Framtidsutsikter Arbetsmarknaden för akademiker år 2018 November 2013 Redaktör Eva Oscarsson
Social ingenjör med solsken i blick Malin Hanssons stora fritidsysselsättning är att arbeta med det ideella uppdraget som styrelseledamot i Ingenjörer utan gränser. Att få rädda en liten del av världen är hennes drivkraft. Den akademiska utbildningen som ingenjör är en bra plattform att utgå från. Intresset för teknik och medicin gjorde utbildningsvalet lätt för Adam Mälberg. Som ingenjör kan man jobba med intressanta frågor och dessutom få en bra lön menar han. Förutom att spela fotboll och paddla kajak hemma i Norrbotten drivs Malin Hansson av att arbeta ideellt i organisationen Ingenjörer utan gränser. Vi arbetar med volontärprojekt över hela världen. Vi ordnar också seminarier i olika städer i Sverige och vill inspirera unga att bli ingenjörer. Jag är ansvarig för externa relationer och träffar många spännande företag och personer som på ett eller annat sätt är intresserade av vår organisation. Malin har också en relativt ny anställning på Power Circle AB. Det är elkraftbranschens intresseorganisation. De har fokus på förnybar energi, elfordon och smart grid eller smarta elnät. Genom smarta elnät kan de integrera olika slags energikällor oavsett om de är nya, konventionella, storskaliga eller småskaliga. Det blir också möjligt för elkonsumenter, såväl företag som privatpersoner, att själva bli elproducenter. I nästa led kan de sälja sitt överskott över nätet. Min roll är att som projektledare leda och utreda potentialen för att kunna ansluta mer förnybar energi i elnäten i södra Sverige. I Malins jobb ingår också kontakten med olika partnerföretag och att följa nyhetsbevakningen kring energibranschen. Jag är glad över att ha både ett socialt och superroligt jobb, säger Malin. Jag drivs av att rädda världen, eller i alla fall en liten del av den. Båda mina jobb känns väldigt meningsfulla när det kommer till den punkten. Malin är civilingenjör och har en examen i Industriell ekonomi med internationell inriktning från Linköpings Tekniska Högskola och är medlem i Sveriges Ingenjörer. Adam studerar till civilingenjör med inriktning medicinsk teknik på KTH i Stockholm och är medlem i Sveriges Ingenjörer. Läs mer om Adam längst bak i boken. Omslag: Malin Hansson och Adam Mälberg Foto: Kalle Assbring Text: Pär Karlsson 2
Yrkesområden från a till ö 3 Framtidsutsikter Arbetsmarknaden för akademiker år 2018 2013 Redaktör Eva Oscarsson
Framtidsutsikter Arbetsmarknaden för akademiker år 2018 Eva Oscarsson Eva Oscarsson och Saco 2013 Tryckeri: Uniprint, Estland, 2013 Upplaga: 15 000 ex ISBN: 978-91-87146-89-3 www.saco.se 4
Förord Valet av utbildning är ett av de mest betydelsefulla vägval vi gör i livet. Det är viktigt att låta det egna intresset styra och låta hjärtat vara med i valet. Samtidigt är det lika viktigt att ta reda på så mycket det går om arbetsvillkor, karriärmöjligheter och framtidsutsikter. Saco vill inspirera till högskolestudier. Vi vill att så många som möjligt ska kunna hitta en väg fram till sitt drömyrke. Svårigheter att finna information får inte vara ett hinder. Ibland finns fler vägar än man först trodde och ibland krävs uppoffringar i form av tillfälliga anställningar, flytt eller lägre lön. Det viktigaste är att utbildningsvalet görs medvetet, med öppna ögon och fakta på hand. En akademisk utbildning är en investering för hela livet. Den ökar chanserna på arbetsmarknaden och ger personlig utveckling. Den ökar också möjligheterna att få ett spännande och utvecklande yrke. Jag vet av egen erfarenhet att det utbildnings- och yrkesval som görs i unga år inte säkert gäller under hela yrkeslivet. Hur man trivs och lyckas i arbetslivet beror också på andra egenskaper. Men en akademisk