%LODJD. 67$765c'(7635,1&,3%(6/8720(11$7,21(//%5('%$1'6675$7(*, %DNJUXQGRFKXWJnQJVSXQNWI UVWUDWHJLQ

%LODJD 67$765c'(7635,1&,3%(6/8720(11$7,21(//%5('%$1'6675$7(*, %DNJUXQGRFKXWJnQJVSXQNWI UVWUDWHJLQ Tjugohundratalets finländska välfärdssamhälle betonar kompetens, sporrar till arbete och företagande och står för social rättvisa och regional balans. I enlighet med regeringsprogrammet utvecklar regeringen välfärdssamhället genom att stimulera sysselsättningen och minska arbetslösheten, stärka basservicen och utkomstskyddet samt skapa balans i den regionala utvecklingen. Snabba och regionalt täckande telekommunikationsförbindelser är en nödvändig förutsättning för att målen i regeringsprogrammet skall kunna uppnås. En högkvalitativ och effektiv kommunikationsinfrastruktur förbättrar produktiviteten och främjar den ekonomiska tillväxten i alla sektorer. Den främjar också utvecklingen av nya arbets- och affärsverksamhetsformer och således även företagens konkurrensförmåga. En bra kommunikationsinfrastruktur gör det möjligt att höja kvalitet och tillgång när det gäller offentlig service. Den kan utnyttjas för att förbättra den offentliga servicen i synnerhet i glesbygdsområden. Ett heltäckande utbud av snabba telekommunikationsförbindelser är nödvändigt också med tanke på den regionala jämlikheten. Bredbandsmarknaden är ännu bara i början av sin utveckling. Marknaden domineras av bredbandstjänster som erbjuds via det fasta telefonnätet och kabeltelevisionsnätet. Nya bredbandstekniker har börjat komma ut på marknaden. Bredbandstjänster ställs till konsumenternas förfogande via elnätet och via trådlösa närnät. I Finland erbjuds bredbandstjänster via satellit från och med år 2003. Den tredje generationens mobila bredbandstjänster finns redan i några länder i Europa, och de kommer snart att finnas tillgängliga också på den finländska marknaden. Abonnenterna kan numera anslutas till nätet även via optisk fiber. I Finland finns specialkompetens för utvecklingen av trådlösa kommunikationstjänster. Mobiltelefonerna håller på att utvecklas till redskap som kan utnyttja de bredbandstjänster som informationssamhället erbjuder. Denna utveckling genomförs med stöd av olika regeringsåtgärder. När de interaktiva tjänsterna ökar kommer också de digitala televisionsnäten att erbjuda en konkurrerande bredbandslösning med en mycket god regional täckning. Regeringens mål är att skapa goda förutsättningar för digital televisionsverksamhet, vilket för sin del främjar utbudet av bredbandstjänster. Även om alternativen ökar kommer de fasta näten att spela en viktig roll vid dataöverföringen. Genom regeringsåtgärder säkerställs en effektiv konkurrens i de fasta näten. Trådbundna och trådlösa alternativ såväl konkurrerar sinsemellan som kompletterar varandra. Användarna drar nytta av de nya möjligheterna då olika typer av tjänster kan erbjudas i en flerkanalig miljö. En avgörande betydelse för utbyggnaden av bredbandsförbindelserna är priset, typen av tjänster som erbjuds via näten och innehållet i tjänsterna samt hastigheten i de erbjudna förbindelserna. Om det inte finns förmånliga och intressanta tjänster finns det heller ingen efterfrågan. Konkurrensen inom och mellan olika nät ökar. Detta förbättrar servicenivån, sänker priserna och ökar efterfrågan. Också kommunikationsmarknadslagen som trädde i kraft 2003 påskyndar utvecklingen. Den ger Kommunikationsverket större möjligheter än tidigare att ingripa i teleföretagens prissättning av sina tjänster. Samma konkurrensfrämjande inverkan har de åtgärder som Konkurrensverket vidtar med

