Hemtjänst och särskilt boende

Hemtjänst och särskilt boende En jämförelse av kommunens äldreomsorg ur ett medborgarperspektiv Nätverket Tumstocken Nätverket Tumstocken Deltagande kommuner: Helsingborg, Lund, Sigtuna, Strängnäs, Tierp, Upplands och 2009-02-19 Nätverket är en del av Jämförelseprojektet www.jamforelse.se. Ett samarbete mellan SKL, RKA och Finansdepartementet 1/40

Innehåll Innehåll...2 1.1 Bakgrund...3 1.2 Metod och avgränsning... 4 2 Sammanfattning...5 3 Kommunernas förutsättningar...7 4 Hemtjänst...8 4.1 Service... 9 4.2 Omsorg... 11 4.3 Sammanlagt värde för hemtjänstens service och omsorg... 13 4.4 Vad kostar service och omsorg för den äldre?... 13 4.5 Nöjdhemtjänsttagarindex... 15 4.6 Kostnader relaterade till kvalitetsbild... 15 4.7 Personalkontinuitet...17 4.7.1 Utgångspunkt och beskrivning... 17 4.7.2 Resultat... 17 4.7.3 Kommentar... 18 4.8 Kostnadsbild för den äldre...19 4.8.1 Utgångspunkter och beskrivning... 19 4.8.2 Resultat... 20 4.8.3 Kommentar... 20 5. Särskilt boende... 21 5.1 Äldreboendeindex... 21 5.2 Nöjd-Kund-Index- äldreboende... 24 5.3 Kostnader relaterade till kvalitetsbild... 25 5.4 Kommentarer... 25 5.5 Väntetid till särskilt boende...26 5.5.1 Utgångspunkt och beskrivning... 26 5.5.2 Resultat... 26 5.5.3 Kommentar... 27 5.6 Beslut som överklagats och ändrats av Länsrätten...28 5.6.1 Utgångspunkter och beskrivning... 28 5.6.2 Resultat... 28 5.6.3 Kommentarer... 28 5.7 Sjukskötersketid, läkemedelsavvikelser och fallrapporter...29 5.7.1 Utgångspunkt och beskrivning... 29 5.7.2 Resultat... 29 5.7.3 Kommentar... 30 6. Informationsgivning...32 6.1 Utgångspunkt och beskrivning... 32 6.2 Resultat... 33 6.3 Kommentar... 35 Bilaga... 36 Äldreboendeindex, svar per fråga... 36 2/40

1.1 Bakgrund Nätverket Tumstocken är ett av ca tjugo nätverk som ingår i det treåriga nationella jämförelseprojektet. De kommuner som deltar i nätverket är Helsingborg, Lund, Sigtuna, Strängnäs, Tierp, Upplands och. Tillsammans finns det över 500 000 invånare i dessa kommuner. Nätverket Tumstocken har i sin tredje rapport haft uppdraget från sin styrgrupp att jämföra äldreomsorgen mellan kommunerna ur ett medborgarperspektiv. Jämförelseprojektets primära syfte är att ta fram effektiva arbetsmodeller där jämförelser i olika nätverk leder till praktiska förbättringar i verksamheterna. Inriktningen är att försöka finna sambandet mellan kostnader och kvalitet. Det är också en uttalad ambition att skapa en arbetskultur där kontinuerliga jämförelser blir ett bestående inslag i kommunernas arbete med att förbättra sina verksamheter. För att lyckas med detta bygger projektets arbetsmetod på kommunernas egen kraft och uppfinningsrikedom. Jämförelseprojektet intention är att nätverket årligen återkommer med en rapport utifrån dessa och andra utvecklade kvalitets och resultatmått. Syftet med rapporten är att ur ett brukar- och medborgarperspektiv ge underlag och tips för att förbättra kvaliteten i de deltagande kommunernas verksamheter. I samband med detta ska man kunna bedöma kvaliteten på arbetet i den egna kommunen i förhållande till insatta medel, och kunna jämföra vad som görs i andra kommuner. Goda exempel ska lyftas fram och vara en inspirationskälla för andra kommuner. För att lyckas har ett par riktlinjer för det genomförda arbetet varit vägledande: Vi ska undvika att ta fram en ny sifferskog. Ett par enkla och mer eller mindre givna mått ska ges uppmärksamhet. Vi ska ta fram kvalitetsmått utifrån i första hand ett kommunlednings- eller medborgarperspektiv. Inte professionens perspektiv. Fokus ska vara att hitta de goda exemplen. Dessa exempel ska lyftas fram och andra kommuner ska ges tillfälle att plocka idéer till den egna verksamheten. Sambandet mellan kostnader/resurser och kvalitet ska belysas. Syftet är att se om det finns ett direkt samband mellan höga kostnader och hög kvalitet. Förklaringar till skillnader överlämnas till respektive kommun att analysera. Det är omöjligt att ta fram en helt sann och heltäckande bild av verksamhetens kvalitet med ett par mått. Måtten ska ses som indikatorer på att det finns skillnader i kvalitet. Dessa skillnader kan sedan ges olika förklaringar. 3/40

1.2 Metod och avgränsning Projektgruppen har i sitt arbete hämtat statistik och uppgifter från centrala dataregister där det varit möjligt. I flera fall har kommunerna gjort ett omfattande manuellt arbete för att få fram uppgifter. Några av måtten har undersökts lokalt genom att genomföra undersökningar under gemensamma undersökningsveckor. Några kommuner deltar inte i alla undersökningar. Rapporten består av följande delar: 1.Hemtjänst - Service - Omsorg - Avgifter - Brukarnas nöjdhet-hemtjänst - Kostnader relaterade till kommunens service och omsorg samt brukarnas nöjdhet - Personalkontinuitet inom hemtjänsten - Kostnadsbild för den äldre, jämförelse utifrån typfall 2. Särskilt boende - Äldreboendeindex - Brukarnas nöjdhet- särskilt boende - Kostnader relaterade till kommunens service och omsorg samt brukarnas nöjdhet - Väntetid till särskilt boende - Beslut som överklagats och ändrats av länsrätten - Läkemedelsavvikelser, fallskador och sjukskötersketid 3. Informationsgivning - via kommunernas webbsidor - via tryckt information 4/40

