Torbjörn Lahti. EMEa. Institute for Eco-Municipality Education & Assistance, IEMEA

Relevanta dokument
Energitinget, Västervik 12 November, Torbjörn Lahti. Att få fart på omställningsprocesserna. Grundare/delägare Esam AB

Hållbarhet - Fokus social hållbarhet. Therese Berg

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig?

CV Torbjörn Lahti. Arbetsområde: Konsult, hållbara kommuner, hållbar lokal och regional utveckling

Vad innebär egentligen hållbar

I vår tid. Det är en tid då det finns mycket i fönstret, men lite i rummet

Social hållbarhet och Dalarnas miljömål. Avdelning för hälsofrämjande Landstinget Dalarna

Hållbarhetsintegrering

Implementering av ISO 26000

Eftermiddagens innehåll:

Presentation av Torbjörn Lahti och Planeco Nord.

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige

Framtidens mat. en hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion. Camilla Välimaa, 30 januari Det Naturliga Steget

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Program för social hållbarhet

COLL. Ali Tabrizi. Affärsutvecklare & rådgivare. Dag 1; Introduktion & grunderna i hållbarhet

Hållbar tillväxt 2021

Projekt hållbar dricksvattenförsörjning och vatten av god kvalitet

Byggsektorns betydande miljöaspekter

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?

Vad betyder hållbar utveckling?

HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

Hälsofrämjande lärande för ett hållbart samhälle

9B01, KONGRESS Målområden för verksamhetsplanering Långsiktigt visionsarbete och Konkret målstyrningsverktyg

Utveckling och hållbarhet på Åland

Presentation NVC. Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling

Två sanningar närmar sig varann. Där de möts får man få syn på sig själv. (Tomas Tranströmer)

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

Urban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU

VERKSAMHETSPLAN 2015 Beräknas antas vid föreningens årsmöte

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Livsmedelsverkets arbete inom hållbar mat och matsvinn

Utbildningspaket Konsumtion

Chalmers för en hållbar framtid

VERKSAMHETSPLAN 2017 Styrelsens förslag till föreningens årsmöte

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

En strategisk modell för systematiskt hållbarhetsarbete - Hur kan den hjälpa Åland att bli hållbart?

H U R P L A N E R A OCH LEDA I K O M P L E X A S Y S T E M?

VERKSAMHETSPLAN 2018 Antagen vid styrelsemöte 31 januari 2018

LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING

Världen idag och i morgon

1 Varför behöver vi hållbar utveckling?

Det är betydligt billigare att bo i Norrsundet. Grundläggande principer för framgång: Backcasting från en position i framtiden då vi lyckats.

28 Mellanstaden-med lokala och regionala intressen i samverkan

Östra sjukhuset - framtidens hållbara sjukhusområde En rapport från projektet med stöd från Delegationen för Hållbara Städer

Hållbar intensifiering och klimatsmart produktion

Policy för Hållbar utveckling

Vision Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Hållbara städer i ett backcastingperspektiv

Bioekonomi och biobaserad ekonomi

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

Plan för hållbarhet. Ett uppdrag att tydliggöra hållbarhetsperspektiven i VEP:en. Ange namn på verksamheten

Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län

FAH. Vägledningsstandard för hållbar utveckling

BORTOM BNP-TILLVÄXT: SCENARIER FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE

SIFO-undersökning: Ungas röst & makt i samhället. Världsnaturfonden WWF & WWF Sweden Youth Juni 2018

Kunskap till handling. Att hantera olika perspektiv på social hållbarhet

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete

DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER

Uppgift Hållbar Utveckling. Naturbruksgymnasiet NV-inriktning.

Hur kan en kommun arbeta med Agenda 2030?

Lärande för hållbar utveckling

Lärande om hållbar utveckling för barn & unga

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG

Framtidskommissionen. Petter Hojem

Hållbar utveckling och kärnavfall

FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN

SMART. Lean på kulturförvaltningen. Ökat kundvärde. Lärandet. Nytänkande och utveckling - Samarbete Erfarenhetsutbyte - Ständiga förbättringar

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Introduktion UHU/ESD. Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson.

Solenergiteknik i den hållbara staden

GREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

Vision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen

Tipspromenad. Fråga X

Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute)

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

Framtidens hållbara och effektiva infrastruktur och transporter. Utmaningar och möjligheter.

