12. Inre och yttre försvar av Sverige Viljan hos varje svensk att agera för det gemensamma bästa om vårt land angrips eller om katastrofer uppstår är avgörande för vår överlevnadsförmåga. Ett existensförsvar och en hög samhällsberedskap är den försvarsvilliges bästa verktyg, jämte en klok säkerhetspolitik. 12.1 Försvarets mål, uppgifter och beredskapskredit Målet med det militära försvaret ska vara att: hävda Sveriges suveränitet, värna suveräna rättigheter och nationella intressen, efter överenskommelser med de nordiska grannländerna verka för ett gemensamt nordiskt försvar, skydda samhället och dess funktioner i form av stöd till civila myndigheter vid katastrofer, bistå polisen när regeringen konstaterat terrorism eller annan asymmetrisk krigföring inom Sveriges gränser eller i närområdet, bistå civila samhällen i andra länder med militärt bistånd. Det militära försvaret ska genomföra de insatser som riksdag och regering beslutat eller som i övrigt följer av Försvarsmaktens uppgifter. Försvarsmakten ska lösa följande uppgifter: upptäcka och avvisa kränkningar av det svenska territoriet och i enlighet med internationell rätt värna suveräna rättigheter och nationella intressen i områden utanför detta, söka samverka och kostnadsdela verksamheten med de nordiska grannländernas försvarsmakter i mån av ingångna avtal. med befintlig förmåga och resurser bistå det övriga samhället och andra myndigheter vid behov. äga beredskap att snabbt kunna ställa personal till förfogande för räddningsledare vid terrorism eller annan asymmetrisk krigföring, äga beredskap att kunna sända en utlandsstyrka för fredsbevarande eller fredsskapande insatser med stöd av FNmandat. Sverigedemokraterna yrkar på att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2013 utnyttja en kredit på högst 50 000 000 000 kronor i Riksgäldskontoret om krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden föreligger. 12.2 Försvarets beredskap och operativa förmåga Försvarsmaktens förmåga att hävda Sveriges territoriella integritet genom att upptäcka och avvisa kränkningar i fredstid är enligt vår mening bristfällig. Försvarsmaktens förmåga att möta, hejda och fördröja en angripare är ej godtagbar. 12.3 Försvarspolitikens inriktning för Sverige och internationellt 12.3.1 Allianser och internationella samarbeten Sveriges försvarspolitik ska fokuseras på försvaret av Sverige och ta avstånd från den utveckling mot överstatlighet som idag råder där Sverige till slut endast kommer att ställa betalda militära truppenheter till förfogande för överstatliga organisationer som NATO eller EU. Samverkan med andra nationer kan ge kostnads- och samordningsfördelar. Isolation är ingen bra säkerhetspolitik, men till skillnad från dagens regering som vill möta hot mot EU- och NATO-länder genom insatser i hela världen har Sverigedemokraterna en annan syn på samarbete och samarbetets lämpliga balanspunkt.
NATO har historiskt löst många svåra uppgifter; inte minst har man besegrat det kommunistiska Sovjet genom kapprustning. Sverige har dock sedan andra världskriget spelat en faktisk roll som en alliansfri militärt stark fredsbevarande nation. Det finns inte tillräckliga skäl att vi ska överge den linjen. Vi delar ambitionerna i Stoltenbergrapporten. Sveriges försvar ska ledas av Sverige, men samarbetet med de nordiska grannländerna bör drivas så långt det går genom delat ansvar och resursmaximering. Nordefco är avgjort en bra början som kan leda till ytterligare fördjupat samarbete. Genom att fullt ut verka för ett nordiskt försvarssamarbete genom att höja försvarsanslagen och genom att i begränsad mån ge militärt bistånd fyller Sverige sitt säkerhetspolitiska ansvar. Utöver det nordiska försvarssamarbetet och partnerskapet med NATO ska Sverige inte ingå allianser. Försvarsmakten ska inte delta i Nordic Battle Group som står till EU: s förfogande med tiodagars veto för medlemsländerna. Ensidiga solidaritetsgarantier ska inte utlovas. I Sveriges partnerskap med NATO bör det finnas konkreta planer på vårt bistånd vid angrepp mot ett eller flera NATO-länder och lika konkreta planer över den hjälp vi kan vänta av NATO vid angrepp på Sverige. För att kunna avtala och skapa ett konkret partnerskap med NATO så måste Sverige äga en avsevärd militär kapacitet. Interoperabilitet med NATO ska eftersträvas för nya materielsystem men är inte ett krav för äldre befintliga. Förmågan att skydda flyg- och marinbaser är avgörande om NATO ska ha möjlighet att skeppa in i ett skymningsläge. Detta rör även de baltiska ländernas säkerhet om NATO ges tillgång vårt fastland eller Gotland som bas vid en större konflikt. 12.3.2 Dimensionering av existensförsvaret Den dagsaktuella hotbilden är inte den viktigaste utgångspunkten när vi bedömer vårt behov av militärt försvar. Hotbilden kan snabbt förändras, däremot kan vi inte snabbt återta acceptabel försvarsförmåga. Faktiska styrkeförhållanden och värstafallscenarion måste vara underlag för vårt behov av militärt försvar. Det kommer att ta lång tid att åter bygga upp ett nationellt territorialförsvar och det är meningslöst att kommande budgetår planera för något specifikt hot. Med de resurser som fram till 2015 kan komma att stå till förfogande kan endast ett försvar mot strategisk kupp samt lågintensiva angreppsformer komma ifråga och då med kraftsamling främst till Stockholmsregionen och Gotland. Under uppbyggnadsfasen till ett existensförsvar prioriteras skydd av särskilt viktiga totalförsvarsobjekt, såsom riksledningen, högsta militärledningen, kärnkraftverk, känsliga infallsportar såsom flygplatser och hamnar samt vissa särskilda områden såsom Gotland och Norrbotten. Sverige bör efter en förstärkning av försvaret ha ett balanserat försvar med sådan styrka och sammansättning att det skapar en så hög tröskeleffekt att detta i det längsta avhåller en presumtiv angripare från anfall. Ett sådant försvar bör ha en sådan styrka att det kan föra en strategisk defensiv i syfte att vinna den tid som krävs för att planerad hjälp utifrån ska kunna tas emot. Vi kan inte som ansvarstagande medborgare välja att bortse ifrån hur Ryssland har återuppbyggt sin militära förmåga parallellt med att vår egen har förtvinat. För uppbyggnaden av det existensförsvar vi ser som absolut