Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet
Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1 Nationella folkhälsomål... 2 3.2 Prioriterade målområden i Säter... 2 4. Målområde 3: Barns och ungas uppväxtvillkor... 3 4.1 Övergripande mål:... 3 Goda uppväxtvillkor för barn och unga... 3 5. Målområde 9: Fysisk aktivitet... 3 5.1 Övergripande mål:... 4 Invånarnas livsstil ska innehålla en ökad fysisk aktivitet... 4 6. Målområde 10: Matvanor och livsmedel... 4 6.1 Övergripande mål:... 5 Invånarna ska ha goda matvanor som tar hänsyn till hållbar ekologisk, ekonomisk och social utveckling.... 5 7. Målområde 11: Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel... 5 7.1 Övergripande mål:... 6 Invånarna ska minska sin användning av tobak och alkohol och samhället ska vara fritt från narkotika och dopning.... 6 8. Ansvar... 6 9. Uppföljning utvärdering... 6
1. Inledning/bakgrund 1.1 Folkhälsa Att arbeta med folkhälsa är att bedriva hälsoarbete på befolkningsnivå, inte direkt riktat till enskilda individer. Vi arbetar aktivt med folkhälsa utifrån Säterbornas behov. Det är många faktorer som påverkar hälsan, var vi lever och hur vi bor, miljö, barndom, uppväxttid, utbildning och arbete. Det handlar också om vårt sociala nätverk, om att vara sedd och hörd och möjligheten att påverka den egna situationen. Därutöver handlar det förstås även om levnadsvanor, om hur vi äter, om vi röker och dricker och om vi motionerar. Vårt ansvar är att skapa förutsättningar och miljöer som främjar en hälsosam livsstil. Vi vill skapa en bra utveckling för framtiden som inte äventyrar kommande generationers möjligheter till ett gott liv. Vi ska även förmedla kunskaper och ökad medvetenhet om sambandet mellan levnadsvanor och hälsa. Ett gott folkhälsoarbete innefattas av långsiktighet och uthållighet och består av insatser på flera nivåer i samhället. Samverkan mellan olika aktörer och arenor är nyckeln till ett gott folkhälsoarbete. Riksdag och regering har 2003 beslutat om 11 folkhälsomål som hela Sverige ska arbeta för att nå. Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Prop. 2007/08:110. Sverige har i ett internationellt perspektiv en relativt god folkhälsa. Folkhälsan är dock inte statisk så den behöver hela tiden utvecklas. Framtidens hälsoutmaningar och behov av de framtida satsningar som har identifierats i Folkhälsopolitisk rapport 2010 är Goda livsvillkor, Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor och alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. Goda livsvillkor Syftet med det strategiska området Goda livsvillkor är att skapa möjligheter till en bra start i livet, vilket kan främjas av miljön i hemmet och miljön i förskolan och skolan (målområde 3) samt av att nå en utbildningsnivå som ger möjligheter till arbete, ekonomiska villkor för självförsörjning och tillgång till ett bra boende (målområde 2). I Goda livsvillkor ingår också möjligheten att vara delaktig och ha inflytande i samhället (målområde 1) och att få tillgång till hälso- och sjukvård på lika villkor (målområde 6). Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor Syftet är att skapa hälsofrämjande livsmiljöer med fokus på arbetsmiljö (målområde 4) samt den fysiska och psykosociala miljö där vi bor och tillbringar vår framtid (målområde 5). De kan fungera som stödjande miljöer i arbetet med att främja fysisk aktivitet (målområde 9), goda matvanor (målområde 10) samt sexualitet och reproduktiv hälsa (målområde 8). Livsmiljöerna kan också formas så att de minskar riskerna för smittspridning (målområde 7), olycksfall och våld (målområde5). Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Syftet är att samhällets åtgärder ska minska bruket av alkohol och tobak, ge ett narkotika- och dopningsfritt samhälle och minska skadeverkningarna av överdrivet spelande (målområde 11 och delar av målområde 6).
