Bilaga. Beräkningsmetod. för Klimatbokslut 2011



Relevanta dokument
Klimatbokslut Bilaga. Beräkningsmetod för

Tricoronas beräkningsmetod. Version 1

Bilaga. Beräkningsmetod. för Klimatbokslut 2013

Tricoronas beräkningsmetod. Version 1

Hagainitiativets beräkningsmetod

Hagainitiativets beräkningsmetod

Orbiconcern/Klimatbokslut Klimatbokslut Orbiconcern

Verksamhetsåret 2013

A=I&RCT=J&Q= &VED=0AHU KLIMATREDOVISNING VERKSAMHETSÅRET 2017

A=I&RCT=J&Q= &VED=0AHU KLIMATREDOVISNING Verksamhetsåret 2016

Klimatredovisning SVENSKA SPEL AB

Klimatredovisning FÖRETAGET AB

Verksamhetsåret 2014

Energi & klimatredovisning 2012

Energi och växthusgasutsläpp

Fullständighet Rapporteringen ska täcka alla utsläpp inom den angivna systemgränsen. Eventuella undantag ska beskrivas och förklaras.

Energi & klimatredovisning 2013

KLIMATBOKSLUT (Räkenskapsåret 2013) Toyota Sweden AB

Klimatbokslut 2015 Hösten 2016

Klimatrapport Radisson Blu Sky City Hotel. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6)

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W

MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN

Klimatrapport Stora Brännbo Konferens och Hotell AB. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (7)

Klimatbokslut Toyota Swedens klimatarbete / 2 Toyota Swedens klimatpåverkan / 4 Toyotas återförsäljares klimatpåverkan / 6.

Analys klimatbokslut 2014

Klimatrapport Radisson Blu Sky City Hotel. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6)

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

Klimatrapport Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (5)

Greenhouse Gas Protocol Report for Avanza. Beräkningsperiod: Framtagen feb 6, 2017 av Our Impacts för U&W

Greenhouse Gas Protocol Report for Avanza. Beräkningsperiod: Framtagen feb 6, 2017 av Our Impacts för U&W

Klimatrapport Sigtunahöjden Hotell och Konferens AB. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (7)

Klimatrapport Radisson Arlandia Hotel. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (7)

Klimatrapport Sigtunahöjden Hotell och Konferens AB. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (7)

Klimatrapport Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6)

Klimatrapport Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6)

Klimatrapport Radisson Blu Sky City Hotel. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (7)

Klimatrapport Radisson Blu Sky City Hotel. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (7)

Klimatredovisning. Sto Scandinavia AB V E R K S A M H E T S Å R E T Framtagen i samarbete med:

Klimatrapport Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (7)

Klimatrapport Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6)

Greenhouse Gas Protocol Report for Avanza. Beräkningsperiod: Framtagen feb 6, 2017 av Our Impacts för U&W

Klimatrapport Radisson Arlandia Hotel. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (8)

Hagainitiativet / klimatbokslut Klimatbokslut

Klimatrapport Ibis Styles Stockholm Arlanda Airport. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6)

Svenska Mässan - totalt uppskattad klimatpåverkan (ca ton CO 2 e)

Klimatbokslut Foto: Johan Gunséus

Klimatrapport Stora Brännbo Konferens och Hotell AB. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (7)

Klimatrapport Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (5)

Hagainitiativet / klimatbokslut Klimatbokslut

Klimatrapport Radisson Arlandia Hotel. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (8)

Klimatrapport rum & kök AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: Framtagen april 4, 2016 av Our Impacts för U&W

Nedan beskrivs de utsläppsvärden som redovisas enligt europeisk standard EN 16258:

Klimatrapport Radisson Blu Sky City Hotel. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (8)

Klimatrapport Best Western Arlanda Hotellby. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (5)

Klimatrapport Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (7)

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: Framtagen mars 28, 2017 av Our Impacts för U&W

Klimatrapport Best Western Arlanda Hotellby. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (5)

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014

Klimatbokslut. Förord Om Hagainitiativet Hagainitiativets beräkningsmanual/ghg protokoll Hagainitiativets beräkningar

Klimatrapport Stora Brännbo Konferens och Hotell AB. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (8)

Hagainitiativet / klimatbokslut Klimatbokslut

Klimatrapport Hotell Kristina AB. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6)