nödvändigt krävs ofrånkomligen en större volym på de väpnade styrkorna. Vi vill vara tydliga med att det betyder ett återupptagande av värnplikten. Vi kan alldeles avgjort se en framtid med en högre andel anställd personal inom Försvarsmakten, men med de volymer vi talar om här så är det otänkbart med något annat än att återuppta ett system där värnplikten har en viktig roll för att utbilda icke stående trupp som kan komplettera den anställda vid mobilisering. Det moderna militära försvaret är beroende av högteknologiska system för att skapa ett starkt skalskydd och därigenom avskräcka från fientligheter och påtryckningar, men det är samtidigt fortfarande beroende av folkets försvarsvilja och den enskilde soldatens mod och beslutsamhet. Värnplikten och försvarets förankring i bygderna genom värnpliktsutbildning och frivilligorganisationer kan skapa försvarsvilja. I sanningens namn får sägas att den fiende våra styrkor utomlands möter ibland är svårbesegrade trots materiell underlägsenhet, beroende på att de är modiga och beslutsamma kring sina ideal. Just nu pågår en enorm omställning av försvaret som tar mycket kraft i sig. Insatsförsvaret ska vara bemannat, utrustat och tränat 2019 enligt liggande planering. Det är egentligen djupt förvånande att konsekvenserna av denna
omställning inte har diskuterats mer än vad den har i offentligheten. Gemene man lever fortfarande under villfarelsen att försvaret existerar för att försvara Sverige. Den omställning som såväl alliansen som de rödgröna har beslutat om har gradvis urholkat svensk försvarsförmåga till den grad att vi i praktiken inte längre har några som helst möjligheter att försvara Sverige vid en större konflikt som hotar landets existens. Ryssland moderniserar idag sitt försvar och kommer att disponera en välbeväpnad och välövad armé om 1 miljon soldater. Den ryska krigsmakten övas för strid med utgångspunkt inte enbart i försvaret av sina egna gränser utan också för anfallsoperationer. Den svenska armén som nu byggs för att uppnå en numerär på 13 100 soldater oräknat hemvärnet övas för globala insatser och tillfälliga konfliktytor vilket innebär en helt annan typ av insatser. Den svenska försvarsmakten är helt enkelt för liten sett till Sveriges geografiska läge i omedelbar närhet till en oberäknelig stormakt. Varje land har en armé, sin egen eller någon annans. Alliansens linje leder oss mot en situation där vi endast har kapacitet att ingå i EU-ledda eller NATO-ledda kampanjer och där vi saknar en långsiktig försvarsmaterielstrategi. Detta är en väg som leder till en förverkad självständighet. Slutsatsen är enkel. Det behövs mer pengar till försvaret och det krävs ett existensförsvar om vi i det långa loppet ska kunna behålla vår självständighet. Sverigedemokraterna är beredda att ta fram resurserna som krävs för detta. Här är vår budget för fyra år framåt för försvarsmakten, den visar våra prioriteringar.
12.3.3 Internationella insatser Sverigedemokraterna anser att fredsbevarande och fredsskapande insatser kan vara viktiga för att stoppa och förhindra mänskliga katastrofer. Militära aktioner i främmande land är samtidigt alltid en svår rättslig fråga. Därtill har ofta parter i de konflikter vi ska motverka olika verklighets- och historiesyn, vilket ställer krav på grundlig analys innan beslut om insats tas. En förutsättning bör vara att det sker med FN-mandat. Det militära bistånd vi ger vid internationella insatser ska bokföras som två anslag, dels ett som beskriver tillkommande kostnader, dels ett som beskriver kostnader som vi hade haft ändå underkategoriserat per vapenslag och om det är förband, materielanskaffning eller materielvidmakthållande. En paus i de internationella insatserna bör göras för att frigöra medel till ett återskapande av ett existensförsvar 1. År 2013 bör utlandsinsatserna avvecklas med undantag av Operation Atalanta som kvarstår vid behov. När Sverige har sex mekaniserade brigader och tre kustartilleribrigader i krigsorganisationen år 2022 bör de internationella insatserna återtas och då bör första bataljonerna ur de brigaderna roteras till internationell beredskap i turordning. Den internationella tjänstgöringen ska vara frivillig. Kvinnor i internationell tjänst är viktiga för det gränssnitt där vi utbyter kunskap med befolkningar där samhällena är ålderdomliga. Samverkan mellan militär och civila insatser utgör ofta en nödvändighet för permanenta framgångar. Utlandsstyrkan ska ha mindre budgetmedel att använda till nytta för lokalbefolkning i de områden där vi bevarar och skapar fred för att visa att våra soldater är vänner och därigenom skydda våra soldater och gynna dialogen med det lokala civila samhället. När USA utsattes för terrorism 11 september 2001 förklarade amerikanerna krig mot terrorismen och tog sig rätten att anfalla Afghanistan och Irak. Utsatt för upprepad svårt drabbande terrorism kan säkert alla länder välja att försvara sig globalt. Sverige bör dock inte utan utomordentligt starka skäl medverka i den typen av krigföring. Vi motsätter oss även att Sverige tar aktiv ställning på en sida i regelrätta inbördeskrig där alla parter saknar civiliserade mål. Vår utgångspunkt är att den svenska hjälpen i drabbade områden huvudsakligen ska vara humanitär eller fredsbevarande. När NATO väljer strategi i de insatser de leder har vi ingen påverkan. NATOledda fredsinsatser har ofta tveksam motivering och inte sällan misslyckas kontakterna med den civila befolkningen. Svenska armén har gjort ett utmärkt arbete i Afghanistan genom att ställa trupp i Mazar e-sharif, som del av ISAFoperationen. Svenska armén har fördömligt och med egna tragiska förluster stött afghanska nationella armén (ANA) och afghanska polisen (ANP) samt tillfört rådgivare (OMLT) i ANA, Det svenska kriget mot talibaner har förts med syftet att hjälpa landets befolkning och att skapa demokrati. Oavsett hur stark insats svenska armén och övriga ISAF har gjort måste effekten av närvaron bedömas. Sverigedemokraterna bedömer att en bortre gräns för det svenska engagemanget i Afghanistan måste sättas till år 2013. Det hänger nu på folken i Afghanistan att själva ta hand om sin säkerhet. KFOR avvecklas nu och insatsen kan summeras. År 1998 bröt en väpnad konflikt ut i Kosovo