Kol Nytt JUNI 2011 DET TYSKA KÄRNKRAFTSBESLUTET



Relevanta dokument
Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

Making electricity clean

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Norrbottens resurser vad gäller förnybar energi ur ett EU perspektiv. Sabine Mayer

Energiförsörjningens risker

A VIEW FROM A GAS SYSTEM OPERATOR. Hans Kreisel, Weum/Swedegas Gasdagarna, 16 May 2019

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region

Näringslivstillväxt inom vindenergin. Matthias Rapp Svensk Vindenergi

Olika uppfattningar om torv och

275 participants 11 keynotes 145 orals/papers 30 posters

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, Johan Kuylenstierna Executive Director

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Utvecklingsvägar för Europas energisystem

Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS)

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Koldioxidinfångning och lagring (CCS)

Koldioxidinfångning ett riskabelt spel eller nödvändigt för klimatet?

Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen

Ny teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

EUSME -gratis Horizon 2020-support till småföretag (SME) EU/SME

Vägen mot 100% förnybart Vart står vi idag?

Handel med utsläppsrätter

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Energimarknaden 2030 Några funderingar med svenskt perspektiv

Kritiken mot klimatneutralisering

Gasdagarna Gas kan både lagra och balansera förnybar elproduktion. Lars Gustafsson

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.

Bioenergi Sveriges största energislag!

Framtida energisystem i Jönköpings län

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

100 % förnybart 2050.!?

Regional Carbon Budgets

Oljans globala betydelse och koppling till bioenergiomställningen

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken?

Energiläget i världen - en kvantitativ överblick

Energisituation idag. Produktion och användning

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig?

Elen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh

När blir det elbrist i Europa och Sverige? Fredrik Dolff, Västra Götalandsregionen Staffan Jacobsson, Chalmers

Kjell Aleklett. Hur klarar vi en värld med 9 miljarder människor? Kungliga vetenskapsakademin Stockholm

Färdplan Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Klimatanpassning bland stora företag

LÅT KOLET LIGGA. Gröna förslag för ett kolfritt EU

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Framtidens elmarknad. Johan Svenningsson

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Stålåret Diagrambilaga

EUs energi- och klimatpolitik till så påverkar den Sverige Maria Sunér Fleming Ansvarig Energi och Klimatpolitik

Varför ett nytt energisystem?

Nordic Energy Perspectives

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars Thomas Sterner Nationalekonomi

HÅLLBARHETSSTRATEGIER SOM BYGGER FÖRTROENDE IPSOS FRUKOSTSAMTAL 25 MARS

SKS Tendens Kärnkraftens stabiliserande egenskaper hur säkra fortsatt drift?

Miljöteknikexport till Kina

Nya driftförutsättningar för Svensk kärnkraft. Kjell Ringdahl EON Kärnkraft Sverige AB

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan)

Vision 2025: Läkemedel i miljön är inte längre ett problem

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers

Per Enockson, Project Director Koordinator för ett fossilfritt SSAB

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh

I vår tid. Det är en tid då det finns mycket i fönstret, men lite i rummet

Spanien. Storbritannien

Konsten att nå både klimatmål och god tillväxt

Hållbarhet Miljöbedömning Biobränsle. Resultat och plan. Jenny Gode

Dennis Pamlin Ansvarig klimat & handel/investeringsfrågor, WWF. WWFs perspektiv samt planerat arbete under valrörelsen

Stålåret Diagrambilaga rev

Välkomna till Planet Possible Vårt åtagande att skapa mer med mindre. Johan Widheden, Hållbarhetsexpert

Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Solekonomi. Mot en solekonomi. Avancerad energiproduktion Energieffektiv produktion och/eller låga utsläpp

Att påverka eller påverkas om vikten av att verka inom EU

Vindforsk IV update of ongoing projects

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling

Morgondagens energisystem i Europa utmaningar och möjligheter

Svensk presentation Anita Lennerstad 1

Reflektioner kring färdplanen och andra scenarier

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER

Oljans roll i den internationella säkerhetspolitiken

Vindkraft. Sara Fogelström

Transkript:

JUNI 2011 DET TYSKA KÄRNKRAFTSBESLUTET Det tyska beslutet att avveckla all tysk kärnkraft till år 2022 har stor betydelse för Europas elproduktionsstruktur. Den tyska kärnkraften svarar visserligen för endast 23 % av Tysklands elproduktion men följdverkningarna till beslutet kan bli omfattande. Den allmänna tron är att användandet av kol och naturgas kommer att öka. I Sverige har kommentarerna till det tyska beslutet varit växlande. Miljöpartiets Maria Wetterstrand undrade om det tyska beslutet var lika oåterkalleligt som Sveriges beslut at avveckla sin kärnkraft till år 2010. SSUs ordförande Jytte Guteland pläderade för att Sverige skulle göra som Tyskland och stänga all kärnkraft, men i stort förefaller inte förtroendet för den svenska kärnkraften ha minskat särskilt mycket. Enligt en opinionsundersökning i augusti 2010 ville 40 % fortsätta drift och vid behov bygga nya kärnkraftverk i Sverige och 37 % fortsätta drift vid nuvarande verk men inte bygga några nya. I maj 2011 efter Fukushima har dessa siffror minskat till 33 respektive 36 %. Andra reaktioner till katastrofen i Fukushima är bland annat att i en folkomröstning röstade 92 % i Italien emot att häva det 26 år gamla kärnkraftsstoppet i landet. Schweiz har beslutat att fasa ut sin kärnkraft till år 2032. I Spanien är enligt en opinionsundersökning en majoritet emot fortsatt kärnkraftsanvändning. I Japan vill enligt en opinionsundersökning i tidningen Asaki Shimbun 3 av 4 japaner byta ut kärnkraften mot andra energislag efter Fukushima-händelserna. INGA FRAMSTEG VID KLIMATMÖTET I BONN Huvudförhandling mellan 193 aktörer inom ramen för FNs klimatkonvention ägde rum i Bonn mellan 6 och 17 juni. Mötet var en uppföljning till klimatkonferensen i Cancun och en förberedelse till nästa konferens i Durban. Inga substantiella framsteg uppnåddes. Det innebär att en förlängning av Kyotoavtalet in i en andra period förefaller allt mera osäker. Det första Kyotoavtalet, vari 40 i-länder förbinder sig att minska sina klimatutsläpp med i genomsnitt 5,2 % jämfört med

utsläppen år 1990, löper ut vid utgången av år 2012. I Cancun beslöts att den första perioden direkt skulle följas av en andra åtagandeperiod, men eftersom länder som Japan, Ryssland och Kanada har motsatt sig detta förefaller det osannolikt. Svårigheterna att formulera ett helt nytt mera omfattande klimatavtal var påtagliga vid förhandlingarna i Bonn. Vissa framsteg gjordes beträffande teknikcenter och finansieringsmekanismen genom GCF (Green Climate Fund). På grund av de begränsade framstegen i Bonn förväntas ytterligare en förberedelsesession till konferensen i Durban äga rum i Panama i slutet av september månad. (World Coal Association 2011-06-21) POLEN BLOCKERAR EU-FÖRSLAG OM YTTERLIGARE UTSLÄPPSBEGRÄNSNINGAR FÖR KOLDIOXID Vid ett ministermöte den 21 juni motsatte sig Polen att tidigare beslutade utsläppsminskningar om 20 % inom EU år 2020 höjdes till 30 % eller kompromissförslaget 25 %. Utsläppsminskning på 25 % 2020 stöddes av alla EUs medlemsländer utom Polen, vars elproduktion till 90 % är kolbaserad. Eftersom enighet mellan alla medlemsländer krävs för ett giltigt beslut föll förslaget. Den 1 juli blir Polen EUs ordförandeland för det kommande halvåret. (FT 2011-06-22) IEAs MEDLEMSLÄNDER SÄLJER OLJA FRÅN BEREDSKAPSLAGER I ett försök att minska oljeprishöjningar och ersätta Libysk råolja på världsmarknaden beslöt IEAs medlemsländer den 23 juni att från beredskapslager släppa ut 2 miljoner fat råolja per dag på marknaden under 30 dagar. Direkt efter beslutet sjönk oljepriset med 7 %, men den vidare prisbedömningen är mera osäker. IEA makes 60 million barrels of oil available to market to offset Libyan disruption 23 June 2011 Paris --- International Energy Agency (IEA) Executive Director Nobuo Tanaka announced today that the 28 IEA member countries have agreed to release 60 million barrels of oil in the coming month in response to the ongoing disruption of oil supplies from Libya. This supply disruption has been underway for some time and its effect