2 Sammanfattning Nätverket Tumstocken har i sin tredje rapport haft uppdraget från sin styrgrupp att jämföra kommunernas äldreomsorg ur ett medborgarperspektiv. Nätverket har tittat på verksamheten inom hemtjänst och särskilt boende samt kommunens informationsgivning. Nätverket har använt sig av ett flertal resultatmått såsom exempelvis äldreboendeindex, hemtjänstindex, avvikelsehantering, personalkontinuitet med mera för att fånga kvalitativa aspekter inom äldreomsorgen. För att få en bild av vad hemtjänsten kan bestå av och vilken servicenivå de olika tjänsterna innehåller har ett hemtjänstindex använts. Jämförelsen av kommunernas service och omsorg till hemtjänsttagarna kopplat till kostnaderna visar att Helsingborg har låga kostnader och får högst poäng för kvalitet i service och utbud. Strängnäs har också förhållandevis låga kostnader och hög nöjdhet hos brukarna. Inte heller vid jämförelsen av kommunernas särskilt boenden kan man utläsa något samband mellan en högre kostnad och en högre kvalitetspoäng i äldreboendeindex. Förhållandet som ibland råder är snarare det omvända d.v.s. högre kvalitetspoäng till en låg kostnad som ex. för Strängnäs och lägre kvalitetspoäng till en hög kostnad som ex. Lund. Strängnäs kan som enda kommun idag, efter ett målmedvetet arbete, erbjuda alla boende på särskilt boende möjligheten att välja mellan flera maträtter vid huvudmålet Utifrån de kriterier som kvalitet beskrivs i den här rapporten återspeglas inte det resultatet i nöjdheten hos brukarna. Väntetiden till särskilt boende varierar mellan kommunerna, mellan som lägst drygt 1 månad i Tierp till som mest ca 3,5 månader i Uppland. Nätverket har utgått från det datum den äldre sökt ett särskilt boende tills man fått ett erbjudande om plats, dvs. även inkluderat utredningstiden. Av totalt över 21 000 överklagningsbara beslut som tagits inom äldreomsorgen i de åtta kommunerna under 2007 har 23 stycken överklagats och 11 beslut ändrats av Länsrätten. Vid en jämförelse av avgiften den äldre betalar för olika hemtjänstinsatser har typfall använts och resultatet visar på stora variationer mellan kommunerna. I samma mätning beräknades även brukarens avgiftsutrymme, dvs. hur mycket kommunen anser att brukaren har råd att betala för hemtjänsten. Resultatet visar även här rätt stora variationer mellan kommunerna. Nätverket har även tittat på personkontinuiteten inom hemtjänsten. Mätningen avser de hemtjänsttagare som får mer än en hemtjänstinsats samtliga veckodagar under en två veckors period. Resultatet från den genomförda mätningen visar en spridning mellan i genomsnitt 9 och 13 olika personal. Kopplar vi personalkontinuitetsresultatet till brukarnöjdheten ser vi inget samband Kommunernas webbsidor samt tryckta information har undersökts utifrån ett antal vanliga medborgarfrågor. Informationsgranskningarna visar på rätt stora variationer mellan kommunerna. Sigtuna är den kommun som ger bäst information utifrån de granskade frågeställningarna. Resultatet av granskningen av den tryckta informationen visar genomgående lägre resultat hos samtliga kommuner. 5/40

För fortsatt jämförelse inom äldreomsorgen är kommunernas förebyggande arbete ett intressant område att titta närmre på. Hur arbetar kommunerna exempelvis med uppsökande verksamhet, väntjänst, träffpunkter etc? Kan man se någon koppling till behovet av hemtjänst? Har en kommun som satsar på förebyggande insatser lägre eller högre kostnader för äldreomsorgen? 6/40

3 Kommunernas förutsättningar Helsingborg Lund Sigtuna Strängnäs Tierp Upplands Befolkning 071231 124 986 105 286 37 793 31 435 20 068 38 055 187 541 Varav 80 år och äldre 6 883 4 225 1 109 1 563 1 339 1 162 7 893 Andel 65 år och äldre 17,6% 13,4% 13,6% 17,7% 21,0% 13,5% 13,7% Andel 80 och äldre 5,5% 4,0% 2,9% 5,0% 6,7% 3,1% 4,2% Hemtjänst Servicegrad* 80 år och äldre 25% 23% 18% 20% 24% 37% 37% Särskilt boende Servicegrad* 80 år och äldre - 12% 12% 18% 12% 11% 13% * Servicegrad: andelen beslut om Hemtjänst respektive Särskilt boende som avser åldersgruppen 80 år och äldre 7/40

4 Hemtjänst Hemtjänsten är en omfattande och väsentlig verksamhet i stödet till de äldre. Innehållet i hemtjänsten och behoven hos de äldre har med tiden förändrats. För att fånga denna förändring och utveckling räcker det inte bara med att se till kostnaderna. Nätverket har tittat på hemtjänsten utifrån sju olika perspektiv. Vad innehåller hemtjänsten och vad kan den erbjuda för kvalitet? Ett flertal tidigare undersökningar visar dessutom att hemtjänstens innehåll, det vill säga vilka tjänster kommunerna kan erbjuda, varierar. Något som givetvis förklaras med att Socialtjänsten styrs av en ramlag och det utifrån detta gjorts olika lokala prioriteringar. Rapportens utgångspunkt är därför att först beskriva vad hemtjänsten kan bestå av, vad den kostar för den äldre och hur nöjd den äldre är med hjälpen. Rapporten omfattar även en mätning av personalkontinuiteten samt kommunernas beräkningar av avgift för den äldre utifrån några typfall. Genom att fånga denna del kan en bild av utbud och innehåll fås som dessutom kan ställas i relation till den kostnadsbild som finns i kommunen. Stora förändringar kommer troligen att ske inom hemtjänstens servicedel i framtiden och det är även ur denna synpunkt viktigt att ha ett utgångsläge för att se och följa vari förändringarna kommer att ske. En viktig utgångspunkt för utveckling av tjänsterna i kommunen. Kommunerna har i de flesta fall politiskt antagna riktlinjer för bistånd för äldre. Syftet med riktlinjer är att säkerställa att biståndsbeslut fattas enligt samma bedömningsgrunder, det vill säga att personer med likartade behov får likartade beslut om insatser. Riktlinjerna är ett stöd och en utgångspunkt för biståndshandläggarens beslut. Riktlinjerna beskriver ett normalbistånd det vill säga vilken insats och tid som vanligtvis beviljas för olika insatser. Biståndsbeslut vilar alltid på en individuell bedömning. Det individuella beslutet kan alltså avvika från riktlinjerna i såväl omfattning som insats, beroende på det individuella behovet. Det är dessa riktlinjer som ligger till grund för kommunernas svar i många delar av rapporten. Avsnittet om hemtjänstindex innehåller fyra delar. Den första delen har vi valt att kalla för ett Serviceindex som är en summa från den poängsättning som gjorts utifrån utbud och innehåll i de olika servicetjänsterna. På motsvarande sätt är ett Omvårdnadsindex framtaget. En tredje del innehåller kostnadsmått som ställs i relation till kvalitetspoängen i de två tidigare indexen samt till brukarnas nöjdhet. Den fjärde delen utgör en bild av de olika avgiftsformerna inom hemtjänsten. Dessa har delats in i tre kategorier, avgiftsfria, inom maxtaxan och utanför maxtaxan. 8/40

Resultat 4.1 Service För att ge en överskådlig bild av kommunens service till den som söker hjälp har serviceutbudet listats. Därefter är servicetjänsterna granskade utifrån ett antal serviceaspekter och poängsatts utifrån utbud och serviceinnehåll. Utgångspunkt är respektive kommuns riktlinjer och undersökningen avser 2008. Ett poäng ges om tjänst erbjuds oavsett om den är biståndsbedömd eller inte. 1 = tjänsten erbjuds och är biståndsbedömd (1 p) 1 = tjänsten erbjuds i kommunen men är inte biståndsbedömd (1 p) 0 = tjänsten erbjuds inte i kommunen (0 p) Kommunens serviceutbud till de äldre Tabell 1. Utbud av servicetjänster Helsingborg Lund Sigtuna Strängnäs Städning Fönsterputs Tvätt Mat i hemmet Dagligvaruinköp Syn-/hörselstöd Gräsklippning Snöskottning Fixartjänst Tierp Upplands 1 1 1 1 1 1 1 1 0 0 1 0 0 1 1 1 1 1 1 1 1 0 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 0 1 0 0 1 0 1 0 0 0 1 1 0 1 0 0 0 1 1 0 1 1 1 1 1 0 1 1 Summa poäng: (max 9) 5 6 5 8 7 5 9 4.1.1 Vad innehåller de olika servicetjänsterna? Servicetjänsterna har granskats utifrån ett antal serviceaspekter och har poängsatts utifrån omfattning, periodicitet och valmöjlighet. Varje tjänst redovisas separat i bilaga. I nedanstående tabell visas poängsättning för de olika tjänsterna. En hög siffra innebär exempelvis för städning att den erbjuds varje vecka och mer än 2 rum och kök. 9/40

