Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg Regionen ansvarar för all hälso- och sjukvård inom primärvård och sjukhus. Kommunerna har hälso- och sjukvårdsansvaret upp till sjuksköterskenivå för personer som har behov av hemsjukvård i ordinärt boende och inom särskilda boendeformer. Det är alltid en läkaruppgift att fastställa dödsfall och utfärda dödsbevis, se www.sjukvardsradgivningen.se/handboken avsnitt Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård. Den läkare som fastställer dödsfallet ansvarar för att namnkort vid dödsfall och dödsbevis blir ifyllt samt åtgärdar det som anges på dessa blanketter. Omhändertagande vid oväntat dödsfall Då ambulanspersonal är först på plats Ambulanspersonalen tar kontakt med anvisad läkare inom primärvården som ska komma till platsen och konstatera dödsfallet. I mån av tid kan ambulanspersonalen vid behov erbjuda närstående stöd och vara behjälplig med eventuella telefonkontakter. Den döda kroppen ska, då dödsfallet konstaterats, transporteras till bårhus Då annan person eller personal är först på plats Anmälan om dödsfall kan komma från närstående, polis eller vårdpersonal. Oavsett ansvarig huvudman, ansvarar läkaren som konstaterar dödsfallet för information till berörda samt för att den döde och närstående tas omhand på bästa sätt. Kontakt tas med läkare för konstaterande av dödsfall. Närstående ska erbjudas stöd enligt eget önskemål och behov Den döda kroppen ska, då dödsfallet konstaterats, transporteras till bårhus om ingen annan rutin finns hos respektive huvudman. 1
Huvudmannaansvar vid oväntat dödsfall Avliden på sjukhus sjukhuset ansvarar Avliden som är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård primärvårdens läkare konstaterar dödsfallet. Kommunen ansvarar för omhändertagande till dess att begravningsentreprenör tagit över. Avliden utanför sjukhus vårdcentralen handlägger utifrån ansvaret som patientansvarig läkare/områdesansvar. Under jourtid kontaktas jourhavande allmänläkare. Läkare ska så snart som möjligt, helst inom 2 timmar, inställa sig hos den döde. Primärvården ansvarar för omhändertagande till dess att begravningsentreprenör tagit över. Den läkare som konstaterar dödsfallet fastställer om möjligt identitet. Om kroppen inte redan är försedd med identitetsband ansvarar läkaren för att det görs, fyller i namnkort vid dödsfall, utfärdar dödsbevis, fyller i journalblad dödsfall utanför sjukhus samt tar ställning till om polisanmälan ska göras. Läkaren ansvarar för att den dödes ordinarie läkare/vårdcentral kontaktas nästkommande vardag för ställningstagande till dödsorsaksintyg. Det är alltid en läkares uppgift att informera närstående om dödsorsak Om närstående inte själv kan kontakta begravningsentreprenör kan detta göras av läkare, ambulanspersonal eller annan person. Begravningsentreprenör iordningställer den döde när så behövs, transporterar på bår eller i kista till bårhus och anordnar visning när anhöriga så önskar. Väntat dödsfall Det ska tydligt framgå i patientens läkar- och omvårdnadsjournal att dödsfallet är väntat. Förändrat ställningstagande ska alltid dokumenteras liksom att det skett i samråd med patienten och/eller närstående. Svårtydda symboler och förkortningar får inte förekomma. 2
Förslag på formulering som kan användas i journaltext vid väntat dödsfall: Enligt överenskommelse mellan patient/anhöriga/närstående och sjuksköterska får sjuksköterska utföra undersökning för fastställande av dödsfall och ansvarar därmed för att behandlande läkare meddelas personligt senast nästföljande vardag. Läkaren behöver, vid väntat dödsfall, inte själv undersöka patienten för att fastställa att döden inträtt, utan kan basera det på en undersökning utförd av sjuksköterska om hon/han accepterar uppgiften. Då sjuksköterska enligt överenskommelse accepterar att fastställa att döden inträtt, sker det genom att fastställa följande kriterier: Ingen andning observera bröstkorgen Ingen puls palpera på hals och i ljumskar Inga hjärtljud lyssna med stetoskop över hjärtat Ljusstela pupiller, ofta vidgade I de fall då sjuksköterskan fastställer dödsfallet enligt ovan ansvarar hon/han för att Övre delen av namnkort vid dödfall fylls i Att behandlande läkare kontaktas senast närmaste följande vardag för utfärdande av dödsbevis och dödsorsaksintyg Att kopia av namnkort överlämnas/skickas till den läkare som ska utfärda dödsbevis Identifiering Tjänstgörande sjuksköterska/läkare ansvarar för att den döde förses med identitetsband med korrekta uppgifter om namn och personnummer. Identitetsbandet, som ska vara av plast, fästs runt den dödes hand-/fotled. Personuppgifterna ska inte kunna utplånas av fukt. Om identiteten inte kan säkerställas ska namn och personnummer ersättas av reservnummer, se lokal anvisning Identitetskontroll av patienter eller www.sjukvardsradgivningen.se/handboken Detta nummer ska följa den döde till bårhuset även efter att identiteten är fastställd. Polisen har skyldighet att hjälpa till med identifieringen. 3
