Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 6: Fermis paradox II

Relevanta dokument
Upplägg. Repetiton: Vad är Fermis paradox? Repetition: Lösningskategorier

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 6: Fermis paradox II

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 6: Fermis paradox II

Frågor från förra gången. Frågor från förra gången. Frågor från förra gången. Repetiton: Vad är Fermis paradox? Upplägg

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 4: Drakes ekvation

Sökandet efter intelligent liv i rymden 5 hp, hösten Upplägg. Vad den här kursen handlar om. Kursinfo I. Allmän kursinfo. Vår plats i Universum

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 4: Drakes ekvation

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 4: Drakes ekvation

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 4: Drakes ekvation. Upplägg

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner

Är vi ensamma i Universum?

Livsbetingelser i Universum Föreläsning 8 Liv i andra stjärnsystem

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 4: Drakes ekvation

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 4: Drakes ekvation. Fråga från förra gången. Upplägg

Ufologi. Upplägg. Vad den här kursen handlar om Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, sommaren 2013.

Sökandet efter intelligent liv i rymden 5 hp, hösten Upplägg. Vad den här kursen handlar om. Allmän kursinfo. Vår plats i Universum

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Formalhaut b

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, sommaren 2013

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Omstridd detektion: Formalhaut b

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 5: Fermis paradox I

Sökandet efter intelligent liv i rymden 5 hp, hösten 2015

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, hösten 2012

Ufologi. Upplägg. Vad den här kursen handlar om Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, hösten 2014.

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Fomalhaut b

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Fomalhaut b

Astronomin och sökandet efter liv där ute. Sofia Feltzing Professor vid Lunds universitet

Solsystemet samt planeter och liv i universum

Ufologi. Upplägg. Vad den här kursen handlar om Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, hösten 2012.

Kardashev typ I. Upplägg. Kardashev typ II. Davies: kapitel 7-8. Kardashev-skalan. Kardashev typ III

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Fomalhaut b

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

Universum en resa genom kosmos. Jämförande planetologi. Uppkomsten av solsystem

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 10: Vad händer om vi får kontakt?

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 5: Fermis paradox I. Upplägg. Enrico Fermi. Vad är Fermis paradox? Kolonisering av Vintergatan

EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING. Utveckling pågår

Upplägg. Enrico Fermi. Vad är Fermis paradox? Kolonisering av Vintergatan

Astrobiologi. Rymdfysik och rymdteknik Karin Ågren

Upplägg. Tre typer av kontakt Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 10: Vad händer om vi får kontakt?

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder

CYGNUS. Länktips! Kallelse: Årsmöte 13 mars 2014

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 9: Supercivilisationer och superteknologi

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 5: Fermis paradox I

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 5: Fermis paradox I

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 8: Interstellära resor

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 9: Supercivilisationer och superteknologi

Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Solsystemet I: Banor. Solsystemet II: Banplanet

Upplägg. Galax. Stjärna. Stjärna vätebomb. Planet

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi

Upplägg. Galax. Stjärna. Stjärna vätebomb. Avståndsenheter i astronomi

Upplägg. Galax. Stjärna. Stjärna vätebomb. Avståndsenheter i astronomi

Förra föreläsningen Introduktion - Principer

Solsystemet II: Banplanet. Solsystemet I: Banor. Jordens magnetfält I. Solsystemet III: Rotationsaxelns lutning mot banplanet. Solvind 11.

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 9: Supercivilisationer och superteknologi

Rättelse från förra föreläsningen. Kardashev-skalan. Upplägg. Davies: kapitel 7-8. Kardashev typ I. Kardashev typ II

Översiktskurs i astronomi Våren Formell information I. Formell information II. Formell information IV. Formell information III

Växthuseffekten och klimatförändringar

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad

Konsten att "se" det osynliga. Om indirekta metoder att upptäcka exoplaneter

ÖVNING: Träna läsförståelse!

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 9: Supercivilisationer och superteknologi

Satsradning och ofullständig mening samt användande av dom :

Upplägg. Davies: kapitel 7 8. Kardashev typ III. Kardashev skalan

Universums tidskalor - från stjärnor till galaxer

Allt börjar... Big Bang. Population III-stjärnor. Supernova-explosioner. Stjärnor bildas

Livets historia Biologi A på Netkurs

Upplägg. Davies: kapitel 7 8. Kardashev typ III. Kardashev skalan

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 11: Meddelanden till utomjordiska civilisationer

Innehåll. Förord Inledning Tack Vidare läsning Illustrationer Register kapitel 1 Ursprung...

