EXAMENSARBETE. Funktionsblandning och tillgänglighet. Möjligheter vid stadsutveckling i Västerås. Erik Hidman 2014. Civilingenjörsexamen Arkitektur

EXAMENSARBETE Funktionsblandning och tillgänglighet Möjligheter vid stadsutveckling i Västerås Erik Hidman 2014 Civilingenjörsexamen Arkitektur Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

Funktionsblandning och tillgänglighet - möjligheter vid stadsutveckling i Västerås Erik Hidman Luleå tekniska universitet

Titel: Funktionsblandning och tillgänglighet - möjligheter vid stadsutveckling i Västerås Författare: Erik Hidman Publikation: Examensarbete Program: Civilingenjör Arkitektur Omfattning: 30 högskolepoäng Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Avdelningen för arkitektur och vatten

Sammanfattning Sedan 80-talet har inställningen till funktionsplanering av städer svängt från funktionsuppdelning till funktionsblandning. Anledningen är att funktionsblandning främjar stadsmiljöer för fotgängare och cyklister, ökar det sociala klimatet i gaturummet och minskar miljöpåfrestningarna genom möjlighet till samordnad logistik. Men även om stadsrum och stadsformer på pappret i många fall anpassas för att stödja funktionsblandning så blir resultatet inte alltid en funktionsblandad stad. Idag börjar planeringsfältet inse att istället för att planera funktionsblandning måste de incitament som stödjer funktionsblandning planeras för. För att möjliggöra denna planering måste verktyg och analysmetoder användas och utvecklas för att mäta vilka grader och typer av funktionsblandning som en plan har potential för. I samband med stadsbyggnadsprojektet 3B i Västerås fanns en möjlighet att fördjupa sig i funktionsblandning och vilka incitament som främjar en funktionsblandad stad. Syftet med detta arbete är att undersöka samband mellan funktioners integration och rumslig integration i befintlig bebyggelse. Om samband kan hittas bör dessa kunna förklara hur funktioner kommer att fördela sig i en stad. För att ta reda på eventuella samband genomfördes en inventering av befintliga funktioner i ett studieområde i Västerås. Inventeringen jämfördes sedan med space syntax och dess integrationsanalys. Genom studien kunde det påvisas hur funktionerna kommersiella verksamheter, bostäder och arbetsplatser fördelade sig efter olika rumsliga förutsättningar i staden. Resultatet tillämpades på projekt 3B:s planer för ett nytt Stationsområde i Västerås efter fem olika utformningsalternativ. Vid tillämpningen kunde områdets potential till funktionsfördelning, vid de fem olika alternativen, påvisas. Slutsatsen är att det går att se samband mellan funktioners integration och rumslig integration i bebyggelsen. Med dessa samband går det att på förhand bedöma vilka typer av funktioner som placerar sig var i en stad. Det är dock först när Stationsområdet är fullt utbyggt som det finns chans att undersöka om tillämpningen stämmer överens med det verkliga utfallet.

Abstract Since the 1980 s, the approach to land use planning of cities has turned from the earlier zoning approach to mixed-use areas. This is since mixed-use promotes pedestrians and cyclists, increasing the social climate on the street and decreases the stress of the environment. But even if the urban space and form, in the plan, is adapted to support mixeduse, the outcome is not always a mixed-use city. Today the planning field has realized that instead of planning mixed-use, the fundamental conditions that supports mixed-use must be planned. To facilitate this planning, tools and analysis that can measure the degree and type of mixed-use that a plan has potential for, must be developed. In the context of the urban planning project 3B in Västerås an opportunity was opened to immerse in the mixed-use field and the fundamental conditions that promotes a mixed-use city. The purpose of this study is to investigate the relationship between the integration of use and spatial integration in the existing built environment. If connections can be found, they should be able to explain how the different uses will be distributed in a city. To find these connections, an inventory of existing uses in a study area in Västerås was performed. The inventory was then compared with space syntax and its integration analysis. Through the study, it was shown how the uses commercial activities, housings and workplaces were distributed to different spatial conditions in the city. The results were applied to project 3B s plans for a new station area in Västerås and its five different layout options. In the application, the potential use distribution for the area, and its five options, was demonstrated. The conclusion is that it is possible to see connections between the integration of uses and spatial integration in the built environment. With these relationships, it is possible to assess in advance the distribution of landuse in a city. It is, however, not until the station area is fully developed, that there is a chance to examine whether the application is consistent with the actual result.

Förord Det här examensarbetet omfattar 30 högskolepoäng och utfördes hösten 2012 till sommaren 2013 som avslutande kurs på programmet Civilingenjör Arkitektur med inriktning stadsbyggnad vid Luleå tekniska universitet. Jag vill tacka min handledare Björn Ekelund för goda råd och bra handledning genom hela arbetet. Tack även till Västerås stad och projektgruppen 3B för gott samarbete och för möjligheten att få bli en del av ett spännande stadsbyggnadsprojekt. Särskilt tack till min externa handledare Jaroslaw Bartosiak för trevliga möten och god support när det har behövts. Tack även till Patrizia Strandman som tog emot mig med öppna armar när jag sökte exjobb och till Kim Krantz Persson som snabbt har levererat kartmaterial när det har behövts. Erik Hidman Luleå, Augusti 2013

Innehåll 1. Inledning 1.1 Bakgrund 7 1.2 Problemformulering 8 1.3 Tillämpning 8 1.4 Syfte och mål 9 1.5 Frågeställningar 9 1.6 Metod 9 1.6.1 Litteraturstudie 9 1.6.2 Inventering av funktioner 9 1.6.3 Axialanalys 10 1.6.4 Samband mellan funktioner och rumslig integration 10 1.7 Avgränsning 11 1.8 Disposition 11 2. Teori 2.1 Funktionsblandning 15 2.1.1 Funktionsbegreppets uppkomst och utveckling 15 2.1.2 Behovet av funktionsplanering 17 2.1.3 Funktionsintegration 18 2.1.4 Fördelar med funktionsblandning 21 2.1.5 Funktionsintegration i praktiken 23 2.2 Space syntax 25 2.2.1 Introduktion till Space Syntax 26 2.2.2 Viktiga begrepp 26 3. Integrerade funktioner i Västerås C 3.1 Resultat 29 3.1.1 Funktionsinventering 30 3.1.2 Integrationsanalys 31 3.1.3 Axiallinjer för analys 32 3.1.4 Gator och funktioner 33 3.1.5 Integrationskategorier och funktioner 34 3.2 Analys 35 3.2.1 Kommersiell verksamhet, bostäder och arbetsplatser 35 3.2.2 Utbildning & vård, nöjen & rekreation samt hotell 40 3.2.3 Sammanfattning 41 4. Syntes: Projekt 3B i Västerås 4.1 Projekt 3B 43 4.2 Förväntade former av funktionsblandning baserat på olika passagealternativ 48 5. Slutsatser 50 6. Reflektion 54 7. Referenser 58 8. Bilagor 62

