Elhushållning i Jämtlands län



Relevanta dokument
Biovärme i Jämtlands län

Energieffektivisering i landzbygdsbutiker!

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen

Slutrapport för informationskampanjen. Värme i Villan. Hållbara uppvärmningsformer och energieffektiviserande åtgärder

Zolcell 1:1. En (1) m 2 solceller/invånare (1) i Z län. Till Länsstyrelsen Jämtlands län Klimatmedel Östersund

Bräcke kommun

Enkätsvaren samlades in under februari månad. Magnus Lindoffsson, projektledare RELACS Energikontor Sydost AB

SLUTRAPPORT PROJEKT Trygg med värmepump Prj.nr:

Solvärme i småhus - Slutrapport

Ansökan Starthjälpen: Diarienr: 132-A1

Ljusare tider - på väg! Slutrapport

Konvertering från olja till pellets

EK - smart! Energikontoret. Energi- och klimatinformation för högstadieskolor i Jämtlands län slutrapport

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN mål och åtgärder

SLUTRAPPORT PROJEKT Trygg med värmepump (etapp 2) flerfamiljshus Prj.nr:

PROJEKTPLAN LEADER. Ankomstdatum / diarienummer (fylls i av leaderkontoret)

Konvertering från olja till pellets

Rundvirkesstiftelsen. Ansökan om stöd från Rundvirkesstiftelsen 1(6)

Slutrapport för projektstöd.

Verksamhetsplan Energikontor Norra Småland

Därefter kontaktas de som anmält intresse via telefon för tidsbokning.

Utlysning: medel för att integrera energiaspekter i fysisk planering

Ekonomiskt stöd för energikartläggning i företag. Snåla med energin. Du får stöd på vägen.

Slutrapport Bergvärmeanläggningar Bomsjön

Ansökan till främjande av kvinnors företagande Södermanlands län

Bilaga 1 Enkät Frågeformulär. 1 Hinder för energieffektiviseringar. Frågorna besvaras, om inget annat anges med ett kryss (X).

VPN Värmepumpbranschens

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Energikontor Värmland

3. Projektägare (en förening eller någon annan med organisationsnummer):

Energikontor Gävleborg hösten 2015

Regional utvecklingsledare

Sveriges dödbok (utgiv. 2010), Begravda i Sverige (utgiv. 2009), Inventerade gravstenar i Jämtland (läget 2010) Begravda i Sveriges Dödbok

11 Fjärrvärme och fjärrkyla

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi

SAMARBETSAVTAL avseende kommunal energirådgivning och regional samordning

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: Sälenvägen Sälen

Verksamhetsplan för energi- och klimatrådgivningen i Österåkers kommun 2018

SAMVERKANSAVTAL MELLAN JÄMTLANDS KOMMUNER OCH CENTRUM MOT VÅLD

Biokraftvärme isverigei framtiden

Varifrån kommer elen?

presenterar Solcellsel i lantbruket

Gerox affärsidé Vi är en totalentreprenör för installation av bergvärme och kyla till kommersiella fastigheter.

Kommunal energi- och klimatrådgivning i Strömstads kommun

Köparens krav på bränsleflis?

Slutrapport för projekt

Miljö, Klimat och Energi

Slutrapport. Projektet - Grönare värme med vatten, Projekt nr

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 83393

Slutrapport för projekt

Klimatrapport IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson

ENERGIDEKLARATION. Blomstervägen 8, Strömsund Strömsunds kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1920 Energideklarations-ID:

Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen

Energideklaration Postnummer Postort. Land Telefonnummer Mobiltelefonnummer. gfedcb. Egen beteckning. Orsak vid felrapport

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

Energieffektivisering. Slutrapport

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting

Guide till slutrapport

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011

Naturvårdsverkets författningssamling

Information om stöd för konvertering. elvärme i bostadshus

Svensk författningssamling

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum Årjängs kommun

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Klimatsmarta investeringar 2017

Översyn av valdistriktsindelning

SAMARBETSAVTAL OM FAMILJEHEMSCENTRUM JÄMTLAND

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Orsak vid felrapport. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund

Energideklaration. gfedcb Egna hem (småhus) som skall deklareras inför försäljning. Egen beteckning

Ansökan klimatinvesteringsstöd

Arrangemang av attitydförändringsaktiviteter omkring sol-och pelletssystem

Rapporteringsformulär Energistatistik

Avrapportering av Energi- och klimatrådgivningens arbete i Stockholm stad och regionalt 2017

Vinst för er vinst för Sverige!

Klimatsmart lönsam energistrategi. Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet

Angående förslag till färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 Remissvar

Webbsändning om nära-nollenergibyggnader. Stockholm 12 januari 2017

Utlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet

Utlysning: medel för implementeringsnätverk och samordningsnätverk inom energi- och klimatomställning

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

/WA i i/wy. B 33. Björksätraskolan. Olja mot fjärrvärme. Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad.

Energideklaration. gfedcb Egna hem (småhus) som skall deklareras inför försäljning. Egen beteckning Benestad Ekenäs

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb Egna hem (småhus) som skall deklareras inför försäljning. Egen beteckning

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb Egna hem (småhus) som skall deklareras inför försäljning. Egen beteckning

SLUTRAPPORT FÖR INFORMATIONS- KAMPANJ FÖR MINSKAD EL- OCH OLJEANVÄNDNING

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

Bioenergi i villan tappar både i antal och prestanda

Referensgrupp möte 2010:2

ENERGIDEKLARATION. Glimmervägen 14B, Handen Haninge kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2015 Energideklarations-ID:

Energideklaration. Byggnaden - Identifikation Län Stockholm. gfedcb. nmlkji. nmlkj. Byggnaden - Egenskaper Typkod

Eftermiddagens program

Statens energimyndighets författningssamling

ENERGIDEKLARATION. Falktjärnsvägen 13, Bruksvallarna Härjedalens kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2008 Energideklarations-ID:

Energideklaration. gfedcb Egna hem (småhus) som skall deklareras inför försäljning. Egen beteckning

Transkript:

Energikontoret Jämtlands Läns Energikontor Jämtland County Energy Agency Till Energimyndigheten Att. Daniel Lundqvist Avd. Hållbar Energianvändning Box 310 631 04 Eskilstuna Dnr: 4531-2004-01367 Projektnummer: 21805-1 Elhushållning i Jämtlands län Förstudie inför utbildning av installatörer - slutrapport

Elhushållning i Jämtlands län förstudie inför utbildning av installatörer - slutrapport ii

Elhushållning i Jämtlands län förstudie inför utbildning av installatörer - slutrapport iii Sammanfattning Energikontoret och de kommunala energirådgivarna i Jämtlands län har under perioden 2004-09-07-2005-01-28 genomfört projektet Elhushållning i Jämtlands län förstudie inför utbildning av installatörer. Bakgrunden var bland annat Johanna Nilssons D-uppsats vid Mitthögskolan under vårterminen 2004, Småhusägarnas val av uppvärmningssystem information och argument, i vilken bland annat konstaterades att installatörerna är de som har störst betydelse i informationssyfte vid konvertering av uppvärmningssystem. Målgruppen för förstudien har därför varit el- och VVSinstallatörer och målet var bland annat att hitta relevanta områden inom vilka målgruppen anser sig betjänta av utbildning och information. Genomförandet av förstudien inleddes med en inventering vilken resulterade i ett adressregister omfattande målgruppen. Därefter informerades samtliga företag, totalt 157 stycken, om förstudien genom ett brev vilket bland annat innehöll en förfrågan avseende möjligheten för energirådgivarna att besöka respektive företag. Genomförandet har därefter omfattat kontakter, via brev, telefon och besök, med totalt cirka 100 företag. Resultatet av kontakterna har sedermera sammanställts och presenterats för övriga energikontor i FSEK. Med stöd av sammanställningen och kontakterna med övriga energikontor inom FSEK har följande tre områden, inom vilka företagen anser sig betjänta av utbildning och information, identifierats: Regelverk, exempelvis avseende energideklarering av byggnader. Uppvärmning med olika typer av värmepumpar. Uppvärmning med pellets och sol, enskilt och i kombination. Ett flertal företag har vidare uttryckt sin uppskattning över kontakten med energirådgivaren. Därför bedöms också att installatörerna blivit betydligt mer intresserade av att söka sig till framtida utbildningar som arrangeras av Energikontoret och de kommunala energirådgivarna samt därigenom finna affärsmässiga synergieffekter av att i större utsträckning framhålla ekologiskt hållbara energilösningar. Mot ovanstående bakgrund bedöms sammantaget att förstudiens målsättningar uppnåtts. Energikontoret och de kommunala energirådgivarna i Jämtlands län planerar därför att genomföra projektet Elhushållning i Jämtlands län utbildning av installatörer baserat på tre seminarier med ovanstående teman. Ambitionen är att arrangera seminarierna i samarbete med grossistföretag, Mittuniversitet och Jämtkraft. Ingen extern finansiering kommer att sökas från Energimyndigheten. För genomförandet av förstudien har Energikontoret beviljats 50.000 kr från Energimyndigheten. Rekvisitionen avseende beviljade medel bifogas föreliggande slutrapport vilken utgår från projektplanen. Rubrikerna för kapitel och tabellkolumner i vilka resultatet av planerade aktiviteter specifikt redovisas är skrivna i kursiv stil. Östersund 2005-01-28 Jimmy Anjevall Projektledare Energikontoret

Elhushållning i Jämtlands län förstudie inför utbildning av installatörer - slutrapport iv Innehållsförteckning 1. INLEDNING 1 1.1. BAKGRUND 1 1.2. SYFTE 1 1.3. MÅL 2 1.3.1. MÅL SÅ BLEV DET 2 1.4. METOD 3 1.4.1. METOD SÅ BLEV DET 3 1.5. DISPOSITION 3 1.6. AVGRÄNSNINGAR 3 1.6.1. MÅLGRUPP 3 1.6.2. KONKURRENSNEUTRALITET 3 2. ORGANISATION 4 3. AKTIVITETSPLAN GENOMFÖRDA AKTIVITETER 5 3.1. INVENTERING AV INSTALLATÖRSFÖRETAG OCH ENERGIBOLAG 5 3.1.1. INVENTERING AV INSTALLATÖRSFÖRETAG OCH ENERGIBOLAG SÅ BLEV DET 5 3.2. BESÖK HOS INSTALLATÖRSFÖRETAG OCH ENERGIBOLAG 5 3.2.1. KONTAKTER MED INSTALLATÖRSFÖRETAG SÅ BLEV DET 6 3.3. SAMMANSTÄLLNING AV RESULTAT FRÅN BESÖK 6 3.3.1. SAMMANSTÄLLNING AV RESULTAT OCH SLUTSATSER FRÅN KONTAKTER 6 3.4. SLUTRAPPORT - PROJEKTPLAN 8 3.4.1. SLUTRAPPORT OCH PROJEKTPLAN SÅ BLEV DET 8 4. EKONOMI 9 5. PROJEKTPLAN ELHUSHÅLLNING I JÄMTLANDS LÄN UTBILDNING AV INSTALLATÖRER 10 Bilagor Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Register omfattande målgruppen för förstudien. Brev till el- och VVS-installatörer m.fl. i Jämtlands län. Underlag för anteckningar vid installatörssamtal 2004-11-.. Figur 1. Figuren på framsidan är en bild hämtad från Svensk Energis hemsida, adress www.svenskenergi.se.

