Protokollsbilaga C Direktionens protoll 100203, 6 c)



Relevanta dokument
Protokollsbilaga C Direktionens protokoll , 6 c)

Världens äldsta centralbank firar 350 år

Internrevisionsavdelningens årsrapport 2013

Mål och strategi för Riksbankens internationella arbete 2010

Policy. Riksbankens kommunikationspolicy. Kommunikationsmål, syfte och målgrupper. Riksbankens kommunikation förhållningssätt

Riksbankens roll i svensk ekonomi

Internbudget och uppföljningsplan

Riksbankens kommunikationspolicy

Budget för Riksbanken 2008

Internrevision har under året genomfört 13 granskningar och 25 uppföljningar.

Budget. Budget för Riksbanken Protokollsbilaga A-3 Direktionens protokoll , Inledning. 2. Sammanfattning. 3.

Complianceplan Löpande aktiviteter. 1. Övergripande uppgifter

Policy. Riksbankens kommunikationspolicy. Kommunikationsmål, syfte och målgrupper. Riksbankens kommunikation förhållningssätt

Session 1 Utveckling av centralbankers mandat. Cecilia Skingsley Vice Riksbankschef

Compliance årsrapport 2013

Protokollsbilaga B2 Direktionens protokoll

Riksbankens direktion

Budget för Riksbanken 2012

Fullmäktiges revisionsfunktion. Inledning. Bestämmelser i riksbankslagen. Bestämmelse i riksbankslagen Lagändring 2003

Ändringar i Riksbankens arbetsordning samt instruktion med bilaga

Instruktion för Sveriges riksbank Bilaga 2

Beslutsunderlag. Köp av statsobligationer. Förslag till direktionens beslut. Bakgrund. Överväganden

Arbetsordning och Instruktion för Sveriges riksbank

beredning av direktionens penning- och valutapolitiska beslut, genomförande av direktionens penning- och valutapolitiska beslut,

Det Norske Veritas Sweden AB - DNV Signalskydd 2015 Försvarsmakten AVS Basel Agreement 2015 BIS AVS

Reklamation Vattenfall AVS

(2015/16:RFR6)

RAPPORT. Årsrapport Internrevision Sammanfattning. 2. Aktiviteter under 2017

Framställning om lagändringar till stöd för en fördjupad finansiell analys i syfte att förhindra finansiella kriser

En resa i kommunikation

Riksbanken och penningpolitiken

Riksbankschef Stefan Ingves Brussels Economic Forum, Bryssel

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Överenskommelse mellan Finansinspektionen och Sveriges riksbank om arbetsfördelning och samarbete rörande finansiell stabilitet och effektivitet

Regel. Regler för investeringar och projekt. 1. Inledning. 2. Definition av investering och projekt

Förutsättningar för verksamhetsplan och budget 2009

Finansmarknadsrapport Enligt sändlista Direktupphandling - julklapp Enligt sändlista

DAGLIG ÄRENDELISTA. Diarienummer. Registreringsdatum Mottagare Request Management ITdrifttjänster

Bilaga 1 COMPLIANCEPLAN

Penningpolitik och makrotillsyn i en globaliserad värld

Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik

Riksbanken och dagens penningpolitik

Riksbanken och fastighetsmarknaden

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson

Sårbarheter i det moderna betalningsväsendet

Ändringar i Villkor för RIX och penningpolitiska instrument

Tidplan för introduktionen av den nya sedel- och myntserien

Entledigande som förste vice riksbankschef

1. Introduktion och syfte 1.1. Reglerna i detta dokument fastställer de grundläggande principerna för acceptabla placeringar.

Framställan om vissa ändringar i lagen(1988:1385) om Sveriges riks ban k

Protokollsbilaga E Direktionens protokoll , 10

Principer för Riksbankens regler för säkerheter för krediter enligt Villkor för RIX och penningpolitiska instrument

Strategisk plan Riksbanken En 350-åring i täten

Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik

Direktionen Stabsavdelningen/Riskenheten Riskchefen

Dnr DIR. Utrikesdepartementet Enheten för global utveckling Stockholm

FÖRDEL TREMÅNADERS- RÄNTAN

Konsekvensutredning vid införande av ny rapportering av krediter för kreditdatabas (KRITA)

DAGLIG ÄRENDELISTA Riksbankens signaturlista AFB/RIX - List of Authorised signatures Riksbanken

Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik

Riksbanken och finansiell stabilitet

Kommittédirektiv. Kommittén för finansiell stabilitet. Dir. 2013:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2013