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

De kylande stjärnorna

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet

Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3

Upplägg. För och emot METI. METI eller aktiv SETI

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi

MVE420: Existentiell risk, Fermis paradox och det stora filtret. Vilhelm Verendel

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?

Vad är ett UFO? UFOs och aliens

Solsystemets uppkomst II Proplyder En central fö

Solsystemet. Lektion 15 (kap 7-8)

Här växer människor och kunskap

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem

Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden?

solen ( 4. Stjärnor) planeterna och deras månar asteroider och meteoroider kometer interplanetär stoft, gas, mm.

Relativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 6 Lösningar

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson

Innehåll. Förord livets miljöer bättre genom Referenser och vidare läsning Illustrationer Register...

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider?

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012.

Översiktskurs i astronomi Hösten 2009

Transkript:

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 6: Fermis paradox II

Uppföljning från tidigare föreläsning: Lever vi i en datorsimulering? Strängteori: Teoribygge inom fysiken som försöker beskriva universums minsta beståndsdelar som vibrerande strängar Genom att representera ekvationer som grafstrukturer har Gates upptäckt att vissa ekvationer inom en speciell form av strängteori ger en grafstrukturer som är identiska med algoritmer för felkorrektion som uppfanns på 1940-talet av Claude Shannon och idag används bl.a. i webläsare James Gates Jr.

Uppföljning från tidigare föreläsning: Lever vi i en datorsimulering? Frågor som inställer sig: Varför styrs vår verklighet av algoritmer designade av människor? Är detta stöd för att vår verklighet är en datorsimulering skapad av en framtida människogeneration?

Uppföljning från tidigare föreläsning: Lever vi i en datorsimulering? Men Strängteori är inte nödvändigtvis den korrekta beskrivningen av verkligheten Överensstämmelsen mellan Gates grafrepresentation och datoralgoritmer kan vara en ren slump jmf. Bibelkoden som ofta antas vara ett fall av s.k. Texas Sharpshooter Fallacy

Uppföljning från tidigare föreläsning: Nya bud om bemannad rymdfart till Mars Space X: 2024 (200 personer i två farkoster) Övriga rymdindustrin är dock skeptisk till tidsplanen Lockheed Martin: 2028 (6 personer)

Alla dessa förkortningar SETI: Searching for ExtraTerrestrial Intelligence SETA: Searching for ExtraTerrestrial Artefacts SETV: Searching for ExtraTerrestrial Visitation (mindre vanlig förkortning) METI (även känt som aktiv SETI): Messaging to ExtraTerrestrial Intelligence

Upplägg Antropiska resonemang Fermis paradox: They do not exist Det kosmiska filtret ( great filter ) Webb: Kapitel 5-6 Davies: Kapitel 4 (sid 83-92)

Repetiton: Vad är Fermis paradox? Om utomjordiska civilisationer nu är så vanliga i Vintergatan (som antyddes av tidiga uppskattningar med Drake-ekvationen), varför har vi inte redan sett bevis på deras existens? Inga tydliga bevis för utomjordiska rymdsonder, artefakter eller signaler Var är allihop?

Repetition: Lösningskategorier Så, var är allihop? Kategori I: Dom är här (kapitel 3 i Webb) Kategori II: Dom existerar men har inte tagit kontakt med oss (kapitel 4 i Webb) Kategori III: Dom existerar inte (kapitel 5 i Webb)

Kategori III: Dom existerar inte Lösning 51: Universum är här för oss (Webb, sid 214) Lösning 55: Stenplaneter är sällsynta (Webb, sid 229) Lösning 57: Kontinuerligt beboeliga zoner är sällsynta (Webb, sid 235) Lösning 59: Asteroidresonanser av solsystemets typ sällsynta (Webb, sid 240) Lösning 60: Vintergatan är en riskfylld plats (Webb, sid 242) Lösning 61: Planetsystem är farliga platser (Webb, sid 249)