utbildning är en mycket bra grund att stå på, och att vidareutvecklas ifrån. Som alla vet händer det att också akademiker drabbas av arbetslöshet. Speciellt tufft kan det vara när man ska ta det första steget ut på arbetsmarknaden. Ju mer man vet om ett yrkes arbetsmarknad och konjunkturkänslighet, desto bättre kan man också vidta åtgärder för att hantera detta. I Framtidsutsikter har vi valt att koncentrera oss på arbetsmarknaden om fem år. Det är viktigt att se framåt redan när man väljer yrkesbana. Vi hoppas att prognoserna i den här rapporten ska vara ett stöd för den som väljer, men också att de ska inspirera till att ta reda på mer. Göran Arrius Sacos ordförande 5
Innehåll Inledning 6 Om prognoserna 12 Sammanfattande tabell 18 Yrkesområden från A till Ö 23 Agronom; se Naturvetare inom lantbruk 70 Apotekare 24 Arbetsförmedlare 25 Arbetsterapeut 26 Arkitekt 27 Audionom 28 Beteendevetare 29 Bibliotekarie 30 Biolog 32 Biomedicinsk analytiker 33 Brandingenjör 34 Civilekonom/ekonom 35 Civilingenjör 37 Cytodiagnostiker 40 Datavetare 41 Dietist 42 Djursjukskötare 43 Djurskyddsinspektör, se Naturvetare inom miljö 72 Fysiker 44 Geovetare 45 Gymnasielärare i yrkesämnen 46 Hälsovetare 47 Högskoleingenjör 49 Inredningsarkitekt 51 Jurist 52 Jägmästare; se Naturvetare inom skog 74 Kemist 54 Kiropraktor 56 Kommunikationsyrken 57 Landskapsarkitekt 58 Lantmästare; se Naturvetare inom lantbruk 70 Logoped 59 Lots 61 6
Läkare 62 Lärare i grundskolans tidigare år, lärare i grundskolans senare år, gymnasielärare i allmänna ämnen 63 Lärare/forskare vid universitet och högskolor 65 Matematiker/statistiker 66 Miljö- och hälsoskyddsinspektör; se Naturvetare inom miljö 72 Musei- och kulturyrken 67 Naturvetare inom arbetsmiljö 68 Naturvetare inom lantbruk 70 Naturvetare inom life science 71 Naturvetare inom miljö 72 Naturvetare inom skog 74 Naturvetare inom trädgård och landskap 75 Officer 76 Optiker 77 Personalvetare 78 Planeringsarkitekt 79 Psykolog 80 Receptarie 81 Samhällsvetare 82 Sjukgymnast/fysioterapeut 84 Sjukhusfysiker 85 Skogsmästare; se Naturvetare inom skog 74 Skolledare 86 Socionom 87 Studie- och yrkesvägledare 89 Systemvetare 90 Tandhygienist 91 Tandläkare 92 Veterinär 93 Sacoförbunden 96 7
Inledning För den som vill läsa vidare efter gymnasieskolan finns en mängd olika utbildningar och inriktningar att välja mellan. Hur arbetsmarknaden kommer att se ut när man är klar med sin utbildning är osäkert. I den här skriften ges en översikt av vad Sacos olika förbund tror om utsikterna på arbetsmarknaden för ett stort antal akademikeryrken. Prognoserna handlar om arbetsmarknaden på fem års sikt. Ett unikt material Arbetsmarknadsbedömningarna i denna rapport är en bearbetad sammanställning av ett stort antal arbetsmarknadsprognoser från Sacos förbund. Prognoserna kompletterar den yrkes- och utbildningsinformation som finns i boken Välja yrke. Välja yrke publiceras varje år i samband med Saco Studentmässor, och delas bland annat ut till avgångsklasserna i gymnasiet. Materialet i denna rapport är unikt i sitt slag. Saco Sveriges akademikers centralorganisation är den samlande organisationen för fackligt organiserade akademiker. Varje Sacoförbund har unika kunskaper om arbetsmarknaden inom sina yrkes- och utbildningsområden. Saco består av 22 självständiga fackförbund med den gemensamma nämnaren att de organiserar akademiker, exempelvis ekonomer, jurister, arkitekter, läkare, lärare, naturvetare och bibliotekarier. Tillsammans har förbunden över 630 000 medlemmar. Genom att på olika sätt stödja sina medlemmar i viktiga arbetslivsfrågor, företräda dem i förhandlingar med arbetsgivare och genom att arbeta med professions- och utbildningsfrågor har förbunden goda kunskaper om hur utbud och efterfrågan utvecklas på arbetsmarknaden. I denna sammanställning kan du enkelt ta del av Sacoförbundens kunskaper om arbetsmarknaden för ett brett urval av akademikeryrken. 8