2 avseende på bredbandsutbudet. Dessa myndighetsåtgärder och samarbetet mellan myndigheterna effektiveras i syfte att stärka bredbandsutvecklingen. Genom sina åtgärder vill myndigheterna också säkerställa att lagstiftningen eller administrativa orsaker inte begränsar bredbandsutbudet eller förorsakar kommunikationsföretagen oskäliga merkostnader som inverkar på prissättningen av tjänsterna. Det växande utbudet av offentliga tjänster i kommunikationsnäten främjar bredbandstjänsternas utbredning. Regeringen går planmässigt in för att förbättra utbudet av tjänster och har som mål att Finland vid utgången av 2007 skall vara ett av de ledande länderna inom elektronisk kommunikation. Medborgarnas och företagens intresse och kompetens när det gäller användningen av nya tjänster varierar. Utbudet av tjänster på nätet växer och informationen om dessa sprids, vilket stärker motivationen och stimulerar efterfrågan. Detta å sin sida ökar möjligheterna att erbjuda bredbandstjänster med större regional täckning. Medborgarnas och företagens beredskap för informationssamhället förbättras. Efterfrågan påverkas av tjänsternas säkerhet och av användarnas tilltro till att det finns ett gott dataoch integritetsskydd vid användningen av tjänsterna. Regeringen utvecklar sekretesslagstiftningen och genomför aktivt den nationella datasäkerhetsstrategin i syfte att stärka efterfrågan. Också en välfungerande och effektiv upphovsrättslagstiftning är en grundförutsättning för produktion, spridning och användning av olika typer av innehåll. Bredbandsutbudet bör basera sig på kommersiell verksamhet på den öppna marknaden, där olika tjänster konkurrerar med varandra. Samhällets uppgift är att stärka företagens vilja att satsa på utvecklingen av bredbandsförbindelserna. I glesbygdsområden finns det emellertid vissa tekniskekonomiska faktorer som begränsar det kommersiella utbudet av bredbandsförbindelser. Också i dagens läge kräver de vanligaste bredbandsteknikerna att efterfrågan är större än vad den är i dag. Att erbjuda förbindelser till ett pris som är skäligt för användarna är därför inte ekonomiskt lönsamt i alla delar av landet. Samhället fortsätter att utveckla specialåtgärder för sådana områden där efterfrågan på bredbandstjänster inte är så stor att den möjliggör ett kommersiellt utbud. Landskapen och kommunerna spelar en betydande roll för regionutvecklingen. Utbyggnaden av bredbandsnätet till landets alla delar understöds genom ett planmässigt och välkoordinerat utvecklingsarbete. Med en bättre allokering av befintliga samhällsresurser kan man stödja en bredbandsutbyggnad också i glesbygden. I regionutvecklingen beaktas även de nya möjligheterna att använda gemenskapens strukturfondsmedel som Europeiska unionen erbjuder. För det offentliga stödet ställs särskilda villkor som garanterar att stödet inte förhindrar eller fördröjer en kommersiell bredbandsutbyggnad eller snedvrider konkurrensen och förhållandena på marknaden. Ett sätt att öka tillgången till informationssamhällets tjänster är att förse serviceställen som är öppna för medborgarna med bredbandiga internetförbindelser. Regeringen stödjer och driver på ibruktagandet av snabba telekommunikationsförbindelser i företag och privathushåll. Regeringens bredbandsstrategi är teknikneutral. Myndigheterna skall inte genom sina åtgärder understödja någon särskild teknik, men däremot främja konkurrensen och användningen av kompletterande tekniker.