Strategiskt arbete för minskad nedskräpning

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Klimatförändringar och Lantbr uk

3

Hållbar utveckling med fokus på mänskliga rättigheter seminarium för förtroendevalda

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012

Ämnesvis uppdelning med hänvisning till läroplan

Hållbart ledarskap. Vad innebär det och hur uppnås det?

Hållbart företagande / CSR

Hållbart byggande. Va e de?

UID Hållbarhets - seminarier

Transkript:

Torbjörn Lahti EMEa Institute for Eco-Municipality Education & Assistance, IEMEA

Torbjörn Lahti Grundare, delägare, styrelseledamot Esam AB EMEa Institute for Eco-Municipality Education & Assistance, IEMEA

Torbjörn Lahti Grundare, delägare, styrelseledamot Esam AB Sustainable Sweden Association Styrelseordförande Sustainable Sweden Association EMEa Institute for Eco-Municipality Education & Assistance, IEMEA

Torbjörn Lahti Grundare, delägare, styrelseledamot Esam AB Sustainable Sweden Association Styrelseordförande Sustainable Sweden Association torbjorn@esam.se EMEa Institute for Eco-Municipality Education & Assistance, IEMEA

Torbjörn Lahti Grundare, delägare, styrelseledamot Esam AB Sustainable Sweden Association Styrelseordförande Sustainable Sweden Association torbjorn@esam.se torbjorn@sustainablesweden.se EMEa Institute for Eco-Municipality Education & Assistance, IEMEA

Globala hot Mat och vatten

Klimatet Globala hot Mat och vatten

Globala hot Klimatet Oljan Mat och vatten

Globala hot Klimatet Oljan Mat och vatten Utrotning av växter och djur

Globala hot Klimatet Oljan Mat och vatten Utrotning av växter och djur Kemikaliespridningen

Globala hot Klimatet Oljan Mat och vatten Utrotning av växter och djur Kemikaliespridningen Befolkningsexplosionen

Globala hot Klimatet Oljan Mat och vatten Utrotning av växter och djur Kemikaliespridningen Befolkningsexplosionen Ökad materiell konsumtion

Globala hot Klimatet Oljan Mat och vatten Utrotning av växter och djur Kemikaliespridningen Befolkningsexplosionen Ökad materiell konsumtion Epidemier

Globala hot Klimatet Oljan Mat och vatten Utrotning av växter och djur Kemikaliespridningen Befolkningsexplosionen Ökad materiell konsumtion Epidemier med mera...

North pole 1973

North pole 2003

Klimat och CO2 har varierat med tiden! Senaste 400 000 åren från the Vostok Ice Core

Klimat och CO2 har varierat med tiden! Senaste 400 000 åren från the Vostok Ice Core 2004 375 ppm X

Klimat och CO2 har X varierat med tiden! Senaste 400 000 åren från the Vostok Ice Core År 2100 base case 700 ppm 2004 375 ppm X

Struten Nutid Framtid

Struten Minskade resurser Nutid Framtid

Struten Minskade resurser Nutid befolkningsökning, konsumtion, marknadskrav, lagar, etc Framtid

Struten Minskade resurser Minskat handlingsutrymme befolkningsökning, konsumtion, marknadskrav, lagar, etc Nutid Framtid

Struten Minskade resurser vatten, skogar, växt o djurarter, produktiv land, etc Minskat handlingsutrymme befolkningsökning, konsumtion, marknadskrav, lagar, etc Nutid Framtid

Struten Minskade resurser vatten, skogar, växt o djurarter, produktiv land, etc Minskat handlingsutrymme Ökade krav befolkningsökning, konsumtion, marknadskrav, lagar, etc Nutid Framtid

Hållbar utveckling En utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov FN Bruntlandt kommissionen 1987

Hållbar utveckling FN definition Social Ekologisk Ekonomisk

Hållbar Utveckling

Hållbar Utveckling en fråga om:

Hållbar Utveckling en fråga om: - globalt perspektiv

Hållbar Utveckling en fråga om: - globalt perspektiv - långsiktigt perspektiv

Struten Minskade naturresurser Minskat handlingsutrymme Ökad efterfrågan Nutid Framtid

Struten Minskade naturresurser Minskat handlingsutrymme Ökad efterfrågan Nutid Framtid

