Kallelse Sammanträdesdatum 2014-06-04

Kallelse Sammanträdesdatum 2014-06-04 Plats Bohusrummet, Stadshuset Tid Onsdagen den 4 juni klockan 13:00-18:00 Ledamöter Gun-Marie Daun (KD) Ordförande Mona-Britt Gillerstedt (S) Mikael Wintell (M) Tommy Ohlsson (M) Inger Rasmusson (FP) Linda Åshamre (S) Hadi Ala (S) Gun-Marie Daun (KD) Ordförande Anna Ljungkvist Sekreterare SOCIALA UTSKOTTET ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 vx FAX 0303-132 17 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

Kallelse Sammanträdesdatum 2014-06-04 Dagordning Förslag till beslut 1 Upprop 2 Val av justerare Utses 3 Tillkommande och utgående ärenden Antecknas Ärenden till kommunstyrelsen 4 KS2010/2573-9 Framtida organisering av personlig assistans Bilaga Information av Susanne Albinsson och Frida Sandström cirka klockan 13.05 Förslag till kommunstyrelsen Enligt förvaltningen Information från sektorerna 5 Sektor arbetsliv och stöd Månadsrapport Tertial 1 Information av Jonas Arngården och Frida Sandström cirka klockan 13.35 Antecknas Sektor arbetsliv och stöd och sektor vård och äldreomsorg Uppföljning av kommunstyrelsens resultatmål Anhörigstöd inom funktionshinderverksamheten Volontärverksamhet Information av Jonas Arngården, Dag Waltersson, Elisabeth Sjöberg, Agneta Gustafsson och Yvonne Ålöv cirka klockan 14.20 Kaffe klockan 14.50-15.10 SOCIALA UTSKOTTET

Kallelse Sammanträdesdatum 2014-06-04 6 Sektor vård och äldreomsorg Månadsrapport Tertial 1 Information av Elisabeth Sjöberg och Makki Almusawe cirka klockan 15.10 Antecknas Ärenden som stannar i utskottet 7 KS2013/746-17 Byte av sammanträdesdag för sociala utskottet november Bilaga Cirka klockan 15.55 Beslut Rapporter 8 Bordlagda rapporter 7/5-14 Gårdsråd Solhaga och Ranrikegården Cirka klockan 16.00 9 Rapporter Gårdsråd Rexegården Cirka klockan 16.05 Antecknas Antecknas SOCIALA UTSKOTTET

Tjänsteskrivelse 1(5) Handläggarens namn Susanne Albinsson 2014-05-14 Framtida organisering av personlig assistans (Dnr KS2010/2573-9) Sammanfattning Förvaltningen (sektor arbetsliv och stöd) fick i uppdrag att avvakta Lagen om valfrihetssystem (LOV) och följa upp kostnader för personlig assistans, som utförs av kommunen, under 2011, innan beslut om förändringar för verksamheten fattades. Förvaltningen har även i uppdrag att utreda om övervägande av annan organisation av personlig assistans och komma med förslag på organisering. Konsekvenserna för verksamheten i Kungälvs kommun om personlig assistans upphandlas enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU) skulle vara minskade kostnader i form av att ledarskap och arbetsledning försvinner, samt att administration gällande uppföljning och avtal kvarstår. Vid ett politiskt beslut om upphandling av personlig assistans under hösten 2014 kommer effekterna troligen slå igenom på helårseffekt med minskade kostnader först 2016. Den statliga utredningen av översyn av personlig assistans gällande ändamålsenlig utformning av ersättningen och en jämbördig relation mellan privata och offentliga aktörer kan komma att ge kommunen förbättrade villkor i verkställandet av personlig assistans. Det ger en osäkerhet i framtida ersättningsnivåer som kan påverka kostnaderna inom personlig assistans Utifrån dagens regelverk skulle den bedömda nettoeffekten kring en upphandling av personlig assistans bli cirka 800 000 kronor. Den ekonomiska beräkningen utgår från att en upphandling kan ske utifrån schablonersättningen 280 kronor/timme, vilket är osäkert. Förvaltningen bedömer att en eventuell vinst med upphandling är för liten utifrån det arbete som en sådan medför och de osäkerhetsfaktorer som är inbyggda i en sådan process. Det är svårt att helt uppskatta de resurser som ändå skulle behöva finnas inom förvaltningen och erfarenheten visar också ett riskmoment med att kommunen inte erbjuder personlig assistans i egen regi. Förvaltningen har ett pågående arbete med att effektivisera den egna verksamheten och har som målsättning att minska kostnaderna med cirka 350 000 kr genom detta arbete. Bakgrund Förvaltningen (sektor arbetsliv och stöd) fick i uppdrag att avvakta LOV och följa upp kostnader för personlig assistans, som utförs av kommunen, under 2011, i innan beslut om förändringar för verksamheten fattades. Förvaltningen har därefter 2011-2014 jobbat med handlingsplan och tagit till alla de åtgärder de anser vara möjliga för att effektivisera verksamheten i personlig assistans. Förvaltningen har även i uppdrag att utreda om övervägande av annan organisation av personlig assistans och komma med förslag på organisering. Majoriteten av personlig assistansärendena i Kungälvs kommun har valt en annan anordnare än kommunen. I de ärenden som har kommunen som anordnare ställer verksamheten samma ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