3 6WUDWHJLQRFKGHVVPnO 0nOHQI UUHJHULQJHQVEUHGEDQGVVWUDWHJLlUDWW IUlPMDDOONRQNXUUHQVLQRPRFKPHOODQROLNDNRPPXQLNDWLRQVQlW IUlPMDXWEXGHWDYWMlQVWHURFKROLNDW\SHUDYLQQHKnOOLQlWHQ IUlPMDHIWHUIUnJDQSnEUHGEDQG YLGDUHXWYHFNODVSHFLDOnWJlUGHUI UVnGDQDRPUnGHQGlUHIWHUIUnJDQLQWHlUVnVWRUDWWGHQ P MOLJJ UHQEUHGEDQGVXWE\JJQDGSnNRPPHUVLHOODJUXQGHU 6WUDWHJLQVHIIHNWPnOlUDWWI UHXWJnQJHQDY VNDOO)LQODQGDOODWHNQLNHULQEHUlNQDGHKDEUHGEDQGVDQVOXWQLQJDU VNDOODOODLQYnQDUHKDWLOOJnQJWLOOVQDEEDRFKUHJLRQDOWWlFNDQGHWHOHNRPPXQLNDWLRQVI U ELQGHOVHUWLOOULPOLJDSULVHU VNDOO)LQODQGVWnLVSHWVHQI UOlQGHUQDL(XURSDQlUGHWJlOOHUDQYlQGQLQJHQDYRFKWLOO JnQJHQWLOOVQDEEDI UELQGHOVHU Vilka alternativ som i teknisk-ekonomiskt hänseende är bäst lämpade för utbudet av snabba förbindelser i varje enskilt område är beroende av de specifika faktorerna och efterfrågan i regionen. Samhällets strategienliga åtgärder är teknikneutrala. Detta möjliggör en parallell utveckling av olika bredbandstekniker och tryggar konkurrensen mellan teknikerna. Målet är att bredbandsförbindelserna med avseende på hastighet, kvalitet och pris är så likvärdiga som möjligt i hela landet. Av regionstrukturella, tekniska och kommersiella skäl finns det emellertid skillnader mellan landets olika delar. För verkställigheten av den nationella bredbandsstrategin kommer regeringen att genomföra följande åtgärder under åren 2004 2007: cwjlughu gndgnrqnxuuhqvlqrprfkphoodqrolndnrppxqlndwlrqvqlw Med åtgärderna förbättras servicenivån, den regionala tillgången till bredband och medborgarnas valmöjligheter. Åtgärderna sänker priserna och stärker på så sätt efterfrågan på bredbandstjänster. Den ökade efterfrågan som prissänkningen medför förbättrar möjligheterna att erbjuda bredbandsförbindelser också i glesbygdsområden. 1. När kommunikationsmarknadslagen verkställs säkerställer man effektiv konkurrens i bredbandsutbudet Kommunikationsverket, Konkurrensverket och särskilt i fråga om abonnent- förbindelsernas. 2. I samarbete med Kommunikationsverket utövas på det sätt som avses i konkurrenslagstiftningen tillsyn över att effektiv konkurrens upprätthålls i bredbandsutbudet. Konkurrensverket, Kommunikationsverket

4 3. För att uppfylla de krav som bredbandsutbudet ställer främjas en teknisk uppdatering av kabeltelevisionsnäten. Målet är att alla betydande kabeltelevisionsnät skall kunna erbjuda bredbandstjänster före utgången av 2004. 4. För att främja konkurrensen för internetförbindelserna och bredbandsutbudet lämnas förslag till lagändringar som på basis av undersökningar anses behövliga. 5. Teleföretagen sammankallas för att fastställa gemensamma spelregler som aktiverar såväl nätsom tjänsteoperatörerna i fråga om bredbandsutbudet. KM, Kommunikationsverket 2004 KM 30.10.2004 Kommunikationsverket 31.3.2004 6QDEEDUHLEUXNWDJDQGHRFKVSULGQLQJDYQ\DEUHGEDQGVWHNQLNHU Med åtgärderna främjas etableringen av nya tekniker på marknaden. De nya tjänsterna ökar användarnas valmöjligheter och förbättrar servicenivån. Åtgärderna medför att utbudet av bredbandstjänster växer och konkurrensen skärps också mellan olika tekniker. Till följd av detta sjunker priserna. Lägre priser ökar efterfrågan, vilket leder till att teleföretagen kan erbjuda kommersiella bredbandstjänster också i glesbygdsområdena. Åtgärderna förbättrar kommunikationsföretagens verksamhetsbetingelser och skapar förutsättningar för utvecklingen av nya kommunikationstjänster med möjligheter att nå framgång också internationellt. 6. Lagstiftningsmässiga och administrativa hinder KM, andra ministerier 30.9.2004 som fördröjer spridningen av nya bred- bandstekniker och tjänster klarläggs. 