Översiktsplanen - kommunens ledsagare in i framtiden

Översiktsplanen - kommunens ledsagare in i framtiden

Samhällsplanering och översiktsplanering Vad är samhällsplanering? Allt mänskligt byggande och formande av den fysiska miljön. Det finns ett behov av en god, visionär och strategisk planering. Generell information om översiktsplanering. Relationen mellan hur kommun och övriga använder sig av översiktsplanen. Vad det innebär att revidera / aktualisera en översiktsplan. Översiktsplanens roll som har förändrats.

Planering prövar om en idé är lämplig Planering! Politisk geografi PLANKARTA Biblioteksgatan Översiktsplan för Oxelösunds kommun 2010 Antagen av Kommunfullmäktige 2010-09-22 5 5 3 4 3 4 5 6 7 9 9 4 3 5 7 6 Översiktsplan (ÖP) VIOLEN Skala: 1.1000 (A2) ORIENTERINGSKARTA 8 5 6 6 9 7 7 6 GCVÄG PARK lek n2 GCVÄG NATUR P-PLATS HUVUDGATA GCVÄG Torggatan 5 7:49 2 n1 10 11 III B1CHK 14 IV TORG PRISMAN 6 9 FOKUS 1 8 HKC 11 Detaljplan (DP) GRUNDKARTANS BETECKNINGAR 15 2 13 12 10 PRISMAN 0 10 5 3 FOKUS 4 9 14 11 E NATUR C Badhusgatan 20 30 6 1 8 40 50 Ankargatan 7 60 70 13 12 80 10 8 90 11 ALMEN 7 9 8 9 100 meter PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela planområdet. GRÄNSER Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser HUVUDGATA Gata som ingår i huvudnätet. P-PLATS Parkering PARK Anlagd park NATUR Naturområde TORG Gångtrafik, handel, lekplats, scen och publik verksamhet GCVÄG Gång- och cykelväg Kvartersmark B1CHK Bostäder medges endast från plan 2 och uppåt, centrum, handel och kontor C Centrum E Tekniska anläggningar HKC Handel, kontor och centrum BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE Marken får inte bebyggas MARKENS ANORDNANDE (utformning av kvartersmark) Mark och vegetation n2 Träd som behöver fällas skall ersättas med nya. n1 Trädet får inte fällas, beskärning kräver marklov. lek Lekplats skall finnas PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE Utformning 14 Högsta byggnadshöjd i meter IV Högsta antal/föreskrivet antal våningar STÖRNINGSSKYDD Byggnaderna och lägenheterna samt eventuella bullerskydd ska utformas så att minst hälften av boningsrummen i varje bostadslägenhet får högst 55 db(a) ekvivalent trafikbullernivå (frifältsvärde) utanför minst ett fönster. Gemensam eller enskild uteplats med högst 70 db(a) maximalnivå, frifältsvärde, kan anordnas i anslutning till bostäderna. Trafikbullernivån inomhus i boningsrum inte överstiger 26 db(a) ekvivalent och 41 db(a) maximal ljudnivå. ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vinner laga kraft. Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för de allmänna platserna Oxelö 8:50 Fastighetsgräns Fastighetsbeteckning Rutnät Huvudbyggnad, takkontur Huvudbyggnad, husliv Övriga byggnader Skärmtak HANDLINGAR Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Samrådsredogörelse Detaljplan för Järntorget Oxelösunds kommun, Södermanlands län

Vad handlar översiktsplanering om? Att göra en översiktsplan innebär alltid många val och sammanvägningar av olika och ofta motstridiga intressen. Översiktsplanen är ett strategiskt och visionärt dokument. Kan utnyttjas som vision för kommunens framtida utveckling - en långsiktig inriktning. Ska säkerställa handlingsberedskap - men är inte juridiskt bindande. Kan fungera som vägledning för kommunens och andra myndigheters beslut. Ska vara ett instrument för dialog mellan stat och kommun beträffande de allmänna intressenas innebörd och avgränsning. Politiska mål kan översättas i konkreta framtidsbilder

Vad handlar översiktsplanering om? Att göra en översiktsplan innebär alltid många val och sammanvägningar av olika och ofta motstridiga intressen. Översiktsplanen är ett strategiskt och visionärt dokument. Att uttrycka den kommunala viljan i mål och visioner. Att bygga planen på kunskap och aktuella planeringsunderlag. Att våga ta ställning och göra avvägningar mellan intressen. Att leda och samordna utvecklingen för en god livsmiljö är en av kommunernas viktigaste uppgifter. Att fundera på: Ska vi bygga slumpmässigt eller utveckla målmedvetet?

Nyttan med översiktsplanering Varför är det egentligen viktigt med en aktuell ÖP? Nedan listas några av de viktigaste skälen och nyttorna. ÖP är ett medel för att forma kommunens långsiktiga utveckling på ett hållbart sätt. Att tänka efter i god tid före. Att se till helhet, sammanhang och fysisk struktur snarare än till enskildheter. Att främja en bättre miljö, enklare vardagsliv och en attraktiv kommun. Att skapa beredskap för det oplanerade och oväntade. Att underlätta detaljplanering, bygglov- och annan tillståndsprövning. Att främja en god kommunal ekonomi. Att fundera på: Vilka är de viktigaste utvecklingsfrågorna i Oxelösund? Det finns många skäl till att ha en bra ÖP

Vad ska framgå av en ÖP? - PBL 3 kap. 5 Det som ska redovisas i översiktsplanen regleras i tredje kapitlets fjärde och femte paragrafer i plan- och bygglagen. Ska redovisa grunddragen i den avsedda mark- och vattenanvändningen, hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras, vilken hänsyn som ska tas till allmänna intressen och hur man tänker tillgodose riksintressen och miljökvalitetsnormer. Hur kommunen tar hänsyn till nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för hållbar utveckling. Ovanstående är PBL:s krav, men därutöver är det upp till den enskilda kommunen hur ÖP ser ut och vilka delar av den fysiska planeringen som den omfattar. Det är beslut som ryms inom det kommunala självstyret. ÖP är inte juridiskt bindande Att fundera på: Vilken bild av Oxelösund vill vi förmedla i översiktsplanen?