Kategori III: Dom existerar inte forts. Lösning 62: Jordens plattektonik är unik (Webb, sid 256) Lösning 63: Månen är unik (Webb, sid 260) Lösning 64-65: Livets uppkomst är osannolik (Webb, sid 266-289) Lösning 67: Övergången från prokaryoter till eukaryoter är osannolik (Webb, sid 291)

Kategori III: Dom existerar inte forts. Lösning 69: Teknologisk utveckling är inte oundviklig (Webb, sid 301) Lösning 70: Intelligens på vår nivå eller högre är sällsynt (Webb, sid 306) Lösning 71: Språk är sällsynt (Webb, sid 312) Lösning 75: En rad av effekter i kombination (Webb, kapitel 6)

Antropiska resonemang Den antropiska principen: De observerade egenskaperna hos det fysiska universumet måste vara kompatibla med uppkomsten av medvetet liv annars skulle vi ju inte existera Har bl.a. åberopats för att förklara varför universums naturkonstanter har de värden de har

Bedrägligt resonemang: Vi existerar ju Finns 10 22 andra stjärnor i det observerbara universumet Är det då inte självklart att det måste finnas liv någonstans därute? Nej vi skulle säga vi existerar ju även om intelligent liv är så sällsynt att det krävs en miljon universa som vårt för att skapa en enda civilisation (vår egen)

Lösning 51: Universum är här för oss Antag: Sannolikheten för intelligent liv att uppstå är extremt liten (låt säga 10-50 per stjärna) Det finns ett stort (kanske oändligt) antal universa I ett antal av dem uppstår intelligent liv Ett av dessa lyckokast har skapat oss Detta scenario innebär att vi mest troligt är ensamma i vårt eget universum

Lösning 55: Stenplaneter är sällsynta Brytbara mineraler sällsynta Inga rymdskepp eller teleskop? Metaller sällsynta på beboeliga planeter eller alltför svåråtkomliga (begravda alltför djupt)? Kan teknologi utvecklas på annat sätt, exempelvis med biologiskt material?

Kepler-10b Observera: Stenplaneter har redan upptäckts! Exempel: Kepler-10b Keplers mätningar med fotometriska metoden Storlek och avstånd från moderstjärnan Uppföljning med Dopplermetoden Massa Kombinera storlek och massa Medeldensitet Radie: 1.4 ggr jordens Massa: 3 ggr jordens Täthet aningen högre än jorden, och kompatibel med järnsammansättning Mycket het planet (1800 K) Flytande metall

Lösning 57: Kontinuerligt beboeliga zoner är sällsynta Stjärnor ändrar temperatur, storlek och luminositet när de åldras Solen var 10-20% ljussvagare för några miljarder år sedan Beboeliga zonen i ett planetsystem flyttas! Osannolikt att planeter ligger i den kontinuerligt beboeliga zonen?

HD 80606b - exempel på extremt elliptisk planetbana

Lösning 59: Asteroidresonanser av solsystemets typ är sällsynta Kriser p.g.a. bombardemang av asteroider snabbar på evolutionen och får intelligenta civilisationer att uppstå snabbare? Har jorden haft en optimal pump of evolution?

Asteroidbältet

Kirkwoodgap

Resonanser Kirkwoodgapen beror på s.k. resonanser med Jupiters bana Asteroider på vissa speciella avstånd får instabila banor och skickas ut i solsystemet Vissa slår ned på jorden regelbunden (och optimal?) cykel av kriser och efterföljande evolution? Om denna mekanism är viktig, och sällsynt f i låg i Drakes ekvation

Lösning 60: Vintergatan är en riskfylld plats Supernovor och gammablixtar slår ut livsformer på planeter f i och/eller L låga i Drakes ekvation Se föreläsning 3!

Men: Galaktiska beboeliga zonen försöker ta hänsyn till detta Supernovor och gammablixtar är förmodligen inte den definitiva lösningen på Fermis paradox

Lösning 61: Planetsystem är farliga Nedslag av asteroider och kometer Global nedfrysning Supervulkaner Men massutdöenden är inte nödvändigtvis av ondo (se lösning 59) platser

Global nedfrysning ( Snowball Earth ) Snöbollsjorden : Hypotes om att jorden åtminstone en gång varit helt frusen för mer än 650 miljoner år sedan Varje sådan nedfrysning tros vara ca 10 miljoner år Obs! Istider är mycket milda i jämförelse, förekommer betydligt oftare och täcker inte hela jordytan

Global nedfrysning ( Snowball Earth ) Mekanism: Istid Jordytans albedo höjd (mer solljus reflekteras tillbaka ut i rymden) Lägre temperatur Mer is Ännu högre albedo osv. Koldioxid från vulkanisk aktivitet tros kunna bryta den omvända växthuseffekten Global nedfrysning vanlig process på exoplaneter Låg f i (eller L) eller hög f i?