1. Inledning

1. Inledning 7 1.1 Bakgrund Dagens stadsplanering strävar efter en hållbar (Hofstad, 2012) och mångfasetterad stad där de mänskliga perspektiven är av stor vikt (Talen, 2006). I denna strävan diskuteras ofta funktionsblandning som en planeringsidé som kan främja en sådan stad (Hofstad, 2012). Med funktionsblandning (eller funktionsintegration) menas att funktioner såsom bostäder, arbetsplatser och handel ska blandas inom en stadsdel eller ett kvarter (Bergdahl & Rönn, 2001). Detta sägs främja fotgängare och cyklister, öka de sociala värdena i gaturummet och minska miljöpåfrestningarna (Hofstad, 2012). Motsatsen till funktionsblandning kallas funktionsseparering och innebär att funktioner istället separeras geografiskt i en stad för att undvika störningar mellan konkurrerande funktioner (Bergdahl & Rönn, 2001). Den moderna funktionsplaneringen kan härledas tillbaka till början av 1900-talet. Staden tampades med problem som luftföroreningar, buller och trängsel till följd av bilens introduktion och den pågående industrialiseringen som innebar att miljöförstörande maskiner kom att utföra stora delar av produktionsarbetet. Arkitekter och planerare sökte lösningar för hur denna nya teknik skulle kunna integreras i staden. Lösningen blev att dela upp staden i olika funktionskategorier som kunde separeras geografiskt (Grant, 2002) för att på så vis undvika störningar mellan icke kompatibla funktioner (Bergdahl & Rönn, 2001). De nya bilarna möjliggjorde dessutom längre transportsträckor vilket gjorde denna planering möjlig (Andersson, 2011). Organisationen i staden gjorde det tydligt vad man fick göra var (Lieberg, 1994) vilket var ett sätt att komma bort ifrån den kaotiska staden som byggts upp sedan tidigare (Le Corbusier, 1973). Med början under 1950-talet och fram till idag har dock kritiken mot dåtidens planering växt (Grant, 2002). Offentligheten suddades ut i den organiserade staden och människans möjlighet att fritt inta ett stadsrum inskränktes. Detta i och med att gatan fick en bestämd funktion och att användning således kunde definieras som antingen rätt eller fel (Lieberg, 1994). Vidare ledde separering av funktioner även till separering av människor vilket avfolkade gaturummen och tunnade ut det sociala klimatet (Laurence, 2006). Idag anser man bland annat att de långa resorna till och från arbetsplatsen, handelsområdet och servicefunktionerna inte är hållbara då de prioriterar bilen (Andersson, 2011) och försvårar vardagslivet i den moderna familjen (Forsberg, 2011). Kritiken mot 1900-talets vilja att organisera städer utifrån funktionskategorier i större enklaver har fått dagens planerare att istället arbeta aktivt för funktionsblandning som en mer intrikat del i planeringen av den socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbara staden (Bergdahl & Rönn, 2001). Idag har ideérna om en funktionsblandad bebyggelse rotat sig inom stadsplaneringen och kan betraktas som allmänt vedertagna. De modernistiska synsättet att kunna planera ut funktioner lever dock, i flera fall, kvar. Ofta planeras funktionsblandning genom att i plan rita in flera kompatibla funktioner inom exempelvis ett projektområde. Men även att utforma huset med plats för lokaler i bottenplan är en vanlig metod för att uppnå funktionsblandning (Bergdahl & Rönn, 2001). Det har dock visar sig att denna planering sällan leder till funktionsblandning i praktiken (Andersson, 2011). Delvis beror denna konservering av tidigare synsätt på att lagar och planeringsverktyg är uppbyggda kring det tidigare idealet (Bergdahl & Rönn, 2001). En lösning som diskuteras är hur regleringar såsom buffertzoner och utrymmeskrav måste kunna lättas för att funktionsblandning ska kunna uppstå (Talen, 2006). Denna diskussion utgår från att det går att

8 1. Inledning planera för blandade funktioner direkt i planen utan förståelse om stadens användning i ett större sammanhang (Bergdahl & Rönn, 2001). Istället har man insett att det finns en dimension i funktionsplaneringen som har glömts bort. Nämligen i vilka sammanhang som en funktionsblandad bebyggelse uppstår och vilka drivkrafterna är som stödjer en funktionsblandad bebyggelse. Det måste förstås att alla funktioner inte trivs i alla sammanhang i en stad. Istället måste kunskap om vissa grundläggande mekanismer som stadens form och förutsättningar förstås. Om denna kunskap om hur en blandad miljö uppstår kan tillämpas vid planeringen så har ett steg tagits emot att planera för funktionsblandning (Hanson, 2000). 1.2 Problemformulering Det finns viss kunskap om vilka förutsättningar som främjar en funktionsblandad bebyggelse, exempelvis god tillgänglighet till fots och höga människoflöden (Talen, 2006). Men även om planen utformas enligt dessa förutsättningar så är det svårt att förstå vilken grad och typ av funktionsblandning som faktiskt stimuleras enligt planen. Bland annat då funktioner inte endast beror på den enskilda stadsdelen eller det enskilda kvarteret utan också måste planeras utifrån staden som helhet (Hanson, 2000). Genom att därför enbart planera funktionsblandning utifrån dessa förutsättningar kan resultatet riskera att bli väldigt oförutsägbart. Här vore det önskvärt att hitta verktyg och analysmetoder som kan mäta och beskriva vilka grader och typer av funktionsblandning som en plan har potential för. Med ett sådant verktyg skulle de glapp som finns mellan funktionsblandning i teori och praktik kunna minskas och fungerande funktionsblandade miljöer planeras med större precision. 1.3 Tillämpning I och med utvecklingsplanerna för Stationsområdet i Västerås öppnades en chans till fördjupning i begreppet funktionsintegration och de incitament som stödjer en funktionsblandad miljö. Västerås stads utvecklingsplaner, som presenteras mer ingående i kapitel 4.1, innebär att kommunen vill förlänga sitt centrum över järnvägsstationen ner mot Mälaren. I visionen för Stationsområdet beskrivs detta vidare som att området ska vara levande, stadsmässigt och mångfunktionellt. Människan står i fokus och har här chans att bo, arbeta och tillbringa fritid. Visionen står dock i konflikt med två huvudsakliga förutsättningar: Järnvägens barriärverkan i området Rumsligt komplexa förutsättningar att planera för tillskott av funktionsblandade stadsdelar För att området ska kunna uppnå de mål och den vision som specificeras i den fördjupade översiktsplanen måste stor vikt läggas vid att bygga in de incitament som stödjer en tillgänglig och funktionsblandad bebyggelse. Denna studie har för avsikt att undersöka dessa incitament och applicera kunskapen på de nya planerna för Stationsområdet. Detta för att undvika det glapp som finns mellan plan och praktik när det kommer till integrering av funktioner.