2(5) krav på medarbetare inom personlig assistans som inom övrig LSS-verksamhet med undantag för anhöriganställda. Det innebär att medarbetare inom personlig assistans idag har haft kompetensutveckling, regelbundna APT, planeringsdagar, arbetsmiljöarbete etc. Det innebär i sin tur att den statliga ersättningen inte alltid täcker den faktiska kostnaden för insatsen utan Kungälvs kommun får komplettera med budgetmedel. Utredningen har bedrivits genom att ta del av Stenungssunds utredning där de under år 2013 tog kontakt med kommuner där personlig assistans upphandlats enligt LOU, samt gjort en genomgång av andra kommuners utredningar i frågan. Personliga assistenter har kontinuerligt fått information om utredningen på arbetsplatsträffar. Assistansberättigade kommuninvånare har fått information via media om verksamhetens uppdrag att utreda konsekvenserna enligt ovan. Information har också lämnats på facklig samverkan på verksamhetsnivå vid upprepade tillfällen. Utredningen har utgått från uppdraget att beskriva konsekvenser för brukare, medarbetare och verksamhet vid en eventuell upphandling av personlig assistans. Verksamhetens bedömning I de fall där kommunerna följt upp kvalitén för brukarna i upphandlad personlig assistans visade det på en varierande kvalitet. Vissa brister visade sig finnas då det gällde att föra journalanteckningar. Samtidigt påtalades att man också arbetade aktivt i verksamheterna med kvalitetshöjande åtgärder som baserades på SOSFS 2011:9. Endast ett fåtal av de kommuner som upphandlat personlig assistans hade gjort uppföljningar av den verksamhet de upphandlat vilket resulterar i att det är svårt att få en klar bild över hur kvalitén egentligen var i de upphandlade alternativen. Det är därför viktigt att det finns resurser för uppföljning, tillsyn och kvalitetskontroll. Vad gäller medias bild av kvalitén för brukarna i de privata assistansbolagen har media mest varit intresserade av att påvisa brister i olika sammanhang. Brister som bestod bland annat i att tillgodose de mest basala behoven såsom mat för dagen och medicinering. Det fanns också frågetecken kring hanteringen av ersättningen för personlig assistans som betalats ut av försäkringskassan, där privata assistansbolag lyckats bedriva verksamhet med stora vinster medan kommunala verksamheter brottats med att få verksamheten att gå ihop. Staten har nu gjort en översyn av ersättningen av personlig assistans för att ta fram ett förslag på en ändamålsenlig utformning av ersättningen. Konsekvenserna för verksamheten i Kungälvs kommun om personlig assistans upphandlas enligt LOU skulle vara minskade kostnader i form av att ledarskap och arbetsledning försvinner samt att administration gällande uppföljning och avtal kvarstår. Vid ett politiskt beslut om upphandling av personlig assistans under hösten 2014 kommer effekterna troligen slå igenom på helårseffekt med minskade kostnader först 2016. Den statliga utredningen av översyn av personlig assistans gällande ändamålsenlig utformning av ersättningen och en jämbördig relation mellan privata och offentliga aktörer kan komma att ge kommunen förbättrade villkor i verkställandet av personlig assistans. Den statliga utredningens resultat presenterades i februari 2014 vilket innebär att verksamheten först 2015 kan bedöma vilka effekter en eventuell förändrad ersättning kan komma att få. När det gäller konsekvenser för medarbetarna så kan det sammanfattningsvis beskrivas att upphandlad utförare erbjuder assistenterna att följa med över till det privata alternativet. Dessa är skyldig att tillämpa kollektivavtalets villkor under ett år och kan därefter teckna andra avtal. Det innebär att konsekvenserna för medarbetarna på längre sikt är oklara.

3(5) En anställning inom Kungälvs kommun innebär vanligtvis mer fördelar jämfört med privata utförare, såsom lägre arbetstid/vecka, högre ob- och övertidsersättning, högre ersättning vid semester och att visstidsanställda har längre uppsägningstid (för tillsvidare anställda gäller reglerna i lagen om anställningsskydd i samtliga jämförda kollektivavtal). En annan aspekt av anställningstrygghet är konsekvenserna vid en arbetsbristsituation (exempelvis då en omsorgstagare avlider.) Kommunen är en stor arbetsgivare och personliga assistenter prövas för omplacering till tjänster inom kommunen. Därigenom är möjligheterna till att bereda annat arbete hos arbetsgivaren större inom en kommun än vad som är fallet hos en privat utförare. Fördelar hos privata aktörer beskrivs som kortare beslutsvägar, tydliga kvalitetssystem och möjligheter till utveckling inom företaget. Medellön till tillsvidareanställda och till visstidsanställda är något högre hos personliga assistenter anställda enligt KFOs avtal Det är också högre jourersättning för personliga assistenter anställda på kollektivavtal med Vårdföretagarna eller KFO. Myndighetsutövningen det vill säga utredning och bedömning av rätt till assistans och antal timmar kommer vid en upphandling enligt LOU finnas kvar inom socialtjänsten respektive Försäkringskassan. Kommunen är ansvarig för att de brukare som väljer kommunen som anordnare för insatser oavsett om kommunen väljer att själv tillhandahålla tjänsterna i egen regi eller genom en extern utförare efter upphandling. Det innebär bl.a. att kommunen ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med de föreskrifter som gäller för verksamheten och i enlighet vad som föreskrivs i avtalet med kommunen. Administration och arbetsledning följer inte automatiskt med i upphandlingen. Verksamheten har därmed skyldighet att tillhandahålla resurser för administration, uppföljning, tillsyn, kvalitetskontroll och avtalsuppföljning. Kvaliteten för brukaren ska inte påverkas vid en upphandling av verkställigheten. Ett sätt att undersöka hur kvaliteten för brukaren kan tänkas påverka är att ta del av andra kommuners uppföljningar av upphandlad assistans. Endast ett fåtal av de kommuner som upphandlat personlig assistans hade gjort uppföljningar av den verksamhet de upphandlat vilket resulterar i att det är svårt att få en klar bild över hur kvalitén egentligen är i de upphandlade alternativen. Konsekvenserna för medarbetarna vid en upphandling av personlig assistans innebär med stor sannolikhet vissa försämringar och vissa förbättringar. En anställning inom Kungälvs kommun innebär vanligtvis mer fördelar jämfört med privata utförare som lägre arbetstid/vecka, högre ob- och övertidsersättning, högre ersättning vid semester och att visstidsanställda har längre uppsägningstid. Det är också större anställningstrygghet med en offentlig utförare än en privat. Fördelarna hos privata aktörer är högre medellön och kortare beslutsvägar, tydliga kvalitetssystem och möjligheter till utveckling inom företaget. Utifrån dagens regelverk skulle den bedömda nettoeffekten kring en upphandling av personlig assistans bli ca 800 000 kronor. Den ekonomiska beräkningen utgår från att en upphandling kan ske utifrån schablonersättningen 280 kronor/timme, vilket är osäkert. Förvaltningen bedömer att en eventuell vinst med upphandling är för liten utifrån det arbete som en sådan medför och de osäkerhetsfaktorer som är inbyggda i en sådan process. Det är svårt att helt uppskatta de resurser som ändå skulle behöva finnas inom förvaltningen och erfarenheten visar också ett riskmoment med att kommunen inte erbjuder personlig assistans i egen regi. Förvaltningen har ett pågående arbete med att effektivisera den egna verksamheten och har som målsättning att minska kostnaderna med ca 350 000 kronor genom detta arbete.