Klimatrapport Clarion Hotel Arlanda Airport. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6)

Klimatrapport Clarion Hotel Arlanda Airport. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (7)

Klimatrapport Destination Sigtuna. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (8)

Klimatrapport Best Western Arlanda Hotellby. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (7)

Klimatrapport Sigtunahöjden Hotell och Konferens AB. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (8)

Klimatrapport Best Western Arlanda Hotellby. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (7)

Klimatrapport Sigtunahöjden Hotell och Konferens AB. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (8)

Klimatrapport Clarion Hotel Arlanda Airport. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (7)

Klimatrapport Hotell Kristina AB. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6)

KLIMATREDOVISNING 2017 STO SCANDINAVIA AB

Klimatrapport Water Company FÖRETAGSUPPGIFTER NYCKELTAL. Försäljning och uthyrning av vattenmaskiner

Klimatrapport Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6)

Klimatrapport Ibis Styles Stockholm Arlanda Airport. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6)

Hagainitiativet / klimatbokslut Klimatbokslut

Klimatrapport Kontaktinformation: Jens Johansson

Klimatrapport Clarion Hotel Arlanda Airport. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6)

Klimatrapport Destination Sigtuna. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (8)

Klimatrapport Sigtunastiftelsen Hotell & Konferens. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (8)

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

Klimatrapport Best Western Park Airport Hotell. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6)

Hagainitiativet / klimatbokslut Klimatbokslut

Klimatrapport IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson

Klimatrapport Kontaktinformation: Jens Johansson

Klimatrapport Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6)

Klimatrapport IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning

Klimatrapport Sigtunastiftelsen Hotell & Konferens. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (8)

Klimatrapport Clarion Hotel Arlanda Airport. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (7)

Klimatrapport Wenngarn Restaurang & Event AB. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (5)

Klimatrapport Hotell Kristina AB. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (7)

Klimatrapport rum & kök AB. Kontaktinformation: Jens Johansson

Klimatrapport Rosersbergs Slottshotell AB. Kontaktinformation: Jens Johansson

Klimatrapport Destination Sigtuna AB. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6)

Klimatrapport Sigtuna Stads Hotell. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6)

KLIMATREDOVISNING Verksamhetsåret 2015

Klimatrapport Rosersbergs Slottshotell AB. Kontaktinformation: Jens Johansson

Klimatrapport Kämpasten. Kontaktinformation: Jens Johansson

Transkript:

2 Bilaga Riktlinjer enligt GHG-protokollet Avgränsningar inom scope 1, 2 och 3 Förklaring av utsläppsfaktorer vid varje utsläppskälla El Fjärrvärme Fjärrkyla Bränsleförbränning Flygresor och flygtransporter Bilresor och vägtransporter Hotell Tågresor och tågtransporter Båttransporter Buss Utsläppsfaktorer Referenser Beräkningsmetod för Klimatbokslut 2011

Hagainitiativets beräkningsmetod Hagainitiativet består av elva företag; Axfood, Coca- Cola Enterprises Sverige, Fortum Värme, JM, Lantmännen, Löfbergs Lila, Procter & Gamble Sverige, Scan, Stena Metall, Svenska Statoil och Vasakronan. En del av en heltäckande klimatstrategi är att ta reda på hur stora utsläpp företagets verksamhet har. All beräkning och rapportering inom Hagainitiativet sker enligt GHG- protokollets riktlinjer. Utsläppsfaktorerna som används innefattar, i den mån det är möjligt och relevant, samtliga växthusgaser (redovisas i CO 2 - ekvivalenter, CO 2 e) och tar hänsyn till utsläpp över hela livscykeln. Utsläppsfaktorerna är framtagna av konsultbolaget Tricorona Climate Partner (Tricorona) i samråd med Hagainitiativet. Riktlinjer enligt GHG- protokollet GHG- protokollets riktlinjer för rapportering omfattar följande övergripande principer: Relevans (relevance): rapporteringen ska på ett relevant sätt spegla företagets eller organisationens utsläpp så att den kan fungera som ett beslutsunderlag för användare både internt och externt. Fullständighet (completeness): rapporteringen ska täcka alla utsläpp inom den angivna systemgränsen. Eventuella undantag ska beskrivas och förklaras. Jämförbarhet (consistency): metoden för beräkningar ska vara konsekvent så att jämförelser kan göras över tid. Förändringar i data, systemgränser, metoder eller dylikt ska dokumenteras. Transparens (transparency): all bakgrundsdata, alla metoder, källor och antaganden ska dokumenteras. Noggrannhet (accuracy): de beräknade utsläppen ska ligga så nära de verkliga utsläppen som möjligt. Greenhouse Gas Protocol (GHG- protokollet) är den mest använda internationella redovisningsstandarden som används av nationer och företag som ett verktyg för att förstå, kvantifiera och hantera utsläppen av växthusgaser. GHG- protokollet har ett tio år långt samarbete med World Resources Institute och World Business Council for Sustainable Development, och arbetar med företag, nationer och miljögrupper världen över för att bygga en ny generation av trovärdiga och effektiva program för att hantera klimatförändringarna. Avgränsningar enligt scope 1, 2 och 3 Företagets eller organisationens operativa gränser omfattas enligt GHG- protokollet av tre scope enligt nedan, se även figur 1. Hagainitiativets beräkningsmetod Uppdaterad:2012-05- 10 2