Akademiker på den svenska arbetsmarknaden I Sverige var år 2011 omkring 4,6 miljoner personer i åldersgruppen 15 74 år sysselsatta, varav 1,2 miljoner hade minst en treårig högskoleutbildning. 1 I den här rapporten kallas den gruppen för akademiker. I gruppen ingår inte personer med kortare eftergymnasial utbildning, till exempel tvåårig högskoleexamen eller personer med examen från Yrkeshögskolan eller en kvalificerad yrkesutbildning. Antalet akademiker har ökat kraftigt under de senaste två decennierna. Figur 1 visar antalet sysselsatta akademiker under perioden 1993 2010. Ökningen tog fart i slutet av 1990-talet då högskolan började expandera kraftigt. Andelen akademiker bland de sysselsatta har ökat under samma period. År 2011 hade drygt en av fyra sysselsatta en akademisk utbildning. Figur 1 Antal sysselsatta akademiker i Sverige 16-74 år, 1993-2010 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 1992 1994 1998 2002 2006 2010 Antal sysselsatta akademiker Källa: RAMS, SCB. Anm: Antalet sysselsatta akademiker skiljer sig något åt mellan AKU och RAMS. 1 Enligt Arbetskraftsundersökningen (AKU), SCB. Sysselsatta omfattar anställda och företagare. 9
Figur 2 Sysselsättningsgrad utbildningsgrupper, 15-74 år, 2006-2011 90 80 70 60 50 40 30 20 10 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Akademiker (minst 3 års högskoleutbildning) Kort eftergymnasial utbildning Gymnasial utbildning Förgymnasial utbildning Källa: AKU, SCB. Anm.: Sysselsättningsgraden visar andelen sysselsatta bland samtliga personer med en viss utbildningsnivå i åldersgruppen. Akademikerna arbetar i samtliga sektorer. År 2011 arbetade 53 procent av akademikerna i privat sektor, 11 procent i statlig sektor, 24 procent i kommunal sektor och 12 procent inom landstingen. Akademiker har generellt sett lättare att få jobb än personer med kortare utbildning, även om chanserna till jobb också påverkas av många andra faktorer inklusive personliga egenskaper. Arbetslösheten är lägre bland akademiker i genomsnitt och en större andel av akademikerna är sysselsatta. Figur 2 visar sysselsättningsgradens utveckling sedan 2006. Sysselsättningsgraden varierar med konjunkturläget. Över 80 procent av akademikerna är sysselsatta, vilket är betydligt högre än bland övriga utbildningsgrupper. 10
inledning 11 Figur 3 Arbetslöshet utbildningsgrupper, 15-74 år, 2006-2011 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Akademiker (minst 3 års högskoleutbildning) Kort eftergymnasial utbildning Gymnasial utbildning Förgymnasial utbildning Källa: AKU, SCB. Anm.: Arbetslösheten visar andelen arbetslösa av arbetskraften med en viss utbildningsnivå i åldersgruppen. Arbetskraften består av sysselsatta och arbetslösa. Akademikernas relativt goda arbetsmarknadssituation framgår också av figur 3 som visar arbetslösheten för de fyra utbildningsgrupperna. Bland akademikerna var 3,7 procent av arbetskraften utan arbete år 2011 jämfört med 7,5 procent för hela arbetsmarknaden i genomsnitt. Arbetslösheten är lägre ju längre utbildning arbetskraften har. Det finns relativt stora skillnader i arbetslöshet mellan olika inriktningar på utbildningen. Arbetslösheten för utbildade inom hälso- och sjukvård var cirka 2,5 procent år 2011 medan den för utbildade inom konst och media var omkring 15 procent.2 Man ska dock hålla i minnet att arbetsmarknadssituationen även varierar inom respektive inriktning beroende på bland annat specialisering och vilken regional arbetsmarknad personen vill arbeta på. 2 Dessa siffror baseras på statistik från Arbetsförmedlingen vilken omfattar personer inskrivna på Arbetsförmedlingen med minst två års eftergymnasial utbildning, dvs en bredare grupp. 11