has become more pronounced as it has continued. The normal seasonal increase in refiner demand expected for this summer will exacerbate the shortfall further. Greater tightness in the oil market threatens to undermine the fragile global economic recovery. In deciding to take this collective action, IEA member countries agreed to make 2 million barrels of oil per day available from their emergency stocks over an initial period of 30 days. Leading up to this decision, the IEA has been in close consultation with major producing countries, as well as with key non-iea importing countries. (IEA 2011-06-23, FT 2011-06-24) KINA MOTSÄTTER SIG ATT FLYGET INKLUDERAS I EUs HANDELSYSTEM FÖR UTSLÄPPSRÄTTER Kina och USA motsätter sig EUs beslut att alla flygbolag som flyger till EU-området skall betala för sina utsläpp enligt EUs handelssystem. Om EU vidhåller sina planer att kräva betalning från kinesiska flygbolag som landar inom EU, har Kina låtit förstå att man är beredd att ompröva sina beställningar på bl a 10 Airbus 380 flygplan till ett värde av 3,8 miljarder $. EUs miljökommissionär meddelade att det inte finns några planer på att ändra systemet eller bevilja undantag. (FT 2011-06-26) INTERNATIONELLA INSATSER EN DEL AV SVERIGES KLIMATMÅL Minskade växthusgasutsläpp med 40 miljoner ton via internationella klimatinsatser. Det är vad som behövs om Sverige ska nå det nationella klimatmålet till 2020, är Energimyndighetens bedömning i en ny rapport om Sveriges internationella klimatarbete. Sveriges nationella klimatmål till år 2020 är att utsläppen bör vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990. Målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter, till exempel transportsektorn. För att uppfylla det målet har regeringen sagt att två tredjedelar av utsläppsminskningarna ska ske i Sverige och en tredjedel ska ske i form av internationella klimatinsatser. Energimyndigheten har nu på uppdrag av regeringen analyserat insatsernas totala omfattning och hur de bör fördelas över tiden. En ambitiös klimatpolitik förutsätter långsiktiga och kontinuerliga utsläppsminskningar nationellt och internationellt. Beräknat på att en tredjedel ska uppnås genom internationella insatser, bedömer Energimyndigheten att det behövs utsläppsminskningsenheter om cirka 40 miljoner ton från internationella klimatinsatser under perioden 2013 till 2020.

(Energimyndigheten 2011-06-22) WWF HÄVDAR I RAPPORT ATT TEKNIKSPRIDNING GÅR FÖR LÅNGSAMT 2011-06-16 Det går att få en snabbare spridning av miljöteknik för att klara övergången till en lågfossilekonomi. Men det kräver högre politiska ambitioner, minskade subventioner till fossila bränslen och ökade privata investeringar. I rapporten Enabling the Transition Climate Innovation Systems for a Low Carbon Future, analyseras innovationssystemen i nio ekonomier Kina, Indien, Kenya, Tanzania, Uganda, Ghana, Nederländerna, Sverige och EU. Rapporten visar på en mängd faktorer som hindrar eller möjliggör en snabbare utveckling och spridning av klimatinnovationer som gynnar miljö, klimat och en hållbar ekonomi. En rad åtgärder måste till, visar rapporten. Samarbete och investeringar måste underlättas.