Scope 1 (Direct GHG emissions) Scope 1 innefattar verksamhetens direkta utsläpp från källor som kontrolleras av bolaget. Det kan till exempel för Afood och Coca- Cola Enterprises Sverige innebära utsläpp från köldmedieläckage, för JM handlar det om utsläpp från arbetsmaskiner, för Fortum ingår utsläpp från förbränning av fossila bränslen i produktionen av fjärrvärme och för samtliga företagen hamnar utsläpp från bilresor i scope 1. Scope 2 (Electricity indirect GHG emissions) Scope 2 består av indirekta utsläpp från inköpt el, värme och kyla, som sker hos leverantören. Samtliga företagen i Hagainitiativet köper in energi i form av el, fjärrvärme och fjärrkyla till de lokaler som brukas i verksamheten. Utsläppen från produktionen av denna energi redovisas i scope 2. Scope 3 (Other indirect GHG emissions) Scope 3 omfattar övriga indirekta utsläpp som uppkommer från källor som inte kontrolleras av företaget, till exempel tjänsteresor med flyg, tåg eller buss, hotellvistelser, inköpt material eller transporter som utförs av tredje part, samt alla övriga utsläpp som följer från produktion uppströms av inköpta varor och tjänster. I Hagainitiativets Klimatbokslut ingår som minimum utsläpp från tjänsteresor i scope 3. Utöver detta redovisar vissa företag transporter utförda av tredje part. Andra exempel på hur scope 3- utsläpp redovisas i Klimatbokslutet är Coca- Cola Enterprises Sverige som redovisar utsläpp från energianvändning för dryckeskylar ute i butik, Scan som redovisar utsläpp från koldioxid i förpackningar och JM som redovisar energianvändning i sina sålda bostäder under de första två åren de används. Figur 1: Operativa gränser för verksamhetsutsläpp (källa: GHG Protocol) I Hagainitiativets klimatberäkningar ingår alltid samtliga utsläpp i scope 1 och scope 2 och utsläpp från tjänsteresor i scope 3 (flygresor, bilresor och tågresor är obligatoriska). I vissa fall ingår även utsläppskällor utöver tjänsteresor i scope 3, se exempel ovan. Förklaring av utsläppsfaktorer vid varje utsläppskälla Nedan följer en beskrivning av Hagainitiativets beräkningsmetodik för de utsläppskällor som är aktuella vid beräkning av klimatpåverkan från de ovannämnda tre scopen. För varje beskrivning illustreras vilket eller vilka scope utsläppen tillhör enligt GHG- protokollet. Hagainitiativets beräkningsmetod Uppdaterad:2012-05- 10 3