1. Inledning 9 1.4 Syfte och mål Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan rumslig integration och funktionsblandning i befintlig bebyggelse. Detta för att utveckla en förståelse för vilka rumsliga sammanhang som stödjer funktionsblandning och därigenom vilka rumsliga förutsättningar som bör planeras för att främja olika typer av funktionsblandning. Målet är att påvisa hur rumslig integration kan användas som verktyg för att planera incitament till en funktionsblandad bebyggelse. Kunskapen tillämpas sedan i de nya planerna för Stationsområdet i Västerås för att undersöka och beskriva hur funktionsfördelningen kommer att se ut i området. Detta för att styrka att målet för stadsbyggnadsprojektet om en funktionsblandad stadsdel kan uppnås. 1.5 Frågeställningar Hur kan man mäta samband mellan funktioners integration och rumslig integration? Hur fördelar sig olika funktioner i olika rumsliga sammanhang? Vilket genomslag har små rumsliga förändringar på funktioners fördelning i ett större strukturellt sammanhang? Går det att på förhand bedöma vilka typer av funktioner som placeras i vilka lägen i en stad? 1.6 Metod 1.6.1 Litteraturstudie För att undersöka och beskriva stadsbyggnadsbegreppet funktioner utfördes en litteraturstudie. Litteratur söktes genom sökmotorerna Primo och Scopus tillhandahållna av Luleå universitetsbibliotek. De sökord som användes enskilt eller i kombination med varandra var mixed-use, landuse, urban planning, space syntax, funktionsblandning, funktionsintegration, stadsplanering. Främst internationell litteratur hittades genom databaserna. Komplettering av svensk litteratur hittades genom sökningar på Google samt manuella sökningar i publicerade referenslistor. 1.6.2 Inventering av funktioner En inventering av funktioner utfördes i Västerås under februari-mars 2013 med vissa kompletteringar genom Google Maps under april-maj 2013. Studieområdet visas i figur 6 och varje gata besöktes med cykel eller till fots. En tom fastighetskarta tillhandahållen av Västerås kommun fylldes i med olika tecken för varje funktion, se bilaga 1. De nio funktioner som undersöktes var bostäder, handel/verksamheter, kontor med ett företag, kontor med flera företag, industri, nöjen & rekreation, utbildning & vård och hotell. I handel/verksamheter ingår exempelvis affärer, caféer och restauranger. Endast funktioner i markplan undersöktes för att göra presentationen mer överskådlig. Symbolerna i analysen motsvarar i stort sett de entréer som finns samt vilken funktion entrén svarar för. I de fall entréer låg mot innergård har antaganden om entréns placering gjorts.

10 1. Inledning 1.6.3 Axialanalys För att hitta samband mellan funktioner och deras rumsliga placeringar mättes den rumsliga integrationen. Den rumsliga integrationen är ett mått på närhet till andra rum i exempelvis en stad. Stadsrum, såsom gator och torg, vilka i integrationsanalysen får höga värden (hög rumslig integration) har goda kopplingar till andra stadsrum och vise versa. En axialanalys över Västerås utfördes i dataprogrammet Depthmap i syfte att mäta rumslig integration. Axialanalysen utgörs av en karta som bildas genom att linjer dras längs alla gator och möjliga passager. Analysen gjordes utifrån gång- och cykelvägar i Västerås, bilvägar togs ej med i analysen. Varje axiallinje bryts där vägen inte längre är synlig. Alltså kan varje axiallinje jämföras med en siktlinje i gaturummet. När vägen svänger för mycket eller försvinner bakom ett krön avslutas aktuell linje och nästa tar vid. När axialkartan är färdigställd körs analyser i programvaran. Denna studie fokuserar på integrationsanalysen. En djupare beskrivning av analysmetoden återfinns i kapitel 2.2. 1.6.4 Samband mellan funktioner och rumslig integration För att ta reda på eventuella samband mellan urbana funktioner och rumslig integration utfördes en analys över vilka funktioner som angränsade till de olika integrationsvärdena. De integrationstyper som analyserades var röda, orangea, gula, gröna och turkosa linjer i integrationsanalysen, där röd integration är den högsta integrationskategorin på skalan ner till turkos integration, som är den lägsta. Hög integration innebär god potential för höga människoflöden i ett stadsrum medan låg integration innebär låg potential för höga människoflöden. Blåa linjer, de med allra lägst integration, fanns inte inom studieområdet. Analysen utfördes sedan enligt följande beskrivning. Först valdes de integrationslinjer som ansågs vara för korta bort då dessa riskerar att ge ett missvisande resultat då endast ett fåtal funktioner kan sägas ligga längs linjen. Även linjer som angränsar till funktioner som uteslutits eller som angränsar till icke-funktioner togs bort. Exempel på dessa funktioner är kyrkogård, centralstation, slott och park etc. Av kvarvarande linjer slumpades 10 stycken linjer ur varje integrationskategori fram. Dessa linjer utgjorde sedan Figur 1 Axiallinje med omgärdande kvarter och dessas fördelning av funktioner analysen i studien. Slumpningen gick till så att alla linjer i varje kategori numrerades och genom slumpgeneratorn www.random.org/integers slumpades rätt antal siffror fram. Om slumpgeneratorn visade samma siffra två eller fler gånger gjordes en ny slumpning tills dess att alla siffror var unika. Om slumpen gjorde så att linjerna fördelades i ett litet område gjordes slumpningen om för att sprida analysen över studieområdet. När urvalet av linjer var gjort beräknades andel funktioner längs linjen. Figur 1 visar en principskiss på en axiallinje och de kvarter som togs med vid beräkning av andel funktioner längs denna fiktiva axiallinje.