. 2. Syfte Folkhälsoplanen ska vara vägledande för kommunens folkhälsoarbete. Planen är ett stöd i att integrera folkhälsoarbetet i de ordinarie verksamheterna och ett verktyg för att koordinera och uppmuntra samverkan mellan olika aktörer. Ansvaret för folkhälsoarbetet i Säters kommun delas av kommunen och Landstinget Dalarna 3. Folkhälsomål 3.1 Nationella folkhälsomål 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel 3.2 Prioriterade målområden i Säter Vi i Säter har valt fyra målområden som vi kommer att prioritera de närmsta åren. Prioriteringen av särskilt utvalda områden är ett ställningstagande som har gjorts för att effektivt kunna arbeta för en bättre folkhälsa. Gjorda prioriteringar är inget statiskt utan kan med åren varieras utefter kommunens behov. Vid prioriteringen har hänsyn tagits till regeringens folkhälsopolitiska rapport 2010, Goda livsvillkor, Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor, Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Trygga och goda uppväxtvillkor Ökad Fysisk aktivitet Goda matvanor och säkra livsmedel Minskat bruk av tobak och alkohol och ett samhälle fritt från narkotika och dopning
4. Målområde 3: Barns och ungas uppväxtvillkor Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. I folkhälsopropositionen bedömer regeringen att barn och unga är en av de viktigaste målgrupperna inom folkhälsoarbetet. Insatser för att främja barns långsiktiga hälsa kan ske på flera arenor. Metoder för föräldrastöd syftar till att förbättra samspelet och relationen mellan barn och föräldrar i hemmet. Andra viktiga arenor är förskola och skola. Där utvecklar och tränar barnen på olika kompetenser, t.ex. problemlösningsförmåga samt social och emotionell förmåga, som fungerar som skyddsfaktorer mot ohälsa. Dessutom kan specifika program som främjar hälsa och goda levnadsvanor, t.ex. goda kost- och motionsvanor, genomföras i dessa miljöer. Psykiska besvär är en av de största orsakerna till ohälsa i befolkningen som helhet. Det finns goda möjligheter att förebygga psykisk ohälsa genom tidiga insatser under uppväxten. 4.1 Övergripande mål: Goda uppväxtvillkor för barn och unga Vi vill skapa möjligheter till en bra start i livet, vi vill att barnen i Säter ska ha en trygg uppväxt där kamratskap och en känsla av delaktighet är viktig. Detta kan främjas av miljön i hemmet och miljön i förskolan och skolan. Vi vill hjälpa våra barn och unga att lyckas i skolan. Om vi stöttar och engagerar oss i barnens skolgång under uppväxten hjälper vi dem att utvecklas till studiemotiverade ungdomar. Detta gör att de når en utbildningsnivå som ger möjligheter till arbete, ekonomiska villkor för självförsörjning och tillgång till ett bra boende I målområdet fokuserar vi på: Att erbjuda föräldrastöd Att upprätta en familjecentral eller annan verksamhet med samordnade resurser Att andelen barn och elever som känner sig trygga och trivs i förskola och skola ökar Att informera blivande föräldrar om vikten av goda levnadsvanor 5. Målområde 9: Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet är en förutsättning för en god hälsoutveckling. Regelbunden fysisk aktivitet har gynnsamma effekter på både den fysiska och psykiska hälsan. Våra kroppar är byggda för rörelse och dagens samhällsbild, med det ökande stillasittandet, ger negativa konsekvenser på hälsan. Regelbunden fysisk aktivitet ger oss i första hand skydd mot hjärt- och kärlsjukdomar, övervikt och fetma men har även positiv inverkan på ångest, oro och depression. Målet för de samlade insatserna inom detta område är att samhället utformas så att det ger förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen
5.1 Övergripande mål: Invånarnas livsstil ska innehålla en ökad fysisk aktivitet. Detta ska främst ske genom insatser som stimulerar till: mer fysisk aktivitet i förskola, skola och i anslutning till arbetet mer fysisk aktivitet under fritiden att äldre och funktionshindrade erbjuds möjligheter till motion eller träning på sina egna villkor I målområdet fokuserar vi på: att vi vill att fler går och cyklar till och från skola eller arbete Vi vill öka andelen fysiskt aktiva på en hälsofrämjande nivå, dvs. minst trettio minuters aktivitet per dag för vuxna och ungdomar samt minst sextio minuter för barn En ökad kommunal satsning i form av förbättrat stöd och kommunalt engagemang mot föreningslivet att Hälso- och sjukvården ordinerar mer Fysisk aktivitet på Recept (FYSS). 6. Målområde 10: Matvanor och livsmedel Maten har en avgörande betydelse för hälsan. Goda matvanor är bra för hälsan och välbefinnandet och är en förutsättning för en positiv hälsoutveckling. Goda matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet, kan förebygga en rad hälsoproblem exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer och även psykisk ohälsa. Många av vår tids folkhälsoproblem har samband med maten. Människor i Sverige har generellt bra matvanor men det finns skillnader i matvanor avseende ålder, kön, social och ekonomisk situation och vart du bor. Ohälsosamma matvanor är vanligare bland grupper med låg utbildning och låg inkomst och fetma följer ett tydligt socialt mönster där människor i socialt utsatta positioner drabbas hårdast. Detta leder till ojämlikhet i hälsa. Matvanor är komplexa och många olika faktorer spelar in i val av mat, exempelvis kultur och vanor, tillgänglighet och utbud till olika sorters livsmedel, pris och marknadsföring. För att främja goda matvanor behövs en bred satsning på olika nivåer i samhället där olika aktörer drar åt samma håll med en gemensam målsättning. Det är också viktigt att tydliggöra samband mellan matvanor och olika hälsoutfall.
