Marknadsöversikt. Etanol, en jordbruks- och industriprodukt. Rapport 2004:21. Foto: Mats Pettersson

Marknadsöversikt Etanol, en jordbruks- och industriprodukt Rapport 2004:21 Foto: Mats Pettersson

Marknadsöversikt Etanol, en jordbruks- och industriprodukt Marknadsenheten 2004-11-26 Referens Camilla Lagerkvist Tolke 036 15 56 88

Innehåll 1 Inledning... 5 1.1 Bakgrund...5 1.2 Syfte... 5 1.3 Avgränsningar... 5 1.4 Definitioner och begrepp... 5 1.5 Läsarens initiativ... 7 2 Produkten etanol... 9 2.1 Ursprung och framställning... 9 2.1.1 Fermenterad etanol... 9 2.1.1.1 Råvaror... 9 2.1.2 Syntetisk etanol... 11 2.2 Egenskaper... 11 2.3 Slutprodukter användningsområden... 11 2.3.1 Dryckes-etanol och etanol för humankonsumtion... 11 2.3.2 Industri-etanol... 11 2.3.3 Bränsle-etanol... 13 2.3.3.1 Kretslopp... 13 2.3.3.2 Olika drivmedel... 14 2.3.3.3 För och emot bränsle-etanolutveckling... 14 2.4 Klassificering... 15 3 Avtal och regleringar... 17 3.1 WTO-avtalet... 17 3.1.1 Tullar... 17 3.2 Klimatkonventionen och Kyoto-protokollet... 20 3.3 EU-regleringar... 20 3.3.1 Jordbrukspolitik... 20 3.3.2 Miljö-, energi- och skattepolitik... 22 3.3.3 Handel... 23 3.3.3.1 Tullar... 23 3.3.3.2 Det generella preferenssystemet, GSP... 25 3.3.3.3 Cotonou-avtalet och AVS-länderna... 26 3.3.3.4 EU-Mercosur... 26 3.3.3.5 Tullförfaranden... 27 1

3.3.3.6 Exportbidrag... 27 3.4 Sverige... 28 3.4.1 Lagar... 28 3.4.2 Svenska myndigheters ansvar... 30 3.4.3 Tullar... 30 4 Produktion, konsumtion och priser... 31 4.1 Råvaruproduktion & ursprung... 31 4.1.1 Andel utifrån ursprung... 31 4.1.2 Råvaruproduktion... 31 4.1.2.1 Syntetisk etanol... 34 4.2 Produktion... 35 4.3 Konsumtion... 37 4.4 Etanolutveckling i olika länder... 38 4.4.1 Brasilien... 38 4.4.2 USA... 39 4.4.3 Övriga amerikanska länder... 40 4.4.4 Asien... 41 4.4.5 Oceanien... 42 4.4.6 EU-15... 42 4.4.7 Sverige... 43 4.4.7.1 Aktörer... 43 4.4.7.2 Produktions- och handelsflödet... 44 4.4.7.3 Stöd och begränsande faktorer i Sverige... 45 5 Handel... 49 5.1 Världen... 49 5.1.1 Statistiken... 49 5.1.2 Handelsströmmar... 49 5.1.3 Import och export... 51 5.2 EUs internhandel... 52 5.2.1 Statistiken... 53 5.2.2 Värde och volymer... 53 5.3 EUs handel med tredje land... 58 5.3.1 Statistiken... 58 5.3.2 Handelsbalans... 58 5.3.3 Export... 59 2

5.3.4 Import... 62 5.4 Sverige... 65 5.4.1 Statistiken... 65 5.4.2 Handelsbalans... 65 5.4.3 Handelspartners... 67 6 Slutkommentarer... 69 7 Förklaringar och källförteckning... 71 3

1 Inledning 1.1 Bakgrund Sedan flera år tillbaka har vissa medlemsländer i EU drivit på om att inrätta ett system för övervakning av etanolmarknaden. Den 8 april 2003 beslutades rådets förordning (EG) nr 670/2003 om inrättande av särskilda åtgärder för marknaden för etanol som framställts av jordbruksprodukter. Motivet till förordningen var att förbättra marknadsinformationen, övervaka handels- och marknadsläget samt inrätta ett forum för diskussioner om dessa frågor. Etanol som bränsle har ökat de senaste åren bl.a. därför att importkostnaden för oljebaserat bränsle är stor för många länder samt att användningen av ett förnybart bränsle minskar utsläppen av växthusgaser. Förutom som bränsle används etanol i den kemiska industrin och i drycker vilket medför att det inte bara är olika länders energi-, transport- och miljöpolitik utan även alkohol-, hälso-, industri- och utvecklingspolitik som påverkar etanolens utveckling. Även jordbrukspolitiken är inblandad eftersom flera av råvarorna till etanol är jordbruksprodukter samt handelspolitik då etanol är en produkt som omfattas av en ökande internationell handel. 1.2 Syfte Syftet med denna rapport är att beskriva etanolmarknaden i Sverige, EU och världen för att sätta in EU-förordningen 670/2003 i sitt sammanhang. 1.3 Avgränsningar Rapporten fokuserar på etanol som produkt och kommer inte att gå djupare in på alkoholhaltiga drycker eller kemiska produkter där etanol ingår eller är en råvara. 1.4 Definitioner och begrepp Etanol och dess produktion och användning är fyllt av olika ord och begrepp. Olika ord kan betyda samma sak och samma ord eller begrepp används i olika sammanhang. Nedan beskrivs några av dessa i ett försök att reda ut begreppen. Ytterligare definitioner återges även under kapitel 3 om avtal och regleringar. Etanol och etylalkohol är samma produkt. Alkohol (utan bestämning och ej plural) och vanlig sprit används också som synonymer till etanol. En alkohol (i bestämd form eller plural) är en kemisk förening vars molekyler bl.a. består av en hydroxigrupp (-OH) som är bunden till en kolatom. Exempel på alkoholer utöver etanol är metanol (träsprit), glykol och propanol. Av alkoholerna är det enbart etanolen som är drickbar. Sprit används som samlingsnamn för drycker och vätskor med en hög alkoholhalt. Produkter förutom drycker där etanol är huvudbeståndsdelen benämns teknisk sprit eller teknisk etanol. Teknisk alkohol är en produkt där en alkohol är huvudbeståndsdelen. Teknisk sprit är för det mesta denaturerad d.v.s. den innehåller illasmakande och/eller hälsofarliga tillsatsmedel. Denaturerad etanol är inte drickbar. 5