Utbildningar och yrken Inom högskolan skiljer man på yrkesexamina, generella examina och konstnärliga examina. 3 Examina kan vara på olika nivåer beroende på hur mycket man har specialiserat sig inom sitt område. En högskoleexamen omfattar två års studier, en kandidatexamen tre års studier, en magisterexamen fyra års studier och en masterexamen fem års studier. Yrkesspridning Vissa yrkesexamina leder tydligt fram till ett specifikt yrke. Det gäller särskilt yrken som är reglerade, så kallade legitimationsyrken. Ett exempel är läkarutbildningen som efter fullgjord AT-tjänstgöring leder till legitimation för läkaryrket. Andra legitimationsyrken är exempelvis psykolog, dietist och tandläkare. För dessa yrken måste man ha gått en viss utbildning. Andra yrkesexamina är inte lika tydligt kopplade till ett yrke. Bland de personer som till exempel tog en socionomexamen år 2007/2008 jobbade 62 procent som socialsekreterare och kuratorer, 16 procent som behandlingsassistenter, 6 procent som vård- och omsorgspersonal samt 5 procent som drift- och verksamhetschefer år 2009. 4 Detsamma gäller för generella examina, som till exempel samhälls- och beteendevetenskapliga utbildningar och utbildningar inom ekonomi. Högskoleutbildade med en examen inom det ekonomiska ämnesområdet finns inom alla näringsgrenar och sektorer på arbetsmarknaden. De vanligaste yrkena 2009 bland de som tog en kandidatexamen i ekonomi 2007/2008 var banktjänstemän och kreditrådgivare (15 procent), revisorer med flera (13 procent), bokförings- och redovisningsassistenter (9 procent) samt övriga företagsekonomer (9 procent). 5 Att man med en utbildning kan jobba inom många yrken kallas yrkesspridning. Yrkesspridningen är relativt stor för många akademiska utbildningar. Det gör det på ett sätt lättare att välja utbildning eftersom man inte behöver låsa upp sig för ett särskilt yrke om man inte är säker på exakt vad man vill jobba med i framtiden. Yrkesvalet kan man göra senare, när man genom utbildningen vet lite mer om vilka alternativ som finns. En akademisk utbildning ger också en bra grund att utvecklas vidare ifrån under hela sitt framtida yrkesliv. 3 Nationell referensram för examina, Reg. nr 12-5202-10, Högskoleverket. 4 Etableringen på arbetsmarknaden 2009 examinerade läsåret 2007/08, Rapport 2011:16 R. 5 Ibid. 12
Utbildningsspridning Genom att vända på perspektivet kan man istället studera utbildningsspridningen, det vill säga vilka olika utbildningar personer som är verksamma inom ett yrke har. Ett bra exempel på en yrkesgrupp med stor utbildningsspridning är systemerare och programmerare. Cirka 12 procent av dem hade 2008 en civilingenjörsutbildning med inriktning mot elektroteknik, teknisk fysik eller data, 12 procent hade motsvarande men kortare ingenjörsutbildning medan 13 procent hade kortare eller längre eftergymnasial programmerar- och systemvetarutbildning. 6 Det kan alltså finnas flera utbildningsvägar till det yrke man är intresserad av. Det finns 642 yrken som kräver längre universitets- eller högskoleutbildning (3 4 år eller mer) enligt Statistiska Centralbyråns (SCB) yrkesförteckning. På grund av yrkesspridningen och utbildningsspridningen är det svårt att göra prognoser för alla yrken. Ibland måste vi istället arbeta med yrkesgrupper, som museioch kulturyrken, eller med utbildningsgrupper, som beteendevetare och samhällsvetare. I den här rapporten kallar vi dock alla lite slarvigt för yrken. Forskarutbildning och arbete som lärare/ forskare vid universitet och högskolor När studierna på grundnivå och minst ett års studier på avancerad nivå är avslutade är man behörig till forskarutbildning. Utbildningen på forskarnivå