Underlag för samråd enligt 6 kap miljöbalken inför ansökan om tillstånd till anläggande och drift av en biogasanläggning på fastigheten Forsbacka 3:81 i Gävle kommun SAMRÅDSUNDERLAG 2014-05-20 Ekogas AB Besöksadress: Telefon växel: Telefax: Bankgiro: Box 783 Förrådsgatan 6 026-17 85 00 026-17 85 09 649-3662 801 29 GÄVLE www.ekogas.se kundservice@ekogas.se Säte i Gävle Organisationsnummer: 556036-0785
Sida 2(24) Innehåll 1 Administrativa uppgifter 3 2 Inledning 4 2.1 Bakgrund och Syfte 4 2.2 Om Ekogas 5 2.3 Ansökan avser 5 2.4 Lokalisering 5 3 Tillståndsprocess och samråd 6 4 Beskrivning av sökt verksamhet 7 4.1 Substrat 7 4.2 Mottagning och lagring 8 4.3 Förbehandling 8 4.4 Rötning 8 4.5 Avvattning 9 4.6 Lagring och kompostering 9 4.7 Uppgradering av gas 9 4.8 Komprimering och lagring 9 4.9 Uppvärmning 10 4.10 Layout 10 5 Alternativ 11 5.1 Nollalternativ 11 5.2 Alternativ lokalisering 11 5.3 Alternativ utformning 12 6 Områdesförutsättningar 14 6.1 Planförhållanden 14 6.2 Markförhållanden 15 6.3 Vatten 16 6.4 Natur-, frilufts- och kulturmiljöer 18 6.5 Närliggande verksamheter 19 6.6 Infrastruktur 22 6.7 Bostäder 22 7 Planerade utredningar 23 7.1 Riskutredning 23 7.2 Andra utredningar 23 8 Miljökonsekvenser 23
Sida 3(24) 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn Postadress Ekogas AB Box 783; 80129 Gävle Organisationsnummer 556036-0785 Kontaktperson projektet Andreas Lingers 026-17 84 94; 070-265 24 83 Kontaktperson samrådet Carolina Sahlén 08-695 60 27; 073-412 57 06 Fastighetsbeteckning Forsbacka 3:81 Fastighetsägare Gästrike återvinnare Prövningsgrund Miljöprövningsförordning (2013-251) 29 kap. 50 kod 90.406 (Anläggning för att återvinna annat avfall än farligt avfall genom biologisk behandling ; >18500 ton per kalenderår eller > 25000 ton per kalenderår om verksamheten består av endast anaerob process) 21 kap. 2 kod 40.10 (anläggning för framställning av mer än 150 000 kubikmeter gasformigt bränsle per kalenderår) Kommun Län Prövningsmyndighet Tillsynsmyndighet Gävle kommun Gävleborgs län Miljöprövningsdelegationen, Länsstyrelsen i Dalarna Byggnads- och miljönämnden, Gävle kommun
Sida 4(24) 2 Inledning 2.1 Bakgrund och Syfte I februari 2009 beslutade Kommunfullmäktige i Gävle kommun att uppdra åt Gävle Energi AB att initiera och leda ett projekt med syfte att tydliggöra och realisera försäljning av biogas, med den långsiktiga målsättningen att finna möjligheter till och realisera lokal och regional produktion av biogas för fordon. Beslutet angav även att satsningen på försäljning och produktion av biogas ska ske i samverkan med andra aktörer, både offentliga och privata inom hela länet, där Gästrike Vatten och Gästrike Återvinnare är primära aktörer. Den nu planerade biogasanläggningen är en del i genomförandet av fullmäktiges uppdrag. Anläggningen har också god förankring i uppfyllandet av såväl nationella och regionala miljömål som Gävle kommuns mål. Biogasproduktion av aktuellt slag innebär omhändertagande av avfallsvolymer och återföring av näringsämnen till jordbruket. Samtidigt ersätter den producerade gasen fossila drivmedel. Biogasproduktionen kommer att positivt påverka punkterna 1-4 i Gävle kommun grundläggande miljösyn 1 : 1. Sluta kretsloppen och få balans mellan de processer som bryter ned och bygger upp 2. Minska energiförbrukningen och öka energieffektiviteten 3. Åstadkomma rena flöden vid utnyttjande av naturresurser, produktion och energianvändning 4. Anpassa människors aktiviteter till naturens kretslopp och bevarar de ekologiska och de livsuppehållande processerna Biogasproduktion bidrar även till att uppfylla de regionala målen för Gävleborgs län vad det gäller att öka andelen förnybar energi 2. Flera åtgärder är kopplade till målet. Relevanta åtgärder gäller bl.a. att öka andelen lokal energiproduktion och