El Sverige För el används i första hand en producentspecifik utsläppsfaktor. Detta är dock enbart tillämpbart för stora industriella företag som har direkt tillförsel av elen, vid sidan av det nationella elnätet. I andra hand används en utsläppsfaktor för koldioxid i Nordisk elmix (restmix med avräkning för ursprungsmärkt el), vilken har tagits fram av Svensk Energi AB. För el med specificerat avtal om Bra Miljöval eller ursprungsmärkt förnybar el, beräknas klimatpåverkan för utsläpp vid förbränning utifrån utsläppsfaktorer från Naturvårdsverket. För utsläpp uppströms i bränslets livscykel beräknas utsläppen med hjälp av utsläppsfaktorer från IVL:s Miljöfaktabok för bränslen. Om det specificerade avtalet inte tydliggör vilken typ av förnybar produktion som avses används en genomsnittlig utsläppsfaktor för förnybar elproduktion i det nordiska kraftnätet. De utsläpp som kan kopplas till produktionen av el redovisas som scope 2 medan de utsläpp som kan hänföras till aktiviteter i övriga delar i elens livscykel redovisas som scope 3. Fjärrvärme För fjärrvärme används i första hand respektive fjärrvärmeleverantörs utsläppsfaktor, i andra hand ett genomsnitt för aktuell kommun och i sista hand ett svenskt genomsnitt i enlighet med statistik från Svensk Fjärrvärme. Vid samproduktion med el i kraftvärmeanläggningar används alternativproduktionsmetoden som allokeringsmetod. Allokeringsmetoden förordas i GHG- protokollet och även i de produktspecifika reglerna för EPD 1. Metoden utgår från den resursförbrukning som skulle vara aktuell om el respektive värme producerades var för sig i produktionsanläggningen. Om alternativa verkningsgrader i anläggningarna inte är kända har alternativ verkningsgrad för el antagits till 40% och för värme till 90%. Eventuell värmeutvinning i rökgaskondenseringsanläggning tillhörande kraftvärmeverket ingår inte i allokeringen utan ses uteslutande som värmeproduktion. För el som används vid produktion av fjärrvärmen används utsläppsfaktor enligt samma princip som beskrivs i avsnittet om el. De utsläpp som kan kopplas till produktionen av fjärrvärme redovisas som scope 2 medan de utsläpp som kan hänföras till aktiviteter i övriga delar i fjärrvärmens livscykel redovisas som scope 3. Fjärrkyla För fjärrkyla används respektive leverantörs utsläppsfaktor alternativt beräknad utsläppsfaktor för respektive leverantör som beräknats av Tricorona, utifrån statistik från Svensk Fjärrvärme, där utsläppsfaktor för tillförd el i fjärrkylaproduktionen används enligt ovan. Om information om läckage av 1 Environmental Product Declaration Hagainitiativets beräkningsmetod Uppdaterad:2012-05- 10 4

klimatpåverkande köldmedier finns tillgänglig för aktuell leverantör beräknas klimatpåverkan för detta läckage med hjälp av omräkningsfaktorer (GWP- faktorer) från Naturvårdsverket. Om inte leverantören går att spåra i Svensk Fjärrvärmes statistik beräknar Hagainitiativet utsläppen utifrån ett genomsnitt av Sveriges fjärrkylaproduktion enligt Svensk Fjärrvärme. De utsläpp som kan kopplas till produktionen av fjärrkyla redovisas som scope 2 medan de utsläpp som kan hänföras till aktiviteter i övriga delar i fjärrkylans livscykel redovisas som scope 3. Bränsleförbränning Vid förbränning av exempelvis olja, naturgas eller träpellets beräknar Tricorona utsläppen av CO 2 e vid förbränning med utsläppsfaktorer från Naturvårdsverket och i övriga livscykeln utifrån uppgifter från IVL:s Miljöfaktabok för bränslen. De utsläpp som kan kopplas till förbränningen av bränslet redovisas som scope 1 medan de utsläpp som kan hänföras till aktiviteter i övriga delar i bränslets livscykel redovisas som scope 3. Flygresor och flygtransporter Modellen för beräkningar av klimatpåverkan från flygresor baseras på NTM:s (Nätverket för Transporter och Miljön) beräkningsmodell som beräknar koldioxidutsläpp. FN:s klimatpanel, IPCC, samt många andra forskningsorgan, har uppskattat att den uppvärmande effekten (RFI 2 ) av flygets utsläpp är cirka 2-4 gånger större än den från enbart flygets koldioxidutsläpp. Hagainitiativet korrigerar därför NTM:s resultat med en korrigeringsfaktor på 2,7, för att ta hänsyn till klimatpåverkan från andra utsläpp än koldioxid. I första hand används beräkningsunderlag som baseras på flugna kilometer, helst uppdelade på aktuella sträckor eller indelade i avståndskategorier. I andra hand används antalet flygningar, även de helst uppdelade på samma sätt som för flugna kilometer. För godstransporter används underlag om godsets vikt och transportsträcka, vilka multipliceras med NTM:s utsläppsfaktor per tonkilometer, med en bedömning om fyllnadsgrad. Samtliga utsläpp från tjänsteresor och godstransporter med flyg redovisas i scope 3. S 2 Radiative Forcing Index Hagainitiativets beräkningsmetod Uppdaterad:2012-05- 10 5