Kommunen och översiktsplanen ÖP är grunden för kommunernas rätt att själva besluta om detaljplaner och tolka innebörden i allmänna intressen. Kravet att alla kommuner ska ha en heltäckande ÖP infördes genom PBL 1987. ÖP är samordnande och vägleder planering, utbyggnad och service. Förenklar vardagsbeslut gällande detaljplanering och bygglovsprövning. Minskar risken för överklaganden och förseningar i genomförandet. ÖP utgör en överenskommelse mellan stat och kommun om riksintressenas innebörd och avgränsning. Ger därmed såväl ramarna som handlingsutrymmet för kommunen inom riksintresseområdena. Hög användbarhet är starkt kopplat till att ÖP är väl förankrad och känd inom den politiska ledningen, den egna organisationen och medborgarna.

Detalj- och översiktsplanering 2 Detaljplanering är en möjlighet att förverkliga ÖP, oavsett vem som initierar detaljplanen. 4 3 Thams väg Om inget ställningstagande tas i ÖP måste detta göras i varje förfrågan. Om ÖP tar ställning och gör avvägningar mellan olika intressen förenklas startskedet av detaljplaneringen. 6 3 RORKULTEN 3 4 3 natur n1 2 u P-PLATS HUVUDGATA GC-VÄG NATUR R1C1 parkering NATUR GC-VÄG 2 6.5 k1 R1C1 n1 a1 Strandvägen 1 1 6.5 Detaljplanen är juridiskt bindande Att fundera på: Hur kan ÖP underlätta detaljplaneringen? Skala: 1:500 ORIENTERINGSKARTA GRUNDKARTANS BETECKNINGAR Oxelö 8:50 Fastighetsgräns Fastighetsbeteckning Rutnät Huvudbyggnad, takkontur Huvudbyggnad, husliv Övriga byggnader Skärmtak HANDL Plank Planb Samrå Behov Staket, mur Häck Barrskog, Lövskog Barr eller lövträd Ägoslagsgräns Dike +14,3 15 Belysningsstolpe Avvägd höjd Körbanekant Körbana kantsten Gångbanekant Nivåkurvor Uppgifter om grundkartan Upprättad år 1971 av Rikets allmänna kartverk ajourförd och kompletterad Koordinatsystem SWEREF 1630 Höjdsystem RH 00 Mätnoggrannhet:HMK-Ge:D 0 5 10 15 20 25 30 35

Övriga användare och översiktsplanen ÖP är inte endast ett bra verktyg för oss som jobbar inom kommunen. ÖP används också av andra myndigheter, aktörer och allmänhet i samhällsbyggandet. Används av myndigheter och domstolar som överprövar detaljplaneläggning, bygglov eller tillstånd enligt miljöbalken. Viktigt för exempelvis bygg-, industri, handels och vindkraftsföretag som ett underlag när de ska bedöma var de ska söka tillstånd för sin verksamhet. En tydlig och välunderbyggd ÖP talar om var chanserna för byggherrar att få igenom sina idéer är störst. En ÖP underlättar nya etableringar. Allmänheten kan använda ÖP för information om kommunens utvecklingsplaner. Att fundera på: Hur kan ÖP bli mer utåtriktad?

Vad kan en reviderad ÖP innebära? Översiktsplanen är en strategisk vägvisare in i framtiden. Den ska sträva efter en långsiktig utveckling mot bättre miljö, enklare vardagsliv för medborgare och en attraktivare kommun. Kan stärka Oxelösunds varumärke, säljande intryck. Attraktiva bilder och illustrationer? Målmedvetna ställningstaganden som speglar den politiska viljan. En bred ny medborgardialog. Ett nytt sätt att arbeta strategiskt - rullande översiktsplanering. En översiktsplan är ett arbetssätt och inte ett pappersdokument. Bidrar till ett tydligt ledarskap och samordning. En utåtriktad och användbar översiktsplan för alla. Att fundera på: Hur fångar vi det lokala engagemanget? Visionära bilder skapar ofta ett bra intryck och förståelse för var kommunen strävar

Ambitionsnivån vid en reviderad ÖP Arbetet med att revidera översiktsplanen bör inte utgå från blankt papper vilket skulle medföra mycket arbete både på tjänstemannanivå, politiskt och med medborgardialog. En revidering bör utgå från de strategier och planer som finns i nuvarande översiktsplan. Bostadsförsörjningsprogram, befintliga politiska visioner och strategier är exempel på nya planeringsdokument som behöver vägas in i översiktsplanen. Översiktsplanens helhetsperspektiv kräver lagarbete och samspel mellan olika tjänstemän, politiker och allmänhet. Att fundera på: Hur fixar vi rätt laguppställning? Lagarbete är en grund för god översiktsplanering