är två eller fyra år och leder till licentiat- respektive doktorsexamen. Doktorsexamen är den högsta akademiska examen i Sverige. Idag har cirka 1 procent av befolkningen, i åldern 16 år eller äldre, en forskarutbildning. Normalt sett krävs en doktorsexamen för att ansvara för undervisningen på universitet och högskolor. Lärarbefattningarna som lektor eller professor kräver utöver pedagogisk skicklighet minst doktorsexamen. Studenter som är registrerade på grundnivå eller avancerad nivå kan medverka i undervisningen som amanuenser liksom doktorander med anställning eller med utbildningsbidrag, de senare som assistenter. Fortsatt forskning efter tiden som doktorand kan ske dels som postdoktor eller inom ramen för lektorat och professurer, dels genom andra anställningar som forskare. En stor del av forskningen finansieras genom externa forskningsanslag som söks i hård konkurrens med andra forskare. 6 Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden, Temarapport 2010:4, Statistiska centralbyrån. Avser anställda åldern 25-45 år. 13
Om prognoserna För den som ska välja en utbildning inför sitt framtida yrkesliv är det bra att ha en uppfattning om framtidsutsikterna inom de yrken som verkar intressanta. Då kan prognoser vara ett bra stöd. Prognoserna i denna sammanställning gäller arbetsmarknaden om fem år, vilket innebär att de handlar om arbetsmarknaden år 2018. En viktig anledning till att vi valt att bedöma utvecklingen på fem års sikt är att bedömningarna ska vara till så stor nytta som möjligt för dem som ganska snart tänker påbörja en akademisk utbildning. De flesta som påbörjar en utbildning det närmaste året kommer att vara klara om ungefär fem år. Prognoserna är uppdelade så att det för varje yrke ges en separat bedömning för nyexaminerade och en för erfarna. Den fråga som uppgiftslämnarna till den här skriften har tagit ställning till är om det om fem år kommer att vara liten konkurrens om jobben, balans mellan utbud och efterfrågan eller om det kommer att vara stor konkurrens om jobben. Med liten konkurrens om jobben menas att det om fem år antagligen finns fler jobb än utbildade. Ett arbetsmarknadsläge med liten konkurrens om jobben innebär att arbetsgivarna har rekryteringsproblem. Möjligheterna att få jobb är därmed mycket goda. Med balans menas att det om fem år antagligen kommer att råda balans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Balans innebär att det kommer att finnas ungefär lika många utbildade som det finns arbeten. Möjligheterna att få jobb kommer därmed att vara goda. Med stor konkurrens om jobben menas att det om fem år antagligen kommer att finnas fler utbildade än det kommer att finnas jobb. Det kan därmed vara svårt att få jobb och än svårare att få en varaktig tjänst och relevanta arbetsuppgifter. Stor konkurrens om jobben innebär vanligen risk för arbetslöshet. Balansen mellan utbud och efterfrågan En prognos för arbetsmarknadsläget, det vill säga balansen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft, för ett visst yrke är summan av en lång rad antaganden och bedömningar. För det första handlar det om antaganden om utbudet av arbetskraft inom yrket antalet som vill och kan arbeta inom ett yrke vid ett givet tillfälle. För det andra handlar det om antaganden om tillgången på arbete för ett visst yrke det vi kallar efterfrågan på arbetskraft. 14