Elhushållning i Jämtlands län förstudie inför utbildning av installatörer - slutrapport 1 1. Inledning Energikontoret sände i februari 2004 en ansökan till Energimyndigheten avseende finansiering av projektet Elhushållning i Jämtlands län, vilket enligt den ursprungliga planen skulle genomföras i samarbete mellan Energikontoret, de kommunala energirådgivarna och elbolagen i Jämtlands län. Elbolagen var dock inte intresserade av att delta i den ursprungliga omfattningen. Projektet omformades därför och efter kontakter mellan Jimmy Anjevall och Daniel Lundqvist under sommaren 2004 utformades en projektplan för Elhushållning i Jämtlands län förstudie inför utbildning av installatörer. Projektplanen sändes till Energimyndigheten den 25 augusti 2004 och enligt beslut från Energimyndigheten, daterat 2004-09-14, beviljades Energikontoret 50.000 kr för genomförandet av förstudien under perioden 2004-09-07-2005-01-31. Föreliggande dokument, vilket utgör slutrapporten för förstudien, utgår från projektplanen. Rubrikerna för de kapitel och tabellkolumner i vilka resultatet av planerade aktiviteter, i jämförelse med projektplanen, specifikt redovisas är skrivna i kursiv stil. 1.1. Bakgrund Risken för knapphet i vattenkraftproduktionen är ett viktigt skäl till att elförbrukningen för uppvärmning bör minska, såväl i Sverige som i Jämtlands län. Det finns dock ett antal ytterligare skäl, exempelvis avvecklingen av kärnkraften, balans mellan produktion och uttag av eleffekt, minskade utsläpp av koldioxid, den höga elanvändningen per invånare samt vikten av elanvändning för rätt ändamål. Energikontoret och de kommunala energirådgivarna i Jämtlands län arbetar därför för att användningen av el för uppvärmning ska minska. Mot ovanstående bakgrund skrev Johanna Nilsson, studerande vid ekoteknikprogrammet på Mitthögskolan, under vårterminen 2004 sin D-uppsats med rubriken Småhusägarnas val av uppvärmningssystem information och argument. Johanna genomförde bland annat en enkätundersökning bland småhusägare i Jämtlands län som under år 2003 konverterat till fjärrvärme, pellets eller värmepump. Johanna konstaterade att installatörerna är de som har störst betydelse i informationssyfte vid konvertering av uppvärmningssystem. Avseende information och utbildning konstaterar Johanna också vikten av att analysera målgruppens situation samt att försöka se på informationen med målgruppens ögon. 1.2. Syfte Syftet med projektet Elhushållning i Jämtlands län är främst att förbrukningen av el för uppvärmning av småhus i Jämtlands län ska minska. De aktörer som prioriterats i denna förstudie är el- och VVS-installatörer. Energikontoret har genom förstudien försökt finna drivkrafter hos installatörerna för att öka sin omsättning samtidigt som villaägare kan minska sin elanvändning för uppvärmning.

Elhushållning i Jämtlands län förstudie inför utbildning av installatörer - slutrapport 2 Denna ambition är intressant för många aktörer i hela landet och utgångspunkten för förstudien var bland annat att den bedömdes kunna skapa en projektidé som är väl förankrad hos såväl installatörer som kommunala energirådgivare i Jämtlands län. Förstudien bedömdes också kunna hitta drivkrafter hos installatörer, specifikt i länet och generellt, som gör att de intresserar sig för de utbildningar och andra insatser som kommer att tas fram. 1.3. Mål Förstudien beräknas i sig inte bidra till uppfyllelsen av några nationella miljömål, men det projekt som kan bli resultatet av den bedöms medverka till minskad elanvändning för uppvärmning. En minskad elanvändning, vars produktion i Sverige och i övriga Europa till viss del sker med olja, kol och naturgas leder till viss minskad bränsleförbrukning och därmed lägre utsläpp av bl.a. koldioxid, kväveoxider, luftburna partikelföroreningar, svaveldioxid. Projektet har därmed indirekt påverkan på miljökvalitetsmålen frisk luft, bara naturlig försurning och begränsad klimatpåverkan. Målet är att genom en förstudie hitta relevanta områden inom vilka VVS- respektive elinstallatörer är betjänta av utbildning och information. Inom förstudien ska Energikontoret också överväga olika former av utbildnings- och informationsinsatser som bäst kan nå resultat kvantitativt och/eller kvalitativt. Målet är vidare att finna och beskriva vilka drivkrafter hos installatörer som gör att de: Får ett intresse att söka sig till de utbildningar som kan arrangeras. Finner affärsmässiga synergieffekter av att i större utsträckning framhålla ekologiskt hållbara energilösningar. 1.3.1. Mål så blev det Genomförandet av förstudien har omfattat kontakter med totalt cirka 100 företag i Jämtlands län. Vid kontakterna med företagen har, förutom varför och på vilket sätt användningen av el för uppvärmning av småhus bör minska, även diskuterats energifrågor i allmänhet. Diskussionerna med företagen bedöms sammantaget ha medfört att förstudiens målsättningar uppnåtts. De områden, inom vilka företagen anser sig betjänta av utbildning och information, som identifierats är i första hand uppvärmning med värmepumpar, uppvärmning med pellets och sol samt regelverk och förordningar med mera. Mot denna bakgrund planerar Energikontoret och de kommunala energirådgivarna i Jämtlands län att genomföra Elhushållning i Jämtlands län utbildning av installatörer baserat på tre seminarier med dessa teman. Ett flertal företag har vidare spontant uttryckt sin uppskattning över att de blivit kontaktade av den kommunale energirådgivaren. Därför bedöms också att installatörerna blivit betydligt mer intresserade av att söka sig till framtida utbildningar som arrangeras av Energikontoret och de kommunala energirådgivarna samt därigenom finna affärsmässiga synergieffekter av att i större utsträckning framhålla ekologiskt hållbara energilösningar.