Tabell 2. Servicetjänsternas innehåll Helsingborg Lund Sigtuna Strängnäs Tierp Upplands Städning (grön = varje vecka(2p), gul = varannan vecka(1p), röd = var tredje vecka(0p) Hur ofta 2 1 0 1 0 0 0 Omfattning* 2 1 1 1 1 1 1 Fönsterputs (grön = varje vecka(2p), gul = varannan vecka(1p), röd = var tredje vecka(0p) Hur ofta 2 0 0 0 0 0 0 Omfattning* 2 0 0 0 0 0 0 Tvätt (grön = varje vecka(2p), gul = varannan vecka(1p), röd = var tredje vecka(0p) Hur ofta 2 1 0 1 1 1 1 Mat i hemmet (grön = erbjuds (1p), röd = erbjuds ej (0p) Leverans av fryst mat (1p) 0 0 0 0 0 0 0 Leverans av varm mat (1p) 0 1 1 0 0 0 0 Leverans av kyld mat (1p) 0 1 1 1 1 1 1 Välja på minst två maträtter (1p) 0 1 1 1 1 1 1 Enklare matlagning (2p) Gul = 1-3 ggr/vecka (1p) 0 0 0 2 1 2 2 Alla över 80 år berättigade till mat distribution (1p) 0 0 0 0 0 0 0 Dagligvaruinköp (grön=mer än en gång/vecka (2p) gul =en gång/v (1p) röd=färre än en gång/v (0p) Hur ofta 2 1 1 2 1 1 1 Dagligvaruinköp (JA-svar 2 poäng, erbjuds ej 0 poäng) Får följa med 2 0 0 2 2 2 2 Välja affär i närområdet 2 2 2 2 2 2 2 Vid matlåda: välja varifrån 0 0 0 0 0 0 0 (JA- 1p) Varuhemssändn. från butik (JA 1p) 1 1 0 0 0 0 0 Summa poäng (max 25) 17 10 12 13 10 11 11 * Omfattning: Hur många rum. Grön = mer än två r.o.k (2p) Gul = två r.o.k (1p) Röd = 1 r.o.k (0p) 10/40

4.1.2 Kommentar Det är tämligen stor variation mellan kommunernas serviceutbud. Helsingborg erbjuder som enda kommun fönsterputs som en del av hemtjänsten. Tierp, Strängnäs och erbjuder gräsklippning och snöskottning inom hemtjänstens serviceutbud. Fixartjänst, dvs. hjälp med enklare sysslor som byte av lampor, gardinuppsättningar finns i alla kommuner förutom Tierp. Vilka tjänster som ryms inom fixartjänsten varierar mellan kommunerna. Hur ofta städning, fönsterputs, tvätt och inköp erbjuds är en viktig servicefaktor för den äldre. Helsingborg har en avsevärt högre service utbud än övriga kommuner. Både städning och tvätt erbjuds varje vecka, städningen omfattar dessutom fler rum i Helsingborg än i övriga kommuner. 4.2 Omsorg Hemtjänstens omsorgsutbud På motsvarande sätt som för service har de tjänster som hemtjänstens omsorgsutbud kan omfattas av granskats utifrån serviceaspekter och poängsatts. 1 = tjänsten erbjuds och är biståndsbedömd (1 p) 1 = tjänsten erbjuds men är inte biståndsbedömd (1 p) 0 = tjänsten erbjuds inte i kommunen (0 p) Tabell 3. Utbud av omsorgstjänster Helsingborg Lund Sigtuna Strängnäs Tierp Upplands Personlig omvårdnad 1 1 1 1 1 1 1 Avlösning i hemmet 1 1 1 1 1 1 1 Regelbunden ledsagarservice 1 1 1 1 1 1 1 Promenader 1 1 1 1 0 1 1 Trygghetsringning / telefonservice 1 1 1 1 1 1 1 Dagverksamhet 1 1 1 1 1 1 1 Trygghetslarm Personlig tid 1 1 1 1 1 1 1 1 0 0 1 0 1 1 Summa poäng (max 8) 8 7 7 8 6 8 8 11/40

4.2.1 Vad innehåller de olika omsorgstjänsterna? Antalet valmöjligheter och omfattningen har premierats vid poängsättning Tabell 4. Omsorgstjänsternas innehåll Helsingborg Lund Sigtuna Strängnäs Tierp Upplands Personlig omvårdnad. Möjlighet att välja (JA-svar ger 1 poäng, Nej-svar 0 p) Man/kvinna för personlig hygien 1 1 1 1 1 0 1 Dusch mer än en gång/vecka 1 1 1 1 1 1 1 Personal som talar hemtjänsttagarens modersmål 1 1 1 1 1 0 1 Tid för insats (1p) 1 1 1 0 1 1 1 Dag för dusch Avlösning i hemmet Hur ofta, not 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 2 2 2 2 2 Hur länge per tillfälle, not 2 0 2 2 1 1 2 1 Alla dagar (grön 2p), Vardagar (gul 1p) 2 2 1 2 1 2 2 Ledsagarservice, not 1 0 2 2 1 2 1 2 Promenader och periodicitet, not 3 2 2 1 2 0 1 1 Dagverksamhet, social verksamhet Vardagar (1p) 1 0 0 1 0 1 1 Helgöppet (2p) 2 0 0 0 0 0 2 Kvällsöppet (2p) 2 0 0 0 0 0 2 Dagverksamhet, demensverksamhet Vardagar (1p) 1 1 1 1 1 1 1 Helgöppet (2p) 2 0 0 0 0 0 0 Kvällsöppet (2p) 2 0 0 0 0 0 0 Summa poäng (max 33) 21 16 14 14 12 13 19 1. Grön = mer än en gång/månad(2p), Gul = en gång/månad (1p), Röd = mindre än en gång/månad (0p) 2. Grön = mer än sex timmar (2p),Gul = upp till och med 6 timmear (1p) Röd= (0p) 3. Grön = mer än en gång/vecka (2p),Gul = en gång/vecka (1p), Röd = mindre än en gång /vecka (0p) 12/40