som då låg i Jugoslavien mellan den serbiska armén och albansk gerilla och 1999 startade Nato ett bombkrig mot den serbiska armén i Kosovo. De serbiska styrkorna flydde efter några månader Kosovo, varefter Nato förde in trupp. Den internationella styrkan, Kfor, har alltsedan dess säkrat freden. Under den tid som Kfor har verkat i Kosovo har de flesta serber och ca 90 000 romer fördrivits ut ur landet. Kosovo förklarade sig självständigt 2008. Sverige har (tillsammans med ett antal andra länder) erkänt Kosovo som nation. Inom EU är det dock flera länder som inte erkänt Kosovo, däribland Spanien, Grekland, Rumänien och Slovakien. Kosovos parlament beslöt samtidigt med självständighetsförklaringen att inbjuda till fortsatt internationell närvaro. Det är vår uppfattning att Kosovos regering i dag skulle kunna ta över ansvaret för den stat man själv utropat som självständig. Det svenska engagemanget i Kosovo genom KFOR bör avvecklas i ökat tempo. 1 De militära biståndet tar en paus till år 2022 med undantag för operation Atalanta som kostar 300 miljoner kr årligen. Antagande 1.1
Natos insats i Libyen där ställning togs för ena sidan i ett inbördeskrig byggdes på en dålig strategi. Det är oklart idag vem som ska lösa eftervården med marktrupp. Flygvapnet med Gripen löste sina spaningsuppgifter storartat. I Adenviken hotar pirater vår handelsflotta. Sverige har lett EU:s marina insats utanför Somalias kust, operation Atalanta, genom att tillhandahålla ett styrkehögkvarter ombord på HMS Carlskrona och ett övervakningsplan från kustbevakningen. Sverigedemokraterna stödjer att svenska enheter ger fortsatt bidrag till Operation Atalanta. Militär personal på svenskregistrerade handelsfartyg ska inte tillåtas. Redare kan redan nu anskaffa vapen och vaktmanskap. 12.3.4 Nordiskt försvarssamarbete internationellt Sverige bör söka samverkan med de nordiska och baltiska länderna även vid internationell tjänst. Med fördel kan vid stora konflikter nordisk-baltiska stridsgrupper sättas upp, vilket också ger fördelen att samträning sker av befäl från nordiska och baltiska länder till nytta för existensförsvaret. Detta bör ske först när existensförsvaret är återupprättat. 12.3.5 Nya hot Förmågan att hantera terrorism, asymmetrisk krigföring, cyberkrigföring och andra okonventionella angreppsformer ska förstärkas. Försvarets förmåga att stödja det civila samhället vid särskilda påfrestningar ska utvecklas. 12.3.6 Våra veteraner Veteransoldatpolitiken ska vara sådan att stort stöd ges till dem som verkat i internationell tjänst. Stödet ska omfatta de anhöriga. Medaljer ska symbolisera olika beundransvärda och viktiga bedrifter samt de stora offer som gjorts. Den sista söndagen i maj ska vara minnesdag för svenska veteraner. 12.3.7 Samverkan med civila myndigheter För samhällets krisberedskap behöver många myndigheter planera och skapa resurser för att kunna agera. Försvarets goda samverkan med civila myndigheter är en nödvändighet och är samhällsekonomiskt effektivt. 12.4 Försvarets finansiering och materielförsörjning 12.4.1 Försvarets finansiering Försvaret har under mycket lång tid inte kompenserats för inflationen, vilket undergrävt ekonomin. I början av 1980-talet var försvarets andel av BNP 2,9 % för att sedan sjunka till dagens 1,2 %. De minskade försvarsanslagen och stora omställningskostnader i kombination med en ensidig inriktning mot ett renodlat insatsförsvar har gjort att den svenska förmågan till territoriellt försvar idag på allvar kan ifrågasättas. För att garantera rikets säkerhet måste nedrustningspolitiken få ett slut. Sverigedemokraterna budgeterar därför nästan 1 miljard kr mer till försvaret än såväl regeringen som Socialdemokraterna gör. I flerårsplanen budgeterar vi flera miljarder mer per år. När vi köper svenskt försvarsmateriel som är producerade med högteknologi så sker en stark ekonomisk återkoppling i samhällsekonomin 2. 12.4.2 Försvarsstrukturutredningen (FSU) Försvarsstrukturutredningen FSU har resulterat i flera stora åtgärdsförslag. Så stora är åtgärderna att ett genomförande innebär att Försvarsmakten inte kommer att kunna lösa sina uppgifter enligt förordningen 2009:1204. Det som sägs i förordningen om att Försvarsmakten ska ha möjlighet att självständigt upprätthålla och utveckla militärt försvar går inte att uppfylla om FSU: s förslag antas. FSU tycks utpeka den väpnande striden som Försvarsmaktens enda egna verksamhet, resten ska lämnas till den marknaden. Idag beställer Försvarsmakten en produkt i taget från Försvarets Materielverk. Detta föregås av en noggrann långsiktig planering. I FSU föreslås att Försvarets Materielverk istället ska hyra ut materiel till Försvarsmakten. 2 Antagande 1.2 tillkommande dynamiska effekter finns med är inte i budget.
Försvarsmakten skulle därmed förlora flexibilitet och skulle istället för att fördela egna anslag för att nå operativa mål få lämna förslag till FMV som FMV inte behöver ta hänsyn till. Omställningskostnaderna som uppstår när ett större antal anställda ska flyttas från Försvarsmakten till Försvarets Materielverk vägs inte upp av tydliga rationaliseringar. Däremot finns det vinster med att teknisk dubblering mellan staten och försvarsindustrin rationaliseras. Förslaget från FSU är en helhet och kan antingen bifallas eller avslås. Sverigedemokraterna säger nej till utredningens förslag. Sveriges försvarsindustrier och Försvarsmaktens stödresurser är precis som i andra länder fortsatt viktiga komponenter i säkerhets- och försvarspolitiken. Värt att notera är att de svenska försvarsmaterielsystemen internationellt sett har hållit hög kvalité och är billiga. Här skillnaden mellan SD: s budgetförslag och regeringens. 12.4.3 Försvarsindustristrategi Trygghet ska genomsyra Försvarsmaktens materielförsörjning. En försvarsindustristrategi bör upprättas där vi tydligt definierar våra säkerhetspolitiska intressen kopplade till särskilda kompetenser i fråga om tillverkning av eller handel med försvarsmateriel, och en svensk myndighet som upphandlar försvarsmateriel bör använda undantagsregeln i artikel 346 i EUF-fördraget på liknande sätt som andra medlemsländer som har viktig försvarsindustri. Vidare bör Sverige återta kravet på offset (motköp) i syfte att gynna svenska SME-företag.