Bilresor och vägtransporter I de fall där bilresor är inrapporterat i form av förbrukning av bränsle använder Hagainitiativet uppgifter från Trafikverkets årliga rapport Index över nya bilars klimatpåverkan 3. Utsläppsfaktorerna inkluderar utsläpp av koldioxid i hela livscykeln. Då inrapporterad data är i formatet kilometer, utan specifikation av bilmodell och bränsleförbrukning, använder Hagainitiativet medelvärdet för nya bilars utsläpp per kilometer enligt samma rapport (Trafikverket). I utsläppsfaktorn för etanolbilar och biogasbilar har Trafikverket tagit hänsyn till genomsnittlig grad av tankning med bensin och naturgas. För att utsläppsfaktorerna även ska inkludera utsläpp av övriga växthusgaser under framförandet av fordonet och vid produktion och distribution av bränslet, kompletteras utsläppsfaktorn från Trafikverket med dessa vilka beräknas med hjälp av utsläppsfaktorer i IVL:s Miljöfaktabok för bränslen. Utsläpp från taxiresor beräknas i första hand utifrån antalet körda kilometer och i andra hand utifrån taxikostnader. Underlag om bilparkens fördelning per bränsletyp hämtar Hagainitiativet från Taxiförbundets årliga rapport Branschläget. Bränsleförbrukning per bränsletyp beräknar Tricorona utifrån ett genomsnitt hos de största Taxiföretagen i Sverige. Utsläppet per kilometer beräknas på samma sätt som för bilar, enligt ovan, men med antagandet att etanolbilar och biogasbilar inte tankas med bensin eller naturgas och att hänsyn tas till tomma kilometer vilka, enligt uppgift från Taxi Stockholm i genomsnitt är 54 procent. Utsläpp från hyrbilsresor beräknas i första hand utifrån antalet körda kilometer och i andra hand utifrån antalet hyrdagar. Utsläpp från lastbilstransporter beräknas i första hand utifrån bränsleförbrukning och utsläppsfaktor för fordonsbränslen som beskrivs enligt ovan om bilar. I andra hand används underlag om godsets vikt och transportsträcka, vilka multipliceras med NTM:s utsläppsfaktor per tonkilometer, med en bedömning om fyllnadsgrad. Direkta utsläpp från bilar eller lastbilar som kontrolleras av företaget redovisas i scope 1. Indirekta utsläpp, främst produktion och distribution av fordonsbränsle, redovisas i scope 3. För taxi, pendlingsresor i bil eller då fordonen kontrolleras av tredje part redovisas samtliga utsläpp i scope 3. 3 Rapporten är framtagen i samarbete med Naturvårdsverket och Konsumentverket. Hagainitiativets beräkningsmetod Uppdaterad:2012-05- 10 6