Struten Minskade naturresurser HÅLLBART UTBUD Minskat handlingsutrymme Ökad efterfrågan Nutid Framtid

Struten Minskade naturresurser HÅLLBART UTBUD Minskat handlingsutrymme Ökad efterfrågan HÅLLBAR KONSUMTION Nutid Framtid

Struten Minskade naturresurser HÅLLBART UTBUD Minskat handlingsutrymme HÅLLBAR UTVECKLING Ökad efterfrågan HÅLLBAR KONSUMTION Nutid Framtid

Struten Minskade naturresurser HÅLLBART UTBUD Minskat handlingsutrymme HÅLLBAR UTVECKLING Ökad efterfrågan HÅLLBAR KONSUMTION Nutid Framtid

Vad ni miljövänner!!!! måste förstå är att!!! förstörelsen av den här!!! planeten kan vara det pris!!! vi måste betala för att få!!! en sund ekonomi!

Jorden har blivit liten och begränsad. Vi behöver en ny ekonomisk modell som beaktar detta!

2004-06-18/LN

Green Roofs Sedum Tiled Roof

Miljöteknik OECD - gröna sektorn är den största tillväxtsektorn i världen! Miljöteknik omsätter i Sverige cirka 20 miljarder redan 2006 Världsmarknaden för renodlad miljöteknik - från 4000 till 6000 miljarder kr till 2010! Tillväxt med 5-20% per år till 2010

Industrisamhället

Industrisamhället Hållbara samhället

Industrisamhället Hållbara samhället

Industrisamhället Hållbara samhället Produktion Tillväxt Kvantitet Materialism Konsumtionssamhället Kapital Kort sikt Pengar Export

Industrisamhället Hållbara samhället Produktion Tillväxt Kvantitet Materialism Grundläggande behov Hållbar utveckling Livskvalitet Konsumtionssamhället Kapital Kort sikt Pengar Export Kunskap Lång sikt Realekonomi Självförsörjning

Var ska man börja...

Övertorneå Eco-municipality 1.0

Robertsfors Sweden Eco-municipality 5.0

Morbegno Italy

Morbegno Italy

Morbegno Italy Drivande i hela regionen (25 kommuner Sustainable Action Plan Kompetenscentrum Utbildning i Systemtänkande Demokratisk process Early adopters program

Whistler Canada www.whistler2020.ca/whistler

Whistler Canada www.whistler2020.ca/whistler Långsiktig vision 2060 Whistler 2020 Sustainable Action Plan Utbildning in systemtänkande Early Adaptors program Bred delaktighet från alla delar av samhället

Chequamegon Bay WI

Madison WI

Kaneyama Japan

Machakos Kenya

Machakos Kenya Process Leader Training Sustainable Action Plan Capacity Center Pilotprojects

Tequila Mexico

Eco municipalities in the world

Eco municipalities in the world Sekom - 78 kommuner

Eco municipalities in the world Sekom - 78 kommuner Sustainable Sweden Tour

Eco municipalities in the world Sekom - 78 kommuner Baltic Sea Sustainable Sweden Tour

Eco municipalities in the world Sekom - 78 kommuner Baltic Sea Italy Sustainable Sweden Tour

Eco municipalities in the world Sekom - 78 kommuner Baltic Sea Ireland Italy Sustainable Sweden Tour

Eco municipalities in the world Sekom - 78 kommuner Baltic Sea Ireland Italy Kenya Sustainable Sweden Tour

Eco municipalities in the world Sekom - 78 kommuner Baltic Sea Ireland Italy Ethiopia Kenya Sustainable Sweden Tour

Eco municipalities in the world Sekom - 78 kommuner Canada USA Baltic Sea Ireland Italy Ethiopia Kenya Sustainable Sweden Tour

Eco municipalities in the world Sekom - 78 kommuner Canada USA Baltic Sea Ireland Italy Ethiopia Kenya Japan Sustainable Sweden Tour

Eco municipalities in the world Sekom - 78 kommuner Canada USA Baltic Sea Ireland Italy Ethiopia Kenya Japan NZ Sustainable Sweden Tour

Eco municipalities in the world Sekom - 78 kommuner Canada USA Mexico Baltic Sea Ireland Italy Ethiopia Kenya Japan NZ Sustainable Sweden Tour