Svenska myndigheter bör tilldela underleverantörer en god andel av kontrakten i syfte att ekonomiskt gynna viktiga innovationsföretag enligt rätten att göra så i artikel 21 punkt 4 i försvarsupphandlingsdirektivet. Statligt finansierad FoU är väldigt viktig för försvarsindustrin och bör koncentreras mot områden där vår industri är framgångsrik. De produkter vår försvarsindustri ska konkurrera mot på världsmarknaden är så gott som uteslutande initierade med statliga FoU-anslag. I dag har tyvärr många av de svenska försvarsindustrierna utländska ägare, men fortfarande har det stor ekonomisk betydelse för Sverige att industrierna utvecklar och producerar materiel i landet. Det har även en strategisk betydelse för försvaret. Väl genomarbetade målsättningar (TTEM) och systemplaner minskar risken för fördyringar under upphandlingsprocessen. En fungerande organisation för studier på systemnivå bör därför återskapas. Sverigebaserad försvarsindustri bör som tidigare involveras i studierna på ett tidigt skede. Kontinuerliga utredningar för respektive armé, marin och flygvapen bör rapportera till försvarsledningen om en övergripande syn på behov av materielanskaffning och materielvidmakthållande. Regeringens nya materielanskaffningsstrategi ger ett antal negativa konsekvenser för såväl försvarsmakten som industrin i ett högteknologiskt land med erkänt kvalificerad försvarsindustri. Materielanskaffningsstrategin bör därför modifieras så att statsmakterna, stab och förvaltning under hela processen har kontroll över operativt viktiga system. Förseningar vid internationella materielsamarbeten är vanliga. I vissa fall blir förseningarna mångåriga, och där är helikopter 14 med en försening på minst tio år ett exempel. Med flera beställare av nya system ökar riskerna för förseningar, särskilt när särspecifikationer förekommer eller politiska styrproblem uppstår. När materielsystem försenas kan övningar och insatser försenas och den faktiska beredskapen mot hot i närområdet minska. Utöver detta visar Riksrevisionens granskning också att den i tidigare försvarsbeslut uttalade intentionen att i första hand köpa färdiga materielsystem och endast i sista hand utveckla nya system inte är oproblematisk. Införskaffning av befintliga system kan föra med sig omfattande behov av anpassning av materielen, vilket fördyrar processen i en sådan grad att det inte är självklart att nyutveckling är det dyraste alternativet. Den nationella handlingsfriheten för Sverige minskar också med internationella materielsamarbeten. Det måste vi ibland acceptera, men en egen utveckling eller en samnordisk utveckling av nya system kan minska risken för förseningar och andra brister. Riksrevisionen rekommenderar att man bör göra en avvägning från fall till fall av vilket tillvägagångssätt som är mest effektivt för att anskaffa materielen: modifiering, upphandling eller utveckling, med eller utan internationellt samarbete. Dessutom behöver beslut om enskilda materielsystem avvägas mot ett helhetsperspektiv. Sverigedemokraterna anser att parametrarna nationell handlingsfrihet respektive förseningsrisker bör finnas med vid bedömning och uppföljning av internationella materielsamarbeten. 12.4.4 Försvarsmaterielexport Vi är stolta över att Sverige är världens största försvarsmaterielexportör per capita så länge som vår exportkontroll av försvarsmateriel är mycket sträng. Amnestyrapporer visar att den är det. Vår starka försvarsmaterielindustri är en stor fördel för vår egen försvarsmaterielförsörjning. När vi själva investerar i svenskproducerade materielprojekt kan nettokostnaden bli låg eller till och med vinst uppnås i samhällsekonomin på grund av spillövereffekter och export. Försvarsindustrin berör cirka 30 000 jobb, en stor andel är civilingenjörer. Indirekt sysselsätter försvarsindustrin cirka 100 000 jobb. Gripen, robotar, luftvärn, U-båtar och korvetter samt rymdteknik med kommande militär tillämpning visar att de svenska vapensmedjorna inte bara har stolta anor utan även en framtid om regering och riksdag sköter frågor om upphandling och FoU klokt.
12.5 Försvarsledningen Ett land av Sveriges storlek kräver en viss lägsta nivå på antalet förband för att ha en realistisk chans att kunna försvara landet. I nuläget finns inte dessa förband. Enligt vår mening är det försvarspolitikens främsta uppgift att skapa de nödvändiga förutsättningarna för att ett sådant existensförsvar skall kunna återuppbyggas. Ledningscentraler och andra för fienden högvärdiga mål ska finnas i bergrum eller på annat sätt skyddas. Strategiska viktiga strukturer ska skyddas med sekretess. Arméns brigader måste struktureras och beväpnas för att kunna avskräcka fientliga kustanfall, gränsanfall och luftlandsättningar. Det förutsätter flera mekaniserade brigader och kustartilleribrigader som också måste övas regelbundet på brigadnivå. En förbandsvolym av den storleken är inte realistiskt möjlig att upprätthålla med något annat än värnplikt som stöd. Det är därför vår avsikt att värnplikten ska återaktiveras successivt med målet det antal värnpliktiga som behövs för att fylla förbanden ska utbildas. Det finns dock inte någon principiell motsättning mellan användande av värnplikt och att kontraktsanställa soldater för en mindre del av försvaret. På samma sätt behövs också en marin närvaro längs hela Sveriges kust, vilket innebär att det måste vara möjligt för marinen att upprätthålla flera baser i Sverige. Marinen bör därför återfå en regional indelning vilket så långt möjligt bör ske i tidigare infrastruktur. För flygvapnets del menar vi att flygets baseringsmöjligheter behöver förbättras. Den viktigaste satsningen för Flygvapnet under de kommande åren är dock tillverkningen av Gripens version E/F. Det är dock också viktigt att påpeka att investeringar i Gripensystemet också måste omfatta flera beväpningsalternativ för att systemet ska kunna användas optimalt. 12.6 Armén Armén bör ha två beståndsdelar: 1. Fältarmén kommer att bestå dels av yrkespersonal och dels av värnpliktiga. Förslag på baseringsplatser är Boden, Östersund, Kungsängen, Örebro, Skövde och Revinge. Varje mekaniserad brigad ansvarar för ett militärområde. 2. Territorialförsvaret skapas ur de nationella skyddsstyrkorna/hemvärnet och utgörs av lokalt rekryterade soldater med minst GMU och kort mobiliseringstid. Territorialarmén kommer att organiseras i regementen, ett per landskap, vilket är respektive försvarsområde. Kaserner som behövs för detta återtas 3. Skjutfältet i Trängslet (Älvdalen) bör öppnas som huvudskjutfält för armén. Antagningsprövning för att anta 7200 värnpliktiga genomförs årligen 4. Nuvarande antagningsmetod används där första gallringen görs via internetmönstring. Mönstring där en hel kull unga män och frivilliga unga kvinnor fysiskt ställer in sig kan bli aktuellt i ett senare skede, men ej nu av besparingsskäl. De värnpliktiga utbildas i grundläggande militär utbildning (GMU). Anställda och kontrakterade antas utföra GMU: n, varför ingen extra lönekostnad tillkommer 5. 3067 värnpliktplikta utbildas vidare i 7 månader till krigsplacering i mekaniserade brigaderna. Ytterligare 2150 kontrakteras som GSS-K. Anställda och kontrakterade antas utföra vidareutbildningen, varför ingen extra lönekostnad tillkommer 6. 3 Startkostnad 250 miljoner kr, drift 125 miljoner kr per år. Antagande 2.8 och 2.9. 4 Kostnad 110 miljoner (30 miljoner mer än regeringen) med början år 2013. Källa: RUT dnr. 2011:0693 bilaga 1 som rymmer Försvarsmaktens PM 17 520:60400 punkt 11. Samt antagande 2.1. 5 Kostnad 136 miljoner mer än regeringen med början år 2013. Källa: RUT dnr. 2011:0693 bilaga 1 som rymmer Försvarsmaktens PM 17 520:60400 punkt 8. Samt antagande 2.2. 6 Kostnad 361 miljoner mer än regeringen med början år 2013. Källa: RUT dnr. 2011:0693 bilaga 1 som rymmer Försvarsmaktens PM 17 520:60400 punkt 8. Samt antagande 2.3.