Förord Aktualitetsprövning Om en översiktsplan är aktuell eller inte avgörs av en aktualitetsprövning. Enligt PBL ska kommunfullmäktige pröva om översiktsplanen är aktuell minst en gång under varje mandatperiod. Översiktsplanen ska leda oss framåt. Kommunfullmäktige har antagit en vision för Oxelösund. Vår gemensamma vision ska återspeglas i översiktplanen. Kommunkoncernen har dessutom ett antal koncernmål som beskriver vad vi politiskt vill uppnå. Översiktsplanen är ett viktigt instrument för att ytterligare tydliggöra våra politiska intentioner för Oxelösunds kommun. Den ska vara ett hjälpmedel för utveckling och framtidstro. Den ska underlätta och snabba upp processer. Den pekar ut områden för utveckling men också för bevarande. Båda är lika viktiga. Vårt arv ska förvaltas och det som är bra ska bestå. Vi ska skydda viktiga värden men vi ska också peka ut områden för utveckling och omvandling. Översiktsplanen är därmed en trygg grund att stå på när vi ska leda utvecklingen framåt. Benita Vikström Kommunstyrelsens ordförande För att kunna bedöma aktualiteten behövs ett underlag som visar hur nuvarande ÖP tillämpas och om det tillkommit nya förutsättningar och anspråk. I arbetet med att ta fram underlag till aktualitetsprövningen har kommunen också möjlighet att föra dialog med exempelvis medborgare och företag. Är hela eller större delen av ÖP föråldrad - revidering i sin helhet. Är ÖP inaktuell bara i vissa områden - vissa delar kan behållas. Länsstyrelsen bedömer om kommunens redogörelse för de statliga intressena är aktuell. Innehåll Insticksfi cka för markanvändningskarta... 2 Inledning... 4 Planer & bestämmelser... 6 Skärgården & strandskydd... 7 Industri & näringsliv... 8 Besöksnäring... 9 Miljö & risker... 10 Riksintressen... 12 Grönstruktur... 14 Bebyggelse - befi ntliga karaktärsområden... 18 Oxelösunds Centrum... 22 Service... 23 Entréer, siktlinjer & landmärken... 24 Teknisk försörjning... 26 Kommunikation... 28 Kulturmiljö... 29 Konsekvenser & uppföljande åtgärder... 30 Underlagsmaterial... 32 Länsstyrelsens granskningsyttrande...34 3 Vilka ämnesområden har förändrats? Att fundera på: Gör politiken andra bedömningar än tidigare?

Konsten att hålla ÖP levande Översiktsplanering är, eller bör vara, en i stort kontinuerlig process. Planen ska spegla den rådande politiska majoritetens uppfattning om byggande, mark- och vattenanvändning och naturresurser. ÖP måste vara aktuell för att kunna vägleda beslut om exempelvis bygglov eller tillstånd enligt miljöbalken. Rullande översiktsplanering. - Aktualitetsprövning som en röd tråd! ÖP ska spegla den politiska viljan genom exempelvis politiska ställningstagandet och prioriteringar. För att ÖP ska behålla sin funktion som strategiskt vägledande beslutsunderlag så måste den ses över kontinuerligt - rullande översiktsplanering. I en rullande process stäms mål och strategier av mot det som händer i kommunen kontinuerligt. 9 Cristina Björn Karin Elfström En rullande översiktsplanering håller ÖP aktuell

Översiktsplaneringens roll har förändrats Allt fler kommuner använder ÖP som en visionär och strategisk vägvisare som pekar ut den långsiktiga utvecklingen. Andra behöver en översiktsplan med direkt och konkret vägledning. Politiska visioner tar större utrymme i de nya översiktsplanerna. Strategier och riktlinjer för allmänna intressen beskrivs tydligt. Nulägesbeskrivningen har fått en minskad betydelse, mer framtidsfokus. Regionala frågor är allt viktigare. Samhällsbyggandet har blivit mer komplicerat. Utseende och layout fungerar som ett säljande verktyg. Rullande översiktsplanering och genomförandestrategi - olika sätt att hålla planeringen levande och inte liggande i bokhyllan.

Översiktsplan för Malmö - Planstrategi 1 4 ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ PLANSTRATEGI antagen av Kommunfullmäktige 22 maj 2014 Innehåll Disposition Denna skrift är endast en del av översiktsplanen. Hela planen med kartor och planeringsriktlinjer kan ses på www.malmo.se/op/karta Förord........................................ Sammanfattning............................... Malmö 2032 en stadsbyggnadsvision............ Övergripande mål.............................. 15 Prioriterade inriktningar........................ 19 Strategier..................................... 25 Köpenhamn Malmö........................... 26 Skåne och MalmöLund-regionen.................. 28 Tätare stad och mer funktionsblandning............ 30 Bostadsbyggande.............................. 31 Plats för och näring till näringslivet................. 32 Handel och besöksnäring........................ 33 Offentlig service................................ 34 Kultur och fritidsaktivitet........................ 35 En grönare stad................................ 36 Grönstruktur................................... 37 Mötesplatser i stadsrummet...................... 38 Jämlikhet och jämställdhet....................... 39 Folkhälsa, trygghet och delaktighet................ 40 Barnperspektiv................................. 41 Trafikmiljö och prioriteringar mellan trafikslag....... 42 En stad för fotgängare........................... 43 Cykelstaden................................... 44 Kollektivtrafik.................................. 45 Hållbar bilism och godstransporter................ 46 Risk och säkerhet.............................. 47 Hållbar avfallshantering och slutna kretslopp........ 48 Lokalt producerad förnybar energi................. 49 Resurseffektivt och miljövänligt byggande.......... 50 Klimatanpassning.............................. 51 Naturresurser och naturvärden................... 52 Landsbygd och jordbruk......................... 53 Havet och kusten............................... 54 Vatten........................................ 55 Stadens gestaltning............................ 56 Kulturmiljö och historiskt perspektiv............... 57 Genomförandestrategier och arbetsprocesser...... 58 Konsekvenser................................. 69 Fortsatt översiktsplanering.................... 73 5 6 9 Denna skrift är endast en del av översiktsplanen. Kartor och planeringsriktlinjer kan ses på www.malmo.se/op/karta PLANSTRATEGI MILJÖ- KONSEKVENS- BESKRIVNING PRIORITERADE INRIKTNINGAR PLANERINGS- RIKTLINJER SAMRÅDS- REDOGÖRELSE STRATEGIER UTSTÄLLNINGS- UTLÅTANDE DIGITALT KARTVERKTYG www.malm.se/op/karta STADSBYGGNADS- VISION MÅL Till planen hör även miljö konsekvensbeskrivning, samrådsredogörelse och utlåtande över utställningen. Alla handlingar som hör till översiktsplanen kan hämtas på www.malmo.se/op Där finns även utdrag av kommunfullmäktiges beslutsprotokoll från antagandet. Länsstyrelsens granskningsyttrande.............. 74