Eco municipalities in the world Sekom - 78 kommuner Canada USA Mexico Chile Baltic Sea Ireland Italy Japan Ethiopia Kenya NZ Sustainable Sweden Tour

Ekokommunkonceptet

Ekokommunkonceptet Äldsta existerande nätverk för hållbar utveckling

Ekokommunkonceptet Äldsta existerande nätverk för hållbar utveckling Baserat på ett vetenskapligt koncept

Ekokommunkonceptet Äldsta existerande nätverk för hållbar utveckling Baserat på ett vetenskapligt koncept Betonar helhet och systemsyn

Ekokommunkonceptet Äldsta existerande nätverk för hållbar utveckling Baserat på ett vetenskapligt koncept Betonar helhet och systemsyn Långsiktigt perspektiv

Ekokommunkonceptet Äldsta existerande nätverk för hållbar utveckling Baserat på ett vetenskapligt koncept Betonar helhet och systemsyn Långsiktigt perspektiv Back casting

Ekokommunkonceptet Äldsta existerande nätverk för hållbar utveckling Baserat på ett vetenskapligt koncept Betonar helhet och systemsyn Långsiktigt perspektiv Back casting Globalt perspektiv

Ekokommunkonceptet Äldsta existerande nätverk för hållbar utveckling Baserat på ett vetenskapligt koncept Betonar helhet och systemsyn Långsiktigt perspektiv Back casting Globalt perspektiv Demokrati och rättvisa

Ekokommunkonceptet Äldsta existerande nätverk för hållbar utveckling Baserat på ett vetenskapligt koncept Betonar helhet och systemsyn Långsiktigt perspektiv Back casting Globalt perspektiv Demokrati och rättvisa Gemensamma spelregler men ger frihet till egna lösningar

Ekokommun 5.0 INNEHÅLL:

Ekokommun 5.0 INNEHÅLL: Systemsyn med systemvillkor och grundl. behov

Ekokommun 5.0 INNEHÅLL: Systemsyn med systemvillkor och grundl. behov Visionär process - back-casting

Ekokommun 5.0 INNEHÅLL: Systemsyn med systemvillkor och grundl. behov Visionär process - back-casting Demokrati och delaktighet

Ekokommun 5.0 INNEHÅLL: Systemsyn med systemvillkor och grundl. behov Visionär process - back-casting Demokrati och delaktighet Horisontell intregration - bygga broar

Ekokommun 5.0 INNEHÅLL: Systemsyn med systemvillkor och grundl. behov Visionär process - back-casting Demokrati och delaktighet Horisontell intregration - bygga broar Vertikal integration - arbeta på alla nivåer - nätverk

Ekokommun 5.0 INNEHÅLL: Systemsyn med systemvillkor och grundl. behov Visionär process - back-casting Demokrati och delaktighet Horisontell intregration - bygga broar Vertikal integration - arbeta på alla nivåer - nätverk Processledarskap och lärande processer

Ekokommun 5.0 INNEHÅLL: Systemsyn med systemvillkor och grundl. behov Visionär process - back-casting Demokrati och delaktighet Horisontell intregration - bygga broar Vertikal integration - arbeta på alla nivåer - nätverk Processledarskap och lärande processer Bygga plattformar

Om borrhål Social dimension Strategisk ekonomisk dimension Ekologisk Copyright C 2008 The Natural Step

och sättet att nyttiggöra dem för helheten: Strategisk ekonomisk dimension Social dimension Strukturerad överblick Ekologisk Copyright C 2008 The Natural Step

Tre viktiga system för hållbar utveckling Ekosystemet Samhället Människan EMEa

Systemsyn på hållbar utveckling EMEa

Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Ekosystemet

Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Ekosystemet Samhället

Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Ekosystemet Samhället Människan

Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer Ekosystemet Samhället Människan

Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer Ekosystemet Samhället Människan 1. Systemet Hur det fungerar

Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer Ekosystemet Samhället Människan 1. Systemet Hur det fungerar Naturlagar