möjliggöra energiproduktion ur organiskt avfall, jordbruksprodukter, sol och vind samt att öka tillgängligheten till biogas och el som drivmedel. Mål i samma riktning finns även för Uppsala län 3. Där anges att man ska öka biogasanvändningen genom storskalig utbyggnad av biogasproduktion i länet. I strategin för industri, avlopp och avfall anges också att man ska omhänderta matavfall från hushåll, storkök och livsmedelsindustrin i alla länets kommuner. Långsiktigt önskar man både lokal produktion och lokal distribution av producerad biogas. Genom den planerade produktionsanläggningen samt övriga investeringar (se vidare avsnitt 2.2) ger man förutsättningar för försörjning av den lokala gasmarknaden. Satsningarna ger även förbättrade förutsättningar för utveckling av den regionala gasmarknaden och varefter detta sker kommer man gradvis att leverera mer och mer biogas till den lokala marknaden i Gävletrakten och minska exporten till andra regioner. 1 Gävle kommuns lokala miljömål 2 Åtgärdsprogram klimat- och energimål Gävleborgs län 3 Klimat och energistrategi Uppsala län
Sida 5(24) 2.2 Om Ekogas Bolaget SBI Ekogas AB bildades ursprungligen tillsammans med en privat aktör (Swedish Biogas International AB). Bolaget investerade i en tankstation för fordonsgas som invigdes i oktober 2010. Ett år senare 2011 invigdes en lokal produktion där all rågas från reningsverket vid Duvbacken uppgraderas till fordonsgaskvalitet. Sedan våren 2014 ägs bolaget till 100 % av Gästrike återvinnare samt Gävle Energi. Bolaget håller på att byta namn till Ekogas AB (från SBI Ekogas AB). Bolaget har en expansionsplan som innebär fortsatt satsning inom infrastruktur för, och produktion av, biogas. Flera investeringar planeras de närmaste åren gällande uppgraderingsanläggning, tankstationer, back-up system med flytande gas (LNG/LBG) och distributionssystem för gas (gasflak). Bolaget har nyligen köpt Mullbacka komposteringsanläggning intill Forsbacka deponiområde. Genom detta får man rådighet över det hushållsavfall som utgör huvudsubstrat i planerad biogasproduktion. Detta är en grundförutsättning för den investering i en ny anläggning för torrötning och uppgradering till fordonsgas som detta samråd avser. 2.3 Ansökan avser Ansökan kommer omfatta att uppföra och driva en anläggning för produktion av biogas. Den omfattning som planeras att sökas är rötning av 30 000 ton organiskt avfall samt produktion av biogas vilken kommer att uppgraderas till fordonsgas. Utifrån denna mängd produceras uppskattningsvis ca 3-3,5000 000 m 3 fordonsgas. Produktionen genererar även biprodukten biogödsel. Mängden biogödsel uppgår till ca 24 000 ton/år. Biogödseln kan komma att levereras obehandlad eller behandlad genom avvattning och efterkopostering. Detta påverkar volymen biogödsel. Efterkompostering avses att ske antingen inom anläggningen eller vid intilliggande komposteringsanläggning. Ansökan kommer även att omfatt lagring av råvaror samt lagring av biogödseln i anslutning till produktionsanläggningen. 2.4 Lokalisering Den nya biogasanläggningen planeras att anläggas i Forsbacka i direkt anslutning till befintlig anläggning för kompostering (Mullbacka) som ägs av sökanden. Området är beläget ca 2 km norr om Forsbacka samhälle, ca 4 km från Sandviken och ca 4 km från de södra delarna av Valbo. Till de centrala delarna av Gävle är det ca 15 km från anläggningen. Området utgörs främst av skogsmark samt övrig industriell verksamhet med betoning på avfallshantering och upplag. Strax norr om anläggningen löper järnvägsspår mellan Sandviken-Gävle. E16, sträckan Gävle-Falun, löper ca 1 km söder om anläggningen. Intilliggande mindre vattendrag mynnar i Gavleån, ca 1,6 km öster om anläggningen. Gavleån har sin början i Forsbackafjärden i Storsjön och mynnar i centrala Gävle ut i Gävlebukten.