Översiktsplan för Malmö - Regionala samband 27 STRATEGIER STRATEGIER 26 Köpenhamn Malmö Med sina olika styrkor kompletterar Köpenhamn och Malmö varandra och stärker Öresundsregionens attraktionskraft och tillväxtmöjligheter. Köpenhamn-Malmö ska vara Skandinaviens näringslivscentrum, med bäst möjliga förutsättningar för ett internationellt näringsliv. Det gäller såväl internationella huvudkontor som små innovativa entreprenörer. Öresundsregionen är Europas största universitetsregion och ska i framtiden vara känt för goda studiemiljöer, hög forskningskvalitet och fruktbart samarbete med näringslivet. Öresundsbron har gjort denna utveckling möjlig, men kapaciteten är begränsad och kan bli en flaskhals på längre sikt. Fler förbindelser mellan städerna kommer att behövas, särskilt när Fehmarn Bält-förbindelsen har öppnat. Köpenhamns flygplats Kastrup och framtida snabbtågförbindelser är andra frågor av stort gemensamt intresse. Hamnverksamheten drivs redan av ett samägt bolag och energiförsörjning, markpolitik, utbildning och näringsliv är områden där konkret samarbete kan utvecklas. Öresundsregionen ska vara den första klimatneutrala gränsregionen i Europa år 2030. Köpenhamn-Malmö ska vara platsen man besöker för att studera och testa de senaste lösningarna inom förnybar energi, hållbar stadsplanering och hållbara trafiklösningar. STRATEGIER FÖR SAMARBETE KÖPENHAMN MALMÖ Ökad social balans och hälsosam och grön tillväxt Förbättra metoder för att arbeta med sociala innovationer. Detta sker i samverkan med universiteten på båda sidor om sundet, Region Skåne och en rad andra kreativa aktörer. Främja vindkraft i Öresundsregionen. Ett antal offentliga och privata aktörer i och kring Köpenhamn och Malmö arbetar med lagring av förnybar energi och hållbar energiförsörjning av nya stadsdelar. Öka tillväxt och sysselsättning bland annat genom att stärka förutsättningarna för cleantech-verksamheter i Öresundsregionen. Arrangera fler internationella kongresser om klimat, energi och miljö tillsammans med berörda intresseorganisationer. Ökad mobilitet Utreda kapaciteten på Öresundsförbindelsen och utreda en ny direkt och högklassig spårförbindelse mellan städernas centrum en Öresundsmetro, samt snabbare förbindelse till Hamburg. Stärka existerande flyglinjer och verka för nya internationella direktförbindelser till Köpenhamn. Ett projekt pågår i syfte att utveckla nya linjer i samarbete med staten, regionala och kommunala parter på båda sidor om Öresund. Bättre förutsättningar för näringsliv, innovation och kunskap Illustration: COBE Stödja utvecklingen av European Spallation Source (ESS) och Max IV till en av världens största och mest avancerade forskningsanläggningar. Med ESS får Skandinavien sin första stora Europa gemensamma forskningsanläggning. Planlägga områden för framtidens verksamheter och eliminera barriärer för entreprenörer i regionen. Köpenhamn och Malmö arbetar också med gemensamma strategier för att locka hit och behålla kvalificerad arbetskraft. Engagera 1 200 företag i samverkan och handel över Öresund med hjälp av Öresund Business Match. Målet är att åstadkomma kombinerade dansksvenska kapitalinvesteringar i utvecklingsprojekt för näringslivet och tillväxtområdena. Detta samarbete omfattar hela Öresunds regionen. UTMANINGAR Öresundsregionen har under senare år haft en svag tillväxt jämfört med de regioner Köpenhamn och Malmö normalt jämför sig med. Tillväxt och sysselsättning måste öka, vilket kräver stärkt samarbete mellan Köpenhamn, Malmö och hela Öresundsregionen.