Hotell Beräkningarna för hotellvistelser är baserade på schablonuppskattningar av den genomsnittliga energianvändningen per gästnatt. Hagainitiativet beräknar klimatpåverkan baserat på energiförbrukning hos hotell i Sverige (vilket representerar kalla klimat) och för hotell i Europa (vilket representerar temperade klimat). Energiförbrukningen baseras på bland annat Green Globe 21:s och Nordisk Miljömärknings statistik. För att beräkna klimatpåverkan används sedan en utsläppsfaktor för Nordisk elmix (se avsnitt för beskrivning av elberäkning) för alla hotellnätter i Norden och för hotellnätter utanför Norden har Hagainitiativet utgått från IEA:s (International Energy Agency) statistik över energimix i Europa och antagit ett genomsnitt. I beräkningen för hotellvistelser ingår även klimatpåverkan från en frukost, baserat på en schablon. Schablonen är beräknad på en av Hagainitiativet komponerad standardfrukost på hotell med utsläppsfaktorer från forskningsrapporter inom området mat. Samtliga utsläpp från hotellnätter redovisas i scope 3. Tågresor och tågtransporter För tåg i Sverige använder Hagainitiativet två alternativ; ett för eltåg och ett för dieseltåg. Båda utsläppsfaktorerna baseras på NTM:s statistik för tågresor i Sverige, med ett antagande om en fyllnadsgrad på 50 %. Utsläppsfaktorn för eltåg är beräknad utifrån att 100 % av elen är vattenkraft. För tågresor utanför Sverige används en utsläppsfaktor från DEFRA 4. Godstransporter med tåg beräknas med hjälp av underlag om godsets vikt och transportsträcka vilka multipliceras med NTM:s utsläppsfaktor per tonkilometer, med en bedömning om fyllnadsgrad. Samtliga utsläpp från tågresor och tågtransporter som utförs av tredje part redovisas i scope 3. Båttransporter Godstransporter med tåg beräknas med hjälp av underlag om godsets vikt och transportsträcka vilka multipliceras med NTM:s utsläppsfaktor per tonkilometer, med en bedömning om fyllnadsgrad. Samtliga utsläpp från båttransporter som utförs av tredje part redovisas i scope 3. 4 Department for Environment Food and Rural Affairs Hagainitiativets beräkningsmetod Uppdaterad:2012-05- 10 7

Buss För bussresor används en utsläppsfaktor från NTM (Euro 4 diesel, fjärrbuss). Samtliga utsläpp från bussresor redovisas i scope 3. Utsläppsfaktorer Nedan är de mest centrala utsläppsfaktorerna för Hagainitiativets klimatbokslut sammanställda. Totalt sett har Hagainitiativet över 500 utsläppsfaktorer i sitt beräkningsverktyg men nedan är de mest använda samt medelvärden presenterade. Utsläppskälla Utsläppsfaktor Enhet Källa Fjärrvärme (medel 2010) 92 g CO 2 e/kwh leverans Svensk Fjärrvärme Eldningsolja 1 291 g CO 2 e/kwh IVL Naturgas 247 g CO 2 e/kwh IVL Gasol 246 g CO 2 e/kwh IVL El, Nordisk residualmix 2010 320 g CO 2 e/kwh Svensk Energi Ursprungsmärkt Förnybar mix Sverige 2010 7 g CO 2 e/kwh Svensk Energi Fjärrkyla (medel 2009) 79 g CO 2 e/kwh Svensk Fjärrvärme Bensin E5 2 670 g CO 2 e/liter Trafikverket Diesel D5 2 973 g CO 2 e/liter Trafikverket E85 1 267 g CO 2 e/liter Trafikverket Fordonsgas 1 389 g CO 2 e/nm 3 Trafikverket Hybridbil (el/bensin) 107 g CO 2 e/km Trafikverket, Toyota Köldmedia, R134a 1 300 g CO 2 e/g Naturvårdsverket Köldmedia, R407c 1 525 g CO 2 e/g Naturvårdsverket Köldmedia, R22 1 700 g CO 2 e/g Naturvårdsverket Hagainitiativets beräkningsmetod Uppdaterad:2012-05- 10 8

Referenser Bohdanowicz P., Martinac I, Determinants and benchmarking of resource consumption in hotels case study of Hilton International and Scandic in Europe, (2007). International Energy Agency (IEA), http://www.iea.org/co2highlights/ IVL, Miljöfaktabok för bränslen (2011) Nordisk Miljömärkning, Svanenmärkning av Hotell och vandrarhem, (2009). Version 3.2. http://www.svanen.nu/default.aspx?tabname=criteriadetail&pgr=72&menuitemid=7029 Nätverket för Transporter och Miljön (NTM), http://www.ntmcalc.se Svensk Energi AB, Vägledning angående ursprungsmärkning av el (2011-08- 29) Svensk Fjärrvärme, "Miljövärdering 2011, Guider för beräkning av fjärrvärmens miljövärden Svenska Taxiförbundet, Branschläget 2011 Trafikverket, Index över nya bilars klimatpåverkan 2010 i riket, länen och kommunerna Hagainitiativets beräkningsmetod Uppdaterad:2012-05- 10 9

30 Hagainitiativet är ett samarbete mellan ledande företag i olika branscher som tar klimatfrågan på allvar. Hagainitiativet / klimatbokslut 2011 Hagainitiativet projektleds av Tricorona.