Elhushållning i Jämtlands län förstudie inför utbildning av installatörer - slutrapport 3 1.4. Metod I tabell 1 nedan presenteras en översiktlig tid- och aktivitetsplan för förstudien. Tabell 1. Översiktlig tid- och aktivitetsplan. Tidpunkt Aktivitet Augusti 2004 Reviderad ansökan till Energimyndigheten Sep okt 2004 Uppsökande verksamhet hos el-, VVS-installatörer samt energibolag November 2004 Förstudien slutförs och en slutrapport sammanställs. 1.4.1. Metod så blev det De aktiviteter som presenteras i tabell 1 har genomförts. Med hänvisning till Energimyndighetens beslut har dock genomförandet av förstudien försenats och inte avslutats förrän i januari 2005. 1.5. Disposition Kapitel 1 innehåller en beskrivning av bland annat bakgrund, syfte, mål, metod och avgränsningar för förstudien. I kapitel 2 presenteras projektorganisationen medan kapitel 3 innehåller en utförlig redovisning av genomförda aktiviteter i förhållande till aktivitetsplanen. Kapitel 4 innehåller en ekonomisk redovisning medan det avslutande kapitel 5 innehåller en preliminär plan för genomförandet av projektet Elhushållning i Jämtlands län utbildning av installatörer. 1.6. Avgränsningar En förutsättning för omställningen av energisystemet är att rätt form av energi används för rätt ändamål. Förstudien har därför baserats på ett exergitekniskt synsätt då syftet på sikt är att minska förbrukningen av högvärdig el för produktion av lågvärdig inomhusvärme. I kapitlen 1.6.1 1.6.2 redovisas övriga avgränsningar för förstudien. 1.6.1. Målgrupp Målgruppen för förstudien har främst utgjorts av el- och VVS-installatörer samt energibolag i Jämtlands län. Denna avgränsning motiveras bland annat av att de har störst betydelse i informationssyfte vid konvertering av uppvärmningssystem 1. 1.6.2. Konkurrensneutralitet Genom att samtliga el- och VVS-installatörer samt energibolag i Jämtlands län har informerats om förstudien bedöms genomförandet som konkurrensneutralt. 1 Johanna Nilsson. Småhusägarnas val av nytt uppvärmningssystem information och argument. (2004)

Elhushållning i Jämtlands län förstudie inför utbildning av installatörer - slutrapport 4 2. Organisation Under perioden 2004 2007 avsätter Energimyndigheten, enligt beslut den 1 mars 2004, medel för de regionala energikontorens verksamhet inom följande områden: Att samordna energirådgivningen inom regionen genom nätverksträffar för de kommunala energirådgivarna, kompetensutveckling, gemensamma temasatsningar, mässor m.m. Att vara regional energiaktör och inneha aktiv energikompetens inom regionen bl.a. genom att bygga upp och administrera regionala nätverk inom områdena energieffektivisering och förnybar energi. Att initiera och genomföra nationella, regionala, lokala och EU-projekt om energirådgivning, -effektivisering och förnybar energi. Energimyndigheten anger vidare i sitt beslut att: verksamheterna under område 1 och 2 ovan innebär att projektidéer genereras i de aktiva nätverk som skapas. Projekt kan sedan planeras och genomföras eventuellt med extern finansiering. Då det gäller projekt som genomförs riktade till eller i samverkan med energirådgivarna ska energirådgivare finnas med redan vid planeringen av dessa projekt. Mot ovanstående bakgrund bör det betraktas som naturligt att Energikontoret har planerat projektet Elhushållning i Jämtlands län tillsammans med de kommunala energirådgivarna. Genomförandet av Elhushållning i Jämtlands län förstudie inför utbildning av installatörer förutsatte vidare extern finansiering, därför ansöktes om medel från Energimyndigheten. Sammantaget har genomförandet av förstudien organiserats enligt skissen i figur 2 nedan. Energimyndigheten Daniel Lundqvist Projektledare Jimmy Anjevall, Energikontoret Övriga energikontor inom FSEK Projektgrupp Energikontoret Kommunala energirådgivare Målgrupp VVS- och elinstallatörer samt energibolag i Jämtlands län Figur 2. Projektorganisation. Genomförandet av förstudien enligt ovanstående organisation bedöms sammantaget ha skapat en projektidé som är väl förankrad hos såväl installatörer som kommunala energirådgivare i Jämtlands län samt lagt grunden till ett bestående regionalt nätverk.

Elhushållning i Jämtlands län förstudie inför utbildning av installatörer - slutrapport 5 3. Aktivitetsplan genomförda aktiviteter En översiktlig tid- och aktivitetsplan för genomförandet av förstudien presenteras i kapitel 1.4. Nedan presenteras utförligt genomförda aktiviteter i förhållande till den ursprungliga aktivitetsplanen. Generellt har förstudien samordnats av Energikontoret medan i huvudsak energirådgivarna har genomfört det operativa arbetet. Vid all skriftlig information har framgått att Energimyndigheten delfinansierat förstudien. 3.1. Inventering av installatörsföretag och energibolag Planerad tidpunkt för genomförande: September 2004 Inledningsvis kommer en inventering, avseende befintliga el- och VVS-installatörer samt energibolag i Jämtlands län, att genomföras av de kommunala energirådgivarna i respektive kommun. Även andra producenter och återförsäljare av produkter för värmeproduktion kommer att omfattas av inventeringen. Inventeringen ska resultera i ett aktuellt adressregister omfattande målgruppen för förstudien. Med utgångspunkt från ovan nämnda adressregister kommer därefter samtliga företag att kontaktas, inledningsvis genom ett brev. Genom brevet kommer företagen att erhålla kortfattad information om Energikontoret och de kommunala energirådgivarna i allmänhet samt genomförandet av förstudien inom ramen för projektet Elhushållning i Jämtlands län i synnerhet. Brevet kommer därför att innehålla en förfrågan avseende möjligheten för energirådgivarna att besöka respektive företag. Definitiva tidpunkter för möten kommer sedermera att bokas per telefon. 3.1.1. Inventering av installatörsföretag och energibolag så blev det I enlighet med beskrivningen i kapitel 3.1 genomfördes inventeringen i september 2004. Resultatet står att finna i bilaga 1 vilken innehåller ovan nämnda register. Vidare utformades och sändes, även detta i enlighet med kapitel 3.1, i september ett brev till företagen. Ett exempel på brev återfinns i bilaga 2. Brevet lade sedermera grunden till efterföljande telefonkontakter vilka togs med start under oktober 2004. 3.2. Besök hos installatörsföretag och energibolag Planerad tidpunkt för genomförande: Oktober 2004 Vid genomförandet av besöken hos företagen kommer projektet Elhushållning i Jämtlands län att presenteras i allmänhet. Vidare kommer i synnerhet att diskuteras varför, och på vilket sätt, användningen av el för uppvärmning av småhus bör minska. Målsättningen är att denna diskussion ska utmynna i att relevanta områden, inom vilka företagen är betjänta av utbildning och information, identifieras.