alkohol = några alkoholer sprit kan delas upp i etanol etanol spritdrycker etylalkohol vanlig sprit Figur 1 Ord och begrepp Källa: Egen sammanställning metanol glykol propanol teknisk sprit (industri-etanol) Etanol kan delas upp beroende på hur den framställts eller vilket ursprung den har. Om etanolen kommer från jordbruks- eller skogsråvaror och genomgått en jäsningsprocess kallas den fermenterad etanol. Har den däremot framställts på kemisk väg utifrån fossila råvaror kallas den syntetisk, fossil eller kemisk etanol. Inom EU används även begreppen jordbruksetanol för etanol framställd från jordbruksråvara. Motsatsbegreppet är ickejordbruksetanol som alltså omfattar både etanol som kommer från skogsråvara och syntetisk etanol. Den fermenterade etanolen brukar även benämnas bioetanol, biologisk etanol eller biomassabaserad etanol i bränslesammanhang. jordbruksråvaror skogsbruksråvaror fossila råvaror fermenterad etanol syntetisk, fossil eller kemisk etanol jordbruksetanol icke-jordbruksetanol Figur 2 Begrepp baserade på framställningsmetod eller ursprung Källa: Egen sammanställning Etanol kan även delas upp beroende på användningsområde. Grovt indelat är dessa drycker, industri och bränsle vilket ger dryckes-etanol, industri-etanol och bränsle-etanol. Industrietanol och teknisk sprit används ofta synonymt. Ytterligare ett begrepp är etanol för humankonsumtion vilket är ett vidare begrepp än dryckes-etanol. 6

jordbruksetanol icke-jordbruksetanol dryckes-etanol industri-etanol bränsle-etanol vin läkemedel för etanol öl utvärtes bruk bensin + etanol spritdrycker lösningsmedel diesel + etanol andra drycker avisningsmedel m.m. m.m. fylld choklad konservering läkemedel för invärtes bruk etanol för humankonsumtion Figur 3 Begrepp baserade på användning Källa: Egen sammanställning Inom EU delas etanol in i rå etanol eller neutral etanol beroende på dess kvalitet. Rå etanol har kvar fler rester från råvaran än neutral etanol. Rådestillat är detsamma som rå etanol. Det är omöjligt att få bort allt vatten från etanolen men i engelskan delas etanolen upp i hydrous som betyder att den innehåller vatten och anhydrous som betyder vattenfri. Hydrous motsvarar ungefär 95-procentig etanol och anhydrous ungefär 99,5-procentig etanol. I tulloch skattesammanhang räknas etanolen ibland om till 100 % etanol eller 100 % alkohol vilket innebär mängden etanol med en alkoholhalt motsvarande 100 %. Ren etanol är ett annat ord för 100 % etanol eller alkohol. När man pratar om etanol kan man alltså prata om dryckes-etanol, industri-etanol, bränsleetanol, odenaturerad etanol med minst 80 volymprocent ren etanol, denaturerad etanol, odenaturerad etanol med mindre än 80 volymprocent ren etanol, rå etanol, neutral etanol, jordbruksetanol, icke-jordbruksetanol, fermenterad etanol, syntetisk, fossil eller kemisk etanol, etylalkohol, vanlig sprit, alkohol, ren etanol, vattenfri etanol, etanol med vatten i, bioetanol, teknisk sprit, teknisk etanol eller etanol som en råvara till eller blandad med andra produkter etc. I vissa sammanhang är det därför viktigt att precisera vilken sorts etanol som avses för att undvika missförstånd. 1.5 Läsarens initiativ Denna marknadsöversikt kommer att uppdateras då och då. Därför är det värdefullt om du som läsare hör av dig till rapportförfattaren eller marknadsenheten (växel 036 15 50 00) ifall du hittar uppgifter som är felaktiga, saknar vissa uppgifter eller har information som skulle göra rapporten mer fullständig. 7

2 Produkten etanol Etanol är en klar och färglös vätska. Dess kemiska beteckning skrivs vanligen C 2 H 5 OH men även CH 3 CH 2 OH. Förutom i drycker och andra livsmedel används etanol i den kemiska industrin och som bränsle. 2.1 Ursprung och framställning Etanol kan framställas på två sätt: genom jäsning (fermentering) eller på syntetisk väg. Den fermenterade och den syntetiska etanolen är kemiskt sett identiska produkter. Beroende på hur mycket etanolen renas och hur hög alkoholhalten är skiljer den tillverkade etanolen sig åt och lämpar sig för olika användning. Här följer en förenklad beskrivning av hur etanol kan framställas och från vilka råvaror. 2.1.1 Fermenterad etanol Fermenterad etanol är etanol som framställs genom jäsning. De råvaror som används är jordbruksgrödor eller skogsprodukter som innehåller socker 1, stärkelse eller cellulosa. Innan stärkelse eller cellulosa kan jäsas måste dessa brytas ner till jäsbart socker d.v.s. försockras. Denna process kallas hydrolys. Först förbehandlas råvaran, d.v.s. materialet finfördelas så att stärkelsen eller cellulosan blir mottagliga för fortsatt behandling. Förbehandlingen kan göras mekaniskt, kemiskt eller biologiskt eller som en kombination av dessa. Därefter sönderdelas stärkelsen eller cellulosan till jäsbart socker. Detta sker med enzymer och/eller syrabehandling. I jäsningsprocessen omvandlas sockret i en sockerlösning till etanol och koldioxid med hjälp av jästsvampar. Processen skrivs förenklat C 6 H 12 O 6 2 CH 3 CH 2 OH + 2 CO 2. När alkoholkoncentrationen når mellan 10 och 16 % upphör jästsvamparnas aktivitet och jäsningen avstannar. För att få en högre etanolkoncentration måste lösningen destilleras. Det återstår dock alltid en viss procent vatten efter destillering. Etanolen går att destillera till ca 95 % ren etanol. För att få bort ytterligare vatten måste etanolen genomgå absolutering vilket idag oftast görs med hjälp av en molekylsikt. Etanolen kan då nå upp till 99,5 % och med ytterligare ansträngning t.o.m. 99,9 % vilket krävs för viss användning. Beroende på vilken råvara som använts vid tillverkningen och hur mycket etanolen renas kan det finnas olika typer av ämnen kvar i etanolen. Kraven på renhet beror på vad etanolen ska användas till. Från processen kommer det även biprodukter t.ex. koldioxid och finkeloljor vid jäsning, lignin (vedämne) från cellulosahaltig råvara vid försockringen samt en proteinrik restprodukt som kan säljas som djurfoder från spannmålsråvara. 2.1.1.1 Råvaror Som råvara till fermenterad etanol kan flera olika jordbruksprodukter och skogsbruksprodukter användas. Det är lättast att framställa etanol utifrån sockerrika eller stärkelserika grödor. I cellulosahaltiga råvaror är sockerarterna svårare att bryta ner. 1 Socker är detsamma som sackaros eller rörsocker eller sockerarter som är en del av gruppen kolhydrater. 9