Systemet Jorden

Ekosystem Systemet Jorden

Systemet Jorden Termodynamik Ekosystem

Systemet Jorden Termodynamik Ekosystem Exergi/entropi

Systemet Jorden Termodynamik Ekosystem Exergi/entropi Evolutionen

Copyright 2004 The Natural Step

Resurser ställs i ordning Produktion av O2 och O3 Störning Spridning Inbindning av CO2 och gifter Evolution Diversitet Stabilitet Strukturering av exergirika resurser och undanlagring av gifter Tömning Källa: John Holmberg

Copyright 2004 The Natural Step

Copyright 2004 The Natural Step

Systemsyn på hållbar utveckling EMEa

Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Ekosystemet

Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Ekosystemet Samhället

Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Ekosystemet Samhället Människan

Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer Ekosystemet Samhället Människan

Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer Ekosystemet Samhället Människan 1. Systemet Hur det fungerar

Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer Ekosystemet Samhället Människan 1. Systemet Hur det fungerar Naturlagar

Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer Ekosystemet Samhället Människan 1. Systemet Hur det fungerar Naturlagar Grundläggande behov

Grundläggande mänskliga behov enligt Manfred Max-Neef

Grundläggande mänskliga behov enligt Manfred Max-Neef Försörjning Livsuppehälle

Grundläggande mänskliga behov enligt Manfred Max-Neef Skydd Trygghet Försörjning Livsuppehälle

Grundläggande mänskliga behov enligt Manfred Max-Neef Skydd Trygghet Försörjning Livsuppehälle Uppskattning Tillgivenhet

Grundläggande mänskliga behov enligt Manfred Max-Neef Skydd Trygghet Försörjning Livsuppehälle Uppskattning Tillgivenhet Förståelse Begriplighet

Grundläggande mänskliga behov enligt Manfred Max-Neef Skydd Trygghet Försörjning Livsuppehälle Uppskattning Tillgivenhet Förståelse Begriplighet Delaktighet

Grundläggande mänskliga behov enligt Manfred Max-Neef Skydd Trygghet Försörjning Livsuppehälle Uppskattning Tillgivenhet Förståelse Begriplighet Delaktighet Sysslolöshet

Grundläggande mänskliga behov enligt Manfred Max-Neef Skydd Trygghet Försörjning Livsuppehälle Uppskattning Tillgivenhet Förståelse Begriplighet Delaktighet Sysslolöshet Kreativitet

Grundläggande mänskliga behov enligt Manfred Max-Neef Skydd Trygghet Försörjning Livsuppehälle Uppskattning Tillgivenhet Förståelse Begriplighet Delaktighet Sysslolöshet Kreativitet Identitet

Grundläggande mänskliga behov enligt Manfred Max-Neef Skydd Trygghet Försörjning Livsuppehälle Uppskattning Tillgivenhet Förståelse Begriplighet Delaktighet Sysslolöshet Kreativitet Identitet Frihet

Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer Ekosystemet Samhället Människan 1. Systemet Hur det fungerar Naturlagar Grundläggande behov

Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer Ekosystemet Samhället Människan 1. Systemet Hur det fungerar Naturlagar Ekonomiska och sociala principer Grundläggande behov

Vi behöver regler för hållbar utveckling! Copyright 2004 The Natural Step

Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer 1. Systemet Hur det fungerar Ekosystemet Naturlagar Samhället Ekonomiska och sociala principer Människan Grundläggande behov

Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer Ekosystemet Samhället Människan Ekosystemet 1. Systemet Hur det fungerar Naturlagar Ekonomiska och sociala principer Grundläggande behov Naturlagar

Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer Ekosystemet Samhället Människan Ekosystemet 1. Systemet Hur det fungerar Naturlagar Ekonomiska och sociala principer Grundläggande behov Naturlagar 2. Principer för hållbar utveckling

Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer Ekosystemet Samhället 1. Systemet. Hur det fungerar Naturlagar Struten Ekonomiska och sociala principer 2. Principer för hållbar utveckling 3. Strategier för hållbar utveckling 4 systemvillkor Back-casting 4. Aktiviteter för hållbar utveckling 5. Verktyg för utvärdering och mätning

I det hållbara samhället, utsätts inte naturen systematiskt för..

I det hållbara samhället, utsätts inte naturen systematiskt för..

I det hållbara samhället, utsätts inte naturen systematiskt för.....koncentrationsökning av ämnen från berggrunden.

I det hållbara samhället, utsätts inte naturen systematiskt för..

I det hållbara samhället, utsätts inte naturen systematiskt för..