EXXON VÄRLDENS HÖGST VÄRDERADE FÖRETAG Enligt Financial Times återtog Exxon förstaplatsen 2011 som världens högst värderade företag med ett marknadsvärde på 417 miljarder $. På andra plats kom PetroChina, på femte plats Petrobras, på sjätte gruvföretaget BHP Billiton och på åttonde Shell. BP sjönk från 18 plats 2010 till 34 plats 2011. Norska Statoil återfinns på plats 65 och danska AP Möller- Maersk på plats 194. (FT Global 500 2011) SCENARIEANALYS FÖR EUs ENERGIKOLSEKTOR 2030 Euracoal har låtit ta fram en analys för energikolmarknaden inom EU år 2030. Analysen består av fyra scenarier beroende på ekonomisk utveckling, framgång med CCS och relativa kostnadslägen för energikol jämfört med andra energislag. Med nuvarande förhållande mellan utvinning av och användning av kol varar de kända kolreserverna i flera hundra år, varför tillgången inte är någon begränsande faktor utan begränsningen består i hur miljöpåverkan hanteras och hur kostnadseffektiv nyintroducerad teknik är. Rapporten har ingen entydig slutsats utan understryker vikten av att arbeta i olika scenarier utgående från miljökrav, ny teknik och ekonomi. (Euracoal 2011-06-08) KOKSKOLPRISER PÅ FOB 315$/T FÖRVÄNTAS I HÖST Leveranspriser för kokskol för juli-september blev cirka 310-315 $ per ton FOB. Energikolpriser CIF Europa under maj månad cirka 125$ per ton. (Mccloskey Coal Report 2011-06-03) ALABAMA POWER TAR DEMOANLÄGGNING FÖR CCS I DRIFT Alabama Power tog i mitten av juni i drift en 25 MW CCS-anläggning. Anläggningen är en demonstrationsanläggning som nyttjar Mitsubishi Heavy Industries KM-CDRT teknik. Avskiljd koldioxid skickas med pipeline till oljefältet Citronelle på cirka 15 km avstånd för permanent lagring.

SCOTTISH POWER PLANERAR CO2AVSKILJNING OCH RÖRTRANSPORT TILL NORDSJÖN Scottish Power planerar att använda en 260 km lång naturgasledning efter konvertering för transport av koldioxid från Storbritanniens näst största kolkraftverk Longannet till Nordsjön. Lagring av CO2 väntas påbörjas först 2015. ALSTOM ANSER KOLKRAFT MED CCS KONKURRENSKRAFTIG MOT FÖRNYBAR ELPRODUKTION Alstoms VD anser att kolkraft med CCS är konkurrenskraftig mot förnybar elproduktion. Efter erfarenheter från 13 försöksprojekt uppskattar Alstom elproduktionskostnaden för kol med CCS till mellan 6,5 eurocent och 8,5 eurocent per kwh el beroende på bränsle och lokalisering. NY TEKNIK FÖR KOLUTVINNING OCH ELPRODUKTION I MONGOLIET Seamwell International, a British company specialising in new clean coal technology, will sign a US$ 1.5 billion deal with China under the gaze of Prime Minister David Cameron and Premier Wen Jiabao at the UK-China Summit. In an exciting development for new green technologies, UK-based Seamwell are to collaborate with China Energy Conservation and Environmental Protection Group (CECEP) to commercially develop an electric power plant using synthesis gas extracted from gasifying coal deposits via UCG, which may otherwise remain unexploited due to economic, strategic or technical reasons. It is estimated that the region within Inner Mongolia where the plant is to be located has 280 billion t of such stranded coal resources. The US$ 1.5 billion clean coal project is the first of its kind to use the embryonic technology on a commercial basis, massively reducing the environmental impact of a traditional coal-fired power plant. Once up and running, the first 1000 MW power plant will last for around 25 years and produce 5 billion KWh, consuming 6 million tpa of coal. The technology has been created in collaboration with a number of specialist consultants including Imperial College London and CDE Process (pty) Limited and Aqua Alpha drilling limited of South Africa. It represents a 20% saving on the CO 2 emissions of a traditional coal-fired power plant and 50% if carbon capture and storage (CCS) technology is also

utilised. (Energy Global 2011-06-27) LARS G NORDSTRÖM VALD TILL ORDFÖRANDE I VATTENFALL Vid en extra bolagsstämma i Vattenfall valdes Lars G Nordström till ordförande i Vattenfall. Christer Bådholm valdes till vice ordförande. Lars G Nordström har en lång och gedigen erfarenhet av ledande befattningar i flera branscher med tonvikt på finansbranschen. Han hade stor betydelse vid bildandet av den nordiska bankkoncernen Nordea. Han var bankens VD och koncernchef 2002-2007. Under 2008 till 2011 var Lars G Nordström VD och koncernchef i Posten Norden AB. Till vice ordförande valdes Christer Bådholm, styrelseledamot i Vattenfall sedan 2002. Han är civilingenjör från Chalmers Tekniska Högskola och har lång erfarenhet som VD i olika bolag i transportbranschen. Han har även flera andra styrelseuppdrag. (Vattenfall 2011-06-14) Alla läsare tillönskas en trevlig sommar! Nästa nummer av Kolnytt kommer i augusti. Magnus.grill@kolinstitutet.se www.kolinstitutet.se