4.2.2 Kommentar Utbudet av omsorgstjänster är mera lika i kommunerna eftersom lagstiftningen är mera styrande. Helsingborg får högst poäng för sitt innehåll, främst på grund av att de erbjuder biståndsbedömd social dagverksamhet vardagar, kvällar och på helger. Flera av kommunerna försöker tillgodose den enskildes behov av personal som talar hans/hennes modersmål med anhöriganställning om det inte är möjligt att tillgodose behovet med ordinarie personal. 4.3 Sammanlagt värde för hemtjänstens service och omsorg Tabell 5. Sammanlagt värde för hemtjänstens service och omsorg Helsingborg Lund Sigtuna Strängnäs Tierp Upplands Servicetjänster (max=34) Omsorgstjänster (max=33) Sammanlagt: (max 67) 22 16 17 21 17 16 20-29 23 21 22 18 21 27 - KKK 51 39 38 43 35 37 47 39 Resultatet kan jämföras mot de 51 kommuner som ingår i kommunens kvalitet i korthet (KKK) som svarat på motsvarande frågor. Den genomsnittliga poängen för dessa kommuner är 39. 4.3.1 Kommentar Sammantaget erbjuder Helsingborg bäst hemtjänst, både service och omsorg, av kommunerna i nätverket. En förklaring kan vara att Helsingborg har hemservice, som beviljas med förenklad biståndshantering. Det innebär att alla över 67 kan ansöka om hemservice 8 timmar per månad. Den enskilde väljer själv hur många timmar han/hon vill utnyttja samt vilka insatser som ska utföras. Om man har större behov eller är under 67 år görs en vanlig utredning och den enskilde får ett detaljerat beslut på hur många timmar som beviljats samt hur timmarna ska användas. De insatser som omfattas är: städning inklusive storstädning och fönsterputs, tvätt, klädvård, inköp, tillfällig tjänst = fixartjänst. Helsingborg tillhandahåller dock inte mat utan hänvisar till privat utförare. 4.4 Vad kostar service och omsorg för den äldre? Utifrån den äldres perspektiv är avgiftsfrågan en viktig kvalitetsfråga. Ju mindre det kostar ju bättre är det för den enskilde hemtjänsttagaren. Det är utgångspunkten för poängbedömningen i detta avsnitt. Nedan presenteras en sammanställning av om de olika tjänsterna ingår i maxtaxan, är avgiftsfria eller har en egen taxa utanför maxtaxan. För att göra det överskådligt är de fyra alternativen insorterade i olika färger. Avgiftsformen avser 2008. 13/40

3 = tjänsten är avgiftsfri (3 p) 2 = tjänsten ingår i maxtaxan (2 p) 1 = tjänsten finns med egen taxa utanför maxtaxan (1 p) 0 = tjänsten erbjuds inte (0 p) Tabell 6. Tjänster som ingår i maxtaxan Helsingborg Lund Sigtuna Strängnäs Tierp Upplands Mat i hemmet 0 2 0 2 1 2 1 Dagligvaruinköp 2 3 2 2 2 2 2 Personlig omvårdnad 2 2 2 2 2 2 2 Avlösning i hemmet 2 2,5* 3 2 2 2 2 Ledsagarservice 2 2 2 2 2 2 2 Promenader 2 2 2 2 0 2 2 Trygghetslarm 2 2 2 2 2 2 1 Trygghetsringning/ telefonservice 2 3 2 2 2 2 2 Personlig tid 2 0 0 2 0 2 2 Dagverksamhet 2 2 2 3 2 2 2 Stöd och råd till syn- /hörselskadad 0 3 0 0 1 0 3 Gräsklippning 0 0 0 1 1 0 1 Snöskottning 0 0 0 1 1 0 1 Fixartjänst 1 3 3 1 0 3 1 Städning 2 2 2 2 2 2 2 Fönsterputs 2 0 0 1 0 0 1 Tvätt 2 2 2 2 2 2 2 Summa poäng: (max 51) * Lund: Avlösning i hemmet i max 15 timmar 25 30,5 24 29 22 27 29 4.4.1 Kommentar De flesta tjänster som kommunerna erbjuder ingår i maxtaxan. I sammanräkningen avgör både hur många tjänster som kommunen erbjuder och vilken avgift som utgår för respektive tjänst. Sigtuna erbjuder många tjänster och samtliga ryms inom maxtaxan vilket ger högst antal poäng. Tierp erbjuder flest tjänster med avgift utanför maxtaxan. 14/40

4.5 Nöjdhemtjänsttagarindex Nätverket har i denna rapport valt att belysa brukarnöjdheten med resultatet från den nationella brukarenkät som Socialstyrelsen genomfört på regeringens uppdrag. De frågor som bildar Nöjdhemtjänsttagarindex är i princip de samma som de frågor SKL tagit fram i samråd med SCB och som normalt rekommenderas kommunerna att använda i sina befintliga enkäter. Frågorna är av generell och övergripande karaktär där den enskilde brukaren ger ett helhetsomdöme av verksamheten. Alla frågor utgår från en skala från 1 till och 10. Medelvärdet för de tre frågorna på den 10-gradiga skalan vägs samman till ett sammanfattande index på en 100-gradig skala enligt följande: (Summan av medelbetygen på frågorna a+b+c): 3-1): 9 ) *100 ). Frågorna är: - Hur nöjd är du med hjälpen som helhet? - Hur väl uppfyller hjälpen dina förväntningar på den? - Föreställ dig en hjälp som är perfekt i alla avseenden. Hur nära en perfekt hjälp är den som du får? 4.5.1 Resultat Tabell 7. Nöjd-Kund-Index för hemtjänst NKI Helsingborg Lund Sigtuna Strängnäs Tierp Upplands 72 71 74 78 75 75 65 72 Källa: Socialstyrelsen Rikssnitt 4.6 Kostnader relaterade till kvalitetsbild Kommunernas kostnad för hemtjänsten bör ställas mot den samlade bilden av den service och omsorg som kommunen erbjuder samt hur nöjda brukarna är med servicen.. Detta väcker frågor om huruvida kommunen har en effektiv organisation för att förmedla bra tjänster till medborgarna. Ett rimligt antagande kan vara att ett mer omfattande och rikare serviceutbud bör leda till en högre kostnad för kommunen. I tabellen redovisar vi därför även resultatet av Socialstyrelsens nationella mätning hösten 2008 av brukarnöjdheten i Nöjd-Kund-Index. 15/40

Tabell 8. Nyckeltal för hemtjänsten Helsingborg Lund Sigtuna Strängnäs Andel med omsorg, %* Kostnad per invånare 65-w år, kr* Kostnad per brukare, kr* Tierp Upplands Hela riket 10,1 7,5 6,5 9,6 8,5 8,3 14,1 9,0 12 236 10 498 8 472 10 050 10 143 10 710 15 114 19 019 120 714 140 250 129 943 105 118 119 343 128 625 106 991 153 019 Kvalitetspoäng 51 39 38 43 35 37 47 - Nöjd-Kund-Index 72 71 74 78 75 75 65 72 Kostnad per kvalitetspoäng, kr Kostnad per nöjdhemtjänstpoäng, kr 2 367 3 596 3 420 2 503 3 410 3 476 2 276-1 677 1 975 1 756 1 348 1 591 1 715 1 646 2 125 * Källa: Vad kostar verksamheten i din kommun 2007, tabell 8 b. Hemsjukvård t.o.m. sjuksköterska ingår för Helsingborg, Lund, Sigtuna, Tierp och. För Strängnäs ingår hemsjukvård t.o.m. undersköterska. Kostnaden per brukare är exklusive lokalkostnader. Andelsuppgifterna baseras på den individbaserade statistiken från socialstyrelsen. Grönt = lägst kostnad respektive högst kvalitet eller nöjdhet Rött = högst kostnad respektive lägst kvalitet eller nöjdhet 4.6.1 Kommentar Resultatet visar inget samband mellan hög kostnad och höga kvalitetspoäng respektive hög brukarnöjdhet. Tvärtom visar resultatet på ett omvänt samband. Helsingborg har låga kostnader och får högst poäng för kvalitet i service och utbud. Strängnäs har också förhållandevis låga kostnader och hög nöjdhet. Service och omsorgsutbudet är dock lägre än i Helsingborg. Lund har högst kostnader men samtidigt lägre kvalitetspoäng och nöjdhet hos brukarna. Detta väcker många frågor. Hur är hemtjänsten organiserad i Helsingborg i förhållande till övriga kommuner och vilka kvalitetskrav ställer vi i de olika kommunerna? Vad ligger bakom den höga nöjdheten hos brukarna i Strängnäs? Vad ligger bakom Lunds höga kostnader? Ser vårdtyngden olika ut i kommunerna? Har Helsingborg primärt satsat på en bra hemtjänst för äldre? 16/40