Två veckors Krigsförbandsövning (KFÖ) genomförs årligen med en brigad. 7 Med aktiverandet av värnplikten återgår armén till ett system med fredsorganisation och krigsorganisation. Anställda och kontrakterade är lika många som i regeringens förslag 8. 12.6.1 Arméförband, organisation Fältarmén Stellan Bojeruds brigadskiss för Fältarmén: 1 Bat: Professionell, roteras till utlandsstyrkan halvårsvis, deltagande utomlands är dock frivilligt. 2 Bat: Tidigare professionell, som tjänstgör på pliktbasis. 3 Bat: Värnpliktsförband. 4 Bat: Värnpliktsförband, delvis draget ur Territorialarmén. Med befintliga anläggningar, materiel, yrkesofficerare och kontrakterade kan en och en halv mekaniserad brigad sättas upp. Ytterligare fyra och en halv brigad ska skapas med en takt av en brigad per två år. Dessa ska indelas militärområden. År 2022 skulle Sverige då ha sex mekaniserade brigader vardera med brigadstab, en mekbataljon och två luftvärnskompanier på heltid. Övriga delar av brigaderna har materiel och kan försörjas med värnpliktiga. Arméns brigader måste struktureras och beväpnas för att kunna avskräcka fientliga kustanfall och luftlandsättningar. Det förutsätter mekaniserade brigader. Stockholm och Göteborg måste återfå försvar inklusive effektivt luftförsvar. Brigaderna ska ha hemdepåer, men även i perioder vara förlagda till befintliga skjutfält med god infrastruktur, vilka används som truppövningsläger. På så sätt kan behovet av att bygga nya anläggningar minskas. Gotland planeras för ett militärkommando 9 med stående trupp och hög koncentration av Territorialarmén. Gotland är avgörande för att vi ska ha möjligheter att upprätthålla våra åtaganden gentemot Baltikum. Ön utgör en strategisk bas för att kunna möta och avskräcka fientligheter i Östersjöregionen. Luftvärnet på Gotland ska vara fast grupperat. År 2014 anställs 500 yrkesmilitärer till Militärkommando Gotland. Sedan anställs 500 om året till förbandet är fyllt med 2500 yrkesmilitärer. Krigsplacerade i Fältarmén planeras år 2020 vara 32 500, vilket är sex mekaniserade brigader och Militärkommando Gotland. Varje år efter 2020 växer personalreserven. SWEDEC ska kvarstå som egen enhet. 10 Territorialarmén Nationella skyddsstyrkorna utvecklas till Territorialarmén. Påbyggnadsutbildning sker frivilligt för placerade i Territorialarmén och dessa soldater kan efter utbildning söka placering i Fältbrigadernas fjärdebataljoner. Krigsplacerade i Territorialarmén planeras år 2020 vara 43 500. Nya hotbilder kräver att län och kommuner kan mobilisera i aktiv krishantering på höga våldsnivåer. Regementsledningarna inom Territorialarmén bör ha del i länsstyrelsernas krisledning, detta kan ske genom direktiv och riktat anslag om en civil kontaktperson per regementsstab. 11. 7 KFÖ ryms inom befintlig ekonomi. Antagande 2.4. 8 Inga extra kostnader tillkommer för fast anställda krigsplacerade i brigaderna. Antagande 2.5. 9 Kostnad 74 miljoner (74 miljoner mer än regeringen) med början år 2013. Källa: RUT dnr. 2011:0693 bilaga 1 som rymmer Försvarsmaktens PM 17 520:60400 punkt 10. Antagande 2.6. 10 Kostnad för detta antas vara 0. Antagande 2.7. 11 Kostnad för detta antas vara 13 miljoner kr (13 miljoner mer än regeringen). Antagande 2.10
Särskilda beredskapspolisen (SBP) återskapas 12 med 1500 civilpliktiga och flyttas till Försvarsmakten där de knyts till Territorialarmén. SBP har polismans befogenheter vid civila kriser såsom naturkatastrofer, sjukdomsutbrott, sök efter försvunna personer, utrymning vid olyckor och ordning vid internationella konferenser i Sverige. SBP gjorde en viktig insats vid Gudrunstormen och kunde ha gjort det vid Göteborgskravallen. Hade SBP skött massaresteringen så hade tid funnits till att genomföra den mer humant samtidigt som ordinarie polis inte hade blivit låsta vid arresteringsplatsen. SBP är mycket kostnadseffektivt som förband och motivationen har alltid visat sig vara hög. 12.6.2 Armémateriel, anskaffning och vidmakthållande Anslagen till arméns materielanskaffning och materielvidmakthållande bör öka för att successivt kunna bygga det markbaserade existensförsvaret. Ledande för arméns materielplan ska vara att fylla fältarméns och territorialarméns behov, utan att brister uppstår. 12.6.3 Armématerielbedömningar Det bör utredas om kostnader för nedanstående projekt ryms och passar i materielplanen. Förbandssätta befintliga Robot 23 Bamse kostar 550 miljoner kr 13. Vidmakthållande av samtliga luftvärnskanonvagnar. Uppgradering av samtliga Robot 70 till Robot 70 NG. Byte av samtliga Robot 97 HAWK till tyska Patriotrobotar. Samtliga Pansarbandvagn 401 och 302 ersätts med en pansarbandsvagnsversion av Stridsfordon 90. Samtliga Terrängbil 11 och 13 ersätts med Personterrängbil 6. Samtliga Terrängbil 30 och 40 ersätts med bästa alternativ. Samtliga Bandvagn 309 och 308 ersätts med Bandvagn 10 MKII. Samtliga Brobandvagn 971 ersätts med Brobandvagn 120. Anskaffning av Haubits 77BD (Archer) för att fylla 6 st mekaniserade brigader. Vidmakthållande av samtliga Robot 55, Robot 56. Samtliga AK5B ersätts med bästa alternativ. 12.7 Marinen 12.7.1 Marinförband, organisation Marinen ges åter regional indelning i tidigare infrastruktur. Marinbas Öst (Berga) sätts upp 2015 14. Marinbas Väst (Göteborg) och Härnösand och Fårösunds Marindetachement sätts upp 2016 15. 12 Kostnad för att återupprätta SBP beräknas till 20 miljoner per år. (Beredskapspolisen Vägval 2010 - POA-134-6927/09) Antagande 2.11. 13 Varav drygt 400 miljoner på anslag 1:3. Källa: RUT dnr. 2011:0693 bilaga 1 som rymmer Försvarsmaktens PM 17 520:60400 punkt 15. Antagande 2.2 14 Ökande lönekostnader med 150 miljoner och hyra av infrastruktur med 69 miljoner. Källa: RUT dnr. 2011:0693 bilaga 1 som rymmer Försvarsmaktens PM 17 520:60400 punkt 1 och 2. Antagande 4.1 och 4.2. 15 Ökande lönekostnader med 180 miljoner och hyra av infrastruktur med 69 miljoner. Källa: RUT dnr. 2011:0693 bilaga 1 som rymmer Försvarsmaktens PM 17 520:60400 punkt 1 och 2. Antagande 4.1 och 4.2.
