Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll? Rapport: Artikel: Margareta Lindén-Boström and Carina Persson A selective follow-up study on a public health survey Eur J Public Health ckr193 first published online January 16, 2012 doi:10.1093/eurpub/ckr193 Folkhälsostämman 2012-04-24/ Margareta Lindén-Boström & Carina Persson
Befolkningsundersökningar i Örebro län Befolkningen 20-64 år 1993 Liv & hälsa 18-79 år 2000 Liv & hälsa 18-84 år 2004 Liv & hälsa 18-84 år 2008 L&h/HLV 16-84 år 2012 74% 64% 63% 61%? 1990 2000 2010 Drogvanor Årskurs 9 1996, 1999, 2002 Liv & hälsa ung Åk 7, åk 9 & gymnasiet år 2 2005, 2007, 2009, 2011 84% 82% 78% 81% Mer information om undersökningarna från Margareta Lindén-Boström & Carina Persson: margareta.linden-bostrom@orebroll.se eller carina.persson@orebroll.se
Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll? Syfte Att analysera om bortfallet skiljer sig i svarsmönster från de svarande på enkäten (utifrån ett utvalt antal variabler, med tonvikt på demografiska och socioekonomiska faktorer, självskattad hälsa och levnadsvanor) Att jämföra skillnader mellan tidiga och sena respondenter Att studera om kalibreringsviktning korrigerar för skillnader mellan bortfallet och de svarande Att studera om resultaten kan generaliseras till andra geografiska områden med en annorlunda demografisk och socioekonomisk struktur
Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll? Svarsfrekvenser Liv & hälsa 2004 i Örebro län 69 72 73 68 68 70 68 70 71 68 63 66 66 66 66 66 63 100 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100 Procent 55 52 55 52 53 59 57 60 58 60 57 64 61 60 61 67 68 Askersunds kommun Degerfors kommun Hallsbergs kommun Hällefors kommun Karlskoga kommun Kumla kommun Laxå kommun Lekebergs kommun Lindesbergs kommun Kvinnor Män 18-34 år 35-49 år 50-64 år 65-79 år 80-84 år Grundskola Gymnasium Eftergymn <2 år Eftergymn 2 år Sverige Övriga Norden Utanför Norden Ljusnarsbergs kommun Nora kommun Örebro kommun varav Innerstadsområden varav Hyreshusområden varav Småhusområden varav Ytterområden Örebro län 48 0 20 40 Procent 60 80 100 53 57 59 58 60 63 64 64 66 68 68 75 74 Kvinnor Män
Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll? Objektsbortfall i bortfallsuppföljningen Antal Procent Ej anträffade 326 27,7 Ej anträffad efter 5 kontaktförsök 115 9,8 Flyttat, adress okänd 1 0,1 Tillfälligt bortrest 11 0,9 Hemligt telefonnummer 2 0,2 Uppgift om telefon saknas 197 16,8 Förhindrade att medverka 96 8,2 Sjukdom (tillfällig) 4 0,3 Institution 4 0,3 Fysiskt/psykiskt hinder 34 2,9 Språksvårigheter 52 4,4 Övrigt 2 0,2 Avböjt medverkan 172 14,6 Ej tid 17 1,4 Sekretess integritet register 5 0,4 Ställer aldrig upp i undersökningar 12 1,0 Frivilligheten 116 9,8 Undersökningens syfte 12 1,0 Övrigt 10 0,8 Säger sig ha sänt in blanketten 2 0,2 Totalt bortfall 596 50,7 Intervjuade 580 49,3
Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll? ÖREBRO LÄNS LANDSTING Svarsfrekvensens förändring Enkät Enkät+ intervju Ökning i procentenheter Kvinnor 62 80 18 Män 49 74 25 18 34 år 48 76 28 35 49 år 53 74 21 50 64 år 65 80 15 65 79 år 65 79 14 80 84 år 59 72 13 Utbildningsnivå okänd 48 60 12 Förgymnasial utbildning 48 72 24 Gymnasial utbildning 58 80 23 Eftergymnasial utbildning kortade än två år 61 79 18 Eftergymnasial utbildning minst två år 69 88 19 Förvärvsarbetar 61 82 21 Studerande 45 76 31 Arbetslös 59 82 23 Övrigt 51 68 17 Född i Sverige 59 80 21 Född i övriga Norden 57 73 16 Född utanför Norden 44 68 23 Invandrat för 0-5 år sedan 42 57 15 Invandrat för minst 6 år sedan 47 71 24
Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll? ÖREBRO LÄNS LANDSTING Procent 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Rökvanor Andel som röker dagligen Enkät första Enkät andra Enkät alla Intervju Enkät+intervju Enkät kalibrerat Kvinnor Män Totalt
Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll? ÖREBRO LÄNS LANDSTING Procent 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Alkoholvanor Andel riskkonsumenter av alkohol Enkät första Enkät andra Enkät alla Intervju Enkät+intervju Enkät kalibrerat Kvinnor Män Totalt
Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll? ÖREBRO LÄNS LANDSTING Procent 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Ekonomi Andel som haft svårigheter att klara löpande utgifter Enkät första Enkät andra Enkät alla Intervju Enkät+intervju Enkät kalibrerat Kvinnor Män Totalt
Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll? Resultat Jämfört med dem som svarat på postenkäten hade de som svarade på bortfallsintervjuerna: Lägre andel med ekonomiska problem Högre andel dagligrökare Högre andel med dålig hälsa Lägre andel som blivit nedlåtande behandlad OR Ekonomiska problem 0,7 1 295 Dagligrökare 1,4 1 305 Riskkonsument av alkohol 0,7 1 296 Fetma 0,9 1 261 Dålig/mycket dålig hälsa 1,9 1 288 Dålig/mycket dålig tandhälsa 1,4 1 284 Nedlåtande behandlad 0,5 1 291 *Oddskvoterna är justerade för kön, ålder, födelseland och utbildningsnivå. Hyreshusområden i Örebro kommun 2004 n
Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll? Resultat God hälsa *Signifikant Oddskvot Hyreshusområden i Örebro kommun 2004 Dålig hälsa Oddskvot Oddskvot Enkät alla ref ref Intervju 0,8 2,0* Kvinnor Ref Ref Män 1,2 0,9 18-34 år Ref Ref 35-49 år 0,4* 3,4* 50-64 år 0,3* 3,8* 65-84 år 0,3* 3,1 Födelseland Sverige Ref Ref Födelseland övriga Norden 0,5* 1,8 Födelseland utanför Norden 0,8 2,3* Eftergymnasial utbildning Ref Ref Gymnasial utbildning 0,7* 1,3 Förgymnasial utbildning 0,5* 2,3* Okänd utbildningsnivå 0,5* 2,5*
Slutsatser För flertalet undersökta variabler fanns ingen skillnad mellan bortfall och huvudundersökning Bortfallet hade en signifikant högre andel med dålig självskattad hälsa även med hänsyn tagen till kön, ålder, födelseland och utbildningsnivå Däremot fanns ingen signifikant skillnad beträffande god självskattad hälsa Bortfallsundersökningen jämnade ut skillnader i svarsfrekvens m.a.p. demografiska och socioekonomiska förhållanden De som svarade tidigt på enkäten skiljde sig inte nämnvärt från de som svarade sent Det fanns en tendens till att kalibreringsvikter justerade bättre än enbart populationsvikter Resultat från en selektiv bortfallsuppföljning i ett underrepresenterat område går inte utan vidare att överföra till andra områden
Kan vi fortsätta använda oss av resultaten från befolkningsenkäter med allt lägre svarsfrekvenser i framtiden? JA! Men Medvetenheten om de eventuella skevheter i resultaten som kan uppstå på grund av att vissa grupper är underrepresenterade, eller kanske inte alls representerade, måste hela tiden vara närvarande vid tolkningen av resultaten Bortfallsuppföljningar riktade till underrepresenterade områden bör därför genomföras kontinuerligt för att öka förståelsen av eventuella skevheter
TACK för uppmärksamheten! Margareta.linden-bostrom@orebroll.se Carina.persson@orebroll.se