4.7 Personalkontinuitet 4.7.1 Utgångspunkt och beskrivning Att som vårdtagare få möta samma personal från dag till dag kan ses som en viktig kvalitetsfaktor. Däri ligger mycket känslan av trygghet. När det kommer hem ett stort antal olika personer till den äldre blir det svårare för den äldre att lära känna personerna och därmed känna trygghet och kvalitet. I många undersökningar inom hemtjänsten framförs detta som en av de viktigaste kvalitetsfaktorerna. För att jämföra personalkontinuiteten i kommunerna genomfördes en kartläggning under två sammanhängande veckor av antalet olika anställda personer som besökte brukarna. Ett urval om minst 50 hemtjänsttagare med minst två insatser varje dag ingick i mätningen och alla avvikelser sorterades bort. Flertalet kommuner har genomfört undersökningarna manuellt, medan några har hämtat uppgifter ur verksamhetssystem. Mätningen genomfördes hösten 2008. Helsingborg deltar inte i denna del av rapporten. 4.7.2 Resultat Antal olika personal den äldre med minst två insatser per dag under veckans alla dagar möter under en tvåveckorsperiod. Mätningen genomfördes i september 2008. Diagram 1. Antal personer den äldre möter under en tvåveckorsperiod Antal personer 16 14 12 10 8 6 4 2 0 13 12 9 8 13 13 13 12 Lund Sigtuna Strängnäs Tierp Upplands 9 9 8 8 13 12 KKK Medel Median KKK= Kommunens kvalitet i korthet drygt 50 kommuner 17/40

4.7.3 Kommentar Resultatet visar att hemtjänstkunden i genomsnitt får besök av 9 till 13 olika personer under en tvåveckorsperiod. Mätningen har omfattat brukare som har mer än en insats dagligen. I och Upplands, som har lägst antal olika personer som besöker brukaren, är det förhållandevis många externa utförare. De externa utförarna där har bättre personalkontinuitet än de kommunala. Flera utförare marknadsför sina tjänster med att det är samma personer som kommer på besök med motiveringen att det skapar trygghet, ökat välmående och trivsel för brukaren. I debatten framförs ofta personalkontinuitet som ett viktigt kvalitetsmått. Det är självklart rätt. Men i vår undersökning finner vi inget samband mellan få personer som besöker brukaren och nöjdheten. Resultatet visar på det omvända. Strängnäs med flest personbesök har högst nöjdhet hos brukarna medan uppvisar motsatt resultat. Nätverket har diskuterat vad som är viktigast för den enskilde, vad är bra kvalitet och vad är ett bra resultat? Är det att samma person kommer, att hemtjänsten utför insatsen på utlovad tid eller att de personer som kommer utför den beviljade insatsen på samma sätt? Har det betydelse om jag som brukare kan välja vem som kommer och när? Resultatet i vår mätning bedömer vi som bra, då det i materialet finns brukare med upp till åtta besök om dagen. Det är dock den enskilde själv som avgör vad som är bra kvalitet för just honom eller henne och det kan naturligtvis vara olika för olika personer. Vad brukaren anser vara viktigast bör belysas i de brukarundersökningar kommunerna genomför. Vilka faktorer väger tyngst när brukaren själv väljer? Resultatet indikerar även att det är av stor vikt med en tydlig viljeinriktning i form av uttalade mål och riktlinjer samt regelbunden uppföljning. Dessa måste synliggöras gentemot brukare, anställda och medborgare. 18/40

4.8 Kostnadsbild för den äldre 4.8.1 Utgångspunkter och beskrivning Här har vi valt att belysa likheter och skillnader för den äldre utifrån kostnad för hemtjänst. Vilken avgift behöver den äldre betala? Är det någon skillnad beroende på i vilken kommun den äldre söker hemtjänstinsats? Hemtjänsten avgifter regleras i Socialtjänstlagen. Trots regleringen i lag är det stora variationer i hemtjänstavgifterna i projektgruppens kommuner. Projektgruppen har därför tyckt att detta ur den enskildes perspektiv är viktigt att jämföra. I socialtjänstlagen finns två regler som begränsar hemtjänstavgifterna, dels finns en högsta avgift som inte får överskridas (högkostnadsskyddet är 1 640 kr år 2008), dels finns ett lägsta belopp som den enskilde har rätt att behålla efter det att avgiften är betald (förbehållsbelopp). För att fastställa avgiften beräknar man den enskildes inkomster och jämför med förbehållsbeloppet. Mellanskillnaden är den enskildes avgiftsutrymme. Om avgiftsutrymmet är mindre än hemtjänstavgiften reduceras denna. När förbehållsbeloppet fastställs tar man hänsyn till hyreskostnad och minimibelopp (4 421 kr för ensamboende och 3 704 för sammanboende år 2008). Minimibeloppet regleras i socialtjänstlagen. I vissa fall ska minimibeloppet fastställas till ett högre belopp. Det gäller till exempel när den enskilde har ökade kostnader beroende på att denne får mat genom kommunens mattjänst. Det är därför som hemtjänstavgiften ibland kan bli lägre när en hemtjänsttagare får mattjänst. Genom att hemtjänstavgiften blir lägre får den enskilde mer pengar över till att betala för mattjänsten. Kommunallagen innebär också en begränsning. Enligt självkostnadsprincipen kan kommunen inte ta ut högre avgift än vad det kostar att producera tjänsten. Den begränsningen blir bara aktuell då den enskilde bara har någon enstaka insats. I de fall man har fler insatser är det socialtjänstlagens regler som blir av betydelse. Vid mätningen har fem avidentifierade ansökningar (typfall) använts och respektive kommun har utifrån dessa gjort en bedömning och fattat beslut om avgifter. Varje ansökan har även getts en inkomstuppgift. För att jämföra avgifterna har kommunernas avgiftshandläggare beräknat avgifterna för tre ensamstående pensionärer och två pensionärspar med varierande inkomstförhållanden och boendekostnader. Avgifterna är beräknade för åtta olika behov som tillgodoses med hemtjänstinsatser enligt följande: 1. Trygghetstelefon/ trygghetslarm 2. Matdistribution daglig 3. Städning var 14:e dag 4. Tvätt var 14:e dag 5. Personlig omvårdnad 2 ggr/ v 6. Promenad en gång per vecka 7. Personlig omvårdnad, dagligen 8. Tillsyn av nattpatrull 19/40