Elhushållning i Jämtlands län förstudie inför utbildning av installatörer - slutrapport 6 Vidare är målet finna drivkrafter hos installatörerna som gör att de blir intresserade av att söka sig till de utbildningar som kommer att arrangeras samt att finna affärsmässiga synergieffekter och därmed i större utsträckning framhålla ekologiskt hållbara energilösningar. 3.2.1. Kontakter med installatörsföretag så blev det De företag som utgjort målgruppen för förstudien är spridda över ett stort geografiskt område. Detta faktum i kombination med begränsade tidsresurser hos de kommunala energirådgivarna har medfört att endast 24 företag besökts. Den aktuella diskussionen, se kapitel 3.2, har dock förts med ytterligare 66 företag per telefon och 10 företag har deltagit i diskussionen via brev. Resterande 57 företag i adressregistret har av olika anledningar, till exempel att det aktuella företaget upphört, ej omfattats av förstudiens genomförande. Med vilka företag diskussionen förts per telefon respektive besökts samt vilka företag som ej omfattats av förstudiens genomförande framgår av bilaga 1. Utgångspunkten för diskussionen med företagen var ett frågeformulär, se bilaga 3, vilket utformats i samarbete mellan Energikontoret och de kommunala energirådgivarna. Vid kontakterna med företagen har, vilket framgår av bilaga 3, förutom varför och på vilket sätt användningen av el för uppvärmning av småhus bör minska även diskuterats energifrågor i allmänhet. Sammantaget har målsättningarna (se kapitel 3.2) för kontakterna med företagen uppnåtts, detta oavsett om kontakten skett via telefon eller besök. Diskussionerna har utmynnat i att ett antal områden, inom vilka företagen anser sig betjänta av utbildning och information, identifierats. Vidare har ett flertal företag spontant uttryckt sin uppskattning över att de blivit kontaktade av den kommunale energirådgivaren. Därför bedöms också att installatörerna blivit betydligt mer intresserade av att söka sig till framtida utbildningar som arrangeras av Energikontoret och de kommunala energirådgivarna. 3.3. Sammanställning av resultat från besök Planerad tidpunkt för genomförande: 1 15 november 2004 När energirådgivarna genomfört besöken hos företagen kommer resultatet att sammanställas av Energikontoret i samarbete med energirådgivarna. Energikontoret kommer också att presentera genomförandet av förstudien för övriga energikontor inom FSEK för att kunna ta del av andras erfarenheter och eventuellt pågående arbete riktat mot installatörer. Dialogen och dess eventuella resultat kommer sedermera, tillsammans med sammanställningen av resultaten från besöken, att redovisas i slutrapporten. 3.3.1. Sammanställning av resultat och slutsatser från kontakter I enlighet med beskrivningen i kapitel 3.3 har resultatet av kontakterna med företagen sammanställts av Energikontoret i samarbete med de kommunala energirådgivarna. Underlaget för sammanställningen, vilken i sin helhet presenteras i tabell 2, har varit det frågeformulär som användes vid kontakterna med företagen.

Elhushållning i Jämtlands län förstudie inför utbildning av installatörer - slutrapport 7 Tabell 2. Sammanställning av resultat från kontakter med installatörsföretag. Punkt Alternativ Utfall per alternativ (st) 1 Företag i adressregistret 157 Varav kontaktade per telefon 66 Varav besökta 24 Varav kontaktade på annat sätt 10 Varav ej kontaktade 57 2 2 Företagets huvudsakliga verksamhet VVS-installationer 64 Elinstallationer 22 Annat 14 3 Mest utfört/efterfrågat typ av arbete Installation av biobränsleutrustning 3 55 Installation av värmepumpar 48 Elinstallationer 15 Installation av solvärmeutrustning 5 Service och reparation 32 4 Huvudsaklig informationskanal för företagets arbete Leverantörer och grossister 85 Branschorganisationer och litteratur 30 5 Viktigaste parametrarna för kunderna vid utfört/efterfrågat arbete Ekonomi 73 Bekvämlighet och driftsäkerhet 59 Miljö 7 6 Förutsättningar för övergång från olja och el till annan uppvärmning Information, utbildning, attitydförändring 44 Höjda marknadspriser på el och olja 20 Ekonomiska styrmedel; bidrag, skatter etc. 19 Ökad användning av biobränsle 9 Ökad användning av värmepumpar 7 7 Identifierade områden för utbildning och information Solvärme 18 Pellets 14 Värmepumpar 8 Regelverk lagar, förordningar etc. 14 Övrigt (ekonomiska kalkyler, vindkraft) 3 8 Önskemål om regelbunden information 20 Sammanställningen har sedermera presenterats för övriga energikontor inom FSEK, detta för att kunna ta del av andras erfarenheter och eventuellt pågående arbete riktat mot installatörer. Svar har endast inkommit från Energikontor Sydost. De kunde dock tyvärr inte delge några erfarenheter från arbete riktat mot installatörer. 2 Av dessa 57 har 29 upphört/ingen verksamhet inom el- och VVS-området. 3 Inkluderar eldningsutrustning (pannor och kaminer) för ved- och pelletseldning samt fjärrvärme.