I det hållbara samhället, utsätts inte naturen systematiskt för.....koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion

I det hållbara samhället, utsätts inte naturen systematiskt för..

I det hållbara samhället, utsätts inte naturen systematiskt för..

I det hållbara samhället, utsätts inte naturen systematiskt för.....undanträngning med fysiska metoder

I det hållbara samhället, utsätts inte naturen systematiskt för..

och i det samhället...

och i det samhället...

... utsätts inte människan för omständigheter som systematiskt underminerar deras möjlighet att tillgodose sina behov. och i det samhället...

Fyra systemvillkor I det hållbara samhället, utsätts inte naturen för systematisk... 1. 2.... koncentrationsökning av ämnen från berggrunden.... koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion. 4. och i det samhället... 3.... undanträngning med fysiska metoder.... utsätts inte människan för omständigheter som systematiskt underminerar deras möjlighet att tillgodose sina behov.

Systemsyn på hållbar utveckling EMEa

Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Ekosystemet

Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Ekosystemet Samhället

Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Ekosystemet Samhället Människan

Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer Ekosystemet Samhället Människan

Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer 1. Systemet Hur det fungerar Ekosystemet Samhället Människan

Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer 1. Systemet Hur det fungerar Ekosystemet Naturlagar Samhället Människan

Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer 1. Systemet Hur det fungerar Ekosystemet Naturlagar Samhället Människan Grundläggande behov

Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer 1. Systemet Hur det fungerar Ekosystemet Naturlagar Samhället Ekonomiska och sociala principer Människan Grundläggande behov

Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer Ekosystemet Samhället Människan Ekosystemet 1. Systemet Hur det fungerar Naturlagar Ekonomiska och sociala principer Grundläggande behov Naturlagar

Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer Ekosystemet Samhället Människan Ekosystemet 1. Systemet Hur det fungerar Naturlagar Ekonomiska och sociala principer Grundläggande behov Naturlagar 2. Principer för hållbar utveckling

Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer Ekosystemet Samhället Människan Ekosystemet 1. Systemet Hur det fungerar Naturlagar Ekonomiska och sociala principer Grundläggande behov Naturlagar 2. Principer för hållbar utveckling Systemvillkor 1-4

Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer Ekosystemet Samhället Människan Ekosystemet 1. Systemet Hur det fungerar Naturlagar Ekonomiska och sociala principer Grundläggande behov Naturlagar 2. Principer för hållbar utveckling Systemvillkor 1-4 Syst.villk. 4 Folkhälsa Demokrati

Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer Ekosystemet Samhället Människan Ekosystemet 1. Systemet Hur det fungerar Naturlagar Ekonomiska och sociala principer Grundläggande behov Naturlagar 2. Principer för hållbar utveckling Systemvillkor 1-4 Syst.villk. 4 Folkhälsa Demokrati Ett med naturen

Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer Ekosystemet Samhället Människan Ekosystemet 1. Systemet Hur det fungerar Naturlagar Ekonomiska och sociala principer Grundläggande behov Naturlagar 2. Principer för hållbar utveckling Systemvillkor 1-4 Syst.villk. 4 Folkhälsa Demokrati Ett med naturen

Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer Ekosystemet Samhället Människan Ekosystemet 1. Systemet Hur det fungerar Naturlagar Ekonomiska och sociala principer Grundläggande behov Naturlagar 2. Principer för hållbar utveckling Systemvillkor 1-4 Syst.villk. 4 Folkhälsa Demokrati Ett med naturen 3. Strategier för hållbar utveckling

Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer Ekosystemet Samhället Människan Ekosystemet 1. Systemet Hur det fungerar Naturlagar Ekonomiska och sociala principer Grundläggande behov Naturlagar 2. Principer för hållbar utveckling Systemvillkor 1-4 Syst.villk. 4 Folkhälsa Demokrati Ett med naturen 3. Strategier för hållbar utveckling

Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer Ekosystemet Samhället Människan Ekosystemet 1. Systemet Hur det fungerar Naturlagar Ekonomiska och sociala principer Grundläggande behov Naturlagar 2. Principer för hållbar utveckling Systemvillkor 1-4 Syst.villk. 4 Folkhälsa Demokrati Ett med naturen 3. Strategier för hållbar utveckling 4. Aktiviteter för hållbar utveckling

Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer Ekosystemet Samhället Människan Ekosystemet 1. Systemet Hur det fungerar Naturlagar Ekonomiska och sociala principer Grundläggande behov Naturlagar 2. Principer för hållbar utveckling Systemvillkor 1-4 Syst.villk. 4 Folkhälsa Demokrati Ett med naturen 3. Strategier för hållbar utveckling 4. Aktiviteter för hållbar utveckling

Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer Ekosystemet Samhället Människan Ekosystemet 1. Systemet Hur det fungerar Naturlagar Ekonomiska och sociala principer Grundläggande behov Naturlagar 2. Principer för hållbar utveckling Systemvillkor 1-4 Syst.villk. 4 Folkhälsa Demokrati Ett med naturen 3. Strategier för hållbar utveckling 4. Aktiviteter för hållbar utveckling 5. Verktyg för utvärdering och mätning

Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer Ekosystemet Samhället Människan Ekosystemet 1. Systemet Hur det fungerar Naturlagar Ekonomiska och sociala principer Grundläggande behov Naturlagar 2. Principer för hållbar utveckling Systemvillkor 1-4 Syst.villk. 4 Folkhälsa Demokrati Ett med naturen 3. Strategier för hållbar utveckling E K O K O M M U N 5.0 4. Aktiviteter för hållbar utveckling L ä r a - P l a n e r a - G ö r a 5. Verktyg för utvärdering och mätning

Ekokommun 5.0 INNEHÅLL:

Ekokommun 5.0 INNEHÅLL: Systemsyn med systemvillkor och grundl. behov

Ekokommun 5.0 INNEHÅLL: Systemsyn med systemvillkor och grundl. behov Visionär process - back-casting

Ekokommun 5.0 INNEHÅLL: Systemsyn med systemvillkor och grundl. behov Visionär process - back-casting Demokrati och delaktighet

Ekokommun 5.0 INNEHÅLL: Systemsyn med systemvillkor och grundl. behov Visionär process - back-casting Demokrati och delaktighet Horisontell intregration - bygga broar

Ekokommun 5.0 INNEHÅLL: Systemsyn med systemvillkor och grundl. behov Visionär process - back-casting Demokrati och delaktighet Horisontell intregration - bygga broar Vertikal integration - arbeta på alla nivåer - nätverk

Ekokommun 5.0 INNEHÅLL: Systemsyn med systemvillkor och grundl. behov Visionär process - back-casting Demokrati och delaktighet Horisontell intregration - bygga broar Vertikal integration - arbeta på alla nivåer - nätverk Processledarskap och lärande processer

Ekokommun 5.0 INNEHÅLL: Systemsyn med systemvillkor och grundl. behov Visionär process - back-casting Demokrati och delaktighet Horisontell intregration - bygga broar Vertikal integration - arbeta på alla nivåer - nätverk Processledarskap och lärande processer Bygga plattformar

Nyckelfaktorer i en framgångsrik process

Nyckelfaktorer i en framgångsrik process Lära

Nyckelfaktorer i en framgångsrik process Lära Planera

Nyckelfaktorer i en framgångsrik process Lära Planera Göra

Nyckelfaktorer i en framgångsrik process Lära Planera Göra

Nyckelfaktorer i en framgångsrik process Lära Planera Göra Ständigt pågående och samtidigt

Bygga plattformar Göra Goda exempel Planera Styrsystem t ex Hållbar utvecklingsplan Lära Kompetenscentrum

Steg mot det hållbara samhället back-casting A definition/ långsiktig vison B nuläges analys C mål/ strategi D handlings program

Checklista för handlings program Vet vi tillräckligt? (Försiktighetsprincipen)

Checklista för handlings program Leder aktiviteten/handlingen mot hållbarhet? Vet vi tillräckligt? (Försiktighetsprincipen)

Checklista för handlings program Leder aktiviteten/handlingen mot hållbarhet? Skapar aktiviteten/handlingen en flexibel plattform? Vet vi tillräckligt? (Försiktighetsprincipen)

Checklista för handlings program Leder aktiviteten/handlingen mot hållbarhet? Skapar aktiviteten/handlingen en flexibel plattform? Lönar sig aktiviteten/ handlingen? Vet vi tillräckligt? (Försiktighetsprincipen)

Att se vad som är rätt, men inte göra det, är brist på mod! Konfucius