KA1 (Vaxholm) sätts åter upp för att utbilda till tre kustartilleribrigader och kustartilleridetachement på Fårösund och i Härnösand öppnas. Kustartilleribrigaderna bygger på värnplikt och dubbel organisation (freds-/krigsorg.) medan övriga marinen bygger på anställda och kontrakterade. Vår subarktiska ingenjörsförmåga bör bibehållas. Fast Kustartilleri bör planeras. 600 värnpliktiga utbildas i grundläggande militär utbildning (GMU). Anställda och kontrakterade antas utföra GMU: n, varför ingen extra lönekostnad tillkommer 16. 300 värnpliktplikta utbildas vidare i 7 månader till krigsplacering i kustartilleribrigaderna. Ytterligare 130 kontrakteras som GSS-K. Anställda och kontrakterade antas utföra vidareutbildningen, varför ingen extra lönekostnad tillkommer 17. Två veckors Krigsförbandsövning (KFÖ) genomförs vartannat år med en kustartilleribrigad. 18 12.7.2 Marinmateriel, anskaffning och vidmakthållande Anslagen till marinens materielanskaffning och materielvidmakthållande bör öka för att successivt kunna bygga det sjöbaserade existensförsvaret. Ledande för marinens materielplan ska vara att fylla sjöförsvarets behov, utan att brister uppstår. 12.7.3 Marinmaterielbedömningar Det bör utredas om kostnader för nedanstående projekt ryms och passar i materielplanen. Operativa helikoptrar med ubåtsjaktkapacitet. 12 st Seahawkhelikoptrar 19 med infrastruktur, utbildning och piloter samt tekniskt bakre stöd (totalt 128 personer) kostar 9000 miljoner. Korvetterna av Visbyklass 20 förses med robotluftvärn, kostar 2000 miljoner kr. Korvetterna av Gävleklass förses med robotluftvärn kostar 1200 miljoner kr. Göteborgskorvetterna vidmakthålls, de två i malpåse blir vedettbåtar. Visbykorvetterna bestyckas med luftvärnsrobotar, sjömålsrobotar och AURAK (anti-ubåtsraketer). Ett nytt stödfartyg till flottan. Anskaffning av fyra ubåtar av planerad typ A26. Vidmakthållande av samtliga Stridsbåt 90. Anskaffning av Robot 15KA till återskapade tre kustartilleribrigader. Ny sjömålsstridsdel till samtliga Robot 17 Hellfire. Samtliga Robot 12 pingvinen ersätts av norska roboten NSM. Samtliga Torped 45 Lätt ersätts genom systembeställning hos Saab eftersom det är Östersjön som är miljö. 16 Kostnad 13 miljoner mer än regeringen med början år 2013. Källa: RUT dnr. 2011:0693 bilaga 1 som rymmer Försvarsmaktens PM 17 520:60400 punkt 8. Samt antagande 4.3. 17 Kostnad 35 miljoner mer än regeringen med början år 2013. Källa: RUT dnr. 2011:0693 bilaga 1 som rymmer Försvarsmaktens PM 17 520:60400 punkt 8. Samt antagande 4.4. 18 KFÖ ryms inom befintlig ekonomi. Antagande 4.5 19 Källa: RUT dnr. 2011:0693 bilaga 1 som rymmer Försvarsmaktens PM 17 520:60400 punkt 3. 20 Källa: RUT dnr. 2011:0693 bilaga 1 som rymmer Försvarsmaktens PM 17 520:60400 punkt 14.