Sockerrika råvarorna är t.ex. sockerrör, melass (en biprodukt från sockerproduktionen), sockerbetor, frukter, vin och vassle, stärkelserika råvarorna är t.ex. spannmål (vete, korn, majs m.m.), potatis och kassava 2, och de cellulosahaltiga råvarorna är t.ex. sulfitlut (biprodukt vid papperstillverkning) och träflis. I tabellen nedan visas hur stor mängd som behövs av respektive råvara för att få fram 100 liter etanol. Tabell 1 Behövd mängd av olika råvaror för att producera 100 liter etanol, liter och kg För att tillverka 100 liter etanol behövs följande mängd av respektive produkt. vassle 4 000 liter sockerdurra sockerrör jordärtskocka sockerbetor potatis kassava trä melass majs (malning av färsk majs) majs (malning av torkad majs) vete hirs råris 1 400 kg 1 270 kg 1 250 kg 1 030 kg 850 kg 545 kg 385 kg 360 kg 268 kg 258 kg 260 kg 230 kg 225 kg Källa: F.O.Lichts World Ethanol Markets The Outlook to 2012 Sedan 1970-talet har tekniken förbättrats för etanoltillverkningen. I och med teknikförbättringen har även avkastningen ökat. Det finns beräkningar som gör gällande att avkastningen för majsbaserad etanol har ökat från 370 liter per ton på 1970-talet till 410 liter per ton på 1990-talet. För rörsockermelass har utvecklingen gått från 75 liter per ton till 90 liter per ton under samma period och avkastningen skulle kunna förbättras ytterligare. Tekniken för att tillverka etanol är olika beroende på vilken råvara som används vilket innebär att i dagsläget kan en etanolproducent med sockerråvara inte byta till spannmålsråvara utan stora ombyggnadskostnader. I framtiden kommer cellulosabaserad etanol att bli ett alternativ men tekniken är komplicerad och höga kostnader gör att den idag är oekonomisk. Sockerrör har den största energieffektiviteten bland råvarorna för etanoltillverkning. Det beror på att sockerröret inte behöver brytas ner före jäsning såsom de råvaror som innehåller stärkelse eller cellulosa, vilket kräver energi. Melass som räknas som en biprodukt i sockerproduktionen kan antingen bli djurfoder (mest betmelass) eller etanol (rörmelass). 2 Kassava (även maniok, tapioka eller yuca) är en flerårig buske med stora stärkelserika rotknölar. 10

2.1.2 Syntetisk etanol Syntetisk etanol framställs på kemisk väg utifrån fossila råvaror såsom gas, kol eller råolja (petroleum). Vid raffinering av råolja bildas eten som en biprodukt. Eten bildar tillsammans med vatten etanol. Den kemiska reaktionen sker med hjälp av en katalysator och skrivs förenklat C 2 H 4 + H 2 O C 2 H 5 OH. Fördelen med den syntetiska etanolen jämfört med den fermenterade är att den syntetiska är en mer enhetlig produkt. 2.2 Egenskaper Etanol har många användbara egenskaper. Den går att blanda med vatten och med de flesta organiska lösningsmedel. Den löser också många organiska ämnen bra och dunstar fort. Den har desinfekterande och konserverande förmåga. Ren etanol med högst 0,5 % vatten, har en låg fryspunkt (-117,3 C) och dess kokpunkt är lägre än vattens kokpunkt (78,5 C). Den betraktas inte som en miljöfarlig produkt eftersom den omvandlas till koldioxid och vatten vid nedbrytning. Etanol är brännbar och är en s.k. oktanhöjare i bensinblandningar. 2.3 Slutprodukter användningsområden Etanolens olika egenskaper gör den till en användbar produkt och den används som råvara inom flera områden. Övergripande kan etanolen delas in i följande tre grupper beroende på vilken slutprodukten är: dryckes-etanol, industri-etanol och bränsle-etanol. Ytterligare en gruppering kan göras av etanolprodukter och det är etanol för humankonsumtion. I denna grupp ingår dryckes-etanolen och delar av industri-etanolen. För de olika användningsområdena och slutprodukterna finns det olika krav på etanolens alkoholhalt och renhet. 2.3.1 Dryckes-etanol och etanol för humankonsumtion Etanol finns i alkoholhaltiga drycker och kan finnas i livsmedel, läkemedel, parfymer, hudvårdsprodukter och produkter som används inom sjukvården. Den syntetiska och den fermenterade etanolen är kemiskt sett samma produkt men om det finns rester kvar från ursprungsprodukten är det bättre ur hälsosynpunkt att använda jordbruksetanol i drycker och livsmedel. Detta är förklaringen till att det i de flesta länder inte är tillåtet att använda syntetisk etanol i livsmedel eller drycker. Inom EU får endast jordbruksetanol används till alkoholhaltiga drycker. I USA får syntetisk etanol ingå i livsmedel och drycker men det måste framgå på produkten att syntetisk etanol använts, vilket inte främjar försäljningen. 2.3.2 Industri-etanol Den s.k. industri-etanolen kan ingå i många olika typer av produkter. 1999 ingick etanol i 2024 3 olika produkter i Sverige varav 413 fanns tillgängliga för konsumenter. Etanol kan ingå i industriprodukterna som en kemisk råvara 4 eller vara en del i en kemisk blandning. Skillnaden är att då etanolen ingår som en kemisk råvara är det inte längre etanol i 3 Inklusive drivmedel och bränsletillsatser. Källa: Kemikalieinspektionen. 4 Detta benämns även syntesråvara eller synteskemikalie. 11

slutprodukten utan etanolderivat 5 d.v.s. nya ämnen har erhållits genom kemisk omvandling av etanol. Exempel på sådana ämnen är acetaldehyd, ättiksyra, etylacetat, andra estrar (etylakrylat, dietylftalat) och etylaminer. Dessa ämnen kan ingå i alla typer av kemiska produkter. I kemiska blandningar rör det sig fortfarande om etanol och dess egenskaper är kvar. Etanolen fungerar som lösningsmedel och etanolens egenskaper medför att produkterna kan användas som t.ex. rengöringsmedel, desinfektionsmedel, konserveringsmedel eller medel som skyddar mot isbildning och som kombinationer av dessa. Här följer en lista över etanolens olika funktioner i kemiska blandningar samt exempel på sådana produkter. Tabell 2 Etanolens möjliga funktioner i kemiska blandningar och exempel på sådana produkter möjliga funktioner lösningsmedel utspädningsmedel för färger och lacker extraktions- och lakningsmedel vid läkemedelssyntes extraktions- och lakningsmedel för aromer desinfektionsmedel frysskyddsmedel värme- och köldöverföringsmedium rengöringsmedel konserveringsmedel exempel på produkter parfymer, kosmetika målarfärg, lacker, bläck flytande tvättmedel spolarvätska, T-sprit, K-sprit, T-röd, karburatorsprit fogmassa, spackel, lim sprängmedel miljövänligt alternativ till metanol och isopropanol (producerade ur råolja och/eller naturgas) Källa: Kemikalieinspektionen, BAFF, SEKAB För att industri-etanolen inte ska används i drycker gäller inom EU att den måste vara denaturerad. Detta innebär att man tillsätter små mängder (1-2 %) av olika oangenäma och hälsofarliga ämnen vilket gör den odrickbar. Det är dock inte i all industritillverkning som det går att använda etanol med denatureringsmedel utan det finns möjlighet till undantag. 5 Produkterna är kemiska föreningar mellan etanol och andra ämnen. 12