4.8.2 Resultat Nätverket har valt att presentera jämförelsen i ett typfall, Sven och Irma. Tabell 9. Ackumulerad kostnad, efter insats för Sven och Irma 1.Trygghetstelefon/ trygghetslarm 2. Matdistribution daglig 3. Städning var 14:e dag 4. Tvätt var 14:e dag 5. Personlig omvårdnad 2 ggr/v 6. Promenad en gång/ vecka Helsingborg Lund Sigtuna Strängnäs Tierp Upplands 272 218 216 195 205 250 100 * 1 072 216 195 350 1 000 100 622 1 424 1044 1 387 500 1 631 550 972 1 424 1 640 1 690 500 1 631 1 178 1 172 1 424 1 640 1 690 650 1 631 1 178 1 172 1 424 1 640 1 690 800 1 631 1 178 7. Personlig omvårdnad, dagligen 8. Tillsyn av nattpatrull 1 172 1 424 1 640 1 690 1 640 1 631 1 178 1 172 1 424 1 640 1 690 1 640 1 631 1 178 Avgiftsutrymme 1 172 1 424 1 640 1 690 1 640 1 631 1 178 Matkostnad 2 820* 1 200 2520 2 820 1 960 2 580 2 138 Total kostnad/ 3 992 2 624 4160 4 510 3 412 4 211 3 316 månad * Helsingborg erbjuder inte matdistribution eller mat i kommunens tjänst utan hänvisar till privata leverantörer. Genomsnittspriset är 47 kr per lagad måltid. Sven och Irma har pension (garanti-, tilläggs- och tjänste-) om sammanlagt 17 507 kr/mån före skatt samt ränteinkomster på 282 kr/år tillsammans. De har bostadstillägg på 1087 kr/ person och månad. De har ett hus på 130 kvm med ett taxeringsvärde på 415 000 kr utan lån. Gult markerar när Sven och Irma uppnår maxtaxan. Grönt= lägst kostnad, rött= högst kostnad 4.8.3 Kommentar Det är stora skillnader i avgift per månad mellan kommunerna. Vilket innebär att kommunerna beräknar sina avgifter på olika sätt. Sven och Irma skulle betala minst för hemtjänst om de hade bott i Helsingborg(1 172 kr) och mest om de bott i Strängnäs (1 690 kr). När man lägger till kostnaden för mat blir skillnaderna ännu större, 1 886 kronor per månad. 4 510 kr i Strängnäs jämfört med 2 624 kr i Lund. 20/40

5. Särskilt boende 5.1 Äldreboendeindex I många offentliga tjänster är det möjligt att fånga ett resultat som har kvalitativa värden för den som nyttjar tjänsten. Utgångspunkten för detta har varit att man har kunnat formulera mål som är utvärderingsbara. Exempelvis att man blir frisk efter operationen eller att man har uppnått en viss kunskapsnivå inom skolan. Detta resultatfokuserade förhållningssätt är dock svårt att överföra och tillämpa inom äldreomsorgens särskilda boenden. Den gruppen äldre människor som omfattas av vård och omsorg inom särskilt boende har i regel uppnått en brytpunkt i livet då förmågorna avtar och livets slutskede närmar sig. Många har även svårt att förhålla sig till och uttrycka sig om det stöd man får. Mot denna bakgrund är det därför nödvändigt att även fånga de kvalitativa aspekterna utifrån en annan och anpassad synvinkel. En framkomlig väg kan vara att sätta upp och fånga ett antal viktiga kvalitativa aspekter på de tjänster som erbjuds inom särskilt boende med utgångspunkt från den äldres perspektiv. Tillsammans kan aspekterna ge en samlad bild av förhållandena och vad som erbjuds de äldre och även lyfta starka sidor och förbättringsområden på såväl enhetsnivå som samlat i kommunen. Kvalitetsaspekternas innehåll bygger på flera andra projekt och nätverkets arbete med att ta fram en samlad kvalitetsbild. Bilden innehåller delvis resultatdimensioner men även den inriktning och de erbjudanden som kommunen ställer upp för att möta den enskildes behov med fokus på kvalitet. Kvalitetsbilden kan sedan kompletteras med andra mått såsom nöjdhet hos den äldre (Nöjd-Kund-Index). Nätverket Tumstocken har liksom flera andra nätverk provat denna modell och tretton olika kvalitetsområden har undersökts av respektive kommuns projektledare. Boendeenheternas chefer har fått svara på frågorna och varje kommun har därefter sammanställt kommunens resultat. Här nedan presenteras resultaten utifrån varje kvalitetsområde och kommun. Respektive boendeenhets svar presenteras separat av varje kommun. Därefter har varje kommuns resultat sammanvägts till ett sammantaget kvalitetsvärde. Kvalitetsbilden kan dessutom ställas till den kostnad som finns för särskilt boende vilket i sin tur ger olika nyckeltal som kan vara värdefullt i ett förbättringsarbete. 21/40

5.1.2 Sammantaget resultat Uppgifterna nedan baseras på det totala antalet personer i äldreboende (särskilt boende) i kommunen. Varje kommun har ställt ett antal frågor till ansvarig inom respektive särskilt boende. Frågorna man fått besvara är: 1. Erbjuder enheten mer än en maträtt vid huvudmåltiden? 2. Kan den boende själv välja när man vill gå upp på morgonen? 3. Kan de boende själv välja när man vill gå och lägga sig för nattvila? 4. Har alla boende eget rum/lägenhet med eget hygienrum? 5. Erbjuder enheten möjlighet till daglig utevistelse för den äldre som så önskar? 6. Serveras de boende kvälls/nattmål? 7. Erbjuds de äldre personlig omvårdnad varje vecka? (här menas det lilla extra som ex. rulla håret, ansa mustaschen). 8. Erbjuder äldreboendet minst två organiserade och gemensamma aktivteter under vardagar? 9. Erbjuder äldreboendet organiserade aktivteter under helgen? 10. Erbjuds varje boende dagligen möjlighet till egen tid utifrån sina önskemål? (ex pratstund, blomskötsel, korsord mm) 11. Har varje boende en egen nyckel till sitt rum/lägenhet? 12. Har varje boende en egen postlåda/fack? 13. Erbjuder det särskilda boendet kvarboende i livets slutskede? Resultaten i varje enskild fråga redovisas i bilaga. Sammantaget resultat har sammanställts till ett Äldreboendeindex. Andelen JAsvar har omvandlats till poäng och färgskala enligt tabellen nedan. Andel Färg/poäng 0% 0 1-25 % 1 26-50 % 2 51-75 % 3 76-99 % 4 100% 5 22/40

Tabell 10. Äldreboendeindex Lund Sigtuna Strängnäs 1. "Fler än en maträtt" 2. "Gå upp påmorgonen" 3. "Gå och lägga sig" Tierp Upplands 1 3 5 4 2 2 4 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 4. "Eget rum/lägenhet med hygienytrymme" 4 5 4 5 4 4 5. "Daglig utevistelse" 3 1 4 2 4 4 6. "Kvälls-/nattmål" 5 5 5 3 5 4 7. "Personlig omvårdnad" 4 5 5 3 5 5 8. "Gemensamma aktiviteter" 1 5 2 1 1 1 9. "Aktiviteter under helgen" 1 1 1 0 2 2 10. "Egen tid" 3 0 2 1 2 4 11. "Egen nyckel" 2 5 4 4 5 4 12. "Egen postlåda- /fack" 3 2 3 4 2 2 13. "Kvarboende i livets slutskede" 5 5 5 5 5 5 Summa poäng: (max 65) 41 47 50 42 47 47 Poängen kan jämföras mot resultatet i Kommunens kvalitet i korthet -projektet där drygt 50 kommuner svarat på äldreboendeindexfrågorna. Den genomsnittliga kvalitetspoängen ligger där på 44 poäng. 5.1.3 Kommentar Resultatet av undersökningen visar att kommunerna skiljer sig åt i större eller mindre grad vad gäller olika kvalitetsområden och kvalitetsindikatorer. Strängnäs kan som enda kommun idag erbjuda brukaren att välja mellan flera maträtter vid huvudmålet. Detta är följden av ett omfattande förbättringsarbete efter det att kommunen deltagit i kvalitetsundersökningen kommunens kvalitet i korthet och utifrån det resultatet arbetat målmedvetet för att uppnå valmöjligheten för samtliga boende på särskilt boende. Detsamma gäller i fråga om de boende serveras kvälls/natt mål. Strängnäs kommun kan, tillsammans med alla kommuner utom Tierp, även här visa upp ett 100 % resultat. Detta visar att det är viktiga kvalitetsindikatorer som utvecklas i de olika nätverk som arbetar med att pröva och utveckla olika sätt att mäta kvalitet ur ett medborgarperspektiv. 23/40