7. Nya överföringslösningar främjas med stöd HIM, Tekes, företag, av offentlig forsknings- och utvecklingsfinansiering. högskolor, forskningsinstitut 8. I syfte att främja bredbandsutvecklingen KM 31.3.2004 genomförs eventuella nödvändiga ändringar i de koncessioner som mobilnäten (UMTS) bygger på. Samtidigt utvärderas också möjligheten att använda näten för samtrafik i syfte att främja utbudet i glesbygdsområden. 9. Med utgångspunkt i förslaget från den arbetsgrupp KM 29.2.2004 som har utrett ärendet fastställs tidta- bellen för avvecklingen av de analoga televisionssändningarna. Frågan skall avgöras med beaktande av vilken inverkan övergångstidens längd har på distributionskostnaderna och vad som kan anses vara skäligt med hänsyn till medborgarna. 10. Till följd av konvergensutvecklingen inom KM 31.12.2004 mobilkommunikation och digital television lämnas förslag till, enligt vad utredningar visat, nödvändiga ändringar i televisions- och radio-

5 lagstiftningen och koncessionsprocesserna inleds. 11. Ett klusterprogram som stödjer tjänsterna inom de digitala televisionsnäten verkställs. 12. I samarbete med aktörer på området vidtas åtgärder för att lösa frågan om hur returkanalerna till den digitala televisionen skall ordnas och andra tekniska problem. 13. Nyttjanderätten till radiofrekvenser som blir lediga tilldelas nya bredbandstjänster inom ramen för internationella överenskommelser. 14. Samhällets möjligheter att främja användningen av optisk fiber vid anslutningen av hushåll till bredbandsnätet undersöks och användningen av optisk fiber som en del av det allmänna telenätet följs upp. 15. Framtidsutsikterna för det fasta telenätet som tillhandahållare av bredbandstjänster undersöks samtidigt med möjligheterna att främja användningen av ISDN till ett fast pris i områden där bredbandstjänster ännu inte erbjuds. 16. Man försäkrar att lagstiftningen inom miljöministeriets förvaltningsområde inte gör det möjligt att ta ut oskäliga avgifter för användningen av allmänna områden vid byggandet av bredbandförbindelser. 17. Bredbandsnätens kompatibilitet enligt kriterierna i kommunikationsmarknadslagen säkerställs och standarderna uppdateras regelbundet för att trygga kompabiliteten mellan bredbandsteknikerna. KM, företag 2004 2005 Företag, KM, Kommunikationsverket KM, Kommunikationsverket 2004 2007 KM 30.6.2004 KM 31.5.2004 MM Kommunikationsverket, företag 8WYHFNOLQJDYHOHNWURQLVNNRPPXQLNDWLRQRFKHKDQGHO Åtgärderna har som mål att stärka efterfrågan på bredbandstjänster genom ett ökat utbud av tjänster som erbjuds via nätet. Åtgärderna inriktar sig på utbudet av såväl offentliga som kommersiella tjänster. Den växande efterfrågan gör att teleföretagen kan utsträcka det kommersiella bredbandsutbudet också till glesbygdsområden. 18. Den elektroniska kommunikationen inom offentlig förvaltning utvecklas genom att åtgärderna enligt politikprogrammet för informationssamhället verkställs. FM, IM, statsrådets kansli, andra ministerier 19. Möjligheterna att kommersiellt och på lika villkor utnyttja data som den offentliga sektorn tillhandahåller säkerställs. FM, KM, UvM, JM, JSM 31.12.2004 20. I enlighet med regeringens program för in- IM, UvM, FM, stats- 31.12.2005

6 formationssamhället görs kraftiga satsningar för att utvidga kommunernas serviceutbud på nätet, sköta en stor del av kommunernas upphandling på elektronisk väg, kartlägga kommunernas alla viktigaste serviceprocesser samt utvidga samservicen inom den offentliga förvaltningen. 21. Behovet av att utveckla rättigheterna för konsumenter av bredbandstjänster och andra kommunikationstjänster utreds. 22. Åtgärder i enlighet med undervisningsministeriets strategi och handlingsprogram Kulturen i informationssamhället 2010 genomförs. 23. Metoder för elektronisk identifiering utvecklas och lagstiftningen revideras utifrån en effektutvärdering. 