2.3.3 Bränsle-etanol Förutom som drivmedel i fordon används etanol som bränsle i t.ex. campingkök. Vattenfri 99,5-procentig etanol kan blandas i bensin upp till 30 % utan att motorerna behöver byggas om (något beroende på vilken bilmotor det gäller) och vattenhaltig oftast 95-procentig etanol används i anpassade motorer framförallt i Brasilien. Etanol blandas lätt med bensin och kan användas som en oktanhöjare vilket beror på att etanolen innehåller syre. Syret medför att förbränningen blir effektivare och att utsläppen därför blir mindre. För att blanda etanol med diesel (diesohol) behövs speciella tillsatser. 2.3.3.1 Kretslopp I drivmedelsammanhang räknas den fermenterade etanolen som ett förnybart drivmedel eftersom den ingår i ett kretslopp och inte ökar mängden koldioxid i atmosfären i lika stor utsträckning som fossila bränslen gör. I figuren nedan ges en förenklad bild av hur koldioxid, syre, och energi rör sig när etanol respektive bränsle från fossila råvaror ingår i bränsletanken. solenergi solenergi vatten atmosfär vatten atmosfär fotosyntes i gröna växter fotosyntes i gröna växter syre energirika föreningar koldioxid syre energirika koldioxid i form av socker, föreningar stärkelse, cellulosa omvandling till etanol fossil råvara omvandlas till bränsle förbränning av etanol energi förbränning av fossila bränslen energi Figur 4 Förenklad bild av hur syre, koldioxid och energi rör sig vid användning av etanol eller fossila bränslen Källa: Egen bearbetning I fotosyntesen bildas energirika föreningar, kolhydrater, [till exempel socker C 5 H 10 O 5, C 6 H 12 O 6, C 12 H 22 O 11, stärkelse och cellulosa (C 6 H 10 O 5 ) n ] och syrgas (O 2 ) utav vatten (H 2 O), koldioxid (CO 2 ) och solenergi. Vid omvandling av jordbruks- eller skogsbruksråvara till etanol och vid förbränningen av etanol förbrukas syre och koldioxid bildas. När jordbrukseller skogsbruksråvaran växer tar denna upp koldioxid igen för omvandling till kolhydrater. I denna process frigörs syre. Fermenterad etanol bidrar på så sätt inte till något nettoutsläpp av koldioxid förutsatt att det inte sker en nettoavverkning eller att odlingen upphör. De fossila råvarorna kol, olja och naturgas är gamla rester av t.ex. skogar, träsk och alger som dött och skyddats från fullständig nedbrytning. Dessa har en gång i tidens begynnelse bidragit med syre men idag innebär förbränningen ett nettotillskott av koldioxid i atmosfären. 13

2.3.3.2 Olika drivmedel Etanolen är inte det enda förnybara biodrivmedlet som finns på marknaden. Det finns flera olika alternativ som passar för olika områden. I följande bild visas några av de drivmedel som etanol konkurrerar med. Drivmedel Bensin och diesel Figur 5 Olika drivmedel Källa: Statens energimyndighet Alternativa drivmedel Fossila drivmedel Förnybara drivmedel Naturgas Vätgas Övriga Biodrivmedel Gasol Vätgas Etanol Biogas Metanol Dimetyleter Syntetdiesel Vätgas 2.3.3.3 För och emot bränsle-etanolutveckling Det finns en hel del faktorer som motverkar en snabb utveckling av marknaden för bränsleetanol. Först och främst är det mycket dyrare att producera etanol än bensin och diesel och därför är produktionen i stort sett beroende av statligt stöd, subventioner eller tvingande lagstiftning. Tillverkningskostnaderna varierar också beroende på vilka råvaror som används. Produktionen utifrån sockerrör är hittills den billigaste. Förutom varierande och höga produktionskostnader finns andra saker som hämmar bränsle-etanolens utbredning. Dessa är bl.a. följande. För etanolproduktion baserad på sockerrör eller sockerbetor kan sockerpriset vara avgörande om råvaran går till socker eller till etanol. Det finns inget färdigt distributionssystem för bränsle-etanol vilket måste utvecklas om etanolen ska kunna expandera på bränslemarknaden. En sådan uppbyggnad är kostsam. Etanolens lösningsförmåga försvårar utbyggnaden av en infrastruktur eftersom etanolen kan lösa ämnen i rörledningar och tankbilar vilket kan förorena bensinen vid inblandningar. Etanolens förmåga att blanda sig med vatten försvårar också användningen eftersom vatten kan ge motorproblem. Trots alla motverkande faktorer finns det flera anledningar till att många länder satsar på att utveckla bränsle-etanolmarknaden. Här följer några av etanolens fördelar. Etanolen har inte lika stor negativ miljöpåverkan som bensin eller andra oljebaserade tillsatser. Etanolen är inte lika hälsofarlig som bensin eller andra oljebaserade tillsatser. 14

Etanolanvändning istället för bensin minskar oljeimportberoendet. Råvaruproduktion och etanoltillverkning kan bidra till landsbygdsutveckling och till att arbeten skapas. En utökad teknikutveckling i bioetanolsammanhang kan ge draghjälp åt bioteknologin. 2.4 Klassificering För att veta vilken produkt som diskuteras i statistiska, politiska eller tullsammanhang måste produkterna klassificeras. Internationellt finns det harmoniserade systemet (HS) 6, där produkter klassificeras enskilt eller i grupp upp till 6-ställig nivå d.v.s. undergrupperna kan ha upp till sex siffror. Inom EU används den kombinerade nomenklaturen (KN) 7 som bygger på det harmoniserade systemet och ger en mer detaljerad uppdelning för vissa produkter upptill 10-ställig nivå. Produkter som innehåller etanol kan hänföras till flera olika KN-nummer beroende på hur stor andel av produkten som är etanol och vilka andra ämnen som ingår. I SCBs statistik visas mängden i ton och för vätskor även i liter respektive liter ren etanol (liter 100 % alkohol). Den exakta mängden etanol går enbart att veta för de produkter som räknas om till ren etanol. Här följer en tabell som visar de KN-nummer som etanol och de produkter som innehåller etanol hänförs till i störst utsträckning. Tabell 3 De vanligaste KN-numren för etanol och produkter som innehåller etanol KN-nr Tulltaxans beskrivning Kommentar 2207 10 Odenaturerad etylalkohol med alkoholhalt av minst 80 volymprocent Etanol och vatten. 2207 20 Etylalkohol och annan sprit, denaturerade, oavsett alkoholhalt Klassificeringsförordning (EG) nr 142/2002: 1. blandningar med 88,5 % etanol, etylacetat och vatten ska hänföras hit, 2. blandningar med ca 90 % etanol, etylacetat, aldehyder, högre alkoholer och vatten ska hänföras hit, och 3. blandningar med 78,2 % etanol, isopropanol, n-propanol och små kvantiteter av andra organiska produkter ska inte hänföras hit. Produkter till allmänt tekniskt bruk. Denaturerade produkter utan specifika tillsatser som medför att produkten får annan klassificering. tabellen fortsätter på nästa sida 6 Det harmoniserade systemet är det internationellt överenskomna systemet för varubeskrivning och kodifiering som används för klassificering av statistik över utrikeshandeln och för tullsatser. Systemet infördes 1 januari 1988 och har samma ställning som en internationell konvention. (Harmonized Commodity Description and Coding System) 7 EU tillämpar den kombinerade nomenklaturen som grundar sig på HS. I KN finns fler underavdelningar där EU har behov av detta för statistik över utrikeshandeln, lagstiftningen i jordbruksfrågor eller tullsatsen. KNnumren och en beskrivning av produkterna återfinns i tulltaxan. 15