Sida 6(24) 3 Tillståndsprocess och samråd Den planerade anläggningen är en miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap miljöbalken och omfattas av Industriemissionsdirektivet (IED). Anläggningen klassas som så kallad B- anläggning varför tillståndsprövning sker hos miljöprövningsdelegationen (MPD) vid länsstyrelsen. I detta fall sker prövningen av MPD vid länsstyrelsen i Dalarna. En tillståndsansökan kommer att tas fram och planeras att lämnas in till MPD i slutet av september 2014. Tillståndsansökan kommer att innehålla en teknisk beskrivning (TB) samt en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Innan dessa kan färdigställas ska samråd hållas i enlighet med bestämmelserna i 6 kapitlet miljöbalken. Samrådet hålls för att informera om projektet, samla in kompletterande information samt ge möjlighet att lämna synpunkter. Samråd sker med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten samt med de enskilda som kan antas bli särskilt berörda som t.ex. närboende och närliggande verksamheter. Även andra berörda myndigheter, organisationer och allmänheten omfattas av samrådet. Inkomna synpunkter sammanställs i en samrådsredogörelse vilken ingår i kommande tillståndsansökan. Synpunkter och information från samrådet beaktas vid upprättande av TB och MKB. Figur 1 Tillståndsprocessen
Sida 7(24) 4 Beskrivning av sökt verksamhet För den planerade anläggningen kan processen indelas i huvudsak åtta olika delprocesser, vilka framgår i Figur 2 nedan. Figur 2 Delprocesser av planerad biogasanläggning 4.1 Substrat Inkommande substrat till anläggningen utgörs i huvudsak av utsorterat hushållsavfall samt grönmassa. I övrigt kommer mindre delar utsorterat biologiskt avfall från livsmedelsindustri och butiker samt gödsel att användas. Då receptet inte är klart är fördelningen mellan de olika kategorierna av substrat är inte slutligt fastställd. Fördelningen kan också komma att variera över tid. Hushållsavfallet är utsorterat direkt vid hushållen och kommer till anläggningen i papperspåsar. I och med att Gästrike återvinnare redan idag komposterar materialet finns en god kunskap om materialet och de variationer som kan förekomma. Renhetsgraden är analyserad genom flera plockanalyser (senast utförd 2011) och ligger runt 98 %. De föroreningar som kommer är oftast plast- och pappersförpackningar. Figur 3 Tömning idag av hushållsavfall Grönmassa består, under säsong för detta, av trädgårdsavfall och samlas in via trädgårdsavfallsinsamling ute hos kund där hämtning sker med sopbil samt via bemannade återvinningscentraler (13 st. i regionen). För att anläggningen ska få ett stabilt recept över året kommer t.ex. ensilerade jordbruksgrödor att användas under vintertid.