Anskaffning av sjunkbomber och minor. Vidmakthållande av samtliga Torped 62 (Tung). 12.8 Flygvapnet 12.8.1 Flygförband, organisation Jämte Skaraborgs flygflottilj (F7 Såtenäs), Blekinge flygflottilj (F17 Kallinge) och Norrbottens flygflottilj (F21 Luleå) bör Upplands flygflottilj (F16 Uppsala) 21 sättas upp år 2015. Flygvapnet bygger på anställda och kontrakterade. Möjligheterna till en nordisk helikopterskola ska undersökas. De nordiska länderna har visat intresse för detta. En luftförsvarsutredning är nödvändig för att se över balansen i framtida satsningar. BAS 90-systemet bör återskapas. Skydd genom spridning är kostnadseffektivt och ger ett stort strategiskt värde. Strategic Airlift Capability är ett samarbete inom Atlantpakten som går ut på att vi köper del av användningen av en enhet stora transportplan av typen Globemaster. Alla atlantpaktsländer har inte valt att delta, exempelvis är Tjeckien och Danmark utanför. Sverige bör gå ur för att lösgöra medel till existensförsvaret. 12.8.2 Flygmateriel, anskaffning och vidmakthållande Anskaffning av 100 st JAS 39 Gripen E/F oavsett om Sverige är enda köpare. 2,7 miljarder budgeteras 2014 för kostnader hos Saab AB att ställa om för produktion av Gripen E/F. Från 2015 och framåt budgeteras för inköp av 12 Gripen E/F per år till en årlig kostnad om 3,6 miljarder 22. Möjligheten till kommande exportordrar för Gripen E/F är stor och Gripen är i högsta grad en tillväxtpolitisk fråga. Gunnar Eliasson, professor emeritus, på KTH har beräknat att skattebetalarnas 132 miljarder hittills på Gripen har gett tillbaka 350 miljarder i ökad tillväxt redan 2007. Anslagen till flygvapnets materielanskaffning och materielvidmakthållande bör öka för att successivt kunna bygga det luftbaserade existensförsvaret. Ledande för flygvapnets materielplan ska vara att fylla luftförsvarets behov, utan att brister uppstår. 12.8.3 Flygmaterielbedömningar Det bör utredas om kostnader för nedanstående projekt ryms och passar i materielplanen. 12 st Seahawk för 9000 miljoner 23. 4 st Transportflygplan C 130J 24 för tillsammans 1300 miljoner kr som ersätter nuvarande 8 st C 130. Samtliga SK 60 vidmakthålls. Befintliga S 100 anpassas till havsövervaknings/ ubåtsjaktsplan. Bestyckning av samtliga Gripen E/F med Meteor, GBU 39 (GPS-styrd bomb) och RBS 15 F. 21 Startkostnad 505 miljoner, drift 1300 miljoner/år. Källa: RUT dnr. 2011:0693 bilaga 1 som rymmer Försvarsmaktens PM 17 520:60400 punkt 5 och 6. Antagande 6.1 och 6.2. 22 Antagande 7.1 23 Källa: RUT dnr. 2011:0693 bilaga 1 som rymmer Försvarsmaktens PM 17 520:60400 punkt 3. Antagande 7.2. 24 Källa: RUT dnr. 2011:0693 bilaga 1 som rymmer Försvarsmaktens PM 17 520:60400 punkt 4. Antagande 7.3
12.9 Försvarsövningar Årliga övningar i brigader är helt avgörande för att uppnå politisk vilja, d v s användbara, tillgängliga, väl samövade fältförband för nationella och internationella uppgifter. Ett nytt system för krigsförbandsövningar (KFÖ) bör införas där varje brigad tränas var sjätte år. 12.10 Personalförsörjning 12.10.1 Värnpliktiga och anställda Allmän värnplikt ska återinföras successivt och mönstring ska ske av alla män, men vara frivillig för kvinnor. Internetmönstring fungerar inte på ett tillfredsställande sätt och ska inte användas. Det antal soldater som behövs sammantaget för att årligen möta personalförsörjningsbehoven uttas för en tre månaders grundläggande soldatutbildning (GMU). Efter fullgjord GMU ska det antal som behövs för att försörja Fältarméns föryngring fullgöra en fortsättningsutbildning i ytterligare sju månader. Resterande GMU-utbildade krigsplaceras i Territorialarmén/ Nationella skyddsstyrkorna/ Hemvärnet. I19 (Boden), A9 (Boden), I1 (Kungsängen), AMF 1 (Vaxholm), LedR (Enköping), P4 (Skövde), T2 (Skövde), K3 (Karlsborg), Ing2 (Eksjö), LV6 (Halmstad) och P7 (Revingehed) bör prövas som regementen för utbildning av värnpliktiga. Värnplikten bidrar till att stärka landets totala försvarskapacitet och försvarsvilja. Försvarsmakten ska bemannas av yrkespersonal, civilanställda samt värnpliktiga I Finland mäts opinionen regelbundet genom att frågan ställs till ett urval män: "Är du beredd att med vapen i hand försvara ditt land även om utgången är oviss?" Svaret är alltid ett starkt JA. Svaret på en sådan fråga bör även i Sverige vara ett starkt JA. Risken finns dock att ett begränsat försvar som bara existerar för de internationella insatsernas skull på sikt kommer att försvaga svenska folkets försvarsvilja. Förmåner och ersättning till försvarsmaktspersonal på skarpa insatser anser Sverigedemokraterna vara en förhandlingsfråga mellan arbetsgivaren och berörda fackförbund. Det ska inte förekomma krav på internationell arbetsskyldighet för andra befattningar i insatsorganisationen än Fältarméns första bataljoner. GSS-K placeras i fältbrigadernas första bataljoner. GSS-T placeras i brigaderna andra bataljoner. 12.10.2 Kompromissförslag, värnplikt Om vårt förslag till existensförsvar inte når majoritet är vi beredda att i andra hand rösta för en kompromiss där värnplikten används till att fylla luckor i regeringens manöverbataljoner. 12.11 Försvarets stödresurser 12.11.1 Totalförsvarets rekryteringsmyndighet Ökade anslag finansierar antagningsprövningar för fler unga. På lång sikt ska återgång till mönstringsinställelse för alla övervägas. 12.11.2 Försvarets radioanstalt FRA är i tider av nya hotbilder och ökad terrorism en första försvarslinje och det är viktigt att FRA har möjlighet att teknikutveckla för att kunna upptäcka utländska förhållanden som utgör ett hot mot vår nation eller mot enskilda svenska medborgare. Försvarsunderrättelsedomstolen och statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamhet ska garantera att den personliga integriteten inte hotas på ett orimligt sätt när signalspaningen söker nya metoder att fånga säkerhetshot. 12.11.3 Totalförsvarets forskningsinstitut Försvaret och Försvarets materielverk är i behov av forskningsbaserad kunskap. FOI är därför nödvändigt för en självständig utveckling av vår försvars- och säkerhetspolitik.