fortsättning från föregående sida 2208 Odenaturerad etylalkohol med alkoholhalt av mindre än 80 volymprocent; sprit, likör och andra spritdrycker I princip enbart drycker. 2208 90 91 2208 90 99 3814 00 90 Odenaturerad etylalkohol med alkoholhalt av mindre än 80 volymprocent - På kärl rymmande högst 2 liter - På kärl rymmande mer än 2 liter Sammansatta organiska lösnings- och spädningsmedel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; beredda färg- eller lackborttagningsmedel - andra slag än på basis av butylacetat Etanol och vatten. Klassificeringsförordning (EG) nr 142/2002: 3. blandningar med 78,2 % etanol, isopropanol, n-propanol och små kvantiteter av andra organiska produkter ska hänföras hit. Denna blandning är en biprodukt från syntetisk framställning av bensin. 3820 Frysskyddsmedel och beredda flytande avisningsmedel Spolarvätskor som innehåller etanol, tensider, denatureringsmedel och blå färgämnen. 3824 90 99 99* kemiska produkter samt preparat från kemiska eller närstående industrier (inbegripet sådana som består av blandningar av naturprodukter), inte nämnda eller inbegripna någon annanstans. ----- andra Produkter avsedda att användas som drivmedel. Detta KN-nr har skiftat enligt följande: 3823 90 98 99 (-1995) 3824 90 90 99 (1996) 3824 90 95 90 (1997-2001) 3824 90 99 90 (2002-2003) Sammansatta produkter där etanolen har en underordnad betydelse. KN-nr Tulltaxans beskrivning 2106 90 10 2106 90 20 och olika tullnummer under följande kapitel: 2008 30 32 33 34 36 38 ostfondue sammansatta alkoholhaltiga beredningar produkterna i huvudsak: konserverad frukt läkemedel färger kosmetika och smakämnen puts och polermedel sprängämnen kemiska blandningar * Det går enbart att ta fram handelsstatistik för KN-nr på åttaställig nivå utifrån den handelsstatistik som publiceras. Detta innebär att det inte går att få fram siffror för KN-nr 3824 90 99 90 utan enbart för KN-nr 3824 90 99 som har 84 undergrupper. KN-nr 3824 90 99 har dessutom varierat under åren enligt följande: 3823 90 98 med 38 undergrupper t.o.m. 1995, 3824 90 90 med 43 undergrupper 1996, 3824 90 95 med 44 undergrupper 1997-2001. Källa: Tulltaxan och Tullverket 16

3 Avtal och regleringar Både internationella och nationella avtal och regleringar påverkar produktionen av och handel med etanol. Internationellt finns WTO-avtalet, Kyoto-protokollet, GSP-systemen samt bilaterala avtal mellan länder och ländergrupper. För svenska företag som tillverkar, importerar eller exporterar etanol finns även EU-lagstiftningen samt Sveriges lagstiftning. I detta avsnitt kommer de delar som berör etanol att beskrivas kort. 3.1 WTO 8 -avtalet WTO-avtalet som skrevs under i slutet av Uruguayrundan är det avtal som reglerar den internationella handeln mellan medlemsländerna. För närvarande är 147 länder (april 2004) av jordens ca 240 länder med i WTO. I WTO-avtalet ingår jordbruksprodukterna i ett särskilt avtal kallat jordbruksavtalet. Detta berör alla produkter som ingår i HS-kapitel 1 t.o.m. 24 utom fisk och fiskprodukter samt ytterligare några produkter på fyr- och sexställig nivå. I WTO-sammanhang räknas alltså etanol som hänförs till KN-nummer 2207 och 2208 som en jordbruksprodukt medan etanol som hänförs till KN-nummer 3418 00 90, 3820 och 3824 90 99 räknas som en industriprodukt. Varje land som är medlem i WTO har gjort vissa åtaganden och dessa finns i respektive lands bindningslista. I bindningslistan anges bl.a. vilka tullar som landet åtagit sig att inte överstiga för respektive produkt, om landet tänker använda sig av särskilda skyddsåtgärder, vilka tullkvoter som landet tillämpar och vilka produkter som landet vill kunna använda exportbidrag för. Arbetet med GATT 9, ett av grundavtalen i WTO, har under senare delen av 1900-talet lett fram till att tullarna för i-ländernas industriprodukter gradvis sänks till i genomsnitt under 4 %. När WTO-avtalet infördes var en av reglerna för marknadstillträde att varje land skulle öppna sin marknad för minst 3 % av konsumtionen för basperioden för respektive produkt. Denna andel har under genomförandet av avtalet ökats till 5 % vilket alltså gäller idag. I de nya WTO-förhandlingarna har medlemsländerna hittills enats om ett ramverk för fortsatta tullsänkningar och neddragningar av stöd på jordbruksområdet. Ramverket innebär bl.a. att exportbidragen ska avskaffas och att tullarna på jordbruksprodukter ska sänkas. För jordbruksstöden ska sådana stöd som anses störa handeln sänkas. 3.1.1 Tullar WTO-medlemmarna måste tullmässigt behandla övriga medlemmar lika d.v.s. ta ut samma tull för samma KN-nr. Tullnivåerna för etanol enligt KN-nummer 2207 10 & 20, som de såg ut i september 2004, visas i följande tabell för ett urval länder. 8 World Trade Organisation, Världshandelsorganisationen. 9 General Agreement on Tariffs and Trade. 17