1. Inledning 11 1.7 Avgränsning Den utförda studien fokuserar på enskilda funktioner och deras rumsliga placeringar i staden. Studien undersöker därigenom varken ekonomiska eller politiska förutsättningar för funktioners placering. De funktioner som ingår i studien beskrivs i kapitel 1.5.2. Övriga funktioner i staden har uteslutits. Studien avgränsades vidare till att endast behandla befintliga funktioner i gatuplan. Planerade funktioner eller funktioner som befinner sig våning 2 och uppåt tas inte med i studien. Studien avgränsas vidare från att analysera vilka effekter funktionerna och dess placering har på exempelvis hållbar utveckling, gatornas offentlighet eller sociala strukturer. Andra möjliga faktorer till funktionernas placeringar undersöks inte heller vidare. Fallstudien utförs i ett definierat studieområde i centrala Västerås. Området utgörs av Västerås centrum och Stationsområdet samt stadsdelarna Östra hamnen, Lillåudden, Kopparlunden och Ängsgärdet/Kungsängen. Studieområdet presenteras i figur 2 och 6. För att space syntax-analyserna ska ge ett så korrekt resultat som möjligt behöver de utföras över ett större område. Detta område presenteras sträckat i figur 2. 1.8 Disposition Huvuddelen av denna studie presenteras i kapitel 2, 3 och 4. Kapitel 2 Teori är en litteraturöversikt som ger en teoretisk grund till begreppet funktionsblandning, vad det är, hur det används och vad som är önskvärt med begreppet. Kapitlet beskriver även space syntax och ger en inblick i hur det fungerar som teori och metod. Kapitel 3 Integrerade funktioner i Västerås C presenterar den empiriska analysen av Västerås samt analysen och resultatet av hur olika funktioner återfinns i olika integrationssammanhang inom studieområdet. I kapitel 4 Syntes: Projekt 3B används resultaten av studien för att undersöka Stationsområdets potential till funktionsblandning och tillgänglighet utifrån fem olika utformningsalternativ för passagen förbi järnvägen i anslutning till nytt resecentrum.

Figur 2. Västerås med studieområde markerat mörkt. Sträckningen indikerar analysområdet för space syntax-analysen.

1. Inledning 13

2. Teori

2. Teori 15 2.1 Funktionsblandning Funktion kan sägas vara de användningssätt som marken har eller får ha enligt plan (Bergdahl & Rönn, 2001). På engelska brukar man istället för funktion prata om just användning - use - (Guttenberg, 2002; Carmona, 2009). Några exempel på vanligt förekommande funktioner är boende, arbete, service och handel (Bellander, 2005). Funktionsintegration är ett medel för att uppnå en blandning av funktioner inom ett avgränsat område i en stad, t.ex. i ett kvarter eller inom en fastighet. Funktionsseparation är motsatsen till funktionsintegration och kan sägas vara ett medel för att separera konkurrerande funktioner för att undvika störningar dem emellan (Bergdahl & Rönn, 2001). 2.1.1 Funktionsbegreppets uppkomst och utveckling Funktioner har i stadsplaneringen ingen sammanhängande historia och det var först under 20-talets, då modernismen slog igenom som stadsbyggnadsideal, som begreppet började användas kontinuerligt. Före 1900-talet har funktioner ofta uppstått efter de behov som funnits utan någon bakomliggande planering. Vissa försök har ändå funnits genom åren att strukturera upp planeringen med hjälp av funktionskategorier. Kongressen i USA använde sig i mitten av 1800-talet av en typ av funktionsklassificering enligt följande: land för jordbruk utan bevattning, land för jordbruk med bevattning, land med kommersiellt värdefull timmer-odling m.m. (Guttenberg, 2002). I början av 1900-talet ändrades dock förutsättningarna för stadslivet i och med bl.a. industrialiseringen och bilens introduktion i stadsbilden. Nyuppkomna problem med trängsel, föroreningar och försämrad miljö i städerna innebar att nya lösningar för stadsplanering behövdes tas fram. Lösningen som introducerades under 20-talet var av modernistisk rationell art och innebar att separera konkurrerande funktioner fysiskt i staden. Denna typ av stadsbyggande blev sedan den vedertagna under större delen av 1900-talet (Grant, 2002). Den första daterade funktionsklassificeringen enligt det vi idag kallar för zonering eller funktionsuppdelning skedde 1916 när New York Board of Estimate gav godkännande att dela upp staden i tre breda funktionsklasser: bostäder, kommersiell verksamhet och obestämd verksamhet (Guttenberg, 2002). År 1933 formulerades dokumentet Charte d Athénes under en CIAM-kongress i Aten. Dokumentet kom att bli kärnan i det modernistiska stadsbyggandet (Bergdahl & Rönn, 2001). Temat Tidigt 1900-tal

16 2. Teori Efterkrigstiden Rockefeller Foundation Jane Jacobs för kongressen var den funktionalistiska staden och under två veckor träffades arkitekter och planerare för att diskutera fram en lösning för dåtidens kaotiska städer. Nu behövde man skapa ordning och fokusera på städernas funktion samt förbättra bostadsstandarden (Le Corbusier, 1973). Dokumentet definierade fyra basfunktioner för stadsbyggande kring vilka staden var tänkt att delas upp: boende, arbete, rekreation och transport. Funktionerna kunde sedan separeras med gröna stråk och buffertzoner (Andersson, 2011). Under efterkrigstiden var behovet av nya bostäder enormt i Amerika (Laurence, 2006). Problemen gjorde att planeringen blev en statlig angelägenhet, vilken möjliggjorde drastiska ombyggnationer av de befintliga städerna (Guttenberg, 2002). Det rådande idealet formulerade planer på nya super-blocks för att täcka behoven. Intentionen var att ersätta gamla bostadsområden med superkvarter i funktionalistisk anda för att göra plats åt fler människor. Men kritiken blev snart stor mot de nya planerna (Laurence, 2006). Hitintills hade funktioner och dess indelning setts som ett politiskt och ekonomiskt verktyg för att bygga en effektiv stad. Men den nyuppkomna kritiken innebar att funktioner i stadsplaneringen istället blev ett vetenskapligt område (Guttenberg, 2002). Detta då kritikerna ville utreda funktioner och hur de används som planeringsverktyg. En av de kritiska aktörerna var den amerikanska stiftelsen Rockefeller Foundation som ifrågasatte avsaknaden av det mänskliga perspektivet i planerna. Dessutom såg man en avsaknad av kunskap kring staden och stadsplanering generellt. Stiftelsen lanserade därför ett forskningsprogram i syfte att öka förståelsen och kunskapen om staden och funktioner samt återinföra dessa mänskliga perspektiv i stadsplaneringen. Mellan år 1955-1965 bidrog stiftelsen med forskningspengar till vad som skulle bli en ny tvärvetenskaplig disciplin kallad urban design. Bland dem som fick forskningsanslag återfinns ett flertal viktiga namn, bland andra Kevin Lynch, E. A. Gutkind, Ian McHarg, Edmund Bacon och Christopher Alexander med flera. Det tredje anslaget som gavs ut av Rockefeller Foundation gick till Jane Jacobs som år 1961 publicerade boken The Death and Life of Great American Cities. Boken diskuterar kring det sociala livet i staden, vad som bygger upp det och varför det är önskvärt (Laurence, 2006). Jacobs vände sig mot det nya funktionsuppdelade samhället och argumenterade för att blandningen av funktioner och aktiviteter skapar liv och därigenom trivsamma grannskap (Jacobs, 1961, refererad av Grant, 2002). Det var i och med denna bok som diskussionen tog fart om hur väl de funktiona-