Sida 8(24) Utsorterat biologiskt avfall från livsmedelsindustri och butiker är restprodukter från livsmedelsindustrier i regionen som t.ex. från mejeri, slakteriavfall, packeterat livsmedelsavfall och liknande (vad som kommer att användas beror på vilka substrat som kan bli tillgängliga). Gödsel är i huvudsak nöt- och svingödsel och används som ett processtabiliserande substrat. 4.2 Mottagning och lagring De olika fraktioner av substrat som anläggningen kommer ta emot lagras på anläggningen på olika sätt. Hushållsavfall kommer via sopbilar och tippas i tippficka/fickor med en buffertkapacitet för att klara helger. Tippfickorna kommer vara försedda med någon form av uppvärmning så att man vintertid kan få upp temperaturen på inkommande (fruset) substrat och även klara extremare temperaturer. Livsmedelsavfall kommer att tippas direkt i tippficka/fickor för hushållsavfall. Grönmassa för sommarperioden, kommer att tippas i separat tippficka för grönavfall. Även denna ficka kommer vara dimensionerad för att hålla en viss buffert över helger. Grönmassa för vinterperioden kommer att ensileras i samband med skörd (juni-sept/okt) delvis sker detta vid anläggningen och delvis hos lantbrukare. Volymen som lagras på anläggningen uppskattas preliminärt bli upp till ca 1000 ton (momentant). Ensilerat material skulle kunna lagras på den yta inom komposteringsanläggningen som idag används för efterkompostering. Grönmassa som inte ensileras vid anläggningen kommer att ensileras direkt hos aktuell lantbrukare och sedan transporteras in till anläggningen löpande under vinterperioden. När materialet sedan ska användas i rötningen kommer en frontlastare att transportera det till tippfickan för grönmassa. Gödsel lagras i en sluten tank på ca 500 m 3. 4.3 Förbehandling Förbehandling sker genom att substratet förs från tippfickor till en förbehandlingsstation där allt material blandas och finfördelas till lämplig storlek, troligen < 40 mm, för att sedan genom skruvmatning föras in i rötkammaren. Förbehandlingen planeras att ske i slutna system där all luft tas om hand och renas via t.ex. ett biologiskt kompostfilter eller ett kolfilter. 4.4 Rötning Rötning kommer att ske med en process där TS-halten hålls ganska hög (>20 %) vilket ofta benämns torrötning. Som tidigare beskrivits kommer anläggningen att funktionsupphandlas varför exakt utformning ännu inte är fastställd. Det är dock troligt att det blir en rötkammare med en total volym runt 1 600-2 000 m 3. Rötkammaren blir troligtvis av pluggflödestyp och är gastät med omrörning. Uppehållstiden med termofil rötning uppskattas till 21-25 dagar. Rötkammaren kommer att vara försedd med värmeväxlare för att kunna hålla rätt temperatur under rötningen.
Sida 9(24) Figur 4 Exempel på en reaktorkammare av pluggflödestyp 4.5 Avvattning Eventuellt kommer rötresten att efterbehandlas. Om detta sker så kommer materialet att avvattnas. Utgående biogödsel från rötningen håller en TS-halt på >15 %. En del kommer att avvattnas så att det genereras dels en flytande fraktion och dels en fast fraktion. 4.6 Lagring och kompostering Avvattnad biogödsel kan komma att efterkomposteras vid befintlig komposteringsanläggning. Den flytande delen samt ej avvattnat biogödsel kommer lagras i sluten tank. Tanken kommer gasmässigt att vara kopplad till rågassystemet och även fungera som ett tryckutjämnande gaslager. Denna tank kommer att kunna lagra ca 3-4000 m 3 flytande samt 900-1500 Nm 3 rågas. 4.7 Uppgradering av gas Den rågas som produceras håller som regel en metanhalt mellan 55 65 % CH 4 (metan) och resterande delen i huvudsak CO 2 (koldioxid). Rågasen kommer även innehålla H 2 S (svavelväte) och små mängder N 2 (nitrogen). Rågasen kommer att uppgraderas med konventionell teknik (troligen vattenskrubber eller membranfilter). Utgående CO 2 renas genom kolfilter för att minimera utsläpp av H 2 S. Den uppgraderade gasen kommer uppfylla standarden för gasformigt bränsle SS155438. 4.8 Komprimering och lagring Uppgraderad gas komprimeras på en kompressorstation till 200 alternativt 250 bar beroende på kundkrav och fylls på gasflak för vidare transport till kund. Kompressorstationen kommer troligen ha ett internt gaslager på ca 1 000-1 500 Nm 3 fordonsgas samt plats för sex flakplatser. Varje flak kommer maximalt att rymma 5 250
Sida 10(24) Nm 3 fordonsgas varför det vid anläggningen totalt kommer att kunna lagras 33 000 Nm 3 fordonsgas med 97 % CH 4. Detta motsvarar uppskattningsvis ca 140 000 liter. (Dessutom kommer det att finnas gas i systemet inklusive rötkammare och biogödsellager.) 4.9 Uppvärmning Anläggningen kommer att behöva värme till tippfickor samt rötkammare. Denna kommer att skapas genom en värmepanna för gas/flis. Storlek på värmebehovet beror på leverantörslösningen. 4.10 Layout Anläggningen kommer med stor sannolikhet upphandlas genom en funktionsupphandling inom ramen för LUF (Lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster). Det gör att en exakt utformning av anläggningen är beroende av leverantören. Vi har i detta skede tagit fram en enklare skiss över en layout, vilken framgår av Figur 5 nedan. Utformning och placering av olika anläggningsdelar kommer att utredas närmare under den fortsatta planeringen. Figur 5 Grov principlayout för planerad anläggning. Utformning och placering av olika anläggningsdelar kommer att utredas närmare under den fortsatta planeringen.