Översiktsplan för Malmö - Exempel på tydliga strategier 51 STRATEGIER 41 STRATEGIER Barnperspektiv Klimatanpassning Att garantera barn goda uppväxtvillkor är en viktig samhällsfråga. Alla barn ska ha optimala chanser till ett liv med bra livskvalitet. Att kunna leka och röra på sig är viktigt för en god hälsa. Barn som tas på allvar och lyssnas på ges bra förutsättningar att växa upp till trygga vuxna. Det är väsentligt att arbeta såväl med barnperspektivet (med vuxna ögon på barns miljö) som barnets eget perspektiv. En stad som är bra för barn är bra för alla. Malmö ska erbjuda en attraktiv livsmiljö för barnfamiljer, såväl i centrala delar av staden som i ytterområden. För att attrahera barnfamiljer till alla boendeformer och miljöer krävs en trygg och tillgänglig närmiljö som är användbar, grönskande och upplevelserik. Utformning av bostadsgårdar är särskilt viktig eftersom de är en betydande del i vardagsmiljön för barnfamiljer. Viktiga ingredienser är bland annat barnens möjlighet till rörelsefrihet. Förr hade barn ett stort omland att röra sig i utan vuxet sällskap. För att kunna uppleva och utforska staden krävs möjlighet att röra sig fritt men barnens område för egna upptäckter har minskat för varje generation. Att motverka denna utveckling har ett stort värde, från såväl socialt-, som genus- och folkhälso perspektiv. Upp levelsen av osäkerhet och otrygghet har ökat föräldrars benägenhet att skjutsa barn även mycket korta sträckor och allt färre barn går eller cyklar till skolan. Upptagningsområden för skolor och förskolor är inte längre geografiskt kopplade till skolans placering men säkra skolvägar och god tillgänglighet för gående och cyklister kan bidra till att barn får gå i skola i sitt närområde. Trafikmiljön är väsentlig för hur barn kan använda staden. En satsning på ett hållbart transportsystem med människan i fokus med god tillgänglighet för dem som går, cyklar och åker kollektivt bidrar till en bättre relation mellan barn och trafik. En levande stad med blandade funktioner bidrar till att stadsrum befolkas med mångfald av vuxna som kan vara förebilder för barn och ungdomar i vardagen. STRATEGIER Barnens perspektiv ska synliggöras, belysas och beaktas i alla beslut i stadsplaneringen. Barnkonsekvensanalyser kan vara ett användbart redskap. Barn och ungas delaktighet och inflytande på frågor som rör staden och dem själva ska ses som en resurs i planeringsprocesser och särskilda former för barn och ungas delaktighet ska utvecklas. Trafikplaneringen ska alltid ta hänsyn till barns och andra oskyddade trafikanters behov. Hög prioritet ska ligga på ett trafiksystem som både ser till barns rörelsebehov och behov av trygghet. Malmö ska ha ett väl utbyggt nätverk av gång- och cykelvägar som tillgodoser barns behov. Malmös skolbarn ska tryggt kunna ta sig till skola och fritidsaktiviteter utan vuxens sällskap säkra skolvägar ska vara i fokus. Barnvänliga och grönskande bostadsmiljöer ska alltid finnas såväl i nya som existerande stadsdelar. Barns behov av fritidsaktivitet ska tillgodoses med närhet till lekplatser, stora parker, naturområden och fritidsanläggningar. Utemiljön kring skolor och förskolor ska hålla hög kvalitet. Extra omsorg om utemiljöer i barnrika områden med mycket slitage behövs. För att främja integration ska verksamheter riktade till barn lokaliseras så att de bidrar till att en blandning av barn med olika bakgrund träffar varandra. Klimatanpassning innebär att till skillnad från att arbeta med åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser fokusera på åtgärder som mildrar eller hindrar effekter av klimatförändringen, eller tar till vara dess möjligheter. Konsekvenser av ändrade klimatförhållanden, exempelvis stigande havsnivå och ökade nederbörsmängder, kan få stor betydelse för Malmö och måste tas i beaktande. Med förebyggande åtgärder kan framtida kostnader för skador minskas. Enligt FN:s klimatpanel IPCC 2007 kan medelvattennivån stiga med 22 66 cm till år 2100 (nyare forskning visar en snabbare takt). När medelvattennivån stiger höjs också de extrema högvattennivåerna. Om hundra år kan havet i extrema fall komma att nå tre meter över nuvarande havsnivå. Under tremetersnivån ligger delar av Malmös innerstad, hamnen och delar av de viktigaste utbyggnadsområdena. Stora värden i form av bostäder, arbetsplatser, infrastruktur och annat riskerar att skadas vid översvämning. Också naturvärden längs kusten och kulturhistoriska värden i Malmös historiska centrum kan bli berörda. Grundvattnet påverkas av höjda havsnivåer med stigande nivåer och risk för saltvatteninträngning. Risk för översvämningar ökar med frekventa, intensiva och långvariga nederbördsperioder. I Dagvatten strategi för Malmö förespråkas öppen dagvattenhantering där så är möjligt, men en tätare stad innebär samtidigt att ytor för att hantera dagvatten blir mindre. Kreativitet och vilja att prova nya idéer och innovationer, som även kan komma att kollidera med andra intressen, är utmaningar. För att skydda redan bebyggda områden från översvämningar behöver på lång sikt ett kustskydd upprättas. Vilken skyddsnivå som kommer att krävas och vilka typer av skydd som kan bli aktuella behöver utredas. Ett kustskydd kan bestå av olika delar som samverkar; utfyllnader, öar, vallar, murar och rörliga anordningar som stängs om en översvämning hotar. En av de viktigaste uppgifterna i samband med utformning av ett kustskydd blir koordinering med VAsystemet så att nederbörd kan tas om hand innanför en barriär. Att upprätta ett kustskydd är tidskrävande och görs successivt. STRATEGIER Planläggning ska ske med hänsyn tagen till klimataspekter. Lägsta nivå för nybyggande ska vara +3 meter, såvida inte andra lämpliga åtgärder till skydd mot höjt grundvatten och översvämning vidtas. Dagvatten ska hanteras så att säkerhetsmarginaler för extrema nederbördssituationer uppnås. VA-systemen ska anpassas efter den forskning som bedrivs kring ändrade nederbördsförhållanden. Vård- och äldrebostäder, förskolor och skolor ska utformas så att inomhustemperaturen inte blir ohälsosamt hög i samband med värmeböljor. För att säkerställa ett långsiktigt och effektivt skydd mot höjd havsnivå ska ett genomgripande utredningsarbete inledas, i samverkan med grannkommuner, Länsstyrelsen och andra berörda aktörer. En lång rad komplexa frågor, exempelvis koordinering med VA-systemet, påverkan på havsströmmar, marina naturvärden, gestaltningsfrågor med mera måste utredas grundligt innan åtgärdsoch handlingsplaner kan läggas fast. Multifunktionella lösningar ska eftersträvas så att exempelvis en skyddsvall kan vara gång- och cykelväg, en skyddsrevel till havs fungera för bad och rekreation eller öar för ny attraktiv stadsbebyggelse. A Läs mer i Handlingsplan för klimatanpassning Malmö 2012 2014 (godkänd av av Kommunstyrelsen 2012-02-29). www.malmo.se/op UTMANINGAR Malmös kustlinje är omkring 43 kilometer lång. Därtill påverkas ett stort låglänt område längs Segeås nedre lopp, som har stor betydelse för stadens kommunikationer och försörjning. Det genomkorsas av ett antal järnvägar och vägar, kraftledningar och huvudvattenledningar.