2. Teori 17 listiska städerna egentligen fungerade. Mot slutet av 1960-talet såg framåtsträvande planerare funktionsintegration och grannskapsplanering som kärnan för den urbana utvecklingen. Men det dröjde ända till 1980-talet innan de nya tankarna började få stöd i litteraturen och bli ett diskussionsämne under professionella konferenser. Omkring 1990-talet svängde inställningen till funktioner helt om och funktionsintegrering började implementeras på allvar i samhällsplaneringen (Grant, 2002). En av de avgörande faktorerna till omställningen var införandet av begreppet hållbar utveckling samt de utmaningar som begreppet medförde. Man menade alltså att funktionsintegration bättre tillvaratog det hållbara perspektiven genom att bland annat korta reseavstånden mellan olika funktioner (Hofstad, 2012). En annan faktor var synliggörandet av problem som dåvarande stadsbyggnadsideal tampades med (Bellander, 2005). Europeiska Kommissionen presenterade år 1990 en skrift kallad Green Paper on the Urban Environment där ett antal negativa trender inom stadsbyggandet i Europa identifierades (Hofstad, 2012). Bland de negativa effekterna nämns urholkning av stadskärnor och ökade transportbehov. Detta med bl.a. försämrad luftkvalitet och ökade bullernivåer som följd (Hofstad, 2012; Bellander, 2005). Den moderna bebyggelsen anklagades även för att vara mer statisk än den traditionella och erbjöd därigenom inte samma möjligheter till förändring över tiden (Bellander, 2005; Forsberg, 2011). I början av 2000-talet var de negativa effekterna av funktionssepareringen väl kända. Bland annat då forskningen fokuserat just på funktionsseparationens biverkningar istället för att utreda nya tillvägagångssätt (Talen, 2006). Kritiken har därför fått stadsplanerare att istället rikta in sig mot det omvända, att planera för funktionsblandning (Bergdahl & Rönn, 2001; Talen, 2006). Detta trots den bristande kunskapen om vad integrering av funktioner innebär och vilka konsekvenser som de i sin tur medför (Grant, 2002; Hanson, 2000; Talen, 2006). 1990-talet Green Paper on the Urban Environment Nutid 2.1.2 Behovet av funktionsplanering Funktionsbegreppet uppstod enligt ovan under 1900-talets början i den strävan som fanns att organisera dåtidens kaotiska städer. Att fördela funktioner var ett sätt att strukturera staden på ett, vad man ansåg, effektivt sätt (Grant, 2002). I dagens planering har en rad nackdelar med denna typ av planering uppdagats och nya teorier om vad som är eftersträvansvärt har fått fotfäste. Men

18 2. Teori Artificiell värld även om planeringsidealen idag frångår den planering som bland annat CIAM-kongressen föreslog så finns funktioner fortfarande med som en viktig del i stadsbyggnadskonsten (Bergdahl & Rönn, 2001; Talen, 2006; Grant, 2002; Hanson, 2000). Detta även fast funktioner tidigare har uppstått oavsett om de planerats för eller inte (Guttenberg, 2002). En anledning skulle kunna vara den som Lars Marcus (2002) lägger fram om att människan under 1900-talet har lyckats skapa en, vad han kallar, artificiell värld. En värld som frångår den naturliga utvecklingen och baseras på att människan har kontroll och ansvar för utvecklingen av den. Med denna kontroll ökar antalet parametrar som människan måste behärska för att resultatet ska bli av god kvalitet (Marcus, 2002). En av de parametrar som människan genom planering har tagit kontroll över är funktioner i staden (Andersson, 2011). Men denna kontroll gör också att kraven på en behärskad och utvecklad funktionsplanering ökar (Hanson, 2000). Att som tidigare planera ut funktioner i en stad har visat sig vara svårt om det är en funktionsblandad bebyggelse som är målet (Andersson, 2011). Istället börjar planerarna inse att det finns andra dimensioner i funktionsplaneringen som måste kunna behärskas. Exempelvis i vilka sammanhang en funktionsblandad bebyggelse uppstår och vilka drivkrafterna är som stödjer en funktionsblandad bebyggelse. Man måste alltså lära sig att planera för de grundläggande mekanismerna, som stadens form och förutsättningar, för att en blandad miljö ska kunna uppstå (Hanson, 2000). 2.1.3 Funktionsintegration Eva Bergdahl och Magnus Rönn erbjuder en ganska enkel definition på funktionsintegration: Definition Avgränsning Med funktionsintegrerade stadsmiljöer avses områden i tätort där företag, boende och service var för sig utgör tydliga funktioner inom ett avgränsat område, t.ex. ett kvarter. Avgränsningen blir viktig i diskussionen kring funktionsintegrering då en stad som helhet innehåller alla funktioner utan att för den sakens skull kunna kallas integrerad (Bergdahl & Rönn, 2001). De funktioner som oftast diskuteras i staden är bostäder och arbetsplatser (Bergdahl & Rönn, 2001; Bellander, 2005; Grant, 2002; Adam & Fritzsche, 2012) följt av kommersiell aktivitet (Grant, 2002; Bellander, 2005) och service

