Energiförsörjning Storsjö Strand



Relevanta dokument
E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan...

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB

Administrativa uppgifter

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

PM SYSTEMBESKRIVNING OCH LCC-BERÄKNING

Känslighetsanalys kring simulering av Jokkmokks energibalans i EnergyPLAN

Kurspaketet Värmesystem

Solenergi som framtiden älskar.

ALVESTA NÄSTA!

Varför värma ditt hus med annat än solen?

Solenergi. framtidens energikälla är här - och har varit här ett tag

Agenda. Vad är vad? Solfångarsystem - solvärme Typer av solfångare Sol-värme-ekonomi

The Sustainable City. 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Energihushållning. s i handboken

2015 DoA Fjärrvärme. Jämtkraft AB. Östersund

2016 DoA Fjärrvärme. Jämtkraft AB. Östersund

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Industriellspillvärme

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination

Fjärrvärme och fjärrkyla

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

E.ON Elnät. Framtiden är l kal. En satsning på Lokala Energisystem

SOLVÄRME Spara energi och miljö med solvärme

Made in Sweden. Solvärme i kombination med fjärrvärme

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Förnybarenergiproduktion

Energilager i mark kombinerat med solvärme

EXPERTSEMINARIUM OM ENERGILAGER DEN 28 SEPTEMBER TEKNIKER FÖR SETT UR ETT SVENSKT PERSPEKTIV

Fjärrkylanläggning Rosenlundsverket Miljövänlig kyla i centrala Göteborg

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Orust 2014/2015 (nuläge)

4K - KlimatKompenserad KomfortKyla

Skånska Energi. Jon Svärd GEOENERGIDAGEN. Så här bra kan det bli!

Ett klimatneutralt Företag

FÖRSTUDIE OCH UTREDNING AV MÖJLIGHETERNA ATT ANVÄNDA SEDIMENT- ELLER BERGVÄRME FÖR LÅGENERGINÄT I LEPPLAX, PEDERSÖRE.

Energiledargruppen. Presentation Fjärrkyla,

Seminarium - Geoenergi

Välja nytt värmesystem Det är inte enkelt att välja nytt värmesystem. Det finns många alternativ att välja på och det är osäkert hur höga de framtida

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Blekinge Offshore Blekinge Offshore AB,

Rekorderlig Renovering (RR) lägesrapport

Helsingborg satsar på solen

Smart Heat Grid. Hur funkar det? Noda Intelligent Systems Noda Smart Heat Grid

Förnyelsebar energi, 7,5 högskolepoäng

Notera att det är viktigt att ha säkerhetsmarginal i energiberäkningsresultaten för att täcka in eventuella variationer i utförandet.

100% FÖRNYBART MED FJÄRRVÄRME OCH KRAFTVÄRME

Bergvärme rme och bergkyla kan man lagra solvärme till sin villa?

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Asfaltsytor som solfångare

Regionservice bygger Sveriges största. passivhus/plusenergihus

Naturskyddsföreningen

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

Småskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet

Göteborg Energi antar utmaningen

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB

indata och resultat

Schneider Electric är involverade i 72% av slutanvändarnas energiförbrukning. Vi kan hjälpa er att spara!

Motion (2013:31) om nytt kommunalt energibolag för förnybar energi

Öppna jämförelser energi och klimat. Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015

Jämförelse med uppsatta mål

Sol, vind och vatten möjligheter till egen energiproduktion. MEN FÖRST Peter Kovács, SP Energiteknik

TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Totalt antal poäng på tentamen:

Solpotential Osnabrück

Beskrivning av ärendet

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

Potential för solenergi i Blekinges bebyggelse

VATTENFALL INVESTERAR I FRAMTIDENS VÄRMEAFFÄR

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

SERO. Sveriges Energiföreningars Riksorganisation

Förnyelsebar energi, 7,5 högskolepoäng

Solel och solvärme i villan. Lisa Ossman, SP Energiteknik

Solceller på Johanneberg, Chalmers

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

Kungälv Handläggare Rapport nr Sid 1 av 8. Jan Arstad. Fastighet: Orust Huseby 1:36. Adress: Björnbärsvägen 2

Fjärrvärmens roll i ett elsystem med ökad variabilitet. Finns dokumenterat i bland annat:

Säbytown. Skala:1:500

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde

KOM IGÅNG MED MIKROPRODUKTION PRODUCERA DIN EGEN EL

Utveckling och Marknadsläge för Solvärme och solel. Björn Karlsson Mälardalens högskola