Instruktion för Sveriges riksbank

INSTRUKTION FÖR SVERIGES RIKSBANK

DAGLIG ÄRENDELISTA. Registreringsdatum Mottagare. Diarienummer Rapport efter inventering - Visby KPMG AB

Budget. Budget för Riksbanken Inledning. 2. Sammanfattning. 3. Budgetförslag. Stabsavdelningen

Direktiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik

Från konsolidering till utveckling Strategisk plan för kommande 3 5 år

Besök från Vietnams Centralbank State Bank of Vietnam Rutiner för guldmonter Riksbanken

Penningpolitik när räntan är nära noll

DAGLIG ÄRENDELISTA. Diarienummer. Registreringsdatum Mottagare Inspektionsrapport Enligt sändlista Riksrevisionen

Internbudget och plan för uppföljning 2018

Finansdepartementet Remiss Nya regler om prospekt Ds 2012: Nordea Bank AB Fullmakt för inlämning av färgare sedlar

Riksbankens verksamhetsplan 2013

Tid för omprövning - i huvudet på en centralbankschef

DAGLIG ÄRENDELISTA. Diarienummer. Registreringsdatum Mottagare Referensränta 2012-beslut Riksbanken APP APP

DAGLIG ÄRENDELISTA. Diarienummer. Registreringsdatum Mottagare Release Management ITdrifttjänster

DAGLIG ÄRENDELISTA. Riksbanken

Godkännande av ett utökat åtagande under Internationalla valutafondens modifierade nya lånearrangemang (NAB)

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID

REGERINGSRÄTTENS DOM

Internbudget och plan för uppföljning 2013

Tilläggsupphandling IT-konsult telefoni Upphandling mynt - beslut Riksbanken ADM

Ändrade bestämmelser för säkerheter för kredit i Riksbanken

Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) Marcus Larsson ÖPPEN. Förvaltning av guld- och valutareserven 2013

ANFÖRANDE. Inledning om penningpolitiken. Vår senaste bedömning

Revisionsplan 2017/2018

Budget för Riksbanken 2014

Utvärdering av Riksbankens penningpolitik och arbetet med finansiell stabilitet (2010/11:RFR5)

Arbetsordning och Instruktion för Sveriges riksbank

Upphandling bemanning till Riksbankens inlösenfunktion beslut SIA kommunikation 2015 SIA S.p.A AVS

Intern styrning och kontroll i Riksbanken 2013

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001

Budget för Riksbanken 2010

n Ekonomiska kommentarer

Internbudget och plan för uppföljning 2014

DAGLIG ÄRENDELISTA. Diarienummer. Registreringsdatum Mottagare

Överenskommelse om samarbete avseende finansiell stabilitet och krishantering

Ett förstärkt ramverk för finansiell stabilitet

Transkript:

Protokollsbilaga C Direktionens protoll 100203, 6 c) PM DATUM: 2010-01-28 AVDELNING: HANDLÄGGARE: HANTERINGSKLASS: Stabsavdelningen Sigvard Ahlzén ÖPPEN SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se DNR 2010-161-STA Riksbankens TA-verksamhet 2009 Sammanfattning Riksbankens Sida-finansierade insatser inom teknisk assistans (TA) bedrivs långsiktigt gentemot ett begränsat antal länder. Under 2008 genomförde Riksbanken TAaktiviteter gentemot Albanien, Kenya, Uganda och Vietnam. Utbytet har under året varit omfattande med Kenya och Vietnam medan aktiviteterna med Albanien och Uganda varit få. Intresset för fortsatt samarbete är dock stort och uttalat från samtliga centralbanker. Detta har bl. a. framkommit vid de besök som riksbanksledningen gjort i Kenya, Uganda och Vietnam under året. Samtliga centralbankschefer har också tillskrivit oss med förslag till hur samarbetet ska fokuseras kommande år. Bedömningen är att samarbetet bör fortsätta med alla fyra bankerna. Utbytet med Albanien har under 2009 inskränkt sig till ett studiebesök i Sverige avseende vår controllerfunktion. Inför kommande år önskar centralbanken fördjupa samarbetet som ett led i arbetet med att förbereda ett framtida EU-inträde. Utbytet med centralbanken i Kenya som inleddes 2008 och har varit omfattande under 2009, både på lednings- och stabsnivå. Banken har efterfrågat assistans främst inom finansiell stabilitet, betalningssystem och kommunikation. I januari inleds ett troligen långsiktigt engagemang för stöd till reformeringen av deras kontanthanteringsmodell. När det gäller Uganda har arbetet med att ta fram en kommunikationsplan/policy i det närmaste avslutats. Fortsatta insatser på andra delar av kommunikationsområdet planeras. Vi har också fått en begäran om att bistå i uppbyggandet av en avdelning för finansiell stabilitet. Vi är redan engagerade i frågan genom deltagande i en IMF-mission på detta område i januari 2010. Även utbytet med Vietnams centralbank har varit livligt under 2009. De har höga ambitioner när det gäller att transformera banken till en modern centralbank. Konkreta önskemål om det fortsatta utbytet framkom i samband med Stefan Ingves besök vid banken i augusti och har senare kompletterats i en skrivelse. Sammantaget har TA-verksamheten legat på ungefär samma nivå som under 2008. Upparbetade kostnader uppgår till 3,0 mkr jämfört med 3,2 mkr 2008. Räknat i årsarbetskrafter uppgick insatserna till 1,5 åa, samma som under 2008. Avtalet med Sida löper ut 2011. Ett nytt avtal avses slutas redan under våren 2010. Sidas ledning besökte Riksbanken i september för diskussioner om TA-verksamheten. Det framkom att Sida ser vårt bidrag som värdefullt som ett led i institutionsbyggande 1 [7]