2. Teori 19 (Bergdahl & Rönn, 2001; Bellander, 2005). Men även rekreation, nöjen (Bellander, 2005; Adam & Fritzsche, 2012), kultur, utbildning och infrastruktur (Adam & Fritzsche, 2012) är exempel på funktioner som får mindre utrymme. Emily Talen (2006) beskriver två konceptuella teoribildningar för att skapa mångfald och integration av funktioner i ett område. Antingen sker detta genom blandning av enheter eller genom blandning av funktioner. Blandning av enheter innebär förenklat att främja en blandning av exempelvis hustyper och bostadsformer inom samma område. Detta skulle kunna göras direkt i nyexploateringsprojekt eller genom så kallade infill -projekt i befintlig stad. Blandning av funktioner innebär att områden bör kunna erbjuda fler funktioner än exempelvis bara bostäder (Talen, 2006). Grant påvisar tre koncept som används för att öka denna blandning av funktioner; öka intensiteten av funktioner, öka blandningen av funktioner och integrera segregerade funktioner. Att öka intensiteten innebär att möjliggöra för nya funktioner i områden som mestadels består av en kategori av funktioner. Att öka blandningen betyder just att stödja en blandning av kompatibla funktioner genom att till exempel komplettera affärs- och arbetsplatsområden med bostäder. Att integrera segregerade funktioner innebär till exempel att se över rättsliga barriärer i form av utrymmeskrav och buffertzoner. Man bör i större utsträckning kunna frångå dessa regleringar i syfte att skapa funktionsblandning (Grant, 2002). En annan viktig faktor för funktionsblandning är sociala relationer i det offentliga rummet (Forsberg, 2011; Talen, 2006). För att funktionsblandning ska uppstå krävs alltså att man befolkar en plats och för att göra det visar empiristiska studier att närheten till offentliga rum är av högsta betydelse för att samla människor (Kaplan & Kaplan, 1989, refererad av Talen, 2006). Andra viktiga aspekter är bland annat tillgängligheten till fots, den mänskliga skalan och rumslig förståelse. Bland andra Jane Jacobs (1961, refererad av Talen, 2006) diskuterade tidigt kring detta och förespråkade en finmaskig urban struktur med små tomter och kvarter och att detta skulle vara en god urban form för funktionsintegrering (Talen, 2006). Även kvalitén på den offentliga miljön reglerar vilken typ av sociala mönster som uppstår vilket i sin tur påverkar integreringen av funktioner (Forsberg, 2011; Talen, 2006). Ett annat sätt att samla människor är att prioritera bort sådant som separerar människor, exempelvis biltrafik. Den separerade staden kan delvis sägas ha uppstått i och med bilens intåg i stadsbilden. Möjligheten att färdas längre för önskat utbud gjorde att större exploateringar kunde konkurrera ut Hur skapa integration

20 2. Teori den lokala handeln. Men även trafiklederna i sig själva separerar områden och funktioner. Genom att i första hand planera för aktiva trafikanter och göra det mindre attraktivt att ta bilen så stöds en blandning av funktioner (Talen, 2006). Densiteten är ytterligare en faktor som påverkar funktionsblandningen, där hög densitet innebär högre grad funktionsblandning (van den Hoek, 2010, refererad av van Nes, Pont & Mashoodi, 2012). En studie i Nederländerna tar det steget längre och påvisar samband mellan rumslig integration, densitet och funktionsblandning. Hög rumslig integration (space syntax) och hög densitet bidrar enligt studien till funktionsblandade områden (van Nes, Pont & Mashoodi, 2012). För att djupare kunna förstå vad som främjar funktionsintegrering söker Talen (2006) svar inom landskapsekologin. Även om människan beter sig på ett något annorlunda sätt än djur och växter så menar hon på att det finns mycket att lära. Landskapsekologer har identifierat tre byggstenar i den ekologiska strukturen: platser, korridorer och nätverk. En plats är exempelvis ett habitat för djur- eller växtarter. Korridorerna upprätthåller kontakt mellan platser och motverkar på så vis isolering. Det är korridorens bredd och integration som styr hur arter kan röra sig längs en korridor. Ett nätverk byggs upp av många korridorer och på så vis erbjuds alternativa vägar vilket gör systemet mindre skört. Det som är intressant ur funktionsblandningsperspektiv är hur dessa system fungerar och stödjer arternas uppehälle i naturen. Resultatet visar till exempel att korsningar mellan flera korridorer ger en större artrikedom och att dessa platser också har större överlevnadsnivå hos arterna (Talen, 2006). Men även om integrering många gånger är önskvärt kan inte fördelarna med separering förkastas. Vissa människor kan inte acceptera störningar i sin bostadsmiljö, dessa människor bor därför hellre i ett lugnt område med längre avstånd till andra funktioner. Andra människor prioriterar närhet och utbud och kan därigenom tolerera vissa störningar i sin bostadsmiljö (Bergdahl & Rönn, 2001). Att människor prioriterar olika kan styrkas bland annat av upptäckten att rum som prioriteras av en grupp människor undviks av en annan (Hanson, 2000). Även uppkomsten av rörelsen Not-In-My-Back-Yard - inte på min bakgård - som uppstod just i samband med förtätnings- och integrationsprojekt, är ett bevis på detta. Människor är rädda för främst sådana funktioner som enligt dem inte är kompatibla med området i övrigt men också funktioner som ökar densiteten i ett område. När man pratar om funktionsintegrering måste man alltså förstå att det inte är ett virrvarr av oplanerade funktioner som eftersträvas.

2. Teori 21 Det gäller att kunna behärska det som främjar en god blandning av funktioner utan att försaka en god planering med t.ex. orienterbarhet, störningsfria områden och goda kommunikationer. Funktionsintegration beskrivs därför som en planeringsidé som främjar kluster av funktioner i en stad (Grant, 2002) och ska inte ses som ett mål för hela staden (Bellander, 2005). Även här kan paralleller dras till ekologin och dess platser. Ekologer har försökt utreda hur dessa platser fungerar och bidrar till landskapet i stort. Bland annat har de analyserat platsernas storlek, placering och antal för att därigenom kunna dra slutsatser om hur hela den ekologiska strukturen fungerar. Ekologerna har kommit fram till att (1) blandade storlekar är att föredra, (2) många små platser är att föredra över större platser samt att (3) isolerade platser är mindre eftersträvansvärda än platser som relaterar till andra platser i ett system (Talen, 2006). Detta skulle kunna relateras till hur olika kluster av funktionsintegration kan hanteras i en stad (Grant, 2002; Bellander, 2005). 2.1.4 Fördelar med funktionsblandning Diskussionen om att blanda funktioner i en stad knyts ofta ihop med tankarna om hållbar stadsutveckling (Hofstad, 2012; Tornberg & Eriksson, 2012; Carmona, 2009). Vissa hävdar till och med att begreppet funktionsintegration delvis har uppstått i samband med att hållbarhetsbegreppet definierades (Hofstad, 2012). Ett av argumenten är att funktionsblandning stödjer en koncentrerad markanvändning och möjlighet att återinföra liv till förfallna tomter (Adam & Fritzsche, 2012; Carmona, 2009). Detta minskar transportbehovet då det blir närmre mellan funktioner i en stad. En studie visar att blandning av offentliga och kommersiella verksamheter i ett bostadsområde minskar bilanvändandet och därigenom stödjer andra typer av transportmedel. Däremot verkar transporten till arbetsplatsen inte påverkas på samma sätt av funktionsblandning. Förmodligen då jobben blir mer och mer specialiserade vilket innebär att den specifika arbetsplatsen långt ifrån alltid ligger inom rimligt avstånd. Vissa studier påvisar ändå hur de icke-specialiserade arbetsplatserna i funktionsblandade områden stödjer hållbara transportmedel (Tornberg & Eriksson, 2012). En bebyggelse med blandade funktioner stödjer också social hållbarhet genom att främja närhet och människoflöden under en större del av dygnet (Grant, 2002). Detta resulterar i att människor i en funktionsblandad miljö interagerar mer socialt, litar bättre på andra människor och engagerar sig Minskade transporter