4(5) Juridiska bedömningar Kraven på verksamheten gäller både offentlig och privat verksamhet. Om en kommun lämnar över driften av en verksamhet till en entreprenör har kommunen samma ansvar för kvaliteten på verksamheten som om de själva utfört insatsen. När det gäller sekretess innebär inte assistans med externa utförare andra förutsättningar än det som gäller med kommunen som verkställare. Enligt 29 LSS har enskild verksamhet som bedriver insatser enligt LSS tystnadsplikt. Insatser enligt SFB ansluter till bestämmelserna i LSS (SFB 2) vilket innebär att även de har sekretess och inte obehörigen röja vad han erfarit om enskildas personliga förhållande. Enskild verksamhet har också dokumentationsskyldighet. Den samlade utredningen avseende konsekvenser vid en upphandling av personlig assistans finns i beslutsunderlag Ekonomisk bedömning Kungälvs egen produktion ligger enligt bokslut 2013 ca 33 kronor/timma över schablonersättningen som Försäkringskassan ger. Kungälv ligger i nuläget högt i kostnad i en extern jämförelse. Det är dock svårt att bedöma exakt hur mycket över genomsnittet som kostnaden ligger. Enligt SKL är det normalt att ligga ca 10 % över ersättningen från Försäkringskassan. Vid den volym som Kungälv hade 2013 innebär detta att det skulle finnas en besparingspotential på ca 600 000 kronor för att komma ner till genomsnittet. I den jämförelse som konsultfirman Ensolution gör så sticker Kungälv ut mer mot jämförbara kommuner och ligger ca 2,6 miljoner kronor högre än jämförbara kommuner. Om verksamheten skulle gå över till LOU och Kungälv skulle köpa dessa timmar för schablonersättningen på 280 kr/timma skulle detta innebära en minskad kostnad på cirka 2600 tkr vid nuvarande volym. Efter kontakt med SKL har även en uträkning av hur en övergång till LOU skulle påverka det så kallade personalkostnadsindexet som ligger till grund för LSSutjämningssystemet. Denna visar att en övergång skulle innebära en minskad intäkt i utjämningssystemet på 1800 tkr vid en sådan övergång (allt annat lika). Nettoeffekten skulle alltså hamna på cirka 800 000 kronor. Nuvarande system är i nuläget uppbyggt så att besparingar brukar få en motsatt effekt i LSS-utjämningen på ca 60-70% av beloppet. För att denna spareffekt skall uppnås krävs då alltså att kommunen i sin upphandling sätter ett maximalt pris som motsvarar ersättningen från Försäkringskassan. Några av de kommuner som upphandlat, har förutsatt att den summan också skall inbegripa sjuklöner och administrativ ersättning. Ersättningen för SFB-insatserna regleras mellan den upphandlade assistansanordnaren och Försäkringskassan. Förslag till kommunstyrelsen Personlig assistans kvarstår i kommunal regi. Verksamheten arbetar med fortsatt god kostnadskontroll för enheten och följer den statliga utredningens resultat avseende personlig assistans och dess förslag på mer jämlika schablonbelopp gentemot de privata alternativen.

5(5) Beslutsunderlag 1. Bilaga på utredning 2. Bilaga på ekonomiska uträkningar Jonas Arngården Sektorchef Ann-Mari Broberg Sektorchef Expedieras till: Susanne Albinsson, Pernilla Beckebrant Laila Erlandsson Jonas Arngården Ann-Mari Broberg Frida Sandström För kännedom till:

140507 Utredning om vilka konsekvenser en upphandling av personlig assistans kan innebära för brukare, medarbetare och verksamhet Bakgrund Majoriteten av personlig assistansärenden i Kungälvs kommun har valt en annan anordnare än kommunen. I de ärenden som kommunen anordnar har verksamheten samma krav på medarbetare inom personlig assistans som inom övriga LSS-verksamheter med undantag för de anhöriganställda (PAN). Att medarbetare inom personlig assistans likställs med övriga medarbetare inom funktionshinderverksamheten innebär att de har kompetensutveckling, APTträff en gång i månaden, planeringsdagar, arbetsmiljöarbete och så vidare. Detta innebär att den ersättning som betalas ut av statliga medel, försäkringskassan, inte täcker den faktiska kostnaden för insatsen utan Kungälvs kommun får komplettera med budgetmedel. Frågan uppkom 2010 om att se över om lagen om valfrihet (LOV) kunde tillämpas inom personlig assistans. Frågan utreddes och beslut fattades om att förvaltningen (sektor arbetsliv och stöd) fick i uppdrag att avvakta och följa upp kostnaderna för personlig assistans, som utförs av kommunen, under 2011, innan beslut om förändringar av verksamheten tas. Inom personlig assistans finns valfriheten eftersom den som har ett beslut om assistansersättning från Försäkringskassan (FK)eller beslut om personlig assistans enligt LSS redan nu väljer mellan olika privata utförare, att själv bli arbetsgivare, eller att välja kommunen utför insatsen. Uppdraget inom personlig assistans med kommunen som anordnare har varit att avvakta LOV och istället följa upp kostnaderna för personlig assistans med inriktning på effektiva åtgärder i befintlig verksamhet för att hålla nere kostnaderna under år 2011-2013. För att få en objektiv bedömning har verksamheten använt sig av konsultfirman Ensolution sedan 2011 för att utreda. Ensolution har tagit fram ett antal förbättringsförslag som förvaltingen arbetat med: bättre löpande ekonomisk uppföljning öka intäkterna omställning av verksamheten specifika åtgärder för resurskrävande brukare se över sjuklönerutbetalning för externa utförare schemaläggning och planering Inom personlig assistans har vi under år 2011/2012 haft stöd av konsultfirman Ensolution som pekat ut ett antal förbättringsförslag för att effektivisera verksamheten. Vi har arbetat utifrån en fastställd handlingsplan med åtgärder. Trots dessa effektiviseringar har vi inte lyckats komma ned i samma nivå som ersättningen från FK ger. 1