24. Vid verkställandet av lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation (RP 125/2003) görs aktiva insatser för att genomföra bestämmelsen som ger den som tillhandahåller en mervärdestjänst rätt att från teleföretaget få sådana uppgifter om sin kund som är nödvändiga för faktureringen. 25. Upphovsrättslagstiftningen uppdateras regelbundet med beaktande av informationssamhällets utveckling. 26. Behovet av ett klusterprogram för bredbandstjänster undersöks. rådets kansli, kommuner KM, konsumentverket UvM KM 31.5.2004 KM 1.7.2004 UvM, HIM KM, HIM 30.8.2004 8WYHFNOLQJDYI UHWDJHQVRFKPHGERUJDUQDVEHUHGVNDSI ULQIRUPDWLRQVVDPKlOOHW Målet är att förbättra i synnerhet små och medelstora företags kunskaper om e-handel och medborgarnas förutsättningar att använda de tjänster som informationssamhället tillhandahåller. I takt med att beredskapen för informationssamhället förbättras växer efterfrågan, vilket möjliggör ett bredare kommersiellt serviceutbud. 27. Undervisningen i IT samt informationen utökas UvM i medborgarorganisationer, skolor och and- ra läroanstalter genom att de åtgärder som avses i regeringens program för informationssamhället genomförs. Särskild vikt fästs vid tillämpningen av IT och kommunikationsteknik i undervisningen. 28. I synnerhet små och medelstora företags beredskap HIM, AM att utnyttja nya affärsmodeller och me- toder för organisering av arbetet som IT och kommunikationstekniken erbjuder stärks. 29. Åtgärder som bidrar till att göra kommunikationstjänsterna lätta att använda vidtas. Tekes, HIM, KM, företag

7 30. För personer med funktionshinder och för särskilda grupper utarbetas en tillgänglighetsstrategi för kommunikationstjänster som beaktar de möjligheter som bredbandstjänsterna erbjuder. KM 30.8.2004 )UlPMDQGHDYGDWDVlNHUKHWRFKLQWHJULWHWVVN\GG Åtgärderna har som mål att stärka efterfrågan på bredbandsförbindelser och informationssamhällstjänster genom att man skapar en säker användarmiljö för användarna. 31. Aktiva åtgärder vidtas för verkställigheten av KM, Kommunikationsverket, 30.4.2004 lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation dataombuds- (RP 125/2003). mannen 32. Den elektroniska kommunikationens inverkan KM på sekretesslagstiftningen följs upp och ut- värderas och lagstiftningen uppdateras regelbundet på basis av uppföljningen. 33. När lagstiftningen i fråga om integritetsskydd AM i arbetslivet trätt i kraft omsätts den effektivt i praktiken. 34. Den nationella datasäkerhetsstrategin som KM, antogs av statsrådet den 4 september 2003 fr.o.m. 2004 genomförs med målet att stärka användarnas tilltro till nätverkens säkerhet. 35. Ett klusterprogram för datasäkerhet genomförs KM, företag 2005 2006 på basis av en preliminär utredning om data- säkerhetskluster. 36. Ett projekt inleds för att öka medvetenheten i KM, HIM, företag 2004 små och medelstora företag och hos enskilda invånare om vikten av virusskydd. 37. Ett program utvecklas för att minska de pro- KM, företag 1.6.2004 blem som förorsakas av skräppost. 38. Åtgärderna för att skydda barn från skadligt innehåll på internet effektiveras. KM, företag, organisationer 6SHFLDOnWJlUGHUI UDWWXWYHFNODUHJLRQHUQD Åtgärderna har som mål att göra det ekonomiskt möjligt att bygga nätverk och erbjuda förbindelser också i sådana områden där det i dagens läge inte är kommersiellt lönsamt. I detta syfte och för att bredda utbudet av tjänster i bredbandsnäten utarbetas övergripande regionala planer som koordineras bättre än för närvarande. Enligt kommande anvisningar kan offentlig finansiering alltjämt inriktas på områden där det annars inte är möjligt att erbjuda bredbandstjänster. I åtgärderna ingår också styrningen av statsandelar och understöd för att göra det möjligt att skaffa bredbandstjänster till bl.a. skolor och bibliotek även i sådana områden där tjänsterna inte kan erbjudas på kommersiella grunder och till skäliga priser.

