att texten är en av bibelns mest tolkade Kanons omfattning Katolska kyrkan 1546, kyrkomötet i Trento fastslog den latinska översättningen av Bibeln, Vulgata GT + NT + apokryferna Ortodoxa kyrkan inget gemensamt beslut om kanon, grundprincipen samma som katolska kyrkan, apokryferna har en egen plats i kyrkans tradition Protestantiska kyrkorna Uppfattar inte de apokryfa skrifterna som normativa (lärobestämmande). Lutherska kyrkan anser ändå att de är nyttig läsning. De reformerta kyrkorna har förkastat apokryferna Bibeln och traditionen I ortodoxa och katolska kyrkan har traditionen en viktig roll då man fastslår läran. På 1950-talet fastslog katolska kyrkan läran om Jungfru Marias himmelsfärd Bibeln allena Luther bestämde att Bibeln är den främsta normen då det gäller den kristna läran. De protestantiska kyrkorna har ändå inte kunna komma fram till en enda tolkning av Bibeln. I vissa riktningar har också individens rätt att tolka Bibeln gjort att traditionen övergetts. Frågor som kommer an på Bibeltolkning och var aktuella under biskops valet: ämbetsfrågan och välsignelsen av samkönade par Bibelspridning och bibelöversättning Enligt kristendomen ska vaje kristen kunna läsa Bibeln på sitt eget språk. Bibelöversättning är en mångskiftande process då det är meningen att budskapet ska kunna förstås trots skillnader i kultur och tid. Bibelöversättningens historia GT ursprungligen på hebreiska, första översättningen 300-100 f.kr grekiska, Septuaginta NT på grekiska Hela Bibeln översattes till latin vid 300-400, Versio Vulgata Första gången på svenska 1541 och på finska 1642 Översättningsprinciper ord för ord tanke för tanke dynamisk / innehållsbaserad översättning
Bibel och språkutveckling Svenska Gustav Vasas bibel (1541), Karl XIIs Bibel (1703), 1917 års Bibel och Bibel 2000, dynamisk Finska: 1642, 1938 och 1992, dynamisk Bibelöversättningens betydelse för språk och kultur Bibeln har översatts till över 2200 språk, ofta har skriftspråket skapats i samband med bibelöversättningen. Bibeln i kulturen Bibeln och tideräkningen Lineär tidsuppfattning. Vi har sjudagars vecka 6+1 pga skapelsen Vi lever år 2009 för att det gått (ungefär) 2009 år sedan Jesu födelse Bibeln lagstiftning och mänskliga rättigheter I dag har vi ett pluralistiskt samhälle där den bibliska etiken är ett alternatin bland andra. Den finska lagen baserar sig på bibeln och de tio budorden påverkar vad vi betraktar som acceptabelt. Bergspredikan är nya testamentets etiska förskrifter med kärleken till nästan som högsta princip, vilket haft ett positivt inflytande på de västerländska människosynen. Bibeln har också utnyttjats för negativ propaganda, II världskriget, slaveriet Bibeln och välfärdssamhället Lutherdomen har genom gyllene regeln skapat vårt välfärds samhälle, då man önskar det goda man vill ha själv för alla andra också. Bibeln och sexualmoralen I Bibeln finns både texter som beskriver sexualiteten negativt (renhetsreglerna i 3. mos) och sådana som är positiva (Höga visan) Bibeln och politiken Biblisk retorik Civiolydnad Våld Etiska frågor som aktualiseras vid val Bibeln och konsten Religionen strömmar som blod i konstens ådror Konsten är ett uttryck för sin skapares livsåskådning Vad är konst? Konstens uppgift? Skönhet, väcka tankar, diskussion? Får konstnären fritt tolka berättelserna? Hur mycket måste konstnärer respektera det andra håller för heligt? Finns det någon gräns för prvokationer? Modern konst upprör ofta känslor, då konstnärens tolkning av de bibliska berättelserna blir för fri för endel människors smak. Kristi sista frestelse http://www.youtube.com/watch?v=vtxzebdrhv0&feature=related Passion of the Christ kritiserade för att vara för verklighets trogen i sin utdragna våldsscener Elisabteh Ohlson Wallins tolkning av Jesu liv väckte enorm uppståndelse och förbjöds på en del orter i Finlandhttp://www.ohlson.se/utstallningar_ecce.htm Bibeln och bildkonsten Religiösa bilder berättar en historia, i katolska kyrkor finns en bildserie om korsvägen. Bildserien utgör en andakt. Väldigt ofta avbildas de bibliska berättelserna så att Jesus ser ut som hemmahörande i kostnärens kultur Bibeln och litteraturen Litteraturen kryllar av Kristusgestalter, Judasgestalter och Mariagestalter Bibeln och musiken Referenser till bibeln är väldigt vanliga i musiken. Både öppet och symboliskt. Kristna artister gör både musik som har ett tydligt kristet budskap eller musik som är helt sekulär. Ofta används också religiös symbolik i musiken i avsikt att provocera. Bibeln och filmen Långfilmer med biliska teman, Prince of Egypt, De tio budorden, de tidigare nämnda
Filmer med bibliska teman: sagan om ringen, Breaking the Waves, the Matrix, Life of Brian