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Energibalans Skåne län Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Totalmetodiken. Totalmetodiken Kortrapport för Etapp 1 maj 2015

PM ENERGI I BYGGNADER

Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB

KOM IGÅNG MED MIKROPRODUKTION PRODUCERA DIN EGEN EL

Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Sofia Stensson

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

Kraftvärme. Energitransporter MVKN10. Elias Forsman Mikael Olsson

Energisystem och installationer i långsiktigt ägande Föredrag vid Samhällsbyggarnas LCC-seminarium den 7 november 2013

Sysselsättningseffekter

Solceller i dag och i framtiden

2015 DoA Fjärrvärme. Mark Kraftvärme AB. Assberg + Fritsla

Energianalys/energideklaration per byggnad

Falu Energi & Vatten

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

Transkript:

Farzad Mohseni, Sweco Energuide Stockholm 2012-05-23 Energiförsörjning Storsjö Strand 1 Sustainergy Energieffektivisering Energiplaner, klimatstrategier m.m. åt kommuner/län/regioner Energitillförsel ur systemperspektiv Exempel på system: regioner, samhällen och enskilda fastigheter Energianalys optimering 2 1

Presentationen Nuläge Årligt energibehov Värmeproduktion Produktion av kyla Elproduktion Energiförsörjning Swecos förslag till principer för olika energisystemalternativ Diskussion 3 Nuläge Storsjö Strand idag bild Storsjö Strand mål 35 000 m 2 lägenhetsarea 10 000 m 2 lokalarea Lägenheterna ska drivas med mycket låg energiförbrukning för uppvärmning samt hushållsel Förnybar energianvändning 4 2

Nuläge Befintlig energiförsörjning Jämtkraft förser Östersund med fjärrvärme, finns närliggande kraftvärmeverk (Lugnvik) samt värmepanna invid Storsjö Strand Kraftvärmen drivs till största del av biomassa levererar värme och el Jämtkrafts elproduktion innefattar även vind och vatten 5 Nuläge Befintlig energiförsörjning Ackumulatortank 26 000 m³ Kapacitet ca 1 GWh Effekt ca 40 50 MW Fungerar som buffert förser Östersund med värme 6 3

Årligt energibehov Behov av total mängd kwh varierar beroende på utförande Även typ av energi dvs värme, kyla och el varierar Bostäder i Storsjö Strand mot BBR 19 60% energibesparing 7 Värmetillförsel Fjärrvärme Kommer spela en central roll för Storsjö Strand Anslutningsmöjligheter Norra delen av Storsjö Strand Järnväg Södra delen nära lokstallarna Lång sträcka till etapp 1 Biomassaeldat kraftvärmeverk levererar grön värme 8 4

Värmetillförsel Solfångare Solfångare för produktion av tappvarmvatten Bör installeras på tak eller i nära anslutning till fastigheten bland annat p.g.a. värmeförluster Kan eventuellt anslutas till fjärrvärmenätet för leverans av värme vid överskott Dimensioneras generellt för att producera delar av tappvarmvattenbehovet 9 Värmetillförsel Solfångare Principskiss för solvärme som en del av värmetillförseln 10 5

Värmetillförsel Värmepump Värmepump producerar värme effektivt från el Värmefaktor (COP) normalt mellan 3 och 5 Producerar endast lågvärdig värme räcker för att värma fastigheter Beroende på system en pump per hushåll alt centralsystem Värme ut Värme in El in 11 Tillförsel av kyla Kylmaskin (värmepump) Kylmaskin (omvänd värmepump) kan användas för kylning av lokaler COP för kylning (köldfaktorn) lite lägre än COP för uppvärmning (värmefaktorn) El för att driva kompressor 12 6

Tillförsel av kyla Absorptionskyla Fjärrvärme kan användas till att driva absorptionskylmaskin dvs producera kyla ur värme Har en köldfaktor (COP) på ca 0.6-0.7 om drivtemperaturen ligger kring 100 grader 0,8 Köldfaktor (COP) 0,6 0,4 0,2 Ref: http://fjarrvarme2.unc.se/download/6 780/Viktoria%20Martin.pdf 0 80 90 100 110 120 Drivtemp (⁰C) 13 Tillförsel av kyla Frikyla från sjö Utnyttja Storsjön Enkel teknik och mycket kostnadseffektivt då el för att driva endast pump behövs Slipper processer med termodynamisk omväg, ex från värme till kyla Djup sjö relativt stabil temperatur året om 14 7