22 2. Teori Offentlighet Rättvis planering Ökad attraktionskraft Globalisering mer politiskt, vilket kan tyda på att de känner mer för sitt område (Leyden, 2003). Det ger också upphov till en större offentlighet i gaturummet vilket gynnar ett rättvis samhälle. I den funktionalistiska stadsplaneringen blev gatans funktion bestämd och styrd. De människor som inte tillhör den aktuella funktionen har inget på gatan att göra. Det har lett till dränering av människor och därigenom dränering av offentlighet i stadsrummet. Gatans funktion klargör också klart vilka funktioner som inte hör hemma på gatan. En grupp som i synnerhet blir lidande av en urholkad offentlighet är ungdomar. I en stad där det offentliga utrymmet är större har de möjlighet att utveckla sig själva utan de vuxnas övervakande. I den monofunktionella staden finns inte detta utrymme samtidigt som deras understimulering av intryck leder till egna initiativ och alternativa användningar av gaturummet (Lieberg, 1994). Detta är ett tydligt exempel på hur den byggda staden begränsar dess invånare till de sociala mönster som staden en gång byggdes efter (Forsberg, 2011). Ungdomarnas försök att förändra efter deras behov ses som något oönskvärt, funktioner som inte hör hemma på gatan, snarare än en naturlig utveckling av staden (Lieberg, 1994). Men inte bara ungdomar prioriteras bort i denna typ av stad. Den funktionsuppdelade staden byggdes i en tid då mannen drog in hushållskassan och kvinnan skötte arbetet i hemmet. Idag ser både fördelningen i hushållen och familjesammansättningen annorlunda ut. Detta är en utveckling som den byggda strukturen inte har hängt med i. På så vis stödjer den funktionsblandade staden ett samhälle som människan försöker komma bort ifrån med specifika genuspräglade och sociala strukturer (Forsberg, 2011). Just mångfald är alltså eftersträvansvärt och något som en funktionsblandad miljö stödjer (Carmona, 2009; Madanipour, 2006). Vissa hävdar till och med att ju mer blandad en urban plats är ju mer lyckosam tenderar den att bli. Argumentet är att ju större offentlighet ju mer social tillgänglighet (Madanipour, 2006). Förutom de hållbara perspektiven kan begreppets popularitet också förklaras med att många stadskärnor idag har tappat sin attraktion genom att funktioner flyttar till städernas perifera områden. Om funktioner kan återinföras i centrala områden är förhoppningen att attraktionen ökar igen (Adam & Fritzsche, 2012). Just stadens attraktionskraft är något som diskuteras flitigt inom dagens stadsplanering i och med globaliseringen. Begreppet globalisering innebär att städer tampas mer och mer på en global marknad där företag väljer att etablera sig där arbetsmarknaden finns. Arbetskraften, som ofta refereras som den kreativa klassen, tros istället välja stad bland annat

2. Teori 23 utifrån hur attraktiv urban bostadsmiljö staden har att erbjuda. Den kreativa klassen tros ha höga krav både vad gäller boende och fritid, där fritid ofta tros innebära olika typer av konsumtion. Alltså krävs ett visst utbud av exempelvis kultur och nöjen för att den kreativa klassen ska attraheras. Men även andra funktioner såsom utbildnings- och arbetsmöjligheter nämns som viktiga faktorer för den kreativa klassen (Florida, 2005). Det finns även delar i funktionsblandningsbegreppet som kan ifrågasättas. Bland annat just det faktum att en funktionsblandad miljö inte attraherar alla människor (Bergdahl & Rönn, 2001). Men även det faktum att alla funktioner i en stad inte är kompatibla med varandra (Grant, 2002). Ett av de största frågetecknen är ändå den bristande kunskapen om vad funktionsintegration egentligen är och innebär (Grant, 2002; Hanson, 2000; Talen, 2006) och att det vunnit popularitet som en motreaktion till föregående planeringsideal snarare än att det är en vetenskapligt utvecklad teoribildning (Gullbring, 2013). Risken med detta är att den bristande kunskapen leder till nya typer av oönskade effekter, vilka skulle kunna engagera en ny motståndsrörelse mot viljan att integrera funktioner. Detta skulle vara extra besvärande om det visar sig i forskning och empiriska studier att funktionsintegration ändå är ett bra planeringsmedel (Hanson 2000). Nackdelar Funktioners kompatibilitet Bristande kunskap 2.1.5 Funktionsintegration i praktiken Funktionsintegration utgör idag en viktig del inom en rad stadsbyggnadsprinciper, bland annat inom nyurbanismen (Grant, 2002), hållbar utveckling (Grant, 2002; Hofstad, 2012), Blandstaden (Bellander, 2005) och den kompakta staden (Hofstad, 2012). Men begreppet används också som fristående planeringsmedel i bland annat kommuners planarbeten. Begreppet Blandstad är en modell som omnämns i Sverige som ett sätt att bygga hållbara stadsmiljöer. Modellen går ut på att planera just för blandade funktioner i stadsbyggnadsprojekt. I syfte att ge en teoretisk bakgrund till begreppet och dess innebörd presenterade Boverket år 2005 en studie kallad Blandstaden, ett planeringskoncept för en hållbar bebyggelseutveckling. Studien konstaterar att begreppet verkar för sociala gaturum, mångfald, minskat resande, ökad trygghet och ökad säkerhet, bland annat. Studien påvisar ytterligare vikten av att hålla isär begreppet blandstad med begreppet funktionsintegration, där funktionsintegration är ett medel för att nå en blandning av Blandstad