Utbudet av arbetskraft inom ett visst yrke påverkas bland annat av: hur många som examineras (antalet examinerade beror på både antalet personer i en viss generation, studenternas utbildningsval och utbildningssystemets dimensionering) hur många som går i pension vad de som redan har utbildat sig väljer att arbeta med (det beror till stor del på arbetsmarknadens villkor: lön, arbetsmiljö, utvecklingsmöjligheter med mera) migration, både in- och utvandring regler om vilka kompetenser som krävs för att få utöva ett yrke; allra tydligast är detta för yrken med legitimationskrav, exempelvis läkaryrket. Efterfrågan på arbetskraft inom ett visst yrke påverkas bland annat av: befolkningens åldersmässiga sammansättning (fler födda kan på sikt innebära ett ökat behov av exempelvis lärare, och fler äldre kan enligt samma logik betyda ett ökat behov av vård och omsorg) ändrade konsumtionsmönster och trender, till exempel om det plötsligt blir stor efterfrågan på en viss typ av varor eller tjänster konjunkturens utveckling, både nationellt och globalt politiska prioriteringar och beslut tekniska innovationer nya sätt att organisera arbete. Ett bra exempel är den intensiva globaliseringsprocess som under de senaste årtiondena bland annat har inneburit att arbetsuppgifter har flyttats från Sverige, samtidigt som andra har kommit till eller ökat i betydelse. När det handlar om efterfrågan på arbetskraft för ett visst yrke gäller det också att vara medveten om att det inom många yrken finns olika utbildningar som kan leda fram till samma jobb. Det betyder att arbetsmarknadsutsikterna för olika utbildningsgrupper inom yrket kan skilja sig åt. Det är även viktigt att vara medveten om att det finns skillnader i både kvalitet och inriktning mellan olika utbildningar och utbildningsanordnare. 15
Olika arbetsmarknadsläge på olika delarbetsmarknader Det kan finnas flera förklaringar till att arbetsmarknadsläget varierar inom ett och samma yrke. Det kan bland annat bero på vilken inriktning av yrket det gäller. Som exempel kan nämnas lärare med olika ämnesinriktning eller civilingenjörer med olika inriktning. En annan anledning till variation kan vara regionala skillnader i arbetsmarknadsläget. Det kan vara lättare/svårare att hitta ett jobb i storstäderna än ute i landet till exempel. När det är stor variation inom yrket kommer förhållandena att beskrivas i prognosen. Osäkerhet Prognoser är kvalificerade gissningar. Bättre än så blir det faktiskt inte ens när prognoser är som allra bäst. Det finns många faktorer som inte går att räkna med i en prognos. Till exempel vet vi inte hur det allmänna konjunkturläget kommer att utvecklas. Samtidigt vet vi att i vissa lägen är konjunkturläget den enskilt viktigaste faktorn. Generellt gäller att privat sektor alltid är mer känslig för konjunktursvängningar än offentlig sektor. När konjunkturen svänger kan situationen på arbetsmarknaden förändras mycket snabbt. Förutom konjunkturläget finns en lång rad andra faktorer som också är svåra eller omöjliga att förutse på fem års sikt. Arbetsmarknaden kan exempelvis påverkas av förändrade konsumtionsmönster. Nya lagar, regelverk eller politiska prioriteringar kan plötsligt och dramatiskt ändra förutsättningarna på arbetsmarknaden. I figur 4 illustreras hur verklighetens arbetsmarknadsläge ibland skiljer sig från den långsiktiga trend som prognosen försöker förutsäga. Den räta linjen är prognosen, medan verklighetens arbetsmarknadslägen (den böljande kurvan), både kan vara bättre och sämre än det som prognosen förutsagt. Prognosen bygger på faktakunskap om ett antal kända faktorer och antaganden om det som är okänt. I praktiken har de okända faktorerna ofta stor betydelse för hur det verkligen blir ett visst år. Eftersom prognoser ibland slår fel är det viktigt att vara uppmärksam på de antaganden som kan vara särskilt osäkra. Det finns också alltid anledning att fråga: Hur stor risk är det att prognosen slår fel? Vilka är de viktigaste osäkerhetsfaktorerna? En del av prognoserna i Framtidsutsikter förutspår stora förändringar av arbetsmarknadsläget fram till år 2018. När situationen på arbetsmarknaden förutspås förändras väsentligt finns det naturligtvis också anledning att ställa frågor om förändringens orsaker: Vad är det som kommer att göra situationen så annorlunda och hur rimligt är det? För att underlätta för läsaren är därför bedömningarna i Framtidsutsikter 16