Supervulkaner Supervulkan vid Toba, Indonesien kan ha reducerat människosläktet till några få tusen individer för ca 74 000 år sedan Vulkanaska ökar jordens albedo Sänkt medeltemperatur

Lösning 62: Jordens plattektonik är sällsynt

Lösning 62: Jordens plattektonik är sällsynt Värme från radioaktivt sönderfall i jordens inre transporteras uppåt genom plattektonik Viktigt för: Att upprätthålla jordens magnetfält (skyddar mot kosmisk strålning) Kontinentaldrift, som ger biologisk mångfald, vilket ökar chansen för livets överlevnad vid massutdöenden Upprätthålla jordens yttemperatur Bara jorden och Mars uppvisar säkra tecken på plattektonik, men vissa månar (ex. Saturnus måne Titan) är goda kandidater

Lösning 63: Månen är unik I relativ storlek (storlek jämfört med sin moderplanet) är vår måne störst i solsystemet Skapad genom kollision med annan planet tidigt i solsystemets historia Den ledande hypotesen: Månen består av lösbrutna delar av den unga Jorden och den främmande himlakroppen

Månens tänkbara roll Kan ha ökat jordens vulkanisk aktivitet och kontinentaldrift Stabiliserar vinkeln mellan jordens rotationsaxel och banan runt solen Detta ger stabila årstider och ett stabilt klimat 23,5

Lösning 64-65: Livets uppkomst är osannolik Livet uppstod mindre än 700 miljoner år efter att jorden skapades Miller-Urey-experimentet (se föreläsning 2) visar att aminosyror kan uppstå spontant på den tidiga jorden Men: Ingen vet hur nästa steg mot livets molekyler (proteiner, DNA och RNA) egentligen gått till Om osannolik process f l i Drakes ekvation låg

Notera: Drakes ekvation tar inte hänsyn till panspermi (eller kolonisering) Om livet på ett effektivt sätt kan sprida sig mellan stjärnsystem är värdet på parametern f l inte så kritiskt

Lösning 67: Övergången från prokaryoter till eukaryoter är osannolik Organismers indelning på cellnivå: Prokaryoter Saknar cellkärna Bakterier och arkéer De flesta encelliga Ca 3.5 miljarder år gamla Eukaryoter Har cellkärna Djur, växter, svampar Ca 2 miljarder år gamla Det första djurlivet uppstod för ca 1 miljard år sedan

Okänt vad som rubbade prokaryoternas dominans och beredde väg för makroskopiskt liv (eukaryoter) Osannolik process f l hög (kanske) men f i låg

Möjlig mekanism: Fotosyntes hos cyanobakterier (prokaryoter) Syrehalten i atmosfären höjs Toxiskt för många prokaryoter ( oxygen holocaust ) Eukaryoter får övertaget

Lösning 69: Teknologisk utveckling är inte oundviklig Homo neanderthalensis existerade tills för ca 30 000 år sedan Hyggligt intelligenta, använde stenredskap, gjorde upp eld, begravde sina döda och kunde förmodligen prata Men deras teknologi verkar inte ha utvecklats nämnvärt under de 200 000 år de vandrade på jorden. Vad saknas? Kreativ gnista? Avancerat språk? Kanske teknologisk utveckling långtifrån är något självklart?

Lösning 70: Intelligens (på mänsklig nivå eller högre) är sällsynt Slarvig SETI-definition: Förmåga att bygga ett radioteleskop Evolutionen drar nytta av små, slumpmässiga mutationer som kortsiktigt lönar sig ( Evolution has no foresight ). Är intelligens verkligen en sådan?