Sida 11(24) 5 Alternativ 5.1 Nollalternativ Nollalternativet omfattar utvecklingen om den nya anläggningen inte byggs. Det troliga scenariot i nollalternativet är att hushållsavfall även fortsättningsvis kommer att komposteras vid Mullbacka kompostanläggning i Forsbacka. Processen vid anläggningen kommer dock sannolikt att behöva förändras för att bli mer kostnadseffektiv. Konsekvenserna av detta är svårbedömda i nuläget. Det är dock sannolikt att miljökonsekvenserna av verksamheten till största delen kommer att likna konsekvenserna av dagens anläggning. 5.2 Alternativ lokalisering Inför valet av lokalisering har flera olika alternativ beaktas inom Gästrike återvinnares upptagningsområde för hushållsavfall. Sökområdet har avgränsats till att omfatta lokaliseringar till platser vilka sedan tidigare är ianspråktagna eller associerade till avfallshantering, energiproduktion eller luktande verksamheter. Inom sådana områden finns generellt bättre förutsättningar till markåtkomst samt acceptans för aktuell typ av verksamhet. Grundläggande kriterier är att det ska finnas en tillgänglig yta om minst 3 ha och att lokaliseringen inte ska strida mot gällande planer. De olika lokaliseringar som identifierats värderas enligt olika tekniska, ekonomiska och miljömässiga kriterier. Den närmare värderingen kommer att redovisas i en särskild lokaliseringsstudie som biläggs kommande tillståndsansökan. I Figur 6 visas nio alternativa lokaliseringar inklusive den valda lokaliseringen i Forsbacka. De nio lokaliseringarna är (från väster till öster i kartan): Stigen invid ett flisupplag; Hedåsen vid reningsverket, Forsbacka vid Mullbacka kompostanläggning; Johannes vid kraftvärmeverket; Duvbacken vid reningsverket; Gävle hamn industriområde, Korsnäs industriområde, Stora Enso Harnäs industriområde; Dragmossen vid återvinningscentralen
Sida 12(24) Figur 6 Alternativa lokaliseringar. Den valda lokaliseringen i Forsbacka anges med grön flagga medan de andra beaktade lokaliseringarna anges med röda flaggor. 5.3 Alternativ utformning 5.3.1 Alternativa rötningstekniker Rötningsteknik kan delas in i våta och torra processer. Ansökan avser en anläggning för torrötning. Alternativ till denna process är våtrötning. Den dominerande tekniken för rötning av organiskt material i Sverige är våtrötning. Vid våtrötning rötas pumpbart material (max 12 % torrsubstans). Tekniken lämpar sig väl för till exempel flytgödsel och slam från reningsverk. Torrare material kan också våtrötas om de blandas med vätska. Vid torrötning rötas stapelbara råvaror (ca 30-40 % torrsubstans). Tekniken lämpar sig för till exempel grödor, skörderester och fastgödsel av såväl nöt och svin som häst och fjäderfä. 4
Sida 13(24) Figur 7 Lämpliga rötningstekniker för olika material (källa bioenergiportalen 4 ). Obs! Genom att blanda torra material med våta eller genom att tillföra vatten kan torrare substrat rötas i en våt process. JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, har i en rapport jämfört våtrötning och torrötning. De båda alternativen har olika för- och nackdelar. Resultaten i rapporten visar att torrötning har vissa tekniska fördelar jämfört med våtrötning. Hanteringen av substraten kan göras med vanliga maskiner. Eftersom relativt små mängder vätska används i processen krävs mindre dimensioner på rör och pumpar, mindre utrustning samt lägre installerad effekt. Rötresten innehåller mindre vätska och kan därmed hanteras och transporteras på samma sätt som fastgödsel. Metanutbytet är dock ofta lägre vid torrötning än vid våtrötning. Enligt de ekonomiska uppgifter som finns är det också billigare att våtröta både fastgödsel och majsensilage jämfört med att torröta samma substrat 4. En viktig faktor för val av torrötning i aktuellt projekt är att det i regionen finns relativt lite jordbruksareal varför det är bra med en metod som genererar mindre biogödsel och därmed färre transporter. 