och önskar att det fortsätter. Samtidigt tittar man på hur en samordning kan ske av insatser från de olika institutionerna inom den finansiella sektorn, främst Riksbanken, Riksgälden och Finansinspektionen. Det ser Riksbanken positivt på. Vi upplever ofta att mottagarländerna önskar hjälp på områden där (också) andra svenska institutioner är ansvariga. Frågan om utvärdering av insatserna diskuterades också och diskussioner ska föras med Sida om hur detta lämpligen kan ske. Albanien Samarbetet med centralbanken i Albanien (BoA) som inleddes 2007 låg på en låg nivå under 2009. Endast en aktivitet genomfördes. Sedan de aktiviteter som planerats under hösten 2008 skjutits upp, bl.a. beroende på den finansiella krisen, skedde personella förändringar i BoA. Detta ledde till att kommunikationen med banken bröts. På eftersommaren 2009 skrev sedan centralbankschef Fullani till Stefan Ingves och önskade ett utvidgat samarbete med Riksbanken där BoA kunde lära av Riksbanken i deras strävan att nå medlemskap i EU. Efter ett positivt svar från Riksbanken återkom BoA i november med en utförlig lista på områden där man behöver stöd. Erfarenheterna från samarbetet är att kompetensnivån är förhållandevis hög och förutsättningarna för ett framgångsrikt samarbete är goda. Ambitionerna är höga och drivs också av kraven för en framtida EU-anslutning. Insatser 2009 Efter sitt besök i Riksbanken i juni 2008 beslöt den albanske centralbankschefen att inrätta en controllerfunktion i BoA. I mars 2009 tog Riksbanken emot den nye controllern för ett studiebesök i Riksbanken som omfattade verksamhetsplanering, uppföljning, målstyrning, ekonomisk rapportering m.m. Fortsatt samarbete Den lista som BoA översänt med områden där banken behöver stöd är lång. Detaljerade önskemål finns inom följande huvudområden, penningpolitik, betalningssystem, internrevision, juridik/lagstiftning, HR, informationssäkerhet, statistik. En prioritering krävs. Lars Nyberg avser att besöka BoA i vår och diskutera vårt fortsatta samarbete. Kenya Utbytet med Kenyas centralbank (CBK) inleddes tidigt 2008 och intresset för utbyte inom ett brett spektrum av områden var stort. Samarbetet har utvecklats och varit intensivt både 2008 och 2009. Centralbankschefen, Ndung u, har själv varit mycket engagerad och besökte Riksbanken i april 2009. Han har därefter återkommit med brev till Stefan Ingves och betonat sin uppskattning av samarbetet med Riksbanken och aktualiserat önskemål i det fortsatta samarbetet. Han har bl.a. önskat att Riksbanken skulle stationera personal under längre tid i Kenya för att stödja reformeringen av kontanthanteringen och utveckla marknaderna för statspapper m.m. Vårt budskap är att vi inte har resurser för så omfattande uppdrag men att vi kan bidra i en mindre skala. När det gäller värdepappersmarknaderna måste också andra parter, bl.a. Riksgälden, engageras. Erfarenheterna är att CBK:s ledning och personal är mycket engagerade och kunniga. Kenya har också en förhållandevis utvecklad ekonomi inklusive institutioner. Ett fortsatt engagemang har därför förutsättningar att bidra till en positiv utveckling. Ö P P E N 2 [7]