Lösning 70: Intelligens (på mänsklig Två läger: nivå eller högre) är sällsynt 1) Om en asteroid slog ut ryggradsdjuren för 400 miljoner år sedan, skulle då myror eller bläckfiskar idag vara intelligenta? Många evolutionsbiologer skulle svara nej. 2) Konvergent evolution: Vissa egenskaper/biologiska strukturer verkar likväl ha utvecklats oberoende flera gånger om (ex. vingar, blad och möjligen ögat). Kanske det funkar likadant med intelligens?

Lösning 71: Språk är sällsynt 50 miljarder arter på jorden, men bara en med det vi kallar språk Viktigt för förmedlandet av abstrakt kunskap (som inte bygger på imitation) ex. hur man bygger ett radioteleskop

En delfin kan lära sig hur den ska få mat ur en maskin, men verkar inte på abstrakt väg kunna förmedla kunskapen till andra delfiner Försök att lära apor symbolspråk eller mänskligt teckenspråk har gjorts, men resultaten är omstridda (imitation snarare än förståelse, svarar men kan inte fråga ) Djur kommunicerar helt klart, men informationsutbytet verkar ha begränsningar

Lösning 75: En rad effekter i kombination Exempel: Antag: 10 10 beboeliga planeter i Vintergatan Mikroskopiskt liv uppstår på 10% 10 9 Klarar sig undan kosmiska faror: 1% 10 7 Övergången prokaryot eukaryot sker på 0.1% 10 4 Livsformer som utvecklar intelligens och teknologi: 0.1% 10 1 Obs! Beskrivningen av denna lösning är möjligen något tydligare i föregående upplaga av Webbs bok

Lösning 75: En rad effekter i kombination Exempel (fortsättning): Vi är nu nere på 10 civilisationer Andel som är intresserade av rymdkolonisering eller att sätta upp signalfyrar 1% 10-1 Alternativ : Andel som skickar ut signaler som vi kan uppfånga 100% 10 1 Andel som lever samtidigt som oss 0.1% 10-2

Liv är antingen mycket vanligt eller extremt sällsynt I (Davies sid 83-86) Två tidsskalor (synbart oberoende): T 1 : Maximal tid som en stjärna av solens typ kan uppehålla liv T 2 : Typisk tid det tar för liv att uppstå Exempel: T 1 T 2 Liv mycket sällsynt! 0 Bara här som liv kan uppstå Tid

Liv är antingen mycket vanligt eller extremt sällsynt II (Davies sid 83-86) Två tidsskalor (synbart oberoende): T 1 : Maximal tid som en stjärna av solens typ kan uppehålla liv T 2 : Typisk tid det tar för liv att uppstå Exempel: T 2 T 1 Massor av liv! 0 Tid Bara här som stjärnans livstid blir ett problem för livets uppkomst

Liv är antingen mycket vanligt eller extremt sällsynt III (Davies sid 83-86) Två tidsskalor (synbart oberoende): T 1 : Maximal tid som en stjärna av solens typ kan uppehålla liv T 2 : Typisk tid det tar för liv att uppstå Exempel: T 2 T 1 Halvmycket liv 0 Tid Men: Detta är ett osannolikt scenario om T 2 och T 1 verkligen är oberoende

Det kosmiska filtret I (Davies sid 86-92) Exempel på potentiellt svåra utvecklingssteg på vägen till långlivat galaktiskt imperium : Lämpligt stjärnsystem Reproducerande molekyler Prokaryoter (primitivt liv) Eukaryoter (avancerat liv) Intelligenta livsformer Avancerad rymdteknologi Storskalig kolonisering Här är vi nu

Det kosmiska filtret II (Davies sid 86-92) Men: Inget synbart imperium Något steg på vägen är mer osannolikt än vi tror The great filter : Mekanism som tvingar ned N i Drakes ekvation till litet tal och har förhindrat uppkomsten av rymdimperium Exempel: Uppkomsten av reproducerande molekyler extremt osannolik Filtret i vår förflutna (vi har haft tur och redan klarat hindret) Kosmisk katastrof ger civilisationer mycket kort livslängd Filtret i vår framtid (hindret dyker snart upp)

Ledtråd inför inlämningsuppgift 2: Är filtret i vårt förflutna eller i vår framtid? Kan Mars hjälpa oss att lista ut detta?

Nästa föreläsning: SETIs historia Att läsa: Davies: kapitel 5 + appendix (sid 209-210)