5.3.2 Alternativa för hantering av biogödsel Som biprodukt från rötningen uppkommer rötrest, så kallad biogödsel. Avsikten är att denna ska levereras till mottagare inom jordbrukssektorn. Rötresten kan levereras antingen i den form den uppkommer i rötningsprocessen eller också kan den avvattnas och efterkomposteras innan utleverans. Huruvida direkt leverans är möjlig beror bl.a. på om de krav som finns på hygienisering kan uppfyllas utan efterkompostering. Detta kommer att undersökas vidare under den fortsatta planeringen av anläggningen. Anläggningen kommer dock att byggas så att den möjliggör båda varianterna. 4 http://www.bioenergiportalen.se/?p=3134&m=1461&page=biogastekniker
Sida 14(24) 6 Områdesförutsättningar 6.1 Planförhållanden 6.1.1 Översiktsplan För Gävle kommun gäller Översiktsplan 90 för Gävle kommun. Enligt översiktsplanen är området avsatt för avfallshantering och bl.a. anges följande; Inga åtgärder får vidtas som kan hindra Forsbacka avfallsstations långsiktiga utvidgning över angränsande markområden. Enligt översiktsplanen finns också mark reserverat för dubbelspår för järnvägen 5. I kommunen pågår dock ett arbete med att ta fram en ny översiktsplan för hela Gävle kommun. Arbetet har två delar där den första delen är fastlagd och omfattar Gävle stad. För den andra delen, där Forsbacka ingår, pågår arbetet. Ett Program för översiktsplan Gävle kommun där med bl.a. mål och inriktningar för kommande ÖP har antagits. Inriktning för kommande ÖP är således fastlagd. I programmet för översiktsplanen framgår det att biogasproduktionsanläggningen ska utvecklas. Markbehovet ska studeras och en reservation av marken är eventuellt aktuellt 6. 6.1.2 Områdesbestämmelser och detaljplan Områdesbestämmelser gäller för Forsbacka avfallsstation för delar av fastigheterna Forsbacka 13:43 och Grååsen 1:18 (se Figur 8). Områdesbestämmelserna omfattar ett ca 28 ha stort område beläget söder om närliggande avfallsstation. Marken ägs av Gävle kommun och Korsnäs AB. Områdesbestämmelserna ger inte något tillstånd men anger yrkesmässiga begränsningar med hänsyn till bostäder i omgivningen. Det innebär enligt Boverkets allmänna råd 1995:5 att skyddsavståndet till bostadsbebyggelse ska vara 500 meter. Kontor, personalutrymmen och garage kan uppföras närmare. 7 I nära anslutning finns även ett område som omfattas av Detaljplan för Margretehills industriområde. 5 Översiktsplan 90, Gävle kommun, 1990 6 Program för översiktsplan, Gävle kommun, 2010 7 Områdesbestämmelser, Forsbacka avfallsstation, 1999
Sida 15(24) Figur 8 Områdesbestämmelser för området Forssbacka avfallsstation (rödmarkerat område). I sydöstra delen syns även område för detaljplan för Margretehills industriområde- Källa Gävle kommun. 8 6.2 Markförhållanden Området kring anläggningen är förhållandevis flackt och skogsbevuxet med skogbälten om ca 3 km i väster, ca 2,5 km i norr och skogsridåer i söder mot E16. Figur 9 Bilder från det område som planeras att tas i anspråk för den nya biogasanläggningen. I den högra bilden skymtar hårdgjorda ytor vid befintlig komposteringsanläggning. 8 Gävle Kommun, http://gis.gavle.se/pub/planarkivet/
Sida 16(24) De naturliga jordlagren i området utgörs av friktionsjordar, i huvudsak sandig siltig morän, med mäktighet ca 4 m. Moränen underlagras av berg. I sänkor förekommer torv. Söder om anläggningen är jordlagren finkornigare och utgörs av silt och lera. Berggrunden består av sandsten där diabasgångar kan vara inlagrade eller avskärande. Grundvattenytan ligger mellan 0,5-1,5 m under markytan 9. Figur 10 Jord från aktuell plats 6.3 Vatten Området avvattnas mot Björkebäcken, som passerar nära planerad biogasanläggning. Se Figur 11. Bäcken mynnar ut i Gavleån. Gavleån rinner österut mot Gävle där den mynnar i Gävlebukten. Björkebäcken Plats för planerad verksamhet Figur 11 Vattensystem nära planerad anläggning. Källa: Länsstyrelsen 9 Områdesbestämmelser, Forsbacka avfallsstation, 1999