Botkyrkas översiktsplan botkyrkas översiktsplan Översiktsplanen och kartor finns också digitalt på webben: www.botkyrka.se/oversiktsplan Markanvändning i Botkyrka kommun Tät stadsbygd De centrala delarna av Tumba, Tullinge, Fittja, Hallunda, längs E4/E20 mellan Fittja och Hallunda samt ett stråk från Hallunda mot Eriksberg och Alby centrum. Medeltät stadsbygd De tätbebyggda västra delarna av Norsborg, norra Hallunda, Slagsta, Fittja, Alby, Eriksberg, tätbebyggda delar av Tullinge norr och söder om järvägen, Riksten, Vårsta centrum, området mellan Kassmyra och Malmtorp, Storvreten, Tumba skog ned längs Dalvägen, Lilltumba, Tunarondellen och Loviseberg. Gles stadsbygd Slagsta, Hallunda gård, södra delen av Fittja, sydöstra delarna av Alby, norra västra och södra delarna av Tullinge (ej Riksten), Skyttbrink, Vårsta (förutom de centrala delarna), södra och västra delarna av Tumba där Uttran och Norrbyvret ingår, Segersjö, Sandstugan, Vretarna och Nackdala. I begreppet stadsbygd ingår bostäder, verksamheter, vägar, grönområden, rekreationsområden m.m. Nya bostäder på landsbygden Sibble, Kagghamra, Eldtomta, Byrsta, Tegelvreten, längs med riksväg 225, längs länsväg 569 mellan Sibble och Vårsta, samt längs riksväg 225 väster om Vårsta. Storstadsnära natur grönt aktivitetsrum Täcker hela norra delen av Botkyrka kommun ner till Vårsta och Riksten i söder. Bevarandevärd landsbygdsmiljö Täcker hela södra delen av Botkyrka kommun, d.v.s. hela Grödingelandet. Regional stadskärna De tre regionala stadskärnorna är Flemingsberg, Kungens kurva Skärholmen och Södertälje. Ny väg Vägen sträcker sig från östra Tumba, över Skyttbrink och böjer sedan av ner mot Riksten i söder och följer järnvägen på den södra sidan vidare mot Flemingsberg. Idé till spårväg Spårväg Botkyrka rakt västerut mot Hallunda och Norsborg. I höjd med Norsborgs station svänger den av söderut och ansluter mot Eriksbergs industriområde. Sedan vidare mot Alby följande Hågelbyleden söderut. I höjd med Nackdala naderna och följer Åvägen österut. Vid Skyttbrink svänger den av mot sydost för att följa stäckningen av den nya vägen men fortsätter in i Rikstensområdet. Svänger slutligen norrut upp genom Tullinge mot Banslätt och Tullingeberg, där vänder den österut mot Karolinska universitetssjukhuset och Flemingsberg. Gröna samband fortsätter ner längs med Albysjöns strand. skogens naturreservat mellan Vårsta och Norrbyvret. Ett annat grönt stråk går mellan Vinterskogens naturreservat i väster till Lida naturreservat i öster mellan Vårsta och Kassmyra. Två gröna stråk förbinder området söder om Malmsjön med området öster om Grödinge kyrkby samt en förbindelse därifrån mot Nolinge. Mel- söder om nuvarande bebyggelse. Ett grönt stråk förbinder grönområdena från öster till väster över Rikstens grustag. Antagen av kommunfullmäktige 22 maj 2014 Markanvändning i Botkyrka kommun. Övergripande mark- och vattenanvändning i Botkyrka, målbild 2040. Vi vill så långt som möjligt koncentrera ny bebyggelse på redan i anspråkstagen mark nära kollektivtrafik. Istället för fortsatt spridd landsbygdsbebyggelse vill vi se att ny bebyggelse koncentreras i stråk. Det betyder inte att alla lägen inom föreslagna stråk är lämpliga. Siffrorna i kartan anger inte en prioriteringsordning. Läs mer om prioriterad ordning på sidan 54. Mer information om kartans innehåll finns på sidan 96-97. FÖRORD OCH SAMMANFATTNING 9