Elhushållning i Jämtlands län förstudie inför utbildning av installatörer - slutrapport 8 Nedan redovisas ett antal kommentarer och slutsatser som, med utgångspunkt från punkterna 1-8 i tabell 2, dragits utifrån kontakterna med installatörerna: 1. Antalet företag som deltagit i förstudien genom brev, kontakt per telefon och besök uppgår till totalt 100 stycken vilket bör betraktas som godkänt. 2. Merparten av de företag som omfattats av genomförandet har VVS-installationer som huvudsaklig verksamhet vilket gör att målgruppen varit den rätta. 3. Det bör betraktas som mycket positivt att installation av värmepumpar och biobränsleutrustning är de mest utförda typerna av arbete då syftet med Elhushållning i Jämtlands län är att elförbrukningen för uppvärmning ska minska. 4. För en anmärkningsvärt stor andel av företagen är grossister och leverantörer den huvudsakliga informationskanalen. Detta torde innebära att det finns ett behov av opartisk information från de kommunala energirådgivarna och Energikontoret. Framtida utbildningsaktiviteter bör även med fördel kunna genomföras i samarbete med grossistföretagen. 5. Installatörernas uppfattning är att ekonomi och bekvämlighet är de viktigaste parametrarna för kunderna vid utfört/efterfrågat arbete. Detta bekräftar resultatet av Johanna Nilssons arbete, se kapitel 1.1. 6. Installatörernas uppfattning är att information och utbildning är viktigare för övergång från olja och el till annan uppvärmning än höjda priser på olja och el. Detta bör betraktas som mycket intressant då det belyser att den kommunala energirådgivningen framgent har en oerhört viktig roll att spela. 7. Intressant att ett av de områden, inom vilka företagen anser sig betjänta av utbildning och information, är regelverk och förordningar etc. Även detta belyser behovet av informationsspridning från de kommunala energirådgivarna. 8. Det finns ett relativt stort intresse för regelbunden informationsspridning till företagen från de kommunala energirådgivarna. Registret, se bilaga 1, kommer därför att användas vid ytterligare tillfällen. 3.4. Slutrapport - projektplan Planerad tidpunkt för genomförande: 16 30 november 2004 Slutrapporten för förstudien kommer att utgöras av en projektplan för genomförandet av projektet Elhushållning i Jämtlands län utbildning av installatörer. Projektplanen kommer att utarbetas av Energikontoret efter samråd med Energimyndigheten. I denna ska även planerad övrig finansiering redovisas och Energikontoret kommer därför också att föra diskussioner med relevanta energibolag för att undersöka deras vilja att medverka i och/eller medfinansiera delar av projektet. Slutrapporten kommer att sändas i tre exemplar till Energimyndigheten. 3.4.1. Slutrapport och projektplan så blev det Slutrapporten utgörs av föreliggande dokument. Projektplanen för genomförandet av Elhushållning i Jämtlands län utbildning av installatörer, vilken återfinns i kapitel 5, har slutligen utarbetats efter samråd med Energimyndigheten den 25 januari 2005.

Elhushållning i Jämtlands län förstudie inför utbildning av installatörer - slutrapport 9 4. Ekonomi I tabell 3 redovisas utfallet av Energikontorets kostnader för genomförandet av förstudien i förhållande till kostnadsbudgeten. Kostnaderna har fördelats på såväl indirekta som direkta kostnader. Tabell 3. Indirekta kostnader - utfall i förhållande till budget. Aktivitet Budget (h) Utfall (h) Planering - projektbeskrivning 20 15 Utformning informationsmaterial etc. 20 0 Utformning adressregister 15 5 Utformning av brev till företagen 15 15 Sammanställning av resultat från besök 16 20 Slutrapport - projektplan 24 30 Övrigt 10 15 Totalt 120 100 Arbetskostnad Energikontoret: 100 h á 550 kr: 55.000 kr Tabell 4. Direkta kostnader - utfall i förhållande till budget. (kr inkl. moms). Aktivitet Budget Utfall Informationsmaterial 1.000 0 Portokostnader 2.000 1.000 Resekostnader 4.000 0 Övrigt 1.000 0 Totalt 8.000 1.000 Energirådgivarnas kostnader har finansierats av dem själva inom ramen för ordinarie arbete och stöd från Energimyndigheten. Enligt beslut från Energimyndigheten, daterat 2004-09-14, beviljades Energikontoret 50.000 kr för genomförandet av förstudien. Mot bakgrund av ovanstående redovisning i kapitel 4 rekvireras beviljade medel i anslutning till föreliggande slutrapport.

Elhushållning i Jämtlands län förstudie inför utbildning av installatörer - slutrapport 10 5. Projektplan Elhushållning i Jämtlands län utbildning av installatörer Redan i den ansökan som Energikontoret sände till Energimyndigheten i februari 2004, avseende projektet Elhushållning i Jämtlands län, fastslogs att ökad kompetens bland el- och VVS-installatörer är en förutsättning för att projektets målsättningar ska kunna uppnås. Därför planerades att ett antal utbildningsaktiviteter skulle genomföras, med fördel i samarbete med Energimyndigheten. För att identifiera de områden inom vilka el- och VVS-installatörer samt energibolag anser sig betjänta av utbildning och information skulle utbildningsaktiviteterna i sin tur föregås av en kunskapsinventering. Ovan nämnda kunskapsinventering kan sägas ha utgjorts av Elhushållning i Jämtlands län förstudie inför utbildning av installatörer. Av redovisningen i tabell 2 framgår att de områden, inom vilka el- och VVS-installatörerna anser sig betjänta av utbildning och information, som identifierats är främst uppvärmning med värmepumpar, pellets och sol samt regelverk (lagar, förordningar, bidragsmöjligheter, EU-direktiv etc.). Mot denna bakgrund planerar Energikontoret och de kommunala energirådgivarna i Jämtlands län att genomföra Elhushållning i Jämtlands län utbildning av installatörer baserat på tre seminarier med nedanstående teman: Regelverk Innehåll: Energideklarering av byggnader - för effektivare energianvändning (SOU 2004:109) samt information om andra lagar och förordningar, ROT-avdrag etc. Prel. föreläsare: Representant för Energimyndigheten och/eller Bengt Nyman. Värmepumpar Innehåll: Uppvärmning med olika typer av värmepumpar, ekonomi (investeringsoch driftkostnader), PRESTIGE ett verktyg för rätt dimensionering, riktlinjer för borrning vid installation av bergvärme etc. Prel. föreläsare: Representant för branschorganisation, SEV och/eller SVEP. Pellets och sol Innehåll: Uppvärmning med pellets och sol, enskilt och i kombination, ekonomi (investerings- och driftkostnader), med tonvikt på möjligheterna att bygga ett bekvämt uppvärmningssystem. Prel. föreläsare: Lars Andrén (Drivkraft) och/eller Tomas Andersson (Ecotec). Då grossister är en av de huvudsakliga informationskanalerna för företagens arbete, se tabell 2, är ambitionen att seminarierna delvis ska genomföras i samarbete med Dahl och/eller Ahlsells. Målsättningen är att företagen därefter, i större utsträckning än idag, ska kunna ge småhusägare råd om varför och på vilket sätt de kan minska sin förbrukning av el för uppvärmning. Vidare är målsättningen att stärka det nätverk som byggts upp som ett resultat av föreliggande förstudie. Energikontorets arbetskostnader för genomförandet av Elhushållning i Jämtlands län utbildning av installatörer kommer att finansieras via projektet PROMIDNORD (Interreg). Seminarierna kommer vidare att arrangeras i samarbete med bland andra Jämtkraft och ev. Mittuniversitet vilka även kommer att finansiera en del av de direkta kostnaderna. Sammantaget kommer därför ingen extern finansiering att sökas från Energimyndigheten.