140507 I juni 2013 var ärendet uppe i sociala utskottet med en presentation av de åtgärder som genomförts under 2011-2012. Målet med att minska kostnaden per timme hade då kommit en bit på väg men verksamheten hade fortfarande överkostnader i förhållande till jämförelsekommuner. I förslaget till beslut så presenterade förvaltningen att de får arbeta vidare med handlingsplanen då alla åtgärder ännu inte var genomförda samt att återkomma till Sociala utskottet med övervägande om annan organisation av personlig assistans. För att kunna ge förslag på om övervägande av annan organisation av personlig assistans till sociala utskottet har det krävts av förvaltningen att göra en utredning. Utredningen har bedrivits genom att ta del av Stenungssunds utredning där de kontaktat kommuner där personlig assistans upphandlats enligt LOU, och även gjort en genomgång av andra kommuners utredningar i frågan. Personliga assistenter i Kungälvs kommun har kontinuerligt fått information om utredningen på sina APT. Assistansberättigade kommuninvånare har fått information via lokal media om verksamhetens uppdrag att utreda konsekvenserna enligt ovan. Information har också lämnats på facklig samverkan på verksamhetsnivå vid upprepade tillfällen. Om personlig assistans Personlig assistans regleras genom lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Med personlig assistans avses personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (grundläggande behov). Den enskilde har rätt till statlig assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB tidigare LASS) om behovet av grundläggande hjälp enligt LSS överstiger 20 timmar per vecka. Det är Försäkringskassan som bedömer behov och fattar beslut om assistans som överstiger 20 timmar per veckan. Om det grundläggande behovet understiger 20 timmar per vecka är det kommunen som bedömer behov och fattar beslut om personlig assistans enligt LSS. Den som har beviljats personlig assistans enligt LSS eller SFB har rätt att själv välja vem som ska utföra assistansen. Den enskilde kan välja att själv vara arbetsgivare och anställa sina assistenter, välja att anlita ett privat eller kooperativt företag eller låta kommunen verkställa insatsen. Kommunen kan utföra assistansen i egen regi eller ge uppdrag åt annan utförare. Kommunens ansvar Kommunen har alltid ekonomiskt ansvar för de första 20 timmarna per vecka oavsett utförare. Det innebär att om det grundläggande behovet inte uppgår till 20 timmar per vecka har kommunen hela ansvaret, både för beslut och kostnader. Om det utgår statlig assistansersättning har kommunen kostnadsansvaret för de 20 första timmarna. Kommunen är också skyldig att på den enskildes begäran anordna/utföra assistans även om den enskilde har fått assistansersättning från Försäkringskassan. Kommunen kan då ta ut en avgift motsvarande ersättningen från Försäkringskassan. Vidare ansvarar kommunen för tillfälligt utökat 2

140507 behov av assistans exempelvis vid resa samt tillhandahåller vikarier och står för vikariekostnader (de första 14 dagarna) vid ordinarie assistents sjukdom. Antal brukare och assistanstimmar - Statlig assistansersättning och kommunalt kostnadsansvar Schablonbeloppet för assistansersättningen per timme enligt 51 kap. 11 första stycket socialförsäkringsbalken, det så kallade timbeloppet, fastställs årligen av regeringen och uppgår till 280 kronor år 2014. Om det finns särskilda skäl kan ett högre belopp beviljas, dock högst upp till 12 procent över timbeloppet. I Kungälvs kommun finns för närvarande 40 brukare personlig assistans med beslut enligt SFB, varav 12 personer har utförandet i kommunal regi. Kommunen har därutöver ytterligare 8 brukare med LSS-beslut på assistans varav fem av dessa utförs av kommunen. Totalt utför kommunen assistans för 17 brukare och annan anordnare utför assistansen för resterande brukare. Uppföljningsansvar/insatsens kvalitet och brukaren vid förändrad organisation Personer med funktionsnedsättning och deras eventuella anhöriga/ställföreträdare måste ges en individuell information om de förestående och beslutade förändringarna. Förändringen påverkar inte antal timmar de är beviljade, utan besluten från Försäkringskassan och ev. kommunen står fast. Brukarens inflytande och styrning av assistenternas arbete ska vara oförändrat. Rent administrativt måste nya avtal skrivas mellan de assistansberättigade och den nya assistansanordnaren samt Försäkringskassan. Om arbetstagarna väljer att inte följa med till den upphandlade arbetsgivaren kommer det troligtvis att ge vissa konsekvenser för de assistansberättigade. I så fall kommer den nya anordnaren att tillsätta nya personliga assistenter som ersättning för de som slutar. Det finns naturligtvis precis som nu möjligheter för den enskilde funktionshindrade att delta i anställning av assistenter samt att byta assistansanordnare. Till skillnad från övriga utförare som den assistansberättigade kan välja och där kommunen inte kan reglera utförandets kvalitet skulle ett kommunalt upphandlat alternativ vara föremål för reglering genom avtal och kvalitetsuppföljning. Kommunen har vid upphandling fortsatt ansvar för att verksamheten bedrivs i enlighet med de lagar och föreskrifter som gäller för utförandet och i enlighet med de avtal som tecknas med kommunen. Konsekvenser för brukarna För att utforska vilka konsekvenser en upphandling av personlig assistans kan få för brukarna har kontakt tagits av Stenungssunds kommun med de kommuner som lagt ut assistansen på externa utförare. Region Gotland upphandlade personlig assistans enligt lagen om offentlig upphandling i januari 2010. Socialförvaltningen på Gotland genomförde under november 2011 till februari 2012 en 3