Möjligheten till eget rum med egen nyckel och att ha eget postfack är viktigt för integriteten och det egna boendet. Jämförelsen visar att det är skillnader i vad som erbjuds och i Tierp erbjuds det i större grad än övriga. Vad gäller möjlighet till daglig utevistelse för den som så önskar varierar resultatet stort kommunerna emellan. I Sigtuna har alla möjligheten till daglig utevistelse medan mer än hälften av de boende i Tierp saknar den möjligheten. Stor variation är det också beträffande möjligheten för de äldre till egen tid, utifrån egna önskemål. Störst möjlighet, till exempelvis en pratstund eller att få hjälp med blomskötsel, har man i. I Sigtuna, Strängnäs, Upplands och erbjuds de äldre personlig omvårdnad varje dag. Att erbjuda gemensamma aktiviteter på vardagar och helger är viktiga kvalitetsindikatorer. Jämförelsen visar att alla kommuner har lågt resultat och att det här är ett förbättringsområde för nästan alla och därmed för varje särskilt boende. Möjlighet till social samvaro med aktiviteter bör vara varje brukares självklara rättighet att få välja att delta i. Organisation och arbetssätt får inte vara ett hinder. 5.2 Nöjd-Kund-Index- äldreboende Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra årliga brukarundersökningar inom vården och omsorgen om äldre. Syftet är att se hur brukare upplever vården och omsorgen och hur väl insatserna motsvarar deras behov. Undersökningen genomfördes mellan augusti och november 2008 och har sammanställts enligt SCB:s Nöjd-Kund-Index. Frågorna är av generell och övergripande karaktär där den enskilde brukaren ger ett helhetsomdöme av verksamheten på motsvarande sätt som för hemtjänsten. Tabell 11. Nöjd-Kund-Index för särskilt boende NKI Helsingborg Lund Sigtuna Strängnäs Tierp Upplands Rikssnitt 60 69 67 69 62 61 69 70 24/40

5.3 Kostnader relaterade till kvalitetsbild I tabellen nedan redovisas kostnaderna relaterade till mått för kvalitet i särskilt boende och nöjdhet hos den äldre. Redovisade kostnaderna är hämtade från Räkenskapssammandraget 2007. Tabell 12. Nyckeltal för särskilt boende Helsingborg Lund Sigtuna Strängnäs Andel med omsorg, %* Kostnad per invånare 65-w år, kr* Kostnad per brukare, kr* Kvalitetspoäng, äldreboendeindex Tierp Upplands Hela riket 4,8 5,6 3,7 6,3 5,0 3,6 4,8 5,9 21 689 34 795 22 472 29 495 25 496 19 799 23 047 29 850 448 418 621 384 601 370 468 476 510 412 557 415 482 278 513 252-41 47 50 42 47 47 - Nöjd-Kund-Index 60 69 67 69 62 61 69 70 Kostnad per kvalitetspoäng, kr Kostnad per nöjdhetspoäng, kr - 15 156 12 795 9 370 12 153 11 860 10 261-7 474 9 006 8 976 6 790 8 232 9 138 6 990 7 332 * Källa: Vad kostar verksamheten i din kommun 2007, tabell 8 b. Redovisad kostnad är exkl lokalkostnader 5.4 Kommentarer Kostnaden per brukare skiljer sig betydligt mellan kommunerna. I Lund kostar en plats i särskilt boende drygt 170 000 kronor mer per år än i Helsingborg. Då man ställer kostnaden i förhållande till poängen i Äldreboendeindex får man en kostnad per kvalitetspoäng. Här kan man inte utläsa något samband mellan en högre kostnad och en högre kvalitetspoäng (i äldreboendeindex). Förhållandet som ibland råder är snarare det omvända d.v.s. högre kvalitetspoäng till en låg kostnad som ex. för Strängnäs och lägre kvalitetspoäng till en hög kostnad som ex. Lund. Vid en jämförelse av Nöjd-Kund-Index i förhållande till kostnader finns samma samband. När kostnaden per kvalitetspoäng för äldreboendeindex jämförs med kostnaden per nöjdhetspoäng i brukarundersökningen visar sig ett mer förväntat samband. Kommuner med högre Äldreboendeindex har också högre Nöjd-Kund-Index. Undantaget är Lunds kommun där Äldreboendeindex är lågt men NKI är högt. Noteras kan att genomsnittligt NKI för nätverkets kommuner är 65 och kan jämföras med snittet för samtliga kommuner som ligger på 70. 25/40

5.5 Väntetid till särskilt boende 5.5.1 Utgångspunkt och beskrivning Väntetiden till särskilt boende är en kvalitetsfråga som under flera år varit föremål för diskussion i det offentliga rummet. Utan tvekan är detta område en viktig kvalitetsfaktor för äldreomsorgen. Detta är förklaringen till att kommuner sedan en tid tillbaka regelbundet måste rapportera uppgifter om detta till länsstyrelserna. En stor andel av kommunerna har därmed blivit kritiserade för att inte kunnat ge den äldre en plats på ett särskilt boende, trots att biståndsbedömningen gett personen rätt till detta. Bakom dessa siffror döljer sig även det antal äldre som beviljats och erbjudits en plats men tackat nej till en plats på ett speciellt boende och väljer att vänta av olika skäl. De äldre kan alltså ha fått ett eller flera erbjudanden som man tackat nej till. Vi har därför valt att ta fram ett annat mått som fångar in tiden från det att man ansökt om en plats till det man får ett erbjudande om en plats på ett boende. Det vill säga när den äldre kan flytta in. Detta mått är även bättre ur den äldres synvinkel än länsstyrelsens eftersom det utgår från ansökan och inte från när beslutet togs, dvs. när utredningen avslutats. Kommunen måste i första hand se till tryggheten för den äldre och det är därför mer relevant att se hur kommunen klarar detta. Att den enskilde sedan av olika skäl väljer att avstå har vi därmed bortsett ifrån i detta sammanhang. 5.5.2 Resultat Projektgruppen har manuellt gått igenom placeringar på särskilt boende, drygt 900 beslut omfattas totalt. Resultaten presenteras både i genomsnittstid och i mediantid. Diagram 2. Väntetid till särskilt boende Dagar 160 140 120 100 80 60 40 20 0 63 53 50 50 42 35 139 110 94 75 Medelvärde Median Lund Strängnäs Tierp Upplands 26/40