Tabell 4 Tullnivåer för etanol enligt KN-nr 2207 10 och 2207 20, september 2004 land KN-nr produkt MGN-tull* tillägg Brasilien 2207 10 odenaturerad etylalkohol, >80 vol. % 20 % + industriproduktskatt 8 % på tullvärdet på renad neutral sprit, förutom för etanol avsedd för bränslesektorn 2207 20 10 denaturerad etylalkohol 20 % + industriproduktskatt 8 % på tullvärdet, förutom för etanol avsedd för bränslesektorn 2207 20 20 denaturerad sprit 20 % + industriproduktskatt 8 % på tullvärdet 2208 90 20 % + industriproduktskatt USA 2207 10 30 odenaturerad etylalkohol, >80 vol. %, för dryckesändamål 2207 10 60 odenaturerad etylalkohol, >80 vol. % 2207 20 denaturerad etylalkohol och annan sprit 2208 90 80 annan odenaturerad etylalkohol, <80 vol. % Kanada 2207 10 10 odenaturerad etylalkohol, >80 vol. %, för dryckesändamål 2207 10 90 odenaturerad etylalkohol, >80 vol. % 2207 20 11 & 12 tabellen fortsätter på nästa sida denaturerad etylalkohol enligt Excise Act 2001 2207 20 19 annan denaturerad etylalkohol 18,9 cent pf liter vilket motsvarar normalstyrka på 50 volymprocent alkohol 0 % för länder enligt GSP, Kanada & Mexiko 2,5 % 0 % för Kanada & Mexiko, + 14,27 cent/liter om avsedd för bränslesektorn (även för varor under 2710 & 3824 som innehåller denna produkt), 0 % MUL 1,9 % 0 % för Kanada & Mexiko, + 14,27 c/liter om avsedd för bränslesektorn (även för varor under 2710 & 3824 som innehåller denna produkt), 0 % för MUL 21,1 c. proof l vilket motsvarar normalstyrka på 50 volymprocent alkohol 12,28 cent/liter 100 % alkohol 4,92 cent/liter 100 % alkohol 4,92 cent/liter 100 % alkohol 12,28 cent/liter 100 % alkohol 0 % för länder enligt GSP, Kanada & Mexiko 0 % för USA & Mexiko 0 % för USA & Mexiko 0 % för USA & Mexiko, + 11,066 CAD/liter 100 % alkohol för viss odenaturerad etylalkohol som ska klassas under 2207 20 19 0 % för USA & Mexiko, + 11,066 CAD/liter 100 % alkohol för viss odenaturerad etylalkohol som ska klassas under 2207 20 19 2207 20 90 annan denaturerad sprit 6,5 % 5 % för länder enligt GSP, 0 % för USA & Mexiko 18

fortsättning från föregående sida land KN-nr produkt MGN-tull* tillägg Kanada (forts.) Argentina 2208 90 99 annan odenaturerad etylalkohol, <80 vol. % 2207 & 2208 odenaturerad etylalkohol, >80 vol. %, denaturerad etylalkohol och annan sprit Kina 2207 10 00 odenaturerad etylalkohol, >80 vol. % 2207 20 00 denaturerad etylalkohol och annan sprit 2208 90 annan odenaturerad etylalkohol, <80 vol. % Indien 2207 10 odenaturerad etylalkohol, >80 vol. % 2207 20 denaturerad etylalkohol och annan sprit 2208 90 90 annan odenaturerad etylalkohol, <80 vol. % EU 2207 10 odenaturerad etylalkohol, >80 vol. % 2207 20 denaturerad etylalkohol och annan sprit 2208 90 91 annan odenaturerad etylalkohol, <80 vol. %, på kärl högst 2 liter 2208 90 99 annan odenaturerad etylalkohol, <80 vol. %, på kärl mer än 2 liter Thailand 2207 10 odenaturerad etylalkohol, >80 vol. % Ryssland 2207 10 & 20 denaturerad etylalkohol och annan sprit eller som ska denatureras 2208 90 annan odenaturerad etylalkohol, <80 vol. % 2207 10 & 20 2208 90 91 & 99 odenaturerad etylalkohol, >80 vol. %, denaturerad etylalkohol och annan sprit annan odenaturerad etylalkohol, <80 vol. % * Mest-gynnad-nation, d.v.s. den tull som landet bundit i WTO. Källa: Market Access Database, http://mkaccdb.eu.int 12,28 cent/liter 100 % alkohol 20 % 40 % 30 % 19,2 % 150 % 0 % för länder enligt GSP, USA & Mexiko 15 % + 16 % utjämningstull för denaturerad etylalkohol 150 % 19,2 /hl 10,2 /hl 1 /vol-%/100 liter + 6,4 /100 liter 1 /vol-%/100 liter 80 THB/liter 2,5 THB/liter det högsta av 60 % eller 120 THB/kg 100 %, minimum 2 /liter 4 /liter 100 % alkohol 19

3.2 Klimatkonventionen och Kyoto-protokollet Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar kom till för att stabilisera utsläppen av växthusgaser. I konventionen står att halterna av växthusgaser bör stabiliseras för att en farlig påverkan på klimatsystemet ska kunna undvikas, dock utan närmare precisering av vad det innebär. Koldioxid är en av växthusgaserna som omfattas av konventionen och utgjorde 1995 82 % av växthusgaserna. Industriländerna har med konventionen åtagit sig att begränsa sina utsläpp under 2000 till 1990-års nivå. T.o.m. maj 2004 har 189 parter antagit 10 konventionen. EU har godkänt konventionen både som union och varje land för sig. Konventionen trädde i kraft 1994 när 50 av parterna antagit den. Tredje gången parterna möttes antogs ett protokoll till konventionen som heter Kyoto-protokollet. Kyoto-protokollet är precis som klimatkonventionen av ramkaraktär. Enligt protokollet åtar sig länderna att under perioden 2008-2012 minska sina utsläpp av växthusgaser med minst 5 % jämfört med 1990-års nivå. För att protokollet ska träda i kraft måste två villkor vara uppfyllda. Dels måste minst 55 av parterna anta protokollet, dels måste de industrialiserade länderna 11 som antagit protokollet representera minst 55 % av de totala koldioxidutsläppen 1990. I september 2004 hade 122 parter antagit protokollet varav 32 tillhör de industrialiserade länder som är upptagna i bilaga 1. Utsläppen från dessa länder uppgick till 44,2 %. De industrialiserade länder som i september 2004 ännu inte antagit protokollet är USA vars andel är 36,1 %, Ryssland (17,4 %), Australien (2,1 %), Liechtenstein (0 %) och Monaco (0 %). Rysslands regering, duma och federationsråd har sagt ja till att landet ratificerar Kyoto-avtalet. Avtalet kommer att träda ikraft världen över 90 dagar efter det att Rysslands ratificeringsprocess är avslutad. EU-15 har godkänt protokollet både som union och varje land för sig. Varje land i EU-15 har förbundit sig att minska sina utsläpp med 8 % jämfört med 1990. 3.3 EU-regleringar 3.3.1 Jordbrukspolitik Romfördraget som inrättades 1957 är grunden för den Europeiska gemenskapen. Med detta fördrag inrättas möjligheten att på olika sätt reglera marknaden för de jordbruksprodukter som listas i bilaga I till fördraget. Etanol återfinns i bilaga 1 enligt följande text: etylalkohol, denaturerad eller ej, oavsett styrka, som är framställd av jordbruksprodukter som finns uppräknade i bilaga I till fördraget. Romfördraget ger alltså EU möjlighet att inrätta en marknadsreglering för etanol som tillverkats av jordbruksprodukter s.k. jordbruksetanol men inte för icke-jordbruksetanol. Enligt EUs allmänna bestämmelser för definition, beskrivning och presentation av spritdrycker får enbart etanol med ursprung i jordbruksprodukter användas vid framställning och tillverkning av spritdrycker och kvaliteten på etanolen måste uppfylla angivna egenskaper. Med jordbruksalkohol menas etanol som har de egenskaper som anges i 10 Parterna kan antingen ratificera, anta, godkänna eller ansluta sig till konventionen. I denna text används anta för alla dessa fyra förfaringssätt. 11 I detta sammanhang står de industrialiserade länderna för de länder som står upptagna i bilaga 1 till protokollet. Bland dessa ingår även länder som är i en övergång mellan planekonomi och marknadsekonomi. 20