Elhushållning i Jämtlands län förstudie inför utbildning av installatörer - slutrapport Bilaga 1 Register omfattande målgruppen för förstudien Företag Förstudie (Ja/nej) Ja, via Nej, p.g.a Bergs kommun E.Borg AB Nej Ej besvarat brev Elservice Ja Brev Elservice i Brånan Ja Brev El-Tjänst G Lidberg Ja Brev Eltjänst i Hoverberg AB Nej Ej besvarat brev Gärde Rör & Smide Ja Brev Hara VVS Nej Ej besvarat brev Hoverbergs Rör Ja Brev K-I Olssons Elektriska AB Ja Brev Ovikens El Ja Brev Rätans El HB Nej Ej besvarat brev Rörtjänst i Åsarna Nej Ej besvarat brev Skorstensfejarmästaren Nej Ej besvarat brev Swenzon Rörfirma Nej Ej besvarat brev Teknik Service i Berg AB Nej Ej besvarat brev Värme & Vatten Svenstavik Ja Brev Bräcke kommun Andersson Traktorfirma & VVS Ja Telefon Bräcke Plåtslageri Nej Aktuell verksamhet upphört Grimnäs VVS Service Ja Telefon Holmbergs Fast.service Ja Brev Kälarne VVS-Service Ja Telefon Magnussons värme Ja Brev Pilgrimstads rör Ja Telefon Rolf Sefastsson Ja Telefon Skorstensfejarmästaren Ja Telefon Härjedalens kommun Agardhs Ja Telefon Bengt-Gunnar Olofsson Ja Telefon Brännvalls Rör Ja Telefon Börjes El Ja Telefon Cai s El Ja Telefon Dahlbergs Rörservice Ja Telefon El och Datamontage AB Ja Telefon Eldsjälen Ja Telefon El-Service Vemdalen Ja Telefon Elteknik Fredrik Johansson AB Ja Telefon Hede Rör AB Ja Telefon Härjedalens Byggelektriska Ja Telefon JP EL & VVS Teknik AB Ja Telefon

Elhushållning i Jämtlands län förstudie inför utbildning av installatörer - slutrapport Bilaga 1 Kenth s Ventilationsteknik Ja Telefon Lillhärdals Rör Nej Telefonkontakt ej uppnådd Naumans Värme HB Ja Telefon Per-Åke Salomonssons El Ja Telefon Rörmokaren i Funäsdalen Ja Telefon Rörservice AB Ja Telefon Rörtjänst i Sveg AB Ja Telefon Skorstensfejarmästaren Ja Telefon Sonfjällsbygdens El Ja Telefon Storöns El Ja Telefon Vemdalens Rör Ja Telefon Vemhåns Elektriska Nej Telefonkontakt ej uppnådd Krokoms kommun Anders Vatten och Värme Nej Telefonkontakt ej uppnådd Belamo Ja Telefon Berghults Rör AB Ja Telefon Bygg & VVS AB Ja Telefon Hallströms Verkstäder AB Nej Aktuell verksamhet bedrivs ej Häggsjöviks El-VVS Ja Telefon Johanssons Rör HB Ja Telefon Krokoms Elektriska AB Ja Telefon Nybergs VVS Ja Telefon Näldens värmeindustri Nej Aktuell verksamhet bedrivs ej Ottsjöns VVS-Service Nej Företaget har upphört Rörnisse Nej Införlivats i Nybergs VVS Storåns Energi Ja Telefon VVS Montage Nej Företaget har upphört VVS-Energiteknik Nej Företaget har upphört Ragunda kommun Bergvalls Rör Ja Besök Birger Nordmark Ja Besök Borgvattnets Rörservice Nej Företaget har upphört Jämtlamell Nej Jämtrör Ja Besök Ragunda Rörservice Ja Besök Skorstensfejarmästaren Ja Besök Stuguns VVS AB Ja Besök Vedcentralen Ja Besök Vikbäcken Bygg och gräv Ja Besök Strömsunds kommun Anders vatten & rör AB Ja Besök ABOR Nej Aktuell verksamhet bedrivs ej Andersson Karl-Axel Nej Aktuell verksamhet bedrivs ej Backe Rör AB Ja Besök Backe Värme och Sanitet Nej Företaget har upphört

Elhushållning i Jämtlands län förstudie inför utbildning av installatörer - slutrapport Bilaga 1 Görviksjöns AB Ja Besök Carlssons Rör AB Ja Besök Erikssons Rör Nej Företaget har upphört Hotings Åkeri Nej Aktuell verksamhet bedrivs ej Mårtenssons VVS-Service Ja Besök Nybergs Rörinstallationer Nej Företaget har upphört PN TECH Nej Aktuell verksamhet bedrivs ej Rhodins Bil och Ind.service Ja Telefon Rör & Murservice i Backe Ja Besök Rörmokar n i Frostviken Nej Företaget har upphört Rörservice Nej Företaget har upphört Skorstensfejarmästaren Nej Strömbergs Rör Ja Telefon Tandsbyns Byggvaruhandel Nej Aktuell verksamhet bedrivs ej Tåsjö Rör AB Ja Telefon Vattudalens Rör AB Ja Besök Åre kommun Alenius Rör AB Ja Telefon Anders Blomé Ja Besök Attacus Ja Telefon Duved VVS AB Nej Telefonkontakt ej uppnådd Energihuset i Åre AB Nej Telefonkontakt ej uppnådd Gärdsta Rör AB Ja Telefon MEAC Ja Telefon Sagen Rör & Fast.service Nej Telefonkontakt ej uppnådd Skorstensfejarmästaren Ja Telefon TE Fastighetsservice Ja Telefon Z-Energi i Åre Ja Telefon Åre Energiservice Ja Telefon Åre Vatten & Värme Ja Telefon Östersunds kommun ABB Contracting Nej Aktuell verksamhet bedrivs ej Ahlsell Ja Telefon Allrör i Östersund Ja Telefon Arelia Elservice AB Nej Telefonkontakt ej uppnådd Attacus Rör & Energi AB Ja Besök Backman Värme & Sanitet Nej Telefonkontakt ej uppnådd Bravida Nej Aktuell verksamhet bedrivs ej Brunflo Energi & Ventilation Nej Telefonkontakt ej uppnådd Brunnsborrarna Nej Aktuell verksamhet bedrivs ej Dahls Ja Telefon Dicks Rörservice Ja Telefon Eko Rör AB Ja Telefon El & Energiteknik AB Nej El-Teknik Carl-Einar Ohlsson Nej Aktuell verksamhet bedrivs ej Energima Trading AB Ja Telefon