12.11.4 Nämnder Stödet till Folk och Försvar ska ökas med syftet att kostnadseffektivt bredda och fördjupa försvarsdebatten. 12.11.5 Försvarets materielverk För att upphandla och kunna driva försvarsmaterielsystem är FMV en garant. Hur de olika stödsystemen till försvaret organiseras är av yttersta vikt för en god försvarsekonomi. 12.11.6 Försvarsexportmyndigheten Exporten av försvarsmateriel är förknippat med stora investeringar där både köpare och säljare behöver garantier, tillsammans med Svensk Exportkontroll stödjer FXM detta. För SME-företagen är ofta detta ett nödvändigt stöd. 12.11.7 Försvarsunderrättelsedomstolen och Statens försvarsunderrättelsedomstolen Svensk signalspaning är en viktig komponent i värnandet av rikets säkerhet, såväl gentemot yttre hot från främmande makt som mot potentiell terroristverksamhet. All sådan spaning bedrivs dock under en ständig balansakt gentemot värnandet av den enskilda medborgarens integritet. De intensiva diskussioner som följde av införandet av den s.k. FRA-lagen visade att hela ämnesområdet är kontroversiellt och måste behandlas med varsamhet om en verksamhet som denna ska kunna bedrivas med fortsatt förtroende från folket. Signalspaningskommitténs arbete avslutades innan man hann gå in på en meningsfull granskning av signalspaning i tråd, vilket sannolikt är den spaning som kan ses som mest problematisk ur integritetshänseende för den enskilda medborgaren. Det är därför vår mening att Signalspaningskommitténs arbete bör återupptas och att en ny sådan kommitté bör ges i uppgift att också granska signalspaning i tråd. 12.11.8 Frivilliga försvarsorganisationer Stödet till frivilligorganisationer höjs och ges ett eget anslag i budgeten. Folkförankringen är fortfarande viktig. 12.12 Mål och uppgifter för samhällets krisberedskap Målsättningen är att minska risken för, och konsekvenserna av, allvarliga störningar, kriser och olyckor genom en god krisberedskap. 12.13 Krisberedskapspolitikens inriktning Den svenska modellen där bestämda myndigheter har krisberedskap på sitt verksamhetsområde och där regeringen har nationellt områdesansvar, länsstyrelserna regionalt och kommunerna lokalt är en effektiv modell. Jämte områdesansvaret finns sektorsansvar. Det är viktigt att MSB:s utredande och samordnande roll inte tar över de faktiska utförarna av krisberedskap och krishantering. Försvarsmakten bör upprätthålla en tätare kontakt med det civila regionala och kommunala områdesansvaret. När Sverige bidrar internationellt i krishantering bör vi bidra till att insatserna inte onödigt dubbleras. De myndigheter som anges i krisberedskapsförordningen och de som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap beslutar, ska lämna in en risk-, sårbarhetsanalys och bedömning av förmåga till Regeringskansliet och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 12.14 Kustbevakningen Gränsbevakningen bör även på sikt förstärkas så att försvarsmakten, kustbevakningen, säkerhetspolisen och andra berörda myndigheter på ett effektivt sätt kan samverka.
12.15 Ersättning för räddningstjänst och gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet Frivilligorganisationerna är viktiga för krishantering i och med att de erbjuder färdiga tränade nätverk som till låg kostnad kan adderas till myndigheternas krishantering. 12.16 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Skyddsrummen ska besiktas år 2015. 25. I ett senare skede kan skyddsrummens funktion säkras om det då bedöms som en proportionell åtgärd 26. UAV bör köpas in med början år 2015 till länsstyrelser för att underlätta kontroll vid kris 27. Forskning kring svenska satellitsystem för nyttjande av svenska myndigheter stimuleras med ett årligt anslag från år 2014 28. 12.17 Strålsäkerhetsmyndigheten Det är viktigt att Strålsäkerhetsmyndigheten förmår tillhandahålla information om verkliga hot samt avfärda falska hot. Information till allmänheten bör framföras direkt av experter med djup kunskap på området. 12.18 Elsäkerhetsmyndigheten De hot mot vårt samhälles säkerhet och funktion som existerade under kalla krigets era är idag historia. Samhällsutvecklingen har istället fört med sig nya hotbilder i form av terrorism och asymmetrisk krigföring. Med våra alltmer förfinade tekniska system så ökar dessutom samhällets sårbarhet vid naturkatastrofer och andra påfrestningar i fredstid. Det moderna samhällets sårbarhet gör att beredskapen att hantera kriser bör vara hög, vilket kräver betydande insatser. Olika elkraftskonsumenter är olika beroende av säker el. För samhällsviktig verksamhet kan oacceptabla konsekvenser uppstå snabbt vid elavbrott. Med hjälp av modern styrteknik kan olika användare sättas i prioriteringsordning vid brist på el. Forskning visar att särskilda reservkraftnät med viss radie är kostnadseffektiva när det finns flera samhällsviktiga verksamheter nära varandra. Regeringen bör utreda reglering och planering av särskilda reservkraftnät i våra residensstäder. De problem som elöverkänsliga upplever ska tas på allvar. Gränsvärden för när el-fält blir farliga för människan ska inte förväxlas med de gränsvärden elöverkänsliga kan tänkas ha. 12.19 Rymdforskning och rymdverksamhet Regeringen har i budgetpropositionen minskat anslaget till rymdforskningen, till nackdel för ett område med så många framtidsperspektiv och spin-off-effekter. Sverigedemokraterna vill återställa regeringens sparbeting på rymdforskning genom att öka anslaget för rymdforskning med 80 miljoner år 2013. För år 2014 till 2016 ökas anslaget med 280 miljoner och därmed befinner sig svensk rymdforskning på EU-nivå. Under flera tillfällen på senare tid har Sveriges utskickade räddningspersonal haft problem med säker kommunikation inom krisberedskap som exempelvis vid katastrofhjälp, demokratistöd och försvarsinsatser. Speciellt vid internationella operationer där många länder deltar och där framförallt stora länder sätter in stora resurser så uppstår ofta begränsningar i tillgången till befintliga satellitkommunikationssystem. Tydliga exempel på detta var kommunikationssvårigheterna vid Tsunami- och Haitikatastroferna. Även i Sverige har myndigheterna svårt med robust kommunikation vid katastrofer. 25 Antagande 19.3 Kostnad för besiktning av skyddsrum beräknas till 50 miljoner per år. Antagande 9.3. 26 Antagande 19.4 Enligt gamla statsbudgetar beräknas säkrande av skyddsrummen till 1500 miljoner kr per gång. Antagande 9.4. 27 Antagande 9.1 Beräknat till 200 miljoner kr. 28 Antagande 9.2 50 miljoner kr om året.
Sverige har en lång tradition av avancerad rymdteknik och rymdsystem. Stora länder har systematiskt de senaste åren efterfrågat samarbete med svensk rymdindustri för kostnads- och riskdelning av små satellitsystem som snabbt kan komplettera de behov som krisberedskapsmyndigheter ofta har. Inte minst är säker och oberoende kommunikationslösningar vid katastrofsituationer hett efterfrågat. Behovet av nationella och internationella kritiska kommunikationslösningar är tydligt för att Sverige ska stå bättre rustade i vår krisberedskap. Med den bakgrunden och med tanke på den höga teknologi- och systemkunskap som svensk industri besitter i kombination med möjligheten till samarbete med andra länder och senare export av produkter inom området så föreslår Sverigedemokraterna en stor satsning på rymdteknik- och rymdsystem med ett säkerhetsperspektiv