Sida 17(24) Figur 12 Bilder av den närliggande Björkebäcken på olika ställen, dels direkt norr om komposteringsanläggningen och dels öster om verksamheten. Enligt SGU:s brunnsarkiv 10 finns tre brunnar inom ca 400 meter från anläggningen. Dessa är belägna på fastigheterna Forsbacka 13.46, Valbo-Bäck 8:42 och Forsbacka 3:5. Den förstnämnda är en brunn för hushållsanvändning och den andra har okänt användningsområde. Brunnarnas placering framgår av Figur 13. Den tredje brunnen ligger med en felmarginal på läget med <100 m. Den intilliggande kompostanläggningen försörjs av en egen brunn vilken inte framgår av brunnsarkivet. I området Björkebäck finns kommunalt vatten framdraget, men alla hushåll har inte anslutit sig, vilket innebär att dessa har enskilda brunnar. Figur 13 Tre brunnar i området finns registrerade i brunnsarkivet. Gröna punkter anger energibrunnar med droppe anger andra brunnar. Källa: SGU 10 SGU Brunnsarkiv http://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-brunnar-sv.html
Sida 18(24) 6.4 Natur-, frilufts- och kulturmiljöer Det finns inga riksintressen, kända biotopskydd, nyckelbiotoper 11, Natura 2000-områden eller andra naturvärden i närheten av anläggningen som bedöms kunna påverkas av denna. Det finns inte heller några utpekade friluftsområden eller liknande i närområdet 12. Två fornlämningar är registrerade i närheten 13 : Ca 100 meter sydväst om anläggningen finns en stenåldersboplats, ca 10-6 meter i storlek (RAÄ-nummer Valbo 491)). Ca 200 meter söder om anläggningen finns en torplämning ca 70x20-40 meter bestående av 4 husgrunder, 1 jordkällare och 1 brunn med gjutet lock. Husgrunderna är 4-8x4-5 meter och har varit två boningshus (RAÄ-nummer Valbo 1010). Fornminnena bedöms inte påverkas av planerad verksamhet. Figur 14 Två fornlämningar intill planerad anläggning. Källa Lantmäteriet 11 Skogsstyrelsen, Skogens Pärlor, 2014 12 Länsstyrelsen,WebbGIS, 2014 13 Riksantikvarieämbetet, Fornsök, 2014
Sida 19(24) 6.5 Närliggande verksamheter Mullbacka komposteringsanläggning I direkt anslutning till planerad verksamhet (nord-nordväst om denna) finns den komposteringsverksamhet som idag behandlar det hushållsavfall som samlas in av Gästrike återvinnare. Komposteringsanläggningen planeras att finnas kvar i någon form men med viss ändrad inriktning samt eventuella förändringar i komposteringsprocessen. En del av denna anläggning avses eventuellt användas för efterkompostering av rötrest från biogasanläggningen. Figur 15 Mullbacka komposteringsanläggning Forsbacka avfallsanläggning Omkring 400 meter norr om planerad anläggning ligger Forsbacka avfallsanläggning som drivs av SITA. Anläggningen omfattar deponi, olika behandlingar etc. I direkt anslutning till denna ligger en återvinningscentral. Planerad biogasanläggning är beläget inom Forsbackas avfallsanläggnings tillståndsgivna område (se Figur 16).
Sida 20(24) Område för planerad biogasanläggning Figur 16 Översiktskarta över Forsbacka avfallsanläggnings område (karta erhållen från SITA)
Sida 21(24) Figur 17 Forsbacka avfallsanläggning (deponi mm) samt intilliggande återvinningscentral (ÅVC) Margretehills gård Ca 850 meter syd-sydväst om planerad anläggning ligger hönseriet Margretehill. Figur 18 Margretehills gård (hönseri) Andra verksamheter i närområdet I området runt planerad verksamhet finns flera ytterligare verksamheter. Dessa är relativt glest placerade i området och är huvudsakligen en typ av verksamheter vilka kan medföra störningar i omgivningen. Verksamheterna utgörs främst av olika upplags och terminalområden för timmer, jordmassor m.m. I bilderna nedan visas några närliggande verksamheter.