140507 uppföljning av hur det assistansbolag som de upphandlat uppfyllde de kvalitetskrav som Region Gotland angav i gällande avtal för personlig assistans enligt LSS. I uppföljningen framkom det att dokumentation skedde fortlöpande av assistenterna i form av dagbok/arbetsanteckningar men någon journalföring utöver detta gjordes inte. Samtliga brukare hade en genomförandeplan men alla hade inte reviderats under det senaste året. Ca 80 % av assistenterna i det upphandlade bolaget hade adekvat grundutbildning. Personalen erbjöds handledning vid behov och företagshälsovård anlitades vid behov. Uppföljningen visade också på att det fanns basala hygienrutiner dokumenterade men att de var dåligt kända av personalen. Verksamheten hade det senaste året arbetat aktivt med kvalitetshöjande åtgärder och hade enligt uppföljningen en väl utarbetad kvalitetsplan som baserades på SOSFS 2011:9. Nordanstigs kommun upphandlade personlig assistans 2011 och följde under 2012 upp den insats som det upphandlade assistansbolaget utfört. Uppföljningen utfördes genom strukturerade intervjuer och resultatet visade på att brukarna upplevde att de var nöjda med insatsen som gavs. Aktuella genomförandeplaner fanns där brukarna själva varit delaktiga i upprättandet. I uppföljningen gavs ingen information om assistenterna hade adekvat utbildning eller ej. Norrmalms stadsdelsförvaltning upphandlade personlig assistans 1 oktober 2011. Vid övergången till upphandlad verksamhet valde samtliga brukare och nästan samtliga assistenter att följa med till den nya verksamheten. Vid uppföljning av den upphandlade verksamheten såg man att upprättandet av genomförandeplaner skedde så snart ett nytt ärende inkommit. Kartläggning av dagliga rutiner gjordes omgående. Av nio slumpvis utvalda assistansärenden fanns det aktuell genomförandeplan i sju av fallen och i de övriga två fanns en genomförandeplan under bearbetning. Vid genomgång av den sociala dokumentationen visade det sig att det var sparsamt med anteckningar gjorda i journalerna. Utföraren arbetade fortlöpande med kvalitetssäkring av verksamheten och följde Socialstyrelsens föreskrifter gällande ledningssystem. Uppföljning av den upphandlade verksamheten visade på att assistenterna hade adekvat utbildning. Den ordinarie assistenten hade minst gymnasiekompetens. Det var dock svårt att hitta timvikarier med adekvat utbildning, det vill säga gymnasiekompetens. När det gäller hälso- och sjukvårdsinsatser genom kommunens hemsjukvård innebär en upphandling av personlig assistans ingen skillnad från hur dessa utförs till den enskilde idag. Medias bevakning GP:s nätupplaga skriver i artikeln Privata assistansföretag gynnas (130418) att dagens system för ersättning till aktörer som ordnar personlig assistans har stora brister, vilket också Inspektionen för Socialförsäkringen (ISF) konstaterade i sin granskning. De senaste åren har privata assistansbolag fått flera miljarder kronor för mycket i ersättning. Samtidigt har kommuner svårt att få pengarna att räcka till. Problemet är att ersättningen betalas ut enligt en timschablon som är lika för alla. Ingen hänsyn tas till att privata företag ofta har lägre kostnader, bland annat på grund av lägre löner, enligt ISF. Sedan 1998 har kostnaderna för personlig assistans ökat från 5,2 miljarder till 24,3 miljarder. 4

140507 Staten ser över ersättningen av personlig assistans Staten beslutade vid regeringssammanträde den 130321 att en särskild utredare ska se över ersättningen för personlig assistans enligt socialförsäkringsbalken och ta fram förslag på en ändamålsenlig utformning av ersättningen. Syftet med översynen är att långsiktigt upprätthålla de kvalitetsmål som föreskrivs för insatsen personlig assistans enligt LSS samt att komma till rätta med de problem som uppdagats med nuvarande modell för timersättning. Staten avser således bland annat undersöka villkoren för sjukersättning för de första 14 dagarna vilket kan komma att påverka kommunens kostnader i positiv riktning. Utredaren ska ta fram förslag som leder till att ersättningen för personlig assistans förstärker förutsättningarna för en långsiktig hållbar kvalitetsutveckling och finansiering av insatsen. Utredningen var klar i februari 2014 och påvisar följande fördel med det nuvarande systemet att det är förutsägbart för alla parter och ger utrymme åt brukaren och anordnare att utforma assistansen utifrån brukarens individuella situation och önskemål. Det ger goda möjligheter att skapa kvalitet för varje enskild brukare och likvärdiga förutsättningar för alla anordnare. Nackdelen med nuvarande konstruktion är att det finns brister i ersättningens träffsäkerhet i förhållande till brukares behov och kostnader. Möjligheter till styrning av ersättningens användning är begränsad sett ur ett brukar- och statligt perspektiv. Schablonersättningen tar inte hänsyn till eventuella skillnader i förutsättningar mellan olika typer av anordnare-skillnader som dock kan vara påverkbara för anordnaren. Vad det gäller kvalitet och kostnadsutveckling så framkom det i utredningen att ersättningssystemets betydelse för kostnadsutvecklingen är svår att analysera. De sammantagna kostnaderna för assistansersättningen påverkas av antalet brukare, antalet timmar per brukare och kostnaden per timme. Schablonersättningen har legat relativt stabil i fast pris sedan schablonen infördes 1997. Det är framförallt antalet timmar hos brukare som ökat medan antalet brukare har stabiliserats. Några tidigare utredningar har menat att schablonersättningen per timme är kostnadsdrivande då nivå på ersättningen är för hög och ger utrymme till oskäliga vinster hos vissa anordnare, framförallt de privata företagen, och att detta ger starka incitament att öka antalet timmar. Utredningen har inte underlag att påstå att timschablonen i sig är kostnadsdrivande men schablonens nivå har självfallet betydelse för incitamenten. Däremot förordar utredningen att beräkningsmetoden för schablonen ändras för att undvika felaktig kostnads och löneutveckling. Om den nuvarande timersättningen är anpassad till olika anordnares kostnader för personlig assistans har varit en uppgift för utredningen att analysera. En svårighet vid utrednigen har varit att det saknas data om assistansens kostnader som möjliggör analyser och jämförelser mellan olika grupper av brukare och anordnare, med undantag av statistik när det gäller löneutvecklingen för personliga assistenter. Sammanfattningsvis kan utredningen, utifrån kartläggningarna, konstatera att de faktiska kostnaderna för att bedriva personlig assistans varierar ganska starkt och ganska osystematiskt mellan olika brukare och olika anordnare. En slutsats är att kostnaderna till stor del är påverkbara och kan anpassas inom den ram som sätts av schablonen. 5