Figur 4 Arbetsmarknadsläge prognos och verkligt utfall Liten konkurrens om jobben Balans Stor konkurrens om jobben Nu Framtiden Prognos Verkligt utfall utrustade med ett osäkerhetsmått. Måttet är en rimlighetsbedömning, som uppgiftslämnarna i Framtidsutsikter svarar för. Det hela har gått till så att uppgiftslämnarna har uppskattat prognosernas osäkerhet på en skala mellan ett och fem. Ett på skalan innebär en mycket låg grad av osäkerhet och fem innebär en mycket hög grad av osäkerhet. Det är viktigt att understryka att även om en prognos bedöms ha mycket låg osäkerhet innebär det inte att prognosen är säker. Alla prognoser bygger på antaganden, och om förutsättningarna ändras kan prognosen slå fel. Prognoser ska därför alltid ifrågasättas! 17
Arbetsmarknadens kännetecken Vid sidan om osäkerhetsmåttet kan den som vill veta mer om de arbetsmarknadsmässiga riskerna för ett visst yrke ha stor nytta av information om hur utvecklingen historiskt har sett ut på arbetsmarknaden för ett yrke. Uppgifter om vad som har hänt i samband med tidigare lågkonjunkturer kan ofta ge en god bild av vad som är rimligt att förvänta sig vid en framtida nedgång. Läsaren bör fråga sig: Vad har hittills kännetecknat arbetsmarknaden för yrket? Till läsarens hjälp har uppgiftslämnarna i den här skriften beskrivit hur arbetsmarknaden sett ut tidigare. Det kanske viktigaste är om arbetsmarknaden kännetecknats av stora eller små skillnader i arbetslöshet mellan hög och lågkonjunktur; det vill säga om konjunkturläget påverkar chanserna att få jobb i stor eller i liten utsträckning. Liten konkurrens om jobben är inte alltid bra Det är viktigt att vara medveten om att en situation med liten konkurrens om jobben inte självklart är det samma som att exempelvis utvecklingsmöjligheterna, arbetsmiljön och löneläget kommer att vara bra. Ibland beror nämligen ett arbetsmarknadsläge med liten konkurrens om jobben, eller brist på arbetskraft, på att det finns problem inom dessa eller andra områden. Varje signal om att det kommer att finnas mycket gott om jobb bör väcka frågan: Varför? Skälen till att det uppstår ett läge med liten konkurrens om jobben kan vara många. När det beror på att få väljer att utbilda sig mot ett visst yrkesområde eller när de som utbildat sig väljer att söka sig till andra områden finns stor anledning att ta reda på mer. Förutom att det är angeläget att ta reda på orsakerna, är det också viktigt att vara medveten om att en situation med brist på arbetskraft, oavsett orsak, kan påverka arbetsförhållandena inom yrket. När det är liten konkurrens om jobben kan det innebära ökad övertid, ökad stress och mindre möjligheter att ta raster för dem som är verksamma inom yrket. Brist på arbetskraft, i kombination med andra missförhållanden, är ibland också orsak till ökade sjukskrivningar eller att kompetent personal söker sig bort. Sacoförbunden kan ge bra information om villkor och arbetsförhållanden inom sina respektive utbildnings- och yrkesområden. 18