Botkyrkas översiktsplan - Fem tydliga visioner PLANERINGSSTRATEGIER FÖR BOTKYRKA FOTO: JOHANNES LILJESON 3 I den här delen presenterar vi kommunens fem planeringsstrategier i varsitt avsnitt. De ger uttryck för våra ambitioner och ger riktlinjer för efterföljande planering där nästa steg av avvägningar behöver göras. Leva klimatsmart Här finns riktlinjer för klimatsmart trafik, bebyggelse, vattenhantering och energiproduktion. Vi vill göra det lätt att åka med kollektivtrafiken, gå och cykla. Vi vill också skydda jordbruksmarken och möjligheten att hitta rent vatten också i framtiden. Vi vill dessutom skapa beredskap för att möta klimatförändringar. Plats att växa Här anger vi var, när, hur mycket och på vilket sätt vi vill bygga under de närmaste 30 åren. Vi vill ge plats för 20 000 nya bostäder i redan bebyggda områden, nära kollektivtrafik. Vi vill också skapa möjligheter för 15 000 nya arbetstillfällen. Det ska finnas en bra blandning av olika bostäder och arbetsplatser i alla stadsdelar. Hemma i storstaden Här finns riktlinjer för mötesplatser och infrastrukturkopplingar. Botkyrkaborna ska känna sig hemma i Botkyrka och i storstaden. Därför behövs både bra mötesplatser i Botkyrka och goda förbindelser. Det ska vara lätt att ta sig fram inom Botkyrkas stadsdelar, mellan olika områden i Botkyrka och till viktiga platser i Storstockholm. Nära till storstadsnatur Här ger vi vår syn på grönområdens sociala funktion och ger riktlinjer för naturvård och kulturmiljövård. Vi vill göra det lättare att komma ut i naturen för att motionera eller för att uppleva tystnad, avskildhet och lugn. Vi vill bevara stora sammanhängande grönområden och stärka gröna samband. Utrymme för kreativitet Här finns riktlinjer för kreativt stadsbyggande och här anger vi hur vi kan tillvarata Botkyrkabornas kreativitet och ge utrymme för företagande. I Botkyrka ska det finnas utrymme för nytänkande, oväntade idéer och olikheter. 28 29

BOTKYRKA KOMMUN 1 [11] Kommunledningsförvaltningen Botkyrka kommun, 2009 1 Botkyrkas översiktsplan - Visioner beskrivs tydligt Plats att växa Kommunen välkomnar en växande befolkning och vi vill därför öka takten i bostadsbyggandet. Vi vill också ge plats för fler företag och arbetsplatser. Nya bostäder och arbetsplatser ska medvetet lokaliseras så att vi bygger starkare underlag för kollektivtrafik, service och handel. Kapitlet är indelat i tre avsnitt. Det första handlar om var Botkyrka ska växa (sid. 45), därefter med hur mycket och i vilken ordning (sid. 52). I det sista stycket hittar du principer för hur och med vilka kvaliteter Botkyrka ska växa (sid. 56). Planeringsstrategi i korthet Plats att växa - Vi ska bygga bostäder i redan bebyggda områden, i första hand i bra kollektivtrafiklägen. - Vi vill i högre grad blanda arbetsplatser och bostäder. - Följande platser i Botkyrka ska stärkas som tyngdpunkter för bebyggelse, kollektivtrafik, handel och service: Hallunda centrum, Alby centrum och Eriksbergs verksamhetsområde samt stråken däremellan, Fittja centrum, Tullinge centrum, Vårsta centrum samt Tumba centrum. - Vi vill att bostadsbyggandet ska öka. Översiktsplanen ger utrymme för 20 000 nya bostäder. - Vi vill skapa möjligheter för 15 000 fler arbetstillfällen. - Fokus under planeringsperioden kommer att ligga på förnyelse av och förtätning i våra miljonprogramsområden. - Vi strävar efter en mångfald av bostäder i alla stadsdelar både när det gäller upplåtelseform, storlek, utförande och pris. - När vi förtätar och bygger nytt inom befintliga stadsdelar ska vi passa på att förbättra de fysiska och de sociala kopplingarna mellan olika områden. Vi ska sträva efter ett mer sammanhängande gatunät. Plats att växa var Kommunen har ett antal övergripande principer som anger var vi vill bygga mer bostäder och verksamheter. Vi sammanfattar dem här. I del fyra, som börjar på sidan 94 markanvändningen i olika delar av kommunen. Vi ska bygga nytt inom våra stadsdelar Ingen av kommunens stadsdelar är färdigbyggd. I attraktiva städer och delar av områden, det vill säga förtäta. I första hand genom kompletteringsbebyggelse i investeringar i infrastruktur, vatten- och avloppsledningar och kommunal service. En annan fördel är också att nya tillskott kan bidra med förnyelse av våra stora kulturmiljöer. I andra hand ska vi bygga i områden som kan omvandlas från en tidigare användning till en annan. Till exempel kan grustäkter, gamla industriområden eller spårområden bli nya bostadsområden eller promenadstråk. Läs mer om klimatsmarta bebyggelselägen i avsnittet Leva klimatsmart sidan 34. Läs också om byggande i traditionella lägen på sidan 78. Moderna radhus på Fittjaterrassen Fittjaterassen blev klar 2014. Här finns 62 bostäder, uppdelade i stadsradhus och lägenheter i moderna hus med en spännande arkitektur. Terrassen är stadsdelens första nyproduktionsobjekt som består av bostadsrätter. De nya moderna bostäderna är fördelade på storlekar från 2 rok till 6 rok. Alla bostäderna har en härlig sjöutsikt, egen terrass, trädgård och privat parkering. 90% av bostäderna var sålda efter 90 dagar på bostadsmarknaden. Mellan husen går en diagonal som består av ett torg, utsiktsplatser, terrasser och gradänger. På torget kommer ett konstverk att uppföras genom ateljéprogrammet Residence Botkyrka. I närheten av kvarteret ligger parken Fittja äng där det bland annat finns en badstrand och en idrottsplats, på andra sidan Albysjön finns friluftsområdet Flottsbro med slalomanläggning. I kvarterets närhet finns också skola, badhus med gym, Fittja centrum med tunnelbana och Mångkulturellt centrum med bibliotek, utställningshall och kafé. Riktlinjer för boendeplanering, 2009 Att förtäta är bra ur ett folkhälsoperspektiv. Det underlättar så kallad aktiv transport det vill säga att vi går och cyklar mer. FOTO: MIKAEL MORBERG 44 44 PLANERINGSSTRATEGI: PLATS ATT VÄXA 45