140507 Den enda kostnad där utredningen funnit en tydlig variation som kan förklaras är kostnaderna för assistans på obekväm arbetsid. Vissa andra skillnader i kostnader mellan olika anordnare har dock kunnat påvisas, framförallt att kommunernas kostnader i genomsnitt är ligger högre. Detta kan bl.a. förklaras av skillnader i personalens anställningsvillkor. Den nuvarande schablonen har varit mer anpassad till de kommunala kostnaderna och kan därför sägas ha gynnat privata anordnare med en något lägre kostnadsnivå. Utredningen föreslår att nuvarande timschablon gör om till en grundschablon per timme med i huvudsak samma innehåll som idag. Grundschablonen föreslås också täcka kostnader vid ordinarie assistents sjukfrånvaro en kostnad som idag till stor del bärs av kommunerna. Utredningen föreslår också en tilläggschablon som ska kunna bevilja brukare som har särskilt stora behov av assistans på nätter och helger. Många av dessa brukare söker idag förhöjt timbelopp, vilket är förenat med ett särskilt ansökningsförfarande, extra administration och redovisning. En tilläggsschablon kan kompensera dem som har höga kostnader till följd av stora behov på nätter och helger, och kan ge assistansersättningen en större träffsäkerhet. Rätten till en tilläggsschablon ska bedömas i förväg, i samband med ordinarie behovsbedömning för assistansersättning. Det förhöjda timbeloppet är ett bra komplement till grundschablonen och utgör en ventil för behov som inte kan eller bör täckas av en schablon utan ska bedömas individuellt. Redovisningsskyldighet för det förshöjda timbeloppet bör kvarstå. Effekterna för statens finanser av ett förändrat ersättningssystem enligt utredningens förslag beror på vilka nivåer som sätts i de olika schablonerna. Om förändringen ska vara statsfinansiellt neutral behöver grundschablonen i princip sättas något lägre än den nuvarande schablonen för att därigenom skapa utrymme för tilläggsschablonen-det innebär en viss omfördelning av ersättningen till brukare med höga kostnader. Utredningen förordar en ökad samverkan mellan berörda myndigheter och organisationer inom assistansområdet. Försäkringskassan förordas som samordnade myndighet i en sådan samverkan. Utredingen belyser vilka konsekvenser förslagen får för brukare, kommuner, företag och statliga myndigheter samt för statens och kommuns finanser. Utredningen föreslår att en grundschablon och en tilläggschablon ska införas succesivt fr.o.m. 2015, i takt med att försäkringskassan fattar nya beslut om assistansersättning. Förslaget om ett reglerat avtal mellan brukare och anordnare bör på motsvarande sätt införas succesivt fr.o.m.2015 Konsekvenser för verksamheten Myndighetsutövningen det vill säga utredning och bedömning av rätt till assistans och antal timmar kommer vid en upphandling enligt LOU finnas kvar inom socialtjänsten respektive Försäkringskassan. Kommunen är ansvarig för att de brukare som väljer kommunen som anordnare för insatser oavsett om kommunen väljer att själv tillhandahålla tjänsterna i egen regi eller genom en extern utförare efter upphandling. Det innebär bl.a. att kommunen ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med de föreskrifter som gäller för verksamheten och i enlighet vad som föreskrivs i avtalet med kommunen. Administration och arbetsledning följer inte automatiskt med i upphandlingen. 6

140507 Verksamheten har därmed skyldighet att tillhandahålla resurser för uppföljning, tillsyn, kvalitetskontroll och avtalsuppföljning. Uppföljning och kontroll av upphandlad verksamhet För att följa upp att beslut och insatser verkställs i enlighet med de föreskrifter som gäller för verksamheten kan ett flertal metoder användas. Nöjd Brukar Enkät, är en enkätrapport där brukarna ger en bild av hur nöjd man är med personlig assistans insatsen. Områden som kan beröras av enkäten är exempelvis: bemötande, inflytande och utförande. Genomförandeplaner som redan idag används som ett verktyg för uppföljning av beviljad insats är också ett verktyg som skulle kunna användas vid uppföljning av upphandlad personlig assistans. Uppföljning måste ske med kontinuitet för att säkerställa kvaliteten. Sekretess När det gäller sekretess innebär inte assistans med externa utförare andra förutsättningar än det som gäller med kommunen som verkställare. Enligt 29 LSS har enskild verksamhet som bedriver insatser enligt LSS tystnadsplikt. Insatser enligt SFB ansluter till bestämmelserna i LSS (SFB 2) vilket innebär att även de har sekretess och inte obehörigen röja vad han erfarit om enskildas personliga förhållande. Enskild verksamhet har också dokumentationsskyldighet. Verksamhetens ekonomi Kungälvs egen produktion ligger enligt bokslut 2013 ca 33 kr/timma över schablonersättningen som Försäkringskassan ger. Kungälv ligger i nuläget högt i kostnad i en extern jämförelse. Det är dock svårt att bedöma exakt hur mycket över genomsnittet som kostnaden ligger. Enligt SKL är det normalt att ligga ca 10 % över ersättningen från Försäkringskassan. Vid den volym som Kungälv hade 2013 innebär detta att det skulle finnas en besparingspotential på ca 600 tkr för att komma ner till genomsnittet. I den jämförelse som konsultfirman Ensolution gör så sticker Kungälv ut mer mot jämförbara kommuner och ligger ca 2,6 mkr högre än genomsnittet i andra kommuner. Om verksamheten skulle gå över till LOU och Kungälv skulle köpa dessa timmar för schablonersättningen på 280 kr/timma skulle detta innebära en minskad kostnad på ca 2600 tkr vid nuvarande volym. Efter kontakt med SKL har även en uträkning av hur en övergång till LOU skulle påverka det så kallade personalkostnadsindexet som ligger till grund för LSSutjämningssystemet. Denna visar att en övergång skulle innebära en minskad intäkt i utjämningssystemet på 1800 tkr vid en sådan övergång (allt annat lika). Nettoeffekten skulle alltså hamna på ca 800 tkr. Nuvarande system är i nuläget uppbyggt så att besparingar brukar få en motsatt effekt i LSS-utjämningen på ca 60-70% av beloppet. För att denna spareffekt skall uppnås krävs då alltså att kommunen i sin upphandling sätter ett maximalt pris som motsvarar ersättningen från Försäkringskassan. Några av de kommuner som upphandlat, har förutsatt att den summan också skall inbegripa sjuklöner och administrativ ersättning. Ersättningen för SFBinsatserna regleras mellan den upphandlade assistansanordnaren och Försäkringskassan. Konsekvenser för medarbetarna 7