bilaga 1 12 till förordningen och som har framställts genom destillation efter alkoholjäsning av jordbruksprodukter (de produkter som finns i bilaga I till Romfördraget) med undantag av spritdrycker. Med spritdryck avses en alkoholhaltig vätska som är avsedd att konsumeras av människor, har speciella organoleptiska egenskaper, d.v.s. smak och rester av råvaran och, förutom för ägglikör, en lägsta alkoholhalt på 15 volymprocent. Det finns även krav på hur den ska ha framställts. Drycker som omfattas av KN-nummer 2203 00, 2204, 2205, 2206 00 och 2207 ska inte anses vara spritdrycker. Alkoholhalt uttryckt i volymprocent innebär den andel av ren alkohol som finns i den aktuella produkten vid 20 C. I EUs marknadsreglering för vin framgår bl.a. att resterna från vinframställning måste destilleras. Detsamma gäller visst överskott av vin. Vid ovanligt stora överskott av vin eller kvalitetsproblem har EU-länderna möjlighet att ta till något som heter krisdestillation. Den alkohol som interventionsorganet tagit över genom de obligatoriska destillationerna och krisdestillationen ska antingen säljas vid offentlig auktion eller genom ett anbudsförfarande. Alkoholen får säljas för att användas inom nya industriella användningsområden, inom bränslesektorn i tredje land eller som bioetanol inom EU. De senaste åren säljs etanolen enbart inom EU som bioetanol. Vilka vinalkohollager som köpts in respektive är öppna för försäljning framgår av den aktuella förordningen om offentliga auktioner av vinalkohol. Etanolen har sålts för 19 euro per hektoliter alkohol med en alkoholhalt på 100 volymprocent men priset höjdes i oktober 2004 till 22 euro. EU har genom etanolförordningen inrättat ett sorts övervakningssystem för etanolmarknaden. Den nya förordningen ger EU-länderna möjlighet att få statistik, att införa import- och exportlicenser, öppna och förvalta gällande tullkvoter, reglera den aktiva förädlingen 13 samt införa skyddsåtgärder för att reglera den gemensamma marknaden för etanol. Import- och exportlicenser kan sökas i alla medlemsländerna och gäller i hela gemenskapen. Marknadsordningen reglerar inga priser och innefattar inga interventionsåtgärder och kan i EU-sammanhang därmed anses som lätt. Behörig kommitté är förvaltningskommittén för vin. I och med denna förordning omfattas etanol av en jordbrukspolitisk åtgärd vilket påverkar tullförfarandet bearbetning under tullkontroll, se vidare under avsnittet om handel. För all import av jordbruksetanol krävs fr.o.m. januari 2004 en importlicens. I september 2003 fattade EU:s jordbruksministrar beslut om en reform av den gemensamma jordbrukspolitiken. Syftet med reformen är bl.a. att det är konsumenternas efterfrågan och inte bidragen som ska styra produktionen. Länderna inom EU får inom vissa ramar själv välja hur stöden ska fördelas och när reformen ska genomföras. Fr.o.m. 2004 finns det inom EU utöver det frikopplade stödet även möjlighet att få stöd med 45 euro per hektar för odling av energigrödor. Stödet gäller för energigrödor som ska bearbetas till bl.a. bioetanol. Om antalet ansökta hektar överstiger EUs maximala garantiareal på 1,5 miljoner hektar minskas stödet per hektar. EUs jordbrukspolitiska regleringar som berörts ovan är följande. Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (Romfördraget) Rådets förordning (EEG) nr 1576/89 om allmänna bestämmelser för definition, beskrivning och presentation av spritdrycker 12 De egenskaper som jordbruksalkoholen måste ha är följande: Etanolens organoleptiska egenskaper ska vara ingen annan påvisbar smak än den som råvaran har, lägsta alkoholhalt i volymprocent ska vara 96 och det anges även högsta halt av åtta olika föroreningar. 13 Aktiv förädling innebär att ett EU-land importerar en råvara, bearbetar den och därefter exporterar den igen. Vid aktiv förädling behöver företagen inte betala någon tull för råvaran men får inte heller några exportbidrag. 21

Kommissionens förordning (EG) nr 1493/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin Kommissionens förordning (EG) nr 1623/2000 om tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 1493/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin Kommissionens förordningar om anbudsförfarande eller offentliga auktioner av vinalkohol Rådets förordning (EG) nr 670/2003 om inrättande av särskilda åtgärder för marknaden för etanol som framställts av jordbruksprodukter Kommissionens förordning (EG) nr 2336/2003 om vissa tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 670/2003 om inrättande av särskilda åtgärder för marknaden för etanol som framställts av jordbruksprodukter Rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare 3.3.2 Miljö-, energi- och skattepolitik EU beslutade i slutet av 2003 att medlemsländerna bör se till att en minsta andel biodrivmedel och andra förnybara bränslen kommer ut på marknaden i det egna landet. De nationella målens referensvärden ska vara 2 % beräknat på energiinnehållet av all bensin och diesel för transportändamål senast den 31 december 2005 och 5,75 % senast den 31 december 2010. Medlemsländerna ska också se till att allmänheten upplyses om att det finns biodrivmedel tillgängligt. I direktivet finns bl.a. följande definitioner som återfinns i etanolsammanhang. Biodrivmedel, ett flytande eller gasformigt bränsle för transport som framställs av biomassa. Biomassa, den biologiskt nedbrytbara delen av produkter, avfall och restprodukter från jordbruk, skogsbruk och därvid förknippad industri, samt den biologiskt nedbrytbara delen av industriavfall och kommunalt avfall. Bioetanol, den etanol som framställs av biomassa och/eller den biologiskt nedbrytbara delen av avfall och som ska användas som biodrivmedel. Inom EU har det fastställts minimiskattenivåer för motorbränslen och bl.a. ska produkter enligt KN-nummer 3824 90 99, som är avsedda att användas som bränsle för uppvärmning eller motorbränsle, beskattas i nivå med skattesatsen för likvärdigt bränsle. Medlemsländerna har dock möjlighet att tillämpa skattebefrielse eller nedsatt skattesats för produkter enligt KNnummer 3824 90 99 för de beståndsdelar som framställts av biomassa eller produkter enligt KN-nummer 2207 20 00 som inte är syntetiskt ursprung som ingår i andra produkter. EU fastställer regler för varor som är belagda med punktskatt och andra indirekta skatter och som direkt eller indirekt förs på konsumtionen av varorna. Berörda varor är mineraloljor, alkohol och alkoholdrycker samt tobaksvaror. Varorna beläggs med punktskatten när de tillverkas inom EU eller när de importeras till EU. Punktskatten ska anses vilande om varorna omfattas av något tulluppskovsförfarande eller skickas enligt gemenskapens interna transiteringsförfarande. Skatten ska betalas när varan släpps för konsumtion. EU-medlemsländerna ska tillämpa punktskatt på etylalkohol. Med etylalkohol avses i direktivet om punktskatter på alkohol varor från KN-nummer 2207 och 2208 med en alkoholhalt som överstiger 1,2 volymprocent även om de utgör en del av en vara som ryms inom ett annat KN-kapitel, varor från KN-nummer 2204, 2205 och 2206 som har en faktisk alkoholhalt räknat på volym som överstiger 22 volymprocent eller varor som innehåller drickbar sprit vare sig i lösning eller inte. Punktskatten på etylalkohol ska bestämmas per hektoliter ren alkohol vid 20 C. Medlemsstaterna ska i vissa fall befria varorna från punktskatten. Detta gäller fullständigt denaturerad alkohol, denaturerad alkohol som används vid tillverkningen av en vara som inte är avsedd för konsumtion, varor som används vid framställning av vinäger, mediciner eller smakämnen för tillverkning av livsmedel och 22