8 39. Landskapsförbunden utarbetar i samarbete Landskapsförbund, 30.9.2004 med kommunerna en bredbandsstrategi för den kommuner egna regionen och stödjer genomförandet av den. Strategin utgår från kommunvisa bedömningar om utvecklingen av efterfrågan och marknadsförhållandena. Strategierna är redskap som används när det skall fattas beslut om offentlig finansiering och andra frågor som kräver åtgärder av den offentliga förvaltningen. I strategierna skall dessutom ingå en kartläggning av sådana användarsegment som är av väsentlig betydelse för utbudet av tjänster. 40. För landskapsförbundens och kommunernas IM, HIM, KM, Konkurrensverket, bruk utarbetas nationella anvisningar om användningen Kommuni- av offentliga medel för byggnadsprojekt kationsverket, Kommunförbundetionsinfrastrukturen som avser investeringar i kommunikakationsverket, i sådana fall då samtrafik på kommersiella grunder inte är möjlig. Anvisningarna utarbetas med beaktande av att man i all användning av offentliga medel skall iaktta principerna i Europeiska kommissionens anvisningar. Den offentliga finansieringen skall genom konkurrensutsättning styras till prissättningen av nät och de tjänster som nätoperatörerna erbjuder, inte till det slutliga konsumentpriset. Genom stödvillkoren säkerställs att den operatör som mottagit subventionen är skyldig att på skäliga och jämlika villkor upplåta nät också för en konkurrent. 41. Skolornas bredbandsförbindelser utvidgas. UvM 2004-2008 Målet är att säkerställa att alla skolor får effektiva dataförbindelser till rimliga anslutnings- och användningskostnader. 42. Bibliotekens bredbandsförbindelser utvidgas. UvM 2004-2008 Målet är att säkerställa att alla bibliotek får effektiva dataförbindelser till rimliga anslutningsoch användningskostnader. 43. Regionala bredbandsanslutna serviceställen UvM, IM, kommuner utrustas successivt med dataterminaler för kundernas bruk (t.ex. skolor, bibliotek, samservicekontor, kommunala och statliga verk) så att medborgarna kan använda terminalerna kostnadsfritt.