140507 Av 6 b lagen om anställningsskydd (LAS) framgår att vid verksamhetsövergång övergår de rättigheter och skyldigheter på grund av de anställningsavtal och de anställningsförhållanden som gäller vid tidpunkten för övergången på den nya arbetsgivaren. Förvärvaren är skyldig att tillämpa kollektivavtalets villkor under ett år. Arbetstagaren är, enligt 6 b LAS, inte skyldig att gå över till den nya arbetsgivaren. Risk för övertalighet inom kommunen kan därmed uppstå. Arbetsgivaren skall dock genomföra omplaceringsutredningar för de assistenter som blir övertaliga. Vid omplaceringsutredningarna beaktas alla lediga tjänster inom kommunen som assistenterna har tillräckliga kvalifikationer för. Gällande PAN-anställda (anhöriganställda) omfattas inte de av LAS utan det är upp till den nya utföraren att anställa dessa personer. De som är anställda enligt PAN omfattas således inte av övergångsbestämmelserna vid verksamhetsövergång till följd av konkurrensutsättningen. I Ånge och Falun kommun vilka upphandlade personlig assistans 2009 respektive 2011 följde PANanställda med till den nya utföraren. Exakt vilka konsekvenser som kan uppstå för de anställda som omfattas av verksamhetsövergång vid konkurrensutsättning går inte att uppskatta innan dess att det står klart vilken utförare som skulle bli aktuell. De vanligast förekommande assistansbolagen i vårt område är Optimal assistans, GIL, LSS-Partner samt Assistans koll. Samtliga har kollektivavtalet KFO-Kommunal Genom att jämföra aktuella kollektivavtal på marknaden kan man få en god uppfattning av vilka skillnader som kan bli aktuella för assistenterna De mest vanliga kollektivavtalen för personlig assistans är HÖK (Huvudöverenskommelse om lön och anställningsvillkor 2012-05-01-2013-03-31), Kommunal Vårdföretagarna (2012-03-01 2013-05-31) och Kommunal Arbetsgivaarföreningen KFO (2012-07-01 2013-07-31). Detta kan användas som en referenspunkt vid en eventuell upphandling av ny leverantör inom Personlig assistens. Då kan man ta ställning till om leverantören tillämpar något av standardavtalen eller om avtalsvillkoren skall undersökas extra noga, eftersom det kan finnas större skillnader mot HÖK som flertalet av Kungälvs kommuns assistenter tillhör idag. Vid en jämförelse av ovan nämnda kollektivavtal utifrån uppgifter om exempel anställningsformer, arbetstider, uppsägningstider, storlek på kostnadsersättningar och semester framkommer att skillnad finns när det gäller veckoarbetstid då ett lokalt avtal gör att personliga assistenter i kommunal regi har tre timmar lägre arbetstid/vecka än privata aktörers kollektivavtal medger. Det är större anställningstrygghet för HÖK-anställda vid visstidanställningar då personal är anställda avtalstiden ut, vilket inte är fallet inom privata aktörer då personal kan få lämna sitt uppdrag med 14 dagars uppsägning. Vid tillsvidareanställningar råder LAS för båda arbetsgivarna. Medellönen och jourersättningen är högre får såväl visstidsanställda som tillsvidaranställda inom de privata företag som anslutit sig till Kommunal Vårdföretagarna eller KFO. Kommunal verksamhet har dock högre Ob-ersättning till sina anställda genom sitt HÖK-avtal. Anställda inom HÖK avtal får viss extra semesterersättning vid låg månadslön vilket inte finns inom Kommunal Vårdföretagarna eller KFO. (hämtat från http://assistanskoll.se/20080319- FAKTA-kollektivavtal.html,) 8

140507 Det är svårt att med tydlighet beskriva de konsekvenser som kan uppkomma för personalen innan det är klart vilket företag som kommer att ta över personalen. Företagen tillämpar olika kollektivavtal beroende på vilken arbetsgivarorganisation de har avtal med. Klart är också att det kan ge både positiva och negativa konsekvenser som dessutom kan uppfattas olika från person till person. När det gäller medarbetarna som utför hälso- och sjukvårdsinsatser genom hemsjukvården innebär en upphandling av personlig assistans ingen skillnad från hur dessa går till idag. Sammanfattning I de fall där kommunerna följt upp kvalitén för brukarna i det upphandlade alternativet visade det på en varierande kvalitet. Vissa brister visade sig finnas då det gällde att föra journalanteckningar. Uppföljningarna visade också verksamheterna arbetade aktivt med kvalitetshöjande åtgärder som baserades på SOSFS 2011:9. Endast ett fåtal av de kommuner som upphandlat personlig assistans hade gjort uppföljningar av den verksamhet de upphandlat vilket resulterar i att det är svårt att få en klar bild över hur kvalitén egentligen är i de upphandlade alternativen. Det är därför viktigt att det finns resurser för uppföljning, tillsyn och kvalitetskontroll. Vad gäller medias bild av kvalitén för brukarna i de privata assistansbolagen är media mest intresserade av att påvisa brister i olika sammanhang. Bristen består bland annat i att tillgodose de mest basala behoven såsom mat för dagen och medicinering. Det finns också frågetecken kring hanteringen av ersättningen för personlig assistans som betalas ut av försäkringskassan, där privata assistansbolag lyckas bedriva verksamhet med stora vinster medan kommunala verksamheter brottas med att få verksamheten att gå ihop. Staten har gjort enöversyn av ersättningen av personlig assistans för att ta fram ett förslag på en ändamålsenlig utformning av ersättningen. Översynen var klar i februari 2014. Konsekvenserna för verksamheten skulle vara minskade kostnader i form av att ledarskap och arbetsledning försvinner och att administration gällande uppföljning och avtal kvarstår. Vid ett politiskt beslut om upphandling av personlig assistans under hösten 2014 kommer troligen att ge helårseffekt för minskade kostnader först 2016. Den statliga utredningen av översyn av personlig assistans gällande ändamålsenlig utformning av ersättningen och en jämbördig relation mellan privata och offentliga aktörer kan komma att ge kommunen förbättrade villkor i verkställandet av personlig assistans. Den statliga utredningens resultat presenterades i februari 2014 vilket innebär att verksamheten först därefter kan bedöma vilka effekter en eventuell förändrad ersättning kan komma att få. För Kungälvs del har vi en högre snittkostnad per timme än övriga jämförelsekommuner i Sverige. Alla åtgärder för att komma ned i kostnad är i dagsläget inte genomförda/ inte kunnat se effekterna av ännu. Statens offentliga utredning har visat på ett antal områden som kan jämställa kommunernas ekonomi i förhållande till de privata bland annat rörande schablonbeloppen, sjuklönen och att OB-kostnader ses över. När det gäller konsekvenser för medarbetarna så kan det sammanfattningsvis beskrivas att upphandlad utförare erbjuder assistenterna att följa med över till det privata alternativet. Dessa är skyldig att tillämpa kollektivavtalets villkor under ett år och kan därefter teckna andra avtal. Det innebär att konsekvenserna för medarbetarna på längre sikt är oklara. 9