Sida 22(24) Figur 19 Olika verksamheter i området; terminal och upplag, upplag (träavfall mm), betongstation, MITAB (företag som driver utveckling, tillverkning och installation av ugnar för stålindustri och krematorier samt industriservice i anslutning härtill 14 ). 6.6 Infrastruktur Ca 300 meter norr om planerad verksamhet passera järnvägen mellan Gävle och Sandviken. Järnvägssträckan nyttjas för både persontåg och godstransporter. Ca 1 km meter söder om planerad verksamhet passerar väg E16, sträckan mellan Gävle och Sandviken. Transporter till och från planerad anläggning angör huvudsakligen från denna. 6.7 Bostäder De två närmaste bostadshusen finns drygt 800 sydost om planerad anläggning. Ytterligare en bostad finns vid Margretehills gård och ytterligare bostäder finns vid byn Björkebäck en knapp respektive en dryg kilometer från planerad anläggning. Figur 20 De närmaste bostäderna belägna drygt 800 meter från planerad anläggning. Samlad bebyggelse finns i Forsbacka samhälle söder om planerad anläggning. Avståndet till den närmaste delen av samhället är ca 1,4 km. 14 http://www.i-gavle.se/f/796288/mitab-i-forsbacka-ab
Sida 23(24) 7 Planerade utredningar 7.1 Riskutredning För anläggningen kommer det att utföras en riskutredning med syfte att göra en riskbedömning. Utredningen omfattar att identifiera och kartlägga faktorer eller situationer som har potential att vara skadliga för människor eller miljö. Utsläpp av klimatpåverkande gaser (metan), explosion eller brand är ett par exempel på sådana faror. Information och en närmare beskrivning tas fram för varje identifierad fara. En påverkande faktor orsakar skada först när den påverkar människor eller miljö. En sådan exponeringsbedömning är därför nästa steg efter farobedömningen. Utgående från faro- och exponeringsbedömningarna kan riskerna bedömas och sannolikheten för effekter vid olika tänkbara situationer uppskattas. Resultat och bedömningar sammanställs i en rapport som utgör ett underlag för kommande MKB samt även för kommande parallell ansökan om tillstånd enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Anläggningen kommer bl.a. att följa bestämmelser enligt Anvisningar för biogasanläggningar 2012 som är framtagen av Energigas Sverige i samarbete med MSB (Myndigheten för samhällskydd och beredskap). Med hänvisning till detta görs inga riskanalyser avseende säkerhetsavstånd och andra delar som regleras i dessa bestämmelser. 7.2 Andra utredningar Under det fortsatta arbetet med framtagandet av tillståndsansökan inklusive MKB kommer det eventuellt att utföras ytterligare särskilda utredningar i syfte att ge underlag för miljökonsekvensbedömningarna samt utformning av skyddsåtgärder m.m. Sådana utredningar utförs om det bedöms nödvändigt för MKB:n. Vid beslut om utredningar beaktas även synpunkter som framkommit i samrådsprocessen. 8 Miljökonsekvenser Den planerade verksamheten kommer att medföra både positiva och negativa miljöeffekter. Påverkan, effekterna av denna och dess konsekvenser kommer att beskrivas i kommande MKB som ingår i tillståndsansökan. Konsekvenser uppstår både från direkta och indirekta effekter av anläggningens påverkan. Nedan anges de miljöaspekter som preliminärt bedöms vara aktuella att belysa i MKB:n. Detta kan komma att revideras med hänsyn till information och synpunkter som framkommer under samrådet och den fortsatta planeringen av anläggningen.
Sida 24(24) Direkta effekter Luft och lukt Risk och säkerhet Vatten Naturmiljö, kulturmiljö och friluftsliv Buller Avfall och kemikalier Energi och klimat Indirekta effekter Effekter vid användning av producerad fordonsgas Effekter av nyttjande av biprodukter Transporter Resurshushållning