Utbildning är en investering Att skaffa sig en akademisk utbildning är en stor investering, i både tid och pengar. Detta är något som många inte ens reflekterar över. Det är viktigt att få avkastning på sin utbildningsinvestering, men för olika människor innebär det olika saker. För någon handlar det om att få lära sig nya saker och tänka i nya banor, för någon annan handlar det om att få ägna sig åt sitt drömyrke och för en tredje handlar det om trygghet eller att få en bra lön. Alla som funderar över ett utbildningsval bör fråga sig hur mycket utbildningen egentligen är värd. Värdet är naturligtvis individuellt, men frågan är lika viktig för det. Att svara på frågan är ett viktigt led i att fatta ett klokt utbildningsbeslut. För den som funderar över sitt utbildningsval är god kunskap om arbetsmarknaden alltid viktigt eftersom det handlar om de framtida möjligheterna att få utöva sitt yrke. För detta kan prognoserna i denna skrift vara till nytta. Om framtidsprognosen för ens drömyrke ser dyster ut är frågan om vad utbildningen är värd särskilt viktig. Då handlar det om att väga nackdelar och risker exempelvis perioder av arbetslöshet, flytt till annan ort, deltidsjobb, kortare anställningar och låg lön mot utbildningens möjligheter och fördelar. Det är alltid klokt att fundera på vad som är viktigast och tänka över olika alternativa vägar att nå sina mål. 19
Sammanfattande tabell Tabell 1 sammanfattar Sacoförbundens prognoser för de nyexaminerades arbetsmarknader år 2018. I tabellen används tre rubriker: liten konkurrens om jobben, balans och stor konkurrens om jobben. Med liten konkurrens om jobben menas att det om fem år antagligen finns fler jobb än utbildade. Ett arbetsmarknadsläge med liten konkurrens om jobben innebär att arbetsgivarna har rekryteringsproblem. Möjligheterna att få jobb är därmed mycket goda. Med balans menas att det om fem år antagligen kommer att råda balans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Balans innebär att det kommer att finnas ungefär lika många utbildade som det finns arbeten. Möjligheterna att få jobb kommer därmed att vara goda. Med stor konkurrens om jobben menas att det om fem år antagligen kommer att finnas fler utbildade än det kommer att finnas jobb. Det kan därmed vara svårt att få jobb och än svårare att få en varaktig tjänst och relevanta arbetsuppgifter. Stor konkurrens om jobben innebär vanligen risk för arbetslöshet. 20
21
Tabell 1 Nyexaminerades arbetsmarknader år 2018 Anm.: Siffran inom parentes anger prognosens osäkerhet på en skala 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. LITEN KONKURRENS OM JOBBEN BALANS Arbetsterapeut (2) Audionom (2) Biomedicinsk analytiker (2) Cytodiagnostiker (3) Datavetare (3) Djursjukskötare (3) Gymnasielärare i yrkesämnen (2) Kemist (5) Matematiker/statistiker (3) Naturvetare inom arbetsmiljö (3) Naturvetare inom trädgård och landskap (3) Planeringsarkitekt (1) Receptarie (2) Agronom (4) Apotekare (4) Arbetsförmedlare (4) Arkitekt (3) Bibliotekarie (4) Brandingenjör (3) Civilekonom/ekonom (3) Civilingenjör (3) Dietist (2) Djurskyddsinspektör (3) Fysiker (4) Geovetare (4) Högskoleingenjör (3) Inredningsarkitekt (2) Jurist (4) Jägmästare (5) Kiropraktor (1) Landskapsarkitekt (2) Lantmästare (4) Logoped (3) Lots (2) Läkare (3) 22
BALANS STOR KONKURRENS OM JOBBEN Lärare i grundskolans tidigare år, senare år och gymnasielärare i allmänna ämnen (3) Lärare/forskare vid universitet och högskolor (4) Miljö- och hälsoskyddsinspektör (3) Naturvetare inom lantbruk (4) Naturvetare inom life science (5) Naturvetare inom miljö (3) Naturvetare inom skog (5) Officer (3) Optiker (4) Personalvetare (3) Psykolog (3) Sjukgymnast/fysioterapeut (2) Sjukhusfysiker (1) Skogsmästare (5) Skolledare (2) Socionom (3) Studie- och yrkesvägledare (3) Systemvetare (4) Tandhygienist (2) Tandläkare (3) Beteendevetare (4) Biolog (5) Hälsovetare (3) Kommunikationsyrken (2) Musei- och kulturyrken (2) Samhällsvetare (4) Veterinär (4) 23
24
Yrkesområden från A till Ö Här presenteras förbundens prognoser för ett urval av akademikeryrken i alfabetisk ordning. Du hittar mer information om yrket, var och hur man kan arbeta, utbildningar och behörighet, löner med mera i guiden Välja yrke och på www.saco.se/valjayrke. 25