24 2. Teori Nyurbanism Kompakt stad funktioner i en stad. Blandstad är istället en målbild man har för en stad. Blandstad är inte en fråga om form i staden, det är inte en fråga om kvartersstad, evenemangsstråk eller köpstad. Det handlar istället om gaturummet och stadsmiljön, hur offentlig en plats är och vilken tillgänglighet den har. Att begreppet är vagt ses som positivt då det ger utrymme för anpassning till det lokala projektområdet med dess förutsättningar (Bellander, 2005). Kritiker hävdar dock att det luddiga begreppet snarare tyder på okunskap och att blandstaden som målbild ofta kommer av sig på grund av just bristande kunskap. Blandstaden ter sig istället som en motreaktion på det som var än ett planeringskoncept baserad på en kunskapsbas (Gullbring, 2013). Som motpol till Blandstadens vaga definition finns det teorier som erbjuder mer konkreta lösningar för stadsbyggande där funktionsintegration ingår som en viktig del. En sådan teori är Nyurbanismen - New Urbanism - som beskrivs som den viktigaste rörelsen för att befästa funktionsintegration i Nordamerika (Grant, 2002). Generellt hävdar nyurbanisterna att de investeringar som görs i staden slår fel ut idag. Genom spridning av staden skapas identitetslösa förorter med segregering och dålig orienterbarhet samtidigt som jordbruk och natur får stå åt sidan. Istället förespråkar nyurbanisterna restaurering av befintliga stadskärnor enligt en flerkärnig och mångfunktionell planeringsmodell. Modellen arbetar i alla skalor, från hemmet, kvarteret och gatan till grannskapet, staden och regionen. Idén är att grannskapet, som kan sägas utgöras av ett rimligt gångavstånd, ska innehålla en blandning av funktioner såväl som population. Grannskapet knyts sedan samman med närliggande grannskap genom kollektivtrafik och infrastruktur för bil. Men nyurbanisterna argumenterar även för funktionsblandning i en större skala där grannskap kan komplettera varandra med större och mer sällan använda funktioner, såsom badhus och bibliotek. Det tåls dock att förhålla sig något skeptisk till nyurbanismen. Även om syftet är att skapa ett hållbart samhälle (Congress of the New Urbanism, 2001) så finns flera antydningar till att begreppet funktionsblandning verkar inom en relativt konservativ referensram (Fainstein 2000). Bland annat då nyurbanismen, likt modernismen, fokuserar på stadens uppbyggnad snarare än sociala processer (Harvey 1997, refererad av Fainstein, 2000) En annan mer konkret teoribildning är den om den kompakta staden. Det hävdas att en kompakt stad säkrar sociala fördelar, ekonomisk vitalitet och miljömässig utveckling. Detta genom täta, funktionsintegrerade planeringsmönster med förutsättningen att hållbara transportmedel kan knyta staden

2. Teori 25 samman och att befintlig infrastruktur kan utnyttjas maximalt. Vid varje planeringsprojekt förekommer en rad olika parametrar som alla ska hanteras på ett eller annat sätt. De tre vanligaste dimensionerna i hållbar utveckling, social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet, kan ses som tre parametrar, alla med multipla parametrar i sin tur varav många ligger i konflikt med varandra. Den kompakta staden ska ses som ett ideal som värnar hållbarhet och dess parametrar. Den kompakta staden bygger till stor del på integration av funktioner (Hofstad, 2012). Även om funktionsintegration ofta tillämpas i teorin så står stadsplaneringen inför många utmaningar när det kommer till praktiken. Den modernistiska eran lever idag ofta kvar i det organisatoriska, såväl i kommunala och statliga organisationer som inom näringslivet. Stora företag är ofta indelade i olika enheter med tydliga specialinriktningar såsom bostäder, arbetsplatser eller lokaler för handel. Detta medan mindre företag gärna specialiserar sig inom några få områden för att klara av konkurrensen. Med detta riskerar stadsbyggnadsprojekten att bli monofunktionella även om funktionsblandade miljöer skrivs in som mål i stadsplanen (Andersson, 2011). Utmaningar i praktiken 2.2 Space syntax Talen (2006) skriver att några av förutsättningarna för en funktionsblandad miljö är höga människoflöden, god tillgänglighet till fots och rumslig förståelse. Genom att mäta dessa parametrar bör man således kunna hitta samband mellan grader och typer av funktionsblandning. Space syntax är en analysmetod som kan mäta just ovanstående parametrar (Ekelund & Koch, 2012). Analysmetoden är accepterad men det hävdas också att dess fulla potential inte är tillräckligt utforskad. Att mäta god tillgänglighet och hävda att tillgängligheten leder till befolkning av en plats är erkänt. Men röster höjs för att detta stadsbyggnadsområde måste kunskapsutvecklas så att även andra värden går att koppla till dessa gaturum (Hanson, 2000; Ekelund, 2012). Följande kapitel är tänkt att ge en inblick i space syntax som teori och metod, källan till kapitlet är Ekelund & Koch (2012) om inget annat anges.

26 2. Teori 2.2.1 Introduktion till Space Syntax Begreppet space syntax presenterades första gången år 1976 men kan sägas blev mer vedertagen under 1980-talet. Upphovsmän är till stor del Bill Hillier med kollegor vid The Bartlett School of Architecture vid University College London. Space syntax är en analysmetod som används för att analysera samband mellan rum i olika typer av byggd miljö. Metoden kan användas i flera skalor, från interiör till exempelvis städer och regioner och syftet med metoden är förenklat att kunna förstå vilka rum som används mer och vilka rum som används mindre. Rummen får på så vis olika egenskaper beroende hur de förhåller sig till andra rum. Ett exempel är att ett rum beläget vid en entré har benägenhet att bli mer offentligt än ett rum beläget långt från entrén, detta kallas för rumslig konfiguration. Figur 3 visar diagram över olika rumsliga konfigureringar inom samma struktur. Om ett rum som används mer (högre människoflöden) har större potential till funktionsblandning så bör space syntax-analysen kunna utgöra ett stöd vid funktionsplanering. Figur 3. Samma system med olika rumsliga konfigurationer, illustrationen gjord utefter Bill Hillier. Figur 4. Axialanalys Figur 5. Integrationsanalys 2.2.2 Viktiga begrepp Axiallinje Varje axiallinje representerar ett rum i ett system där flera axiallinjer tillsammans bygger upp en axialkarta. Axiallinjen beskrivs som det kortaste avståndet mellan två sammanlänkade rum och kan jämföras med en siktlinje. Där vägen (rummet) svänger eller kröner sig så pass mycket att den inte längre syns bryts en axiallinje och nästa tar vid. Axialkartan ligger till grund för många av space syntax-analyserna, bland annat för beräkning av integration, choice och stegdjupsanalysen. Integrationsanalys Integrationsanalysen är den analys som utgör basen för denna studie. Analysen baseras på axialkartan och dess axiallinjer. Integrationen kan beskrivas som ett medeltal på den topografiska närheten till andra rum i ett system. Varje axiallinje får ett sådant medeltal där höga tal innebär att kopplingen till andra rum är god, medan låga tal innebär det omvända. Korrelationsanalys Genom korrelationsanalysen kan resultatet av integrationsanalysen kontrolleras och bekräftas. Detta görs exempelvis genom att samköra trafikflöden med integrationsvärden. Om det i hela systemet finns ett samband mellan dessa så att hög integration och höga trafikflöden samt låg integration och låga trafikflöden sammanfaller så kan analysens resultat styrkas.