9,QWHUQDWLRQHOOSnYHUNDQRFKXSSI OMQLQJ Åtgärderna har som mål att skapa positiva utbuds- och efterfrågeförhållanden för bredbands- och informationssamhällstjänster på den internationella marknaden. Detta främjar utbudet och efterfrågan också i Finland. Utbudet av bredbandsförbindelser och stödet till bredbandskommunikationerna i konkurrerande länder följs upp för att Finland skall kunna dra nytta av den bästa praxisen. 44. Den internationella utvecklingen följs upp. I KM synnerhet inom Europeiska unionen arbetar man för att utbudet av kommunikationstjänster inte skall besväras av lagstiftningsmässiga hinder, extra skatter och avgifter. Gemenskapslagstiftningen förutsätter inte heller att radiofrekvenserna auktioneras ut. 45. Genom internationellt samarbete främjas användningen KM, HIM, Kommuni- av öppna standarder i utbudet av kationsverket, företag kommunikations- och informationssamhällstjänster. 46. Målen för internationell växelverkan enligt KM den nationella datasäkerhetsstrategin genomförs. 8SSI OMQLQJDYVWUDWHJLQ 47. Landskapsförbunden ges handledning och KM, HIM, IM, Kommunförbundet 2004 2006 utbildning i att göra upp regionala bredbandsstrategier och medborgarna informeras aktivt om alternativa bredbandsförbindelser och vilka möjligheter förbindelserna innebär i synnerhet för landskapsförbunden, kommunerna, små och medelstora företag och bostadsaktiebolag. 48. En uppföljningsgrupp för bredbandsstrategin KM 2004 2007 bestående av de viktigaste ministerierna som svarar för strategin samt andra aktörer tillsätts. Uppföljningsgruppen rapporterar utfallet av strategin jämte åtgärdsrekommendationer till statsrådet årligen före utgången av september. Användarnas villighet att skaffa bredband följs regelbundet upp samtidigt som man undersöker vilka faktorer som påverkar beredskapen. 49. På nätet finns en webbplats som tillhandahåller KM 2003 2007 bredbandsinformation (www.laajakaistainfo.fi) 50. Bredbandsstatistiken och den regionala uppföljningen av utbudet utvecklas. Kommunikationsverket, Statistikcentralen, teleföretag 31.5.2004

10 2IIHQWOLJILQDQVLHULQJDYEUHGEDQGVVWUDWHJLQ Bredbandsmarknaden utvecklas i huvudsak på marknadens villkor. Den offentliga medfinansieringen av bredbandsstrategin omfattar statlig och kommunal finansiering och finansiering från EU. Den statliga finansiering som sker via utvecklingsprogram kan genomföras inom ramen för de statliga anslagen, och kan vid behov omallokeras. År 2004 genomförs statens finansiering inom ramen för följande budgetanslag:,qulnhvplqlvwhulhwvkxyxgwlwho 26.98.43 Landskapsutvecklingspengar 26.98.61 Europeiska regionala utvecklingsfondens deltagande i EU:s strukturfondsprogram 26.98.62 Statlig medfinansiering för inrikesministeriets vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar )LQDQVPLQLVWHULHWVKXYXGWLWHO 28.80.20 Utvecklings- och utbildningsverksamhet 8QGHUYLVQLQJVPLQLVWHULHWVKXYXGWLWHO 29.40.30 Statsandel och statsunderstöd för den allmänbildande utbildningens driftskostnader 29.90.30 Statsandelar och -understöd för de allmänna bibliotekens driftskostnader Dessutom utnyttjas moment som hör till undervisningsministeriets verksamhetsområde till att genomföra åtgärder i enlighet med informationssamhällsprogrammet. Dessa åtgärder stödjer även bredbandsstrategin. -RUGRFKVNRJVEUXNVPLQLVWHULHWVKXYXGWLWHO 30.14.61 Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbrukets deltagande i utveckling av landsbygden 30.14.62 Statlig medfinansiering för den av EU delfinansierade utvecklingen av landsbygden.rppxqlndwlrqvplqlvwhulhwvkxyxgwlwho 31.01.22 Forskning och utveckling 31.99.40 Vissa statsunderstöd +DQGHOVRFKLQGXVWULPLQLVWHULHWVKXYXGWLWHO 32.10.24 Forsknings- och utredningsverksamhet 32.20.27 Teknologisk forskningsverksamhet 32.20.28 Utrednings- och utvecklingsutgifter för projekt- och programverksamhet 32.20.40 Bidrag till teknologisk forskning och utveckling 32.20.83 Lån för teknologisk forskning och utveckling 32.30.45 Stödjande av företagens investerings- och utvecklingsprojekt 32.30.62 Statlig medfinansiering för handels- och industriministeriets vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar 6RFLDORFKKlOVRYnUGVPLQLVWHULHWVKXYXGWLWHO 33.01.63 Vissa specialprojekt

11 Åtgärderna finansieras dessutom med anslag som anvisats för de deltagande verkens och inrättningarnas driftsutgifter. En del av den offentliga medfinansieringen stödjer regeringens program för informationssamhället som står i linje med åtgärderna i enlighet med bredbandsstrategin.