Rapporterat antal personer till länsstyrelsen som inte kunnat erbjudas plats inom tre månader efter ansökan. Lund Sigtuna Strängnäs Tierp Upplands 4 2 0 0 8 10 Definitionen för måttet Väntetid till särskilt boende skiljer sig i mellan kommuner och Länsstyrelse. Länsstyrelsen mäter från beslut till verkställighet. Dvs. när den enskilde faktiskt har flyttat in i det nya boendet. Den tidpunkten är beroende på om personen tackar ja eller nej till erbjudandet. Tackar personen nej förlängs den faktiska väntetiden. Nätverket har åsikten att mått som är i sin helhet är okänsliga för enskilda personers agerande och fullständigt påverkbara för kommunerna ska endast användas 5.5.3 Kommentar Inkomna svar från nätverket visar att medianer för väntetid till särskilt boende varierar kommunerna emellan. Lägst median har Tierps kommun med 35 dagar i väntetid. Upplands kommun har det högsta medianvärdet på 110 dagar. En jämförelse kan göras med 51 kommuner inom ramen för projektet Kommunens kvalitet i korthet där medianvärdet ligger på 45 dagar. Resultatet har väckt ett antal frågeställningar i nätverket. Är det skillnad i organisationen kommunerna emellan? I Kommun finns det en boendesamordningsfunktion. Har andra kommuner liknande funktioner? Finns det skillnader i beståndet av boenden? Finns det kopplingar till antalet tomma lägenheter i kommunen och dess incitament för riktat resursutnyttjande? Finns det skillnader i ansvarsrollen och hur man bearbetar de som väntar hos biståndshandläggaren gentemot ev. boendesamordnare? I förekommande fall - påverkar det väntetiden och utfallet när den enskilde ska tacka ja eller nej till erbjudet boende? Finns det skillnader mellan kommunerna vad gäller det användandet av utbudet i tjänster inom hemtjänsten? Används tex. insatser som korttidsboende som avlastning för att förlänga tiden den enskilde bor i det egna hemmet till olika utsträckningar 27/40

5.6 Beslut som överklagats och ändrats av Länsrätten 5.6.1 Utgångspunkter och beskrivning I en kommun tas ett stort antal myndighetsbeslut inom äldreomsorgen under ett år. Dessa beslut kan överklagas till Länsrätt och där prövas om beslutet varit korrekt. Enligt förvaltningslagen 4 vilar det en allmän serviceplikt på kommunen. Myndigheten bär ansvaret för att se till att den enskilda har möjlighet att ta vara på sin rätt i förvaltningsärenden. Medborgare har ibland uppfattningen att det är ett stort antal beslut som ändras i domstol. Projektgruppen har därför undersökt alla de överklagningsbara beslut som fattats under 2007, tittat på hur många som fått ett avslag eller delvis avslag, hur många som överklagats samt hur många av dessa beslut som ändrats i domstol, dvs. Länsrätt. Helsingborg deltar inte i denna jämförelse. 5.6.2 Resultat Tabell 13. Beslut inom äldreomsorgen som överklagats till Länsrätt år 2007 Lund Sigtuna Strängnäs Tierp Upplands Antal biståndsbeslut inom äldreomsorg 5 518 1 746 2 780 961 2 333 7 992 - Varav antal avslag 77 13 6 4 * 319 -andel avslag 1,4 % 0,7 % 0,2 % 0,4 % * 4,0 % Antal biståndsbeslut som överklagades 14 3 0 1 * 13 Antal överklagade biståndsbeslut som ändrats i Länsrätten * Uppgift saknas 5.6.3 Kommentarer 4 1 0 0 4 2 Totalt fattades över 21 300 beslut inom nätverkets kommuner under 2007. Det fattades 419 beslut om avslag på ansökan. Antal överklagade beslut var 23 stycken. Av dessa ändrades 11 beslut av länsrätten. Den kommun som sticker ut något bland de andra är kommun som har förhållandevis många avslag. Av det inkomna materialet kan alltså utläsas att det är mycket få beslut som överklagas. Med anledning av resultatet väcktes frågan i arbetsgruppen angående hur rättsäkerheten ser ut för den enskilde som ansöker om insatser. Är det att biståndshandläggarna är så duktiga på att informera om vad det finns för insatser så att de äldre söker precis det som de är berättigade till? Eller beror det på att biståndshandläggarena ger besked om att vissa insatser inte går att söka, vilket i praktiken gör få formella avslag? Det senare resulterar i icke-beslut som inte går att överklaga, varpå frågan om den enskildes rättssäkerhet väcks. 28/40

5.7 Sjukskötersketid, läkemedelsavvikelser och fallrapporter 5.7.1 Utgångspunkt och beskrivning Hälso-och sjukvårdsinsatserna är en viktig kvalitetsfråga för de särskilda boendena. Många äldre är i ett stort behov av hälso-och sjukvårdsinsatser och det kan därför ses som en viktig trygghetsfaktor. Nätverket har valt att titta på hur fördelningen av sjukskötersketid ser ut mellan kommunerna. Läkemedelsavvikelser och fallskador är viktiga kvalitetsområden för den äldre. Kommunen är skyldig att följa utvecklingen av dessa frågor inom de särskilda boendena. Ansvaret har med tiden skärpts i lagstiftningen med Lex Maria och Lex Sara kring dessa frågor. All hälso- och sjukvårdspersonal har skyldighet att rapportera avvikelser till vårdgivaren enligt lag om yrkesverksamhet på hälso-och sjukvårdens område(lyhs). Hälso- och sjukvårdspersonal är i kommunal äldreomsorg de som har legitimation för att utöva yrke inom hälso- och sjukvård (sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster) och de som biträder en legitimerad yrkesutövare i hälso- och sjukvårdsarbete. Alla avvikelser anmäls givetvis inte utifrån dessa lagar och det är därför viktigt att analysera den lokala statistiken. Det finns idag stora problem med denna statistik när det gäller att göra jämförelser mellan kommunerna. Nationella initiativ har tagits för att få fram en enhetlig definition. Vi har inte låtit oss vänta på denna utan provat att jämföra nätverkets kommuner. 5.7.2 Resultat 5.7.2.1 Sjukskötersketid Sjukskötersketiden redovisas i timmar per person och månad på särskilt boende. Diagram 3. Antal timmar sjukskötersketid per boende och månad Timmar 14 12 10 8 6 4 2 0 9,85 10,78 11,49 5,7 10,25 Lund Sigtuna Strängnäs Tierp Upplands 8,5 29/40

5.7.2.2 Läkemedelsavvikelser Läkemedelsavvikelserna redovisas i genomsnittligt antal per boendeplats åren 2006 och 2007. Diagram 4. 1,44 Antal rapporterade läkemedelsavvikelser per boendeplats 1,03 1,04 0,96 0,48 0,52 0,4 0,74 0,51 0,44 0,42 0,70 0,8 2006 2007 0,21 0,00 Lund Sigtuna Strängnäs Tierp Upplands 5.7.2.3 Fallrapporter Fallrapporter redovisas i genomsnittligt antal per boendeplats åren 2006 och 2007. Diagram 5. Antal rapporterade fall per boendeplats 2,4 2 1,6 1,6 1,64 1,8 1,45 2 1,76 2,08 1,55 1,2 0,8 1,08 1,17 2006 2007 0,4 0,21 0 Lund Sigtuna Strängnäs Tierp Upplands 5.7.3 Kommentar 30/40

Avvikelserapporteringen väcker många intressanta frågeställningar och resultatet i vår rapport skall främst ses som ett diskussionsunderlag kring varför rapporteringen är viktig, definitioner av fall, tillbud, hur resultatet av rapporteringen används etc. Hur uppfattar varje medarbetare som omfattas av lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område vad som ska rapporteras och hur uppfattar man syftet med rapporteringen? Påverkar det benägenheten att rapportera? Antalet sjukskötersketimmar i Tierp är betydligt färre än i nätverkets övriga kommuner. Detsamma gäller antalet rapporterade läkemedelsavvikelser och fall per boendeplats. Resultatet väcker därmed också frågan om det finns ett samband mellan få sjukskötersketimmar och få rapporter? Vad är ett bra resultat avseende antal rapporter? Är det självklart att en kommun med många avvikelser har sämre kvalitet än kommuner med få rapporterade avvikelser? Eller är det kanske tvärtom, att en kommun med hög avvikelserapportering har en hög medvetenhet om vad som ska rapporteras och ser hur man kan använda avvikelserapporteringen i förbättringsarbetet? 31/40