Elhushållning i Jämtlands län förstudie inför utbildning av installatörer - slutrapport Bilaga 1 Energisystem i Östersund Ja Telefon Frösö Lindareverkstad Nej Aktuell verksamhet bedrivs ej Gunjo-Rör AB Ja Telefon Hedlert Rör & Kyla Ja Telefon HG's Bygg & VVS i Östersund Ja Telefon Hjeltes Rör & El Nej Telefonkontakt ej uppnådd Högboms El AB Ja Telefon Kalles Rör & Fast.sservice Ja Telefon Lundhags Fastighetsservice Nej Telefonkontakt ej uppnådd Marklunds Elektriska Ja Telefon Norderåsens VVS Ja Telefon P K Svets & VVS AB Ja Besök Polarn Innovation AB Nej Telefonkontakt ej uppnådd Rör-Teknik AB Ja Besök Sebå-Service AB Nej Telefonkontakt ej uppnådd SF Projektledning AB Nej Telefonkontakt ej uppnådd Skorstensfejarmästaren Nej Spishuset Nej Aktuell verksamhet bedrivs ej Stocke Gård Ja Telefon Svenskt bränsle Ja Besök TAC Nej Aktuell verksamhet bedrivs ej Thermia Värme AB Nej Telefonkontakt ej uppnådd Tomas Rörservice Ja Telefon Trä & Bygg i Lockne Ja Besök Wallen & Halvarsson Rör AB Ja Besök Ventilationsteknik i Östersund Nej Aktuell verksamhet bedrivs ej Värmepumphuset AB Nej Aktuell verksamhet bedrivs ej Värmeservice Nej Företaget har upphört YIT Calor AB Ja Besök York Refrigeration Nej Aktuell verksamhet bedrivs ej Y-Zäta Rör och Vent AB Nej Har införlivats i annat företag Östersunds Rörisolering AB Nej Aktuell verksamhet bedrivs ej Östersunds Värme & Kylteknik Ja Telefon

Elhushållning i Jämtlands län förstudie inför utbildning av installatörer - slutrapport Bilaga 2 Hej! Datum/date: 2004-09-22 Reference no: JA 04-51 Er/Your reference: Till El- och VVS-installatörer m.fl. i Jämtlands län Vi, kommunala energirådgivare samt Energikontoret i Jämtlands län arbetar med bl.a att förändra uppvärmningssystemen i bostadsbeståndet, detta på uppdrag av Energimyndigheten. Priserna på eldningsolja och el är höga, räntorna är låga och tekniken för värmepumpar, pellets, fjärrvärme etc. är som bekant etablerad. Tidpunkten för småhusägare att förändra sitt uppvärmningssystem har därför aldrig varit bättre än nu. Trots detta värms fortfarande mer än hälften av länets cirka 25.000 småhus, helt eller delvis, upp med eldningsolja eller el. Vi arbetar för att detta antal ska minska och vi kan glädjande konstatera att utvecklingen under de senaste åren gått åt rätt håll. Under år 2003 installerades pellets, fjärrvärme eller värmepump i 838 stycken småhus i länet. Johanna Nilsson, studerande vid Mitthögskolan, genomförde under vårterminen 2004 en enkätundersökning bland dessa småhusägare. Johanna konstaterade bland annat att informationen från Er installatörer är det som har störst betydelse vid småhusägarnas val av nytt uppvärmningssystem. Vi har därför beviljats medel av Energimyndigheten för att utöka vårt samarbete med el- och VVS-installatörer i länet då Energimyndigheten har insett Er kompetens. Mot ovanstående bakgrund avser vi att under september och oktober genomföra ett personligt besök hos Er el- och VVS-installatörer m.fl. i länet som är intresserade. Vid besöken vill vi bland annat presentera aktuella informationskampanjer, aktuella investeringsbidrag och skatteavdrag etc. samt diskutera inom vilka områden som ditt företag eventuellt vill ha mer information och utbildning. Med utgångspunkt från Era önskemål är vår målsättning att därefter planera och genomföra aktiviteter; utbildningar, studieresor, annonsering etc., som kan öka Er försäljning samtidigt som förbrukningen av eldningsolja och el kan minska. Vi kommer inom kort att kontakta Er per telefon. Med vänlig hälsning Örjan Eriksson Kommunal energirådgivare i Bergs kommun Jimmy Anjevall Energikontoret

Elhushållning i Jämtlands län förstudie inför utbildning av installatörer - slutrapport Bilaga 3 Anteckningar vid installatörssamtal 2004-11-.. 1. Presentation.. 2. Företag Adress: Kategori; el VVS ventilation: Huvudinriktning: Kontaktperson:........ 3. Vilket typ av arbete utförs/efterfrågas mest?. 4. Varifrån får ditt företag information och fakta om det arbete ni sysslar med?. 5. Vad anser kunderna vara mest viktigt vid utfört eller efterfrågat arbete?. 6. Hur ska vi få så många som möjligt att gå från olja och el till annan uppvärmning?. 7. Vilket utbildningsbehov har ditt företag? (Dagtid/kvällstid). 8. Eventuell information som ditt företag regelbundet vill ha av den kommunale energirådgivaren?.