Eltillförsel Vind Bra möjligheter för vindkraft Stora ytor, hyfsade vindar Finns riksintressen samt förslag i kommunens Tillägg till ÖP men 15 Eltillförsel Vind inget av detta gäller för Storsjö Strand Ref: Östersunds tillägg till ÖP 8

Eltillförsel Vind Småskalig vindkraft kan utnyttjas Oftast inte ekonomiskt, men kan fylla andra syften Använda för profilering/utbildning Flexibel p.g.a storlek, kan ställas på olika ställen (byggnader, parkeringar etc.) 17 Eltillförsel Vatten Konventionell anläggning Nyttjar vattenström för att driva turbiner Vattenmagasin kan användas för reglering vid behov Run of River -verk beroende av strömmens styrka 18 9

Eltillförsel Vatten Vågkraft - Funkar för Storsjö Strand? Många tekniker, boj, orm, vågluft alla under utveckling 10 kw effekt kräver 2m slaglängd i cylinder Kräver hög andel drifttimmar Kontinuitet 19 Eltillförsel Sol Solceller Integrera solceller på hus Solcellspark Kan producera ca 750 kwh el/kwt Potentiell koppling Storsjö Strand Ref: www.smhi.se 20 10

Eltillförsel Biomassa Mest för regional elproduktion normalt kombinerat med värmeproduktion Småskaligt inte lönsamt 21 Swecos förslag för energiförsörjning Kriterier Viss egen produktion av värme/kyla/el ska ha koppling till Storsjö Strand Kostnadseffektivt Endast förnybar energi Ligga i framkant dock med beprövade lösningar 22 11

Swecos förslag för energiförsörjning Alternativ 1: Ej leverera värme till Jämtkraft, täcka 50% av tappvarmvattenbehovet Solfångarsystem dimensioneras för att täcker viss del av tappvarmvattenbehovet med minimal överskottsproduktion, resten fjärrvärme Frikyla från Storsjön Miljömärkt el 23 Alternativ 1 - Ej leverera värme, täcka 50% Frikyla (Egen prod) Fjärrvärme (egen prod + köp) 24 12

Swecos förslag för energiförsörjning Alternativ 2: Leverera värme till Jämtkraft Solfångarea maximeras levererar till Jämtkraft Därefter köpa in värme som behövs Frikyla från Storsjön Producera egen kyla Miljömärkt el 25 Alternativ 2: Leverera värme till Jämtkraft Frikyla (Egen prod) Fjärrvärme El 26 13

Swecos förslag för energiförsörjning Alternativ 3: Leverera el till Jämtkraft Solcellsarea maximeras tak och fasad Täcker ca 50% av elbehovet på årsbasis Frikyla från Storsjön Producera egen kyla Miljömärkt el 27 Alternativ 3 Leverera el till Jämtkraft Frikyla (egen prod) Fjärrvärme El 28 14

Swecos förslag för energiförsörjning Alternativ 4: Kombinera solfångare och solceller Solfångare för egen värmeförbrukning samt solceller för egen förbrukning och att sälja el Solfångare dimensioneras för 50 % av tappvarmvattenbehovet Solceller på resterande tillgänglig area Täcker visst elbehov på årsbasis Frikyla från Storsjön Producera egen kyla Miljö ä kt l 29 Alternativ 4 Kombinera solceller och solfångare Frikyla (egen prod) Fjärrvärme (egen prod+köp) El (egen prod+köp/säl) 30 15

Akviferlager 31 Borrhålslager 16

Andra alternativ - Energilager Borrhålslager (värme/kyla) Akvifer (värme/kyla) Bergrum för tryckluft Integrera värme/kylsystem mellan olika byggnader Titta på omgivning för att se om synergieffekter kan erhållas Ex. kyla från bef simhall (Storsjöbadet) till Sts, därmed värme från Sts till storsjöbadet? Lågtempsystem, fjv-retur för uppvärmning i hushåll? Exempelcase Leverans till Jämtkraft 1. Hela taket täcks av solfångare säljer all värme 2. Dimensionerar för viss andel tappvatten levererar överskott till fjärrvärmenät på sommaren Ej leverans till Jämtkraft 1. Solfångararea som liten del av tappvarmvattenbehovet, resten fjv 2. Endast fjv solceller för elproduktion Frikyla i båda fallen 34 17