Övning 1 - Oxelösund 2030 Oxelösund 2030 är en attraktivt hållbar bostadsort med 13 200 invånare. De senaste 15 åren har befolkningen ökat med 1% / år och det har byggts 850 nya bostäder. TOPPNYHET Huvudrubrik TOPPNYHET BILDER Sätt er in i situationen att framtiden redan är här och resans gång ska dokumenteras. Uppgift: Ett TV-team ska besöka kommunen för att beskriva den välkända Oxelösundsandan. Beskriv Oxelösunds framgångssaga med hjälp av underlaget. Undvik att se hinder och fokusera på de olika faktorer som ligger till grund för Oxelösunds framgångssaga. Tänk positivt och våga tänk på den framgång som redan hänt. brainstorming notiser Citat 37 Vad är framgångsreceptet?

Övning 1 - Oxelösund 2030 Oxelösund 2030 är en attraktivt hållbar bostadsort med 13 200 invånare. De senaste 15 åren har befolkningen ökat med 1% / år och det har byggts 850 nya bostäder. TOPPNYHET Huvudrubrik TOPPNYHET BILDER Toppnyhet - berättar om den stora nyheten om framgången som man uppnått. Huvudrubrik - förmedlar innehållet. Notiser - avslöjar intressanta fakta. Citat - kan komma från vem som helst, ska dock relatera till omslagstexten. Brainstorming - dokumenterar initiala idéer som lett till framgången. brainstorming notiser Citat Bilder - som stöder innehållet med illustrationer. 37 Vad är framgångsreceptet?

Övning 2 - Oxelösund i ett större perspektiv Oxelösund kan dra nytta av de olika styrkor som regionen har. Attraktionskraft och tillväxtmöjligheter är två exempel på saker som kan stärkas. Många planeringsfrågor har en regional dimension - hur fångar vi upp detta? Hur påverkas Oxelösund av - och hur kan Oxelösund påverka - det som händer i regionen? Hur ska översiktlig planering användas för att skapa bästa möjliga förutsättningar i Oxelösund utifrån det som händer runt omkring oss? Vad är Oxelösunds roll och styrkor i Nyköpingsregionen? Vad är Oxelösunds/Nyköpings roll och styrkor i Stockholmsregionen? Regionen är den nya staden

Vad betyder Oxelösunds översiktsplan för er? Översiktsplan för Oxelösunds kommun 2010 Antagen av Kommunfullmäktige 2010-09-22

Vad kan Oxelösunds nya ÖP uttrycka? Oxelösunds vilja uttryck i visioner och mål. Bygger på kunskap och aktuella planeringsunderlag. Tar ställning och gör svåra avvägningar. Politiska mål översätts i konkreta framtidsbilder. Marknadsför framtidens Oxelösund. Är offensiv, visar visualiseringar av mål och framtidsbilder. Översiktsplanen belyser Oxelösunds regionala roll. Prioriterar rätt frågor att utveckla. Används som underlag i mål- och budgetprocessen. Länkar samman mål och visioner med samhällsbyggande.

Oxelösunds strategier ÖP och samhällsbyggande handlar inte bara om var nya byggnader ska placeras. Mötesplatser i stadsrummet Jämlikhet och jämställdhet Folkhälsa, trygghet och delaktighet Barnperspektiv Kultur och fritidsverksamhet En stad för fotgängare Cykelstaden Kollektivtrafik Hållbar bilism och godstransporter Klimatanpassning Integration

Oxelösunds förutsättningar

Övning 3 - Utifrån Oxelösunds förutsättningar Använd er av kartmaterialet ni fått - rita eller skriv hur Oxelösund ska utvecklas. Exempel på funderingar: Hur ska kommunen växa? Vad ska bevaras/skyddas? Var finns det plats att expandera? Vilka värden ska förstärkas? Vilka värden ska tillskapas? Vilken tidshorisont bör den nya ÖP:n ha? Oxelösund 2030?

boverket.se/sv/pbl-kunskapsbanken/oversiktsplanering/