drycker med max 1,2 volymprocent alkohol. Medlemsstaterna får i vissa fall befria varorna från punktskatten. Detta gäller när varorna används som varuprov för analys, nödvändiga produktionsprov eller för vetenskapliga ändamål, för forskning, för medicinska ändamål på sjukhus och apotek, i en tillverkningsprocess där den slutliga produkten inte innehåller alkohol eller vid tillverkning av en ingrediens som inte är punktskattebelagd enligt detta direktiv. Minimiskattesatsen på alkohol inom EU är 550 euro per hektoliter ren alkohol. Varje EU-land har olika krav på denatureringsmedel som används för att fullständigt denaturera alkohol. En vara som fullständigt denaturerats enligt något medlemslands krav ska befrias från punktskatt. Sveriges krav för fullständig denaturering är inblandning av 2 liter metyletylketon och 3 liter metylisobutylketon per hektoliter etylalkohol. EUs jordbrukspolitiska regleringar som berörts ovan är följande. Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/30/EG om främjande av användningen av biodrivmedel eller andra förnybara drivmedel Rådets direktiv 2003/96/EG om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet Rådets direktiv (92/12/EEG) om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor Rådets direktiv 92/83/EEG om harmonisering av strukturerna för punktskatter på alkohol och alkoholdrycker Rådets direktiv 92/84/EEG om tillnärmning av punktskattesatser på alkohol och alkoholdrycker Kommissionens förordning (EEG) nr 3199/93 om ömsesidigt erkännande av förfaranden för att fullständigt denaturera alkohol för att erhålla punktskattebefrielse Rådets beslut av den 12 mars 2001 om nedsättning av punktskattesatser och befrielse från punktskatter för vissa mineraloljor som används för särskilda ändamål 3.3.3 Handel 3.3.3.1 Tullar Till grund för EUs gränsskydd finns WTOs jorbruksavtal som trädde i kraft under 1995. Importavgifterna för jordbruksprodukter skulle i och med WTOs jordbruksavtal sänkas med i genomsnitt 36 % under de första sex åren. Importavgifterna räknades om till fasta tullar utifrån referensåren 1986-1988. För etanolprodukterna enligt KN-nummer 2207 10 & 20 sänktes tullarna med 36 % respektive 36,25 %. I väntan på ett nytt jordbruksavtal är tullarna samma som för WTO-året 2000/01. EU behöll specifika tullar för dessa produkter vilket innebär att då importpriserna stiger minskar tullskyddet och då importpriserna sjunker ökar tullskyddet omräknat till % av importpriset. EUs importavgifter och tullar före och efter jordbruksavtalets införande för etanol enligt KNnummer 2207 10 & 20 och 2208 90 visas i tabellen som följer. Tullarna sjönk mer i svensk valuta 1995-2000 eftersom den svenska kronan stärktes gentemot euron 1995-2000. Tullarna i svenska kronor ändrar sig månadsvis eftersom de räknas om med aktuell växelkurs för jordbrukstullar. 23

Tabell 5 EUs WTO-bundna tullar samt några preferenstullar för import från tredje land för produkter som innehåller etanol. KN-nr Beskrivning WTOåtagandet 1995 2207 10 00 - Odenaturerad etylalkohol med alkoholhalt av minst 80 volymprocent 2207 20 00 - Etylalkohol och annan sprit, denaturerade, oavsett alkoholhalt -- Odenaturerad etylalkohol med alkoholhalt av mindre än 80 volymprocent 2208 90 91 --- På kärl rymmande högst 2 liter 2208 90 99 --- På kärl rymmande mer än 2 liter 3814 00 90 Sammansatta organiska lösnings- och spädningsmedel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; beredda färgeller lackborttagningsmedel - andra slag än på basis av butylacetat 3820 Frysskyddsmedel och beredda flytande avisningsmedel 3824 90 99 99 kemiska produkter samt preparat från kemiska eller närstående industrier (inbegripet sådana som består av blandningar av naturprodukter), inte nämnda eller inbegripna någon annanstans. ----- andra WTOåtagandet 2000 och framåt Tull juni 2004 då den avviker från den WTO bundna tullen 2000 GSP (se avsnitt 3.3.3.2) AVS och MUL (se avsnitt 3.3.3.2 & 3) 30 ecu/hl 19,2 euro/hl K 0 % 16 ecu/hl 10,2 euro/hl K 0 % 1,6 % 1 % 1 euro/vol-% 1 /100 liter + 6,4 euro/100 liter 1,6 ecu/%vol 1 /hl 0 euro/vol% 1 /100 liter 1 euro/vol% 1 /100 liter K 0 % K 0 % 6,6 % 6,5 % IK 0 % 7,6 % 6,5 % IK 0 % 7,6 % 6,5 % IK 0 % 1 1 /vol-%/100 l innebär att en särskild tull, uttryckt i euro, ska beräknas för varje volymprocent alkohol per 100 liter. Tullen för en dryck som innehåller 40 volymprocent alkohol blir 40 (1 * 40 volymprocent) per 100 liter K = känsliga produkter (15 % tullsänkning för 2207, för 2208 se text), IK = icke känsliga produkter (100 % tullsänkning) Källa: taric.tullverket.se, Rådets förordning nr 2501/2001 De WTO-bundna tullarna är vad EU maximalt får ta ut för import från övriga WTO-länder. EU tillämpar dock samma tull även för det fåtal länder som fortfarande står utanför WTO. Möjligheten finns även att tillämpa lägre tullar än de WTO-bundna nivåerna men EU har valt att tillämpa den högsta tillåtna nivån för etanol. Redan innan jordbruksavtalets ikraftträdande tillämpade EU 0 % preferenstull för import av produkterna enligt KN-nummer 2207 10 & 20 från flera u-länder, Andorra, San Marino, Turkiet och Norge. EU har fortsatt tillämpa lägre tullar för dessa länder och även utökat antalet preferenstullar, se vidare avsnitten om preferenser och kvoter som följer. EU har i dagsläget (2004) inga WTO-bundna tullkvoter för etanol eller etanolbaserade produkter. För Norge finns två tullkvoter för syntetisk etanol som ger Norge möjlighet att exportera tullfritt till EU. Kvoternas utnyttjande visas i tabellen nedan. 24