Implantat Alla implantat t.ex. pacemaker, ICD (defibrillator), ECT (smärtstimulator) som kan explodera vid kremering, ska avlägsnas. Ingreppet utförs av läkare eller, efter läkares bedömning, av annan person med lämplig kompetens. Implantat lämnas till sterilcentral som efter rengöring skickar vidare till Hjärtintensivavdelningen, pacemakersjuksköterskan, SÄS, Borås. Alla försändelser med implantat ska innehålla uppgift om avsändarens namn och telefonnummer samt patientens personnummer och dödsdatum. Övriga explosiva och miljöfarliga implantat avlägsnas och omhändertas enligt tillverkarens direktiv. Omhändertagande Den döde ska göras i ordning så värdigt som situationen tillåter. Katetrar, sonder och dylikt tas bort. Subkutan venport ska inte tas bort. Stöd till närstående Underrättelse om dödsfall måste ske med stor omtanke och bör vid oväntade dödsfall inte lämnas per telefon utan genom besök av t.ex. präst, diakon, vårdpersonal eller polis. Det är viktigt att närstående ges möjlighet att vara med vid avskedet Förvaring och transport av död Det är hälso- och sjukvårdens ansvar att ta hand om den döde och eventuellt förvara kroppen i bårhus fram till dess att den döde överlämnas för kistläggning och begravning. Dödsfall på allmän plats När någon dör/hittas död på allmän plats förs kroppen till ett närbeläget sjukhus (vårdcentral), vanligtvis med ambulans, på regionens bekostnad. 4
Väntat dödsfall i eget boende Om dödsfallet inträffar i eget eller närståendes hem är det den huvudman som har hemsjukvårdansvaret, som tar hand om den döde. Om den döde inte kistläggs eller på annat sätt tas om hand av anhörig i hemmet, är det sjukvårdshuvudmannens ansvar att kroppen transporteras till närbeläget bårhus. Inom kommunens särskilda boendeformer Den döde bör, om möjligt, vara kvar i sin bostad tills kistläggning sker. Om kroppen ska transporteras till bårhus eller annan lokal fram till kistläggningen, har kommunen ansvar för såväl transport som förvaring. Kommunens ansvar för den döde upphör när närstående har övertagit ansvaret, överlämnade till kistsättning skett eller när läkarebedömt att klinisk obduktion ska genomföras. Vid dödsfall utanför Västra Götalandsregionen Om en person är remitterad till vård utanför regionen och avlider, ansvarar regionen för hemtransport till bårhus. Om en person avlider på sjukhus utanför regionen, utan att vara remitterad dit, ansvarar dödsboet för eventuell hemtransport av den döde. Det gäller även för svensk medborgare som avlider utanför Sverige. Klinisk obduktion Regionen bekostar transport för obduktion Rättsmedicinsk undersökning Transporten bekostas av polisen Utländsk medborgare som dör i Sverige Dödsboet ansvarar för transporten till hemlandet Efter kistläggning De närstående ansvarar för transport till begravningslokal. Ansvaret för förvaring av den döde efter kistläggning åvilar kyrkogårdsmyndigheten. Om den avlidne inte efterlämnar någon som ordnar med gravsättning, ska gravsättningen ordnas av den kommun där den avlidne senast var folkbokförd. Om den avlidne inte var folkbokförd i Sverige ska gravsättning ordnas av den kommun där dödsfallet inträffade. 5
Författningshänvisningar och referenslitteratur: Svensk författningssamling SFS 1982:763 SFS 1987:269 SFS 1990: 1144 SFS 1990:1147 SFS 1995: 831 SFS 1995:832 SFS 1998:531 SFS 1998:1513 Hälso- och sjukvårdslag Lag om kriterier för bestämmande av människas död Begravningslag Begravningsförordning Lag om transplantation Lag om obduktion Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område Förordning om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 1996:28 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om kliniska obduktioner m.m. SOSFS 1996:29 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder inom hälsooch sjukvården vid dödsfall SOSFS 1998:8 Socialstyrelsens allmänna råd om kvalitetssystem inom omsorgerna om äldre och funktionshindrade SOSFS 2003:12 Socialstyrelsens föreskrifter om dödsbevis och dödsorsaksintyg SOSFS 2005:10 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om kriterier för bestämmande av människans död SOSFS 2005:12 Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Sveriges Kommuner och Landsting 1993:21 Svenska kommunförbundets cirkulär om sjukvårdshuvudmannens ansvar vid transport av avliden 1994:227 Sveriges kommunförbundets cirkulär om kommuners ansvar för avlidna 1997:183 Svenska kommunförbundets cirkulär om underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna 2005:52 Svenska kommunförbundets och landstingsförbundets cirkulär Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna 2005 Handbok för hälso- och sjukvård, www.sjukvardsradgivningen.se/handboken 6
Giltighet Denna överenskommelse gäller för tiden 2007 04 01 till och med 2011 03 31 och skall under november 2009 omprövas, i samråd mellan kommun och primärvård. Uppföljning av att överenskommelsen tillämpas ska ske kontinuerligt under avtalstiden. Om överenskommelsen inte sägs upp förlängs den med fyra år. Dokumentet antaget av KOLA 2008 02 01. 7