6.1 Övergripande mål: Invånarna ska ha goda matvanor som tar hänsyn till hållbar ekologisk, ekonomisk och social utveckling. Det behövs vägledning och information för att hitta rätt bland alla kostråd. Inte minst handlar det om att känna till betydelsen av en hälsosam kost för att må bra. Vi vill att barn och ungdomar i skolan ska äta skollunch. Maten som serveras i kommunens storhushåll ska främja en god hälsa och uppfylla de svenska näringsrekommendationerna. Nyttiga mellanmål ska serveras i kommunens verksamhet inkl. skolcafeteria, där frukt och hälsosamma smörgåsar framhålls istället för godis, bakverk och sötade drycker. I målområdet fokuserar vi på: att stimulera till goda matvanor i förskola, skola och äldreomsorg ökad eller bibehållen konsumtion av ekologiska, rättvisemärkta och närproducerade livsmedel att minska andelen barn med övervikt och fetma att sprida kunskap om goda matvanor 7. Målområde 11: Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Bruket av beroendeframkallande medel är en viktig bestämningsfaktor för hälsan. Riksdag och regering har antagit en ny ANDT strategi 2011 där det övergripande målet är ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika och dopning, - att minska allt tobaksbruk och förhindra att minderåriga börjar använda tobak, - att förhindra all skadlig alkoholkonsumtion bl.a. genom att minska konsumtionen och skadliga dryckesvanor. Att begränsa alkoholens negativa effekter, minska tobaksbruket samt verka för ett narkotikafritt samhälle har länge varit viktiga folkhälsofrågor och naturliga delar av välfärdspolitiken. Samtliga av dessa levnadsvanor påverkar vår hälsa negativt. Bruket av beroendeframkallande medel orsakar oss människor mycket lidande i form av sjukdomar och för tidig död samtidigt som det kostar samhället stora summor pengar.
7.1 Övergripande mål: Invånarna ska minska sin användning av tobak och alkohol och samhället ska vara fritt från narkotika och dopning. I målområdet fokuserar vi på: att kunna erbjuda en tobaksfri och alkoholfri start i livet, minska andelen gravida och småbarnsföräldrar som röker och har ett riskbruk när det gäller alkohol att minska andelen ungdomar under 18 år som använder tobak att arbeta för en senarelagd alkoholdebut och minskat berusningsdrickande önskvärt är att öka användandet av AUDIT i hälso- och sjukvården Det är viktigt att undanröja den illegala alkoholhanteringen och minska tillgången på narkotika. 8. Ansvar Folkhälsoarbetete kräver ett gemensamt ansvarstagande och samverkan mellan olika verksamhetsområden. För att uppnå de långsiktiga prioriterade folkhälsomålen krävs det insatser från de flesta sektorer i samhället från det offentliga, från det privata och från de ideella organisationerna samt från människor själva. Nyckelpositionerna i folkhälsoarbetet innehas av kommunen, landstinget och länsstyrelsen. De har ansvar för strategiskt viktiga verksamheter för folkhälsan och dess utveckling. Folkhälsoplaneraren ska ha en samordnande roll i arbetet genom att underlätta för, utveckla och stödja de olika verksamheterna i arbetet med att uppnå folkhälsoplanens mål. 9. Uppföljning utvärdering Uppföljning av mål och insatser är viktiga moment i folkhälsoarbetet. Utvärderingen ska visa på värdet av de insatser som gjorts. Folkhälsoarbetet är ett långsiktigt arbete som ska leda till mätbara effekter i form av bibehållen hälsa och minskad sjuklighet. Alla aktörer har ett ansvar för att konkretisera insatser som de behöver göra för att uppnå de prioriterade målen. Varje förvaltning/nämnd ska årligen, i samband med bokslutsarbetet, redogöra för de egna folkhälsoinsatserna. Denna redovisning kommer att ske utifrån sju landmärken för hälsa och hållbar utveckling*. Genom att utvärdera dessa landmärken täcker vi in alla 11 folkhälsomål inklusive kommunens fyra prioriterade mål. Dessa insatser kommer tillsammans med insatser som övriga aktörer genomfört att sammanställas i ett dokument till kommunfullmäktige. En samlad utvärdering av de prioriterade folkhälsomålen ska ske under 2014. Inför nästa period ska en kartläggning över hälsoläget göras för att se om det tillkommit några nya hälsoområden i kommunen som bör prioriteras.
*sju landmärken för hälsa och hållbar utveckling Mer kroppsrörelse i vardagen Grönare mat på tallriken Plats för föräldraskapet Plats för mänskliga möten Balansera stressen Närhet till naturen Närhet till kulturen