140507 En anställning inom Kungälvs kommun innebär vanligtvis mer fördelar jämfört med privata utförare som kortare arbetstid/vecka, högre ob- och övertidsersättning, högre ersättning vid semester och att visstidsanställda har längre uppsägningstid (för tillsvidare anställda gäller reglerna i lagen om anställningsskydd i samtliga jämförda kollektivavtal). En annan aspekt av anställningstrygghet är konsekvensen vid en arbetsbristsituation (ex. då en omsorgstagare avlider). Kommunen är en stor arbetsgivare och personliga assistenter prövas för omplacering till tjänster inom hela kommunen. Därigenom är möjligheterna till att bereda annat arbete hos arbetsgivaren större inom en kommun än vad som är fallet hos en privat utförare. Fördelar hos privata aktörer beskrivs som kortare beslutsvägar, tydliga kvalitetssystem och möjligheter till utveckling inom företaget. Medellön till tillsvidareanställda och till visstidsanställda är högre hos personliga assistenter anställda enligt KFO s avtal Det är också högre jourersättning (enligt tabell) för personliga assistenter anställda på kollektivavtal med Vårdföretagarna eller KFO. Susanne Albinsson Verksamhetschef Enheten stöd och boende LSS 10

Tabell 3 Beräkning av personalkostnadsindex baserad på RS 2012, belopp i 1000-tal kronor Beräknade personalkostnader (underlag enligt Tabell 4 ) Grund- Varav Över- Över- Personal- Lönekost- Tillkommer Avgår 85 % Tillkommer Summa läggande personal- skjutande skjutande kostnads- Kommun nader inkl 85 % av köp av ersättning beräknad per- standard- kostnader personal- personal- index 38,46 % av verksamh, från Fk, för- sonalkostnad kostnad (=85%) kostnader kostnader (PK-IX) PO-påslag övriga interna säljning till för köpt verk- (Tabell 2) ersatta kostnader, in- andra kom- samhet avs till 70% ternt fördelade muner, in- personlig (F=(B+E)/ kostnader terna intäkter assistans (A) (B) (C) (D=A-C) (E=0,7*D) B) Kungälv 142 059 37 397-13 620 6 257 172 093 169 559 144 125 27 968 19 578 1,115 Kungälv alt 121 138 40 009-636 8 854 169 364 169 559 144 125 25 239 17 667 1,104 Tillkommer för verks avs personl ass (0,85 x 0,2 x ((H / 0,2) - G)) -20 921 G. Ersättning från Försäkringskassan [354] H. Ersättning till Försäkringskassan [4538] Tabell 4 Detaljerat underlag för beräkning av personalkostnadsindex baserad på RS 2012, belopp i 1000-tal kronor Externa Entre- Interna Internt Internt Interna Ersätt- Ersätt- Försäljlöner prenader köp och fördelade fördelade intäkter ning från ning till ning av Kommun och köp övriga kost- kost- Försäk- Försäk- verksamav verk- interna nader; nader; rings- rings- het till samhet kost- kommun- SCB- kassan kassan andra nader nyckel nyckel kommuner Kungälv 102 599 33 615 5 330 0 5 052 592 15 275 10 416 156 Kungälv alt 87 489 36 687 0 Tabell 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2014, Reviderat utfall Län Folk- Grund- Personal- Standard- Standardkostnad Utjämnings- Utjämnings- Utjämningsmängd läggande kostnads- kostnad efter korrigering och bidrag(+)/ bidrag 2014, avgift 2014, Kommun den 1 standard- index inklusive omräkning till 2014 -avgift(-) kronor kronor nov kostnad (PK-IX) PK-IX års beräknade nivå 2014, 2013 2012, tkr 2012 2012, tkr Tkr Kronor kronor (Tabell 2) (Tabell 3) per inv per inv Kungälv 42 102 169 559 1,115 189 059 187 829 4 461 392 16 497 157 Skillnad kr 4 069 Rikssnitt Kungälv alt 42 102 169 559 1,104 187 247 186 029 4 419 349 14 697 195-1 799 962

Rapporterat utförda timmar 2010-2014 2010 2011 2012 2013 Prognos 2014 Ökn totalt 2010-2013 SFB, annan anordnare, antal timmar 26000 28427 24613 27387 28080 9% -13% 11% 3% SFB, kommunen anordnare, antal timmar 72966 59774 60289 62958 54396-18% 1% 4% -14% LSS-assistans, annan anordnare, antal timmar 11979 16490 23891 9938 6732 38% 45% -58% -32% LSS-assistans, kommunen anordnare, antal timmar 12654 16267 19068 17590 11844 29% 17% -8% -33% Summa totalt annan anordnare 37979 44917 48504 37325 34812-8% Summa totalt kommunen som anordnare 85620 76041 79357 80548 66240-23%