Insatser 2009 I februari besökte Barbro Wickman-Parak, Pernilla Meyersson och Sigvard Ahlzén CBK. Barbro Wickman-Parak samtalade med bankens ledning och penningpolitiska kommitté med tonvikt på penningpolitik och finansiell stabilitet. Pernilla Meyersson fortsatte arbetet med att utveckla bankens interna och externa kommunikation. Sigvard Ahlzén diskuterade det fortsatta samarbetet med bankens management. Gruppen besökte också bankens skola, Kenya School of Monetary Studies, i Nairobi och knöt kontakter med ledningen. I mars tog Riksbanken emot en delegation från CBK som fick en bred genomgång av Riksbankens arbete med finansiell stabilitet. I april besöktes Riksbanken av centralbankschefen, Ndung u, och medlemmar av CBK:s penningpolitiska kommitté. De fick genomgångar om Riksbankens verksamhet med tonvikt på penningpolitiken. I maj besökte personal från avdelningen för finansiell stabilitet CBK och höll en kurs i finansiell stabilitet vid CBK:s skola i Nairobi. Samtidigt besökte personal från avdelningen CBK för diskussioner om stresstester och utvärdering av betalningssystem. I maj besökte också informationschefen CBK för att starta upp arbetet med att utveckla kommunikationsområdet i banken. I juli tog Riksbanken emot en person från CBK under en vecka som ett led i hennes utbildning inom penningpolitik. I augusti besöktes Riksbanken av en delegation från dels CBK, dels den kenyanska bankföreningen för studier av våra reformer på kontanthaneringsområdet. I oktober besökte informationschefen och ytterligare en person från informationssekretariatet CBK för fortsatt arbete inom kommunikationsområdet. Fortsatt samarbete Ett samarbete för stöd till reformering av kontanthanteringen inleds i januari 2010 med att ett team besöker CBK under en vecka och går igenom problemställningarna. Efter en utvärdering kan sedan en bedömning av våra fortsatta insatser göras. En fortsättning på det pågående arbetet med kommunikationsfrågor sker genom att personal från CBK besöker Riksbanken i februari och studerar kommunikationen i samband med det penningpolitiska beslutet den 10 februari. Ytterligare insatser inom finansiell stabilitet och betalningssystem kan bli aktuella. Dessutom ska vi undersöka om vi kan medverka till insatser när det gäller statspappersmarknaderna. Uganda Efter att aktiviteterna med Ugandas centralbank (BoU) varit ganska intensiva under 2008, med tyngdpunkt på kommunikationsområdet, blev 2009 ett passivt år. Vid besöket i februari diskuterades det framtida samarbetet och formerna för kontakterna mellan våra institutioner. BoU återkom under våren med de specifika områden som man ville ha hjälp med. Centralbankschefen, Mutebile, skrev under hösten till Stefan Ingves och bad om stöd för att bygga upp deras finansiella stabilitetsanalys med anledning av att de inrättat en avdelning för finansiell stabilitet. Det har dock inte gått att få till stånd några aktiviteter under året. Däremot deltar Mattias Persson i en IMF-mission till Uganda under drygt två veckor i januari avseende finansiell stabilitet. Uganda är en liten ekonomi med en relativt outvecklad finansiell infrastruktur. Det finns vissa svårigheter i Ö P P E N 3 [7]

samarbetet med BoU som bl. a. beror på att banken har en svag organisation. Stödet till utformning av kommunikationsplan/policy kan betraktas som i det närmaste avslutat i och med besöket i februari. Insatser 2009 I februari besökte Barbro Wickman-Parak, Pernilla Meyersson och Sigvard Ahlzén BoU. Barbro Wickman-Parak höll anföranden för bankens personal och för extern publik inklusive frågestunder om penningpolitik och finansiell stabilitet. Pernilla Meyersson fortsatte arbetet med att utveckla bankens interna och externa kommunikation. Sigvard Ahlzén diskuterade det fortsatta samarbetet med bankens management. Fortsatt samarbete De frågor som BoU aktualiserat för fortsatt samarbete är penningpolitik där man är intresserad av inflationsmålspolitik samt tillämpad forskning. Det andra området är kommunikation där man ser ett fortsatt behov av hjälp med intranät och externwebb. Även kommunikation i penningpolitiken kan vara ett område när de får struktur på det penningpolitiska arbetet. Det tredje området gäller metoder för att mäta kundnöjdhet. Dessutom vill man lära sig av våra erfarenheter när det gäller att skapa former för regionalt och internationellt samarbete. Därtill har tillkommit uppbyggnad av en avdelning för finansiell stabilitet. Vietnam Utbytet med den vietnamesiska centralbanken (SBV) har tagit ny fart under 2009. Banken har visat stort intresse och varit pådrivande. Detta framkom även vid det besök som Stefan Ingves gjorde i Hanoi i augusti och i diskussionerna om fortsatt samarbete som fördes i november när Sigvard Ahlzén besökte banken. Det finns ett påtagligt intresse från banken sida att ta till sig ny kunskap och utbilda personalen. Samtidigt finns problem med stor personalomsättning, den privata marknaden betalar betydligt bättre. Det är också svårt att bedöma genomslaget i organisationen och vilken roll centralbanken får spela. Insatser 2009 I april genomfördes en veckolång kurs om betalningssystem vid centralbankens skola utanför Hanoi av två personer från avdelningen för finansiell stabilitet. I augusti besökte Stefan Ingves SBV för diskussioner med centralbanksledningen samt framträdanden. Stefan Ingves diskuterade även det pågående TA-samarbetet med centralbankschefen. I oktober tog Riksbanken emot en delegation från det vietnamesiska finansdepartementet som önskade studera den svenska obligationsmarknaden. De fick en bred genomgång inklusive ett flertal besök hos många externa myndigheter och företag. I november besöktes Riksbanken av en delegation från SBV som fick en likartad genomgång av den svenska obligationsmarknaden som delegationen från finansdepartementet. I månadsskiftet november/december genomförde Riksbanken en kurs, Macroeconomics and Central Banking, en mer avancerad uppföljning av en kurs 2008. Samtidigt besökte Sigvard Ahlzén banken för diskussioner om det fortsatta arbetet och uppföljning av genomförda aktiviteter. Ö P P E N 4 [7]

Fortsatt samarbete Diskussioner om det fortsatta samarbetet med SBV har förts på plats vid två tillfällen under 2009, dels vid Stefan Ingves besök i Hanoi i augusti, dels vid Sigvard Ahlzéns besök i nov/dec. Intresset för ett fortsatt samarbete är mycket stort och omfattar ett brett fält av frågor. Nyligen har en uppdaterad lista på önskemål från SBV kommit som ska utvärderas. De områden som SBV aktualiserar är RIX, HR, seminarium i Hanoi om obligationsmarknaden, kurs i Macroeconomics and Central Banking, den penningpolitiska transmissionsmekanismen samt diverse betalningssystemfrågor. Ö P P E N 5 [7]

Bilaga 1 Teknisk assistans resursåtgång 2009 Uppgifter för 2008 redovisas inom parantes Land Kostnader Tid 1000 SEK person- åa dagar Albanien 50 (609) 8 (67) 0,0 (0,3) Kenya 1 737 (801) 179 (74) 0,9 (0,4) Uganda 212 (800) 18 (78) 0,1 (0,4) Vietnam 875 (925) 88 (85) 0,5 (0,4) Administration 95 (90) 19 (18) 0,1 (0,1) TOTALT 2 969 (3 225) 312 (322) 1,5 (1,5) Ö P P E N 6 [7]

Bilaga 2 Teknisk assistans aktiviteter 2009 Albanien Mars Besök från Albanien Planering/uppföljning av verksamheten, controllerfunktion Kenya Februari Besök i Kenya High level besök, penningpolitik, programplanering o uppföljning av TA, kommunikation Mars Besök från Kenya Finansiell stabilitet April Besök från Kenya High level besök/penningpolitik m.m. Maj Besök i Kenya Kurs i finansiell stabilitet, betalningssystem Maj Besök i Kenya Kommunikation Juli Besök från Kenya Penningpolitik Augusti Besök från Kenya Kontanthantering Oktober Besök i Kenya Kommunikation Uganda Februari Besök i Uganda High level besök,programplanering o uppföljning av TA, kommunikation Vietnam April Besök i Vietnam Kurs i betalningssystem Augusti Besök i Vietnam Riksbankschefen besökte State Bank of Vietnam Oktober Besök från Vietnam Den svenska obligationsmarknaden m.m. November Besök från Vietnam Den svenska obligationsmarknaden m.m. Nov/dec Besök I Vietnam Kurs i Macroeconomics and Central. Banking, planering